Matallergi

Att vara allergisk mot livsmedel betyder att Du inte tål någonting som Du har ätit eller druckit. Ofta kan det klia på huden eller göra ont i magen. Men symtomen kan variera mycket. Besvären brukar gå över av sig själv genom att Du undviker det som orsakar allergi.

Matallergi kallas också för födoämnesallergi. Allergier mot mat är vanligare hos barn än hos vuxna. 

De vanligaste livsmedlen som barn kan vara allergiska mot är:

Mjölk

Ägg

Jordnötter eller nötter

De flesta barn som har komjölksallergi har växt ifrån sin mjölkallergi före tre års ålder. Barn som är allergiska mot ägg blir oftast av med allergin före sexårsåldern.

Andra allergier, t ex jordnöt och nötallergi finns oftast kvar livet ut.

Vid matallergi är det vanligt att ha symtom från huden, från magen och munnen. En del barn kan få flera av dessa symtom samtidigt.

Det här är några vanliga symtom från huden:

Eksem

Nässelutslag

Rodnande utslag

Det här är några vanliga symtom från magen och tarmarna:

Kräkningar

Diarré

Ont i magen

Det här är några vanliga symtom i munnen:

Irritation

Klåda

Svullnad på läpparna och i munnen

Barnet kan också få symtom från luftvägarna. Det är inte lika vanligt som symtom från huden, magen och i munnen.

Det här är några vanliga symtom från luftvägarna:

Snuva

Nästäppa

Astma

Barn som har svår allergi kan få en allergisk reaktion så kallad anafylaxi. Det orsakas oftast av jordnötter och nötter, men den kan också orsakas av andra livsmedel.

Kontakta en vårdcentral om Du tror att barnet har matallergi.

Om det är stängt kan Du vänta tills vårdcentralen eller mottagningen öppnar. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Ring genast 112 om barnet har något eller några av dessa besvär:

Barnet har svårt att andas

Barnet har svullnadskänsla i svalget

Barnet har svår klåda i handflatorna, på fotsulorna och i hårbotten

Barnets hud är blek

Barnet är slött och inte kontaktbar som vanligt

När Ni kommer till läkaren får Ni berätta om symtomen. Barnet får genomgå en allergiutredning om besvären kan misstänkas bero på matallergi. Läkaren undersöker barnet och Ni får berätta var i kroppen symtomen känns eller syns.

Berätta om barnet har andra sjukdomar som t ex eksem och astma. Berätta också om Ni vet att det finns någon i släkten som har dessa sjukdomar. Utredningen görs på en vårdcentral eller en barnläkarmottagning.

Barnet undersöks med blodprov eller pricktest som visar om det finns allergiantikroppar. Blodprovet kan tas i fingret eller armvecket. Resultaten tillsammans med barnets symtom eller besvär bedöms av en läkare. 

Nästa steg i utredningen är att utesluta det livsmedel som barnet misstänks vara allergisk mot. Blir inte barnet bättre av att utesluta ett misstänkt livsmedel, är det troligen inte det som har orsakat den allergiska reaktionen. Barnet kan ha allergiantikroppar mot livsmedel utan att han/hon har några besvär.

Barnet kan ibland få genomgå en så kallad provokation. Det innebär att barnet får äta mycket små doser av det livsmedel som misstänks orsaka besvär. Det är ett sätt att ta reda på om ett barn fortfarande har matallergi eller om den har vuxit bort. Det är vanligt att få gå igenom provokation för ägg och mjölk.

Din läkare gör en riskbedömning om Ditt barn kan prova livsmedlet hemma eller om barnet måste prova livsmedlet på sjukhus. Det beror på tidigare symtom av livsmedlet. Testa inte Ditt barn själv innan Du har diskuterat med barnets läkare.

Barn upp till sex år växer oftare ifrån sina allergier. När diagnosen är klar får barnet träffa en läkare på regelbundna återbesök. Besöken är till för att bedöma om allergin har växt bort eller är kvar.

Barn som har äggallergi och mjölkallergi brukar få komma på återbesök, t ex varje halvår. Då undersöks barnet igen med pricktest eller blodprov. Mängden antikroppar i blodet brukar minska när barnet börjar tåla livsmedlet. Då kan en provokation göras. Om barnet reagerar allergiskt kan en ny provokation behöva göras vid ett annat tillfälle.

