Kvalsterallergi

Kvalster är mycket små spindeldjur som finns i hemmet. Du kan inte se dem, men de avger allergiframkallande ämnen. Du som är allergisk kan få besvär som röda och kliande ögon, nästäppa, upprepade nysningar och vattnig snuva. Det finns en del Du kan göra för att minska Dina besvär.

Den typ av kvalster som orsakar besvär i hemmet kallas husdammskvalster. De finns framför allt i sängen. Du kan få kvalsterallergi när som helst under livet, men besvären minskar ofta med åldern. Husdammskvalster förekommer mer allmänt i södra Sverige med ett fuktigare klimat, men kan förekomma norröver i bostäder med fuktproblem.

Du har oftast mest symtom på morgonen, eftersom kvalster trivs med fukt och värme och ofta finns i sängen.

Vid kvalsterallergi är det vanligt att Du får ett eller flera av dessa symtom:

Du har vattnig snuva och nästäppa

Du får röda, kliande ögon som rinner

Du nyser mycket

Det är ovanligt, men en del kan få en allvarlig allergisk reaktion. Ibland kan allergin orsaka astma.

Kvalsterallergi kan också förvärra eksem.

Ibland kan näspolyper göra att Du får besvär som liknar allergi. Oftast blir Du då täppt i näsan.

Du kan också ha astma utan att vara allergisk.

Vattnig snuva kan ibland bero på att slemhinnorna i Din näsa är överkänsliga.

Kontakta en vårdcentral om en eller flera av följande saker stämmer:

Du misstänker att Du har kvalsterallergi

Du misstänker att Du har astmatiska besvär

Ett litet barn har besvär som kan bero på allergi eller astma

Om det är helg kan Du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Ofta är det svårt att helt bli av med kvalstren. 

Här är några saker Du kan tänka på:

Kvalster trivs där det är ganska fuktigt och varmt. Därför bör Du se till att Du har bra ventilation och att ventiler ofta rengörs

Åtgärda eventuella fuktskador i bostaden

Ett dammsugningsprov från madrassen kan visa om det finns kvalster i bostaden. Ta kontakt med en allergimottagning om Du vill ta ett dammsugningsprov

Tvätta kuddar och täcke i 60 grader varannan månad. Skölj noggrant. Tvätta överkast, prydnadskuddar och mjuka leksaksdjur i sängen någon gång per år. Det hjälper inte att lägga textilier i frysen eller i bastun. Då dör kvalstren men allergipartiklarna finns kvar

Tvätta lakan som vanligt i 60 grader

Skydda madrasser och kuddar som inte tvättas med speciella skydd. Skyddet förhindrar att Du andas in allergipartiklar från kvalster

För att läkaren ska kunna ställa diagnos behöver du genomgå en utredning.

Hos läkaren får Du berätta om Du får besvär vid några speciella tillfällen, t ex i någon särskild miljö. Kvalsterallergi är svårare att misstänka än allergi mot pollen och pälsdjur. Därför är allergitest viktigare just vid kvalsterallergi.

Ibland kan Du också få göra något eller några av de här testerna:

Pricktest

RAST-test

Lungfunktionstest

Dammanalys

Ibland görs ett pricktest. Det innebär att den allergiska reaktionen testas i huden.

RAST-test är ett blodprovstest som påvisar allergiantikroppar, IgE mot olika allergener i blodet. Om Du har höga halter av antikroppar i blodet mot kvalster, är eller har Du varit utsatt för kvalster ofta i Din egen bostad.

Men Du kan ha antikroppar i blodet även om det inte finns kvalster i Ditt hem. Du kan t ex ha blivit utsatt för kvalster i en tidigare bostad.

Du kan bli testad för allergi mot betydligt fler ämnen med hjälp av RAST-test än med pricktest. RAST-testet visar inte vilka besvär Du har av det allergiframkallande ämnet. Testsvaret visar enbart att Du har allergiantikroppar i blodet för ett visst ämne. Läkaren utvärderar resultatet tillsammans med det Du har berättat om Dina besvär.

Ett lungfunktionstest görs för att undersöka hur lungorna fungerar. Det behövs om läkaren misstänker att Du har astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.

Du kan ibland få göra ett dammsugningsprov. Då får Du speciella dammsugarpåsar hemskickade från ett laboratorium. Du använder Din egen dammsugare och placerar påsarna en i taget i dammsugarröret. Sedan suger Du upp damm från sängen och vardagsrummet i var sin påse. Du skickar påsarna med post till laboratoriet där de undersöks för att se om det finns kvalster i provet.

Det kan vara svårt att bli av med kvalster om Du har mycket kvalster i hemmet. Du kan då behöva få råd om hur Du bäst ska minska mängden kvalster. Speciellt om Du bor norröver i landet finns det anledning att misstänka fuktproblem i bostaden, som kan bero på bristfällig ventilation.

Ibland hjälper inte åtgärderna, utan Du kan ändå få svåra besvär av Din allergi. Du kan då behöva behandla Dina besvär med läkemedel. Du kan också behandlas med allergivaccination, som också kallas allergen immunterapi.

Du kan fråga på ett apotek om lämpliga receptfria läkemedel för behandling av besvär i ögon och näsa. Ofta kan Du klara behandlingen själv och bli symtomfri. Rådgör med en läkare om inte receptfria läkemedel hjälper.

Du som har stora besvär av Din allergi kan få allergen immunterapi. Oftast får Du denna förebyggande behandling med sprutor under några år. Vid kvalsterallergi kan Du även få vaccin i form av tabletter som läggs under tungan.

Du kan vid behov använda ögondroppar, kortisonnässpray och vissa antihistamintabletter även om Du är gravid eller ammar. Då är det också viktigt att Du inte slutar med Din astmabehandling. Fråga Din läkare hur Du ska göra med Din medicinering.

Undvik att påbörja en allergivaccination om Du är gravid. Risken för en allvarlig allergisk reaktion som kan skada fostret är störst i början av behandlingen. Men Du kan fortsätta utan risk om Du har påbörjat vaccinationen innan Du blev gravid.

När Du första gången kommer i kontakt med allergiframkallande ämnen, som kallas allergen blir det ingen allergisk reaktion. Men kroppens immunförsvar kan aktiveras och bland annat börja bilda antikroppar, som vid senare kontakt orsakar en allergisk reaktion. Vid denna reaktion binder sig allergen till antikroppar som sitter på celler i slemhinnorna och orsakar att cellerna utsöndrar retande ämnen, bland annat histamin.

Allergi innebär att Du är överkänslig mot något ämne genom en immunreaktion. Ämnet kallas allergen. Det är ett protein som är helt oskadligt för de flesta, men som gör att en del får allergiska besvär. Dessa ämnen leder till den allergiska reaktionen som märks genom att Du får vattnig snuva, nysningar, klåda i näsa, röda, kliande ögon som rinner och astma.

Det är inte helt klarlagt varför vissa personer blir allergiska, men risken är större om någon genetisk släkting är allergisk. Dessutom kan den miljö Du lever i påverka risken för allergi.

Kvalster är små spindeldjur. Kvalstren är mindre än en millimeter i storlek och går inte att se. De är för de flesta helt ofarliga, men enzymet som bryter ner födan i kvalstrets mage är det viktigaste allergenet. Det finns i avföringspartiklar som kvalstret avger.

Partiklarna är så små att de endast går att se med mikroskop.

De här kvalstren ger oftast allergiska besvär:

Husdammskvalster

Förrådskvalster

Rovkvalster

Husdammskvalster finns i sängar men ibland också i mattor, stoppade möbler och andra textilier. Kvalstren lever på de hudflagor som vi människor ständigt släpper ifrån oss. De trivs i fuktigt, mörkt och varmt klimat, ofta i sängar.

Husdammskvalster i bostäder är vanligast i södra och västra Sverige, där klimatet ger en hög luftfuktighet. Det kan skapas en mera kvalstervänlig miljö i alltför täta och dåligt ventilerade hus.

Husdammskvalster och kvalsterallergi kan förekomma i hela landet, men är mycket ovanligt i norra Sverige.

Förrådskvalster finns oftast i damm från logar och lador men kan också finnas i bostäder. Förrådskvalster är en av de vanligaste orsakerna till allergiska besvär hos svenska lantbrukare.

Rovkvalster används för att biologiskt bekämpa andra skadedjur i en del växthus där man odlar grönsaker. En del personer som jobbar i växthus får besvär av rovkvalster.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att Du som vuxen och barnet förstår den information Ni får av vårdpersonalen.