Pollenallergi

Pollenallergi ger besvär som röda och kliande ögon, nästäppa, upprepade nysningar och rinnsnuva. Hur svåra besvär Du får beror på hur känslig Du är och hur mycket och vilka typer av pollen som finns i luften.

Pollenhalterna i luften varierar från dag till dag, men även mellan olika år.

Pollensäsongen pågår från tidig vår till sen höst och varierar beroende på var i landet Du bor. Receptfria läkemedel kan ofta dämpa besvären, och ibland ta bort dem helt.

Du kan följa aktuella pollenprognoser på Pollenrapporten.se.

Vid pollenallergi är det vanligt att Du får ett eller flera av följande symtom:

Du har både vattnig snuva och nästäppa

Du nyser mycket

Du har klåda i näsan

Du får röda, kliande ögon som rinner

Du kan känna Dig trött

Pollenallergi kan dessutom påverka luftrören. Du kan få rethosta och andnöd, som brukar vara värst om Du anstränger Dig.

Besvären börjar under pollensäsongen. På våren är björkpollen vanligast, och på sommaren är gräspollen vanligast. Det är vanligt med besvär under sensommaren om Du är allergisk mot gråbopollen.

Pollenallergi liknar besvären vid vanlig förkylning. Men vid förkylning får Du ofta också ont i halsen. Ibland får Du även tjock, gul snuva och någon gång hög feber. Besvären vid pollenallergi kan dessutom variera från dag till dag och varar under en längre tid än förkylning.

De allra flesta som får pollenallergi behöver inte söka vård eftersom de oftast blir hjälpta av receptfria läkemedel.

Kontakta en vårdcentral om en eller flera av följande saker stämmer:

Receptfria läkemedel hjälper inte

Ett litet barn har pollenbesvären

Du har astmasymtom med andningsbesvär eller hosta

Du får besvär från luftrören med hosta när Du tränar

Du har allergibesvär under hela året

Om det är helg kan Du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Ofta är det svårt att undvika pollen eftersom de sprids med vinden. 

Här är några saker Du kan tänka på:

Vädra sovrummet på natten eller tidigt på morgonen då pollenhalterna är låga

Häng inte ut kläder eller sängkläder på vädring eller tork utomhus

Vill Du vara fysiskt aktiv utomhus, välj gärna på morgonen när daggen fortfarande binder pollen

Undvik att vara på en nyklippt gräsmatta eller klipp gräset när det är daggvått

Skölj bort pollen ur håret innan Du går och lägger Dig

Ta inte in växter med pollen inomhus

Undvik kontakt med husdjur som varit ute och fått pollen i pälsen

Ha fönstren stängda under dagen

Byt kläder när Du har varit utomhus

Följ pollenprognoserna för att vara förberedd på höga pollenhalter i luften

Pollenallergi förvärras av tobaksrök. Därför är det bra att inte röka och undvika att vara i rökiga miljöer

Symtomen på pollenallergi är för det mesta lätta att känna igen. Oftast behöver Du inte göra ett allergitest för att veta vad som har orsakat besvären. För att vara säker kan man ibland ändå få göra ett test. Vilken typ som används beror på vad läkaren vill undersöka. Det kan vara ett blodprov eller en pricktest. Båda undersökningsmetoderna mäter om man har allergiantikroppar och ger lika säkra resultat.

Många kan uppleva att besvären påverkar vardagen om de inte får behandling. Barn med pollenallergi kan ha svårare att vara ute och orka leka med sina kompisar. Det kan också vara svårare att klara av skolarbetet under pollensäsongen.

Målet med behandlingen är att Du ska vara besvärsfri under hela pollensäsongen. Det finns receptfria läkemedel för behandling av besvär i ögon och näsa. Du kan ofta klara behandlingen själv och bli helt symtomfri. Fråga på ett apotek om Du känner Dig osäker på vilket läkemedel som passar Dig.

Allergi innebär att Du är överkänslig mot något ämne. Ämnet kallas allergen. Det är ett äggviteämne som inte påverkar de flesta, men som gör att en del får allergiska besvär.

Hos den som har en ökad risk för allergi kan kroppen börja producera allergiantikroppar. De kallas IgE-antikroppar och kan bildas mot många olika ämnen, t ex mot björkpollenallergen och kattallergen.

Antikropparna sätter sig fast på ytan av en del celler i kroppen som innehåller histamin och andra retande ämnen. När det allergiframkallande ämnet kommer in i kroppen fastnar det på antikropparna och får cellerna att släppa ut de retande ämnena. Dessa ämnen orsakar den allergiska reaktionen.