Med rätt behandling kan barn med matallergi leka, idrotta och leva ett aktivt och bra liv utan att sjukdomen påverkar.

Behandlingen består av följande:

Barnet får träffa en dietist

Barnet får sluta äta de livsmedel som han/hon är allergiskt mot

Barnet får recept med läkemedel. Närstående får lära sig hur man ger läkemedel om barnet får en allergisk reaktion

En dietist berättar vad barnet kan äta

Barn som har allergi mot baslivsmedel t ex mjölk och ägg får alltid träffa en dietist. En dietist är en person som är specialiserad på kost. Dietisten går igenom vilken mat barnet kan äta och vad han/hon ska undvika.

Det är lätt att behandla om barnet är allergiskt mot livsmedel som han/hon inte behöver äta så ofta och som vanligtvis finns i ren form. Det gäller exempelvis fisk. Det är svårare med mjölk och ägg eftersom dessa livsmedel ofta finns i halvfabrikat som glass, bröd, köttbullar, korv, barnmat på burk och välling.

Försök alltid att läsa innehållsförteckningen på alla produkter. Det gäller även om barnet har använt produkten tidigare utan besvär eftersom tillverkarna ibland ändrar innehållet i sina produkter. Alla råvaror i ett livsmedel måste skrivas ut i fallande ordning. Det betyder att den råvara som det finns mest av står först i innehållsförteckningen.

Barn behöver varierad och näringsrik mat för att växa bra. Därför ska de aldrig sluta äta ett livsmedel för säkerhets skull utan bara om det verkligen behövs.

För barn kan det ibland finnas möjlighet att få hjälp med ett särskilt recept på andra produkter som ersätter det ämne som barnet är allergisk mot.

Livsmedel till barn som är under 16 år och har vissa sjukdomar är subventionerade. Det kan t ex vara vid celiaki eller komjölkallergi. Hur beställningen går till skiljer sig åt i de olika regionerna.

Du betalar en mindre kostnad varje gång för ett uttag, för högst 90 dagars förbrukning. Kostnaden räknas inte med i högkostnadsskyddet.

För personer över 16 år ser det olika ut beroende på vilken region man bor i. Man kan få en livsmedelsanvisning, kontantersättning eller ingen ersättning alls.

Det händer att barn av misstag får i sig något som de inte tål. Barn som är allergiska kan få läkemedel utskrivna av läkare så att de alltid finns till hands. Vilka läkemedel barnet får beror på vilka besvär han/hon har.

Här är några exempel på läkemedel som används vid matallergi:

Antihistaminer

Kortverkande luftrörsvidgande läkemedel

Adrenalin

I vissa sociala situationer, t ex på barnkalas kan det vara särskilt jobbigt för barn som är allergiska mot olika livsmedel. Berätta för omgivningen om barnets matallergi. Det är viktigt att de vet hur de ska göra vid en allergisk reaktion.

För barn som går på förskola eller i skolan ska Du som vuxen kunna lita på att rätt mat serveras. Berätta om barnets allergi, särskilt om det är en svår allergi. Barnet behöver ett läkarintyg som visar att barnet har allergi och en handlingsplan. Handlingsplanen visar hur man gör om barnet fått i sig fel mat av misstag. Intyget får Ni från läkaren när barnet har fått diagnosen.

Allergi innebär att kroppens immunförsvar reagerar felaktigt på ett ämne. Vid matallergi är det ämnet som barnet har ätit eller druckit som gör att immunförsvaret reagerar. Barnet måste undvika dem för att inte få olika slags allergiska reaktioner.

Den vanligaste orsaken till matallergi är att immunförsvaret bildar så kallade allergiantikroppar mot ett ämne. Ämnen som gör att det bildas allergiantikroppar kallas allergen.

Första gången barnet får i sig ämnet får han/hon ingen allergisk reaktion, eftersom det ännu inte har bildats några allergiantikroppar. Men den lilla mängd komjölksprotein som kommer över i modersmjölken när ett nyfött barn ammas kan vara tillräcklig för att han/hon ska börja bilda antikroppar. Barnet kan därför få en allergisk