Under vår och sommar får ungefär en femtedel av alla tonåringar och vuxna pollenbesvär. De allra flesta reagerar på björkpollen och gräspollen. Men även pollen från örten gråbo och andra växter kan ge allergi. Antalet personer med pollenallergi har ökat, även om ökningen verkar ha stannat upp något den senaste tiden. Orsaken till ökningen är oklar.

Oftast börjar besvären i sexårsåldern eller i tidig vuxen ålder. Efter medelåldern kan pollenallergin lindras hos en del personer.

Björkpollensäsongen brukar börja i södra Sverige i början av april. I Mellansverige börjar den i mitten eller i slutet av april och i norra delen lite senare. Det brukar skilja 2-3 veckor mellan pollensäsongen i södra och norra Sverige.

Många som är allergiska mot björkpollen är även allergiska mot alpollen och hasselpollen, som finns i luften betydligt tidigare. Hasselpollen finns vanligtvis redan från slutet av februari och alpollen från mitten av mars. I juni avtar halterna av björkpollen, men i stället ökar mängden gräspollen och finns kvar fram till i augusti.

På sensommaren från slutet av juli och hela augusti blommar gråbo. Det är en växt som är vanlig vid diken och vägkanter. Gråboallergi kan ge symtom ända in i september månad. Många har besvär under hela pollensäsongen från mars till och med augusti, även om björkpollenallergi och gräspollenallergi är vanligast.

I Sverige kommer den största mängden pollen från barrträd. Men pollen från gran och tall är inte allergiframkallande.

Pollenhalterna i luften varierar från dag till dag, men även mellan olika år. Det finns mest pollen i luften när det är uppehållsväder och blåser, medan det blir låga halter under kyliga och regniga dagar. 

Risken att få pollenallergi ökar om Du har flera genetiska släktingar som har eller har haft allergi. Man kan även få pollenallergi utan att allergiska besvär finns eller har funnits hos någon genetisk släkting.

Varför vissa blir allergiska är inte klarlagt och Du kan inte förebygga en pollenallergi. Däremot går det att lindra symtomen med läkemedel och genom att försöka minska kontakten med det Du är allergisk mot.

Ibland kan Du få hosta eller andnöd under pollensäsongen. Det kan bero på att allergin orsakar astmabesvär. Typiska symtom för astma som beror på pollen är att Du får ihållande hosta, svårt att andas och pipande andning. Vanligast är att Du får astmasymtom de dagar när det är mycket pollen i luften. Du kan också få astmabesvär när Du är ute och rör Dig under pollensäsongen. Det är viktigt att Du kontaktar en läkare om Du får astma på grund av pollen. Läkaren kan då hjälpa Dig med lämplig medicinering.

Två av tre personer som är allergiska mot björkpollen har en eller flera korsallergier. Det innebär också att de är överkänsliga mot vissa ämnen i mat. Korsallergi beror på att det finns ämnen i viss mat som liknar de allergiframkallande ämnena i björkpollen. Även gräspollen och gråbopollen kan ge korsallergi mot födoämnen.

De vanligaste symtomen vid korsallergi brukar vara klåda i munnen. Läpparna kan svullna, liksom slemhinnan i mun och svalg. En del får också besvär med att ögon och näsa kliar och rinner. 

Korsallergi mot björkpollen kan orsakas av nötter som t ex hasselnötter, jordnötter, soja och äpplen. Korsallergi mot björk kan även orsakas av stenfrukter som t ex körsbär, päron, plommon, persika och aprikoser. Den som har korsallergi mot björk kan också få symtom av morötter och av att skala rå potatis.

Det är ovanligt att Du får symtom av vissa ämnen i mat på grund av att Du är korsallergisk mot gräspollen. Men det finns korsallergi mellan gräspollen och bland annat vete, ärtor, jordnötter och soja.

Det förekommer också korsallergi mot gråbopollen. Då kan Du reagera mot t ex persilja, koriander, selleri och morötter. Även det är betydligt ovanligare än korsallergi av björkpollen.

Det är ovanligt att korsallergi ger allvarliga allergiska reaktioner. Det beror på att de korsreagerande ämnena är känsliga och snabbt bryts ned i magsäcken och tarmarna. Det är ovanligt, men stora mängder av korsreagerande ämnen i mat kan orsaka allvarliga reaktioner under en pollensäsong. Exempel är om Du ätit något Du är känslig för och samtidigt ansträngt Dig fysiskt.

Undvik att äta sådant Du får besvär av. Du kan oftast äta maten om den är tillagad eftersom allergiämnen som korsreagerar med björkpollen förstörs av värme. Det gäller inte nötter.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att han/hon får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att Du som vuxen och barnet förstår den information Ni får av vårdpersonalen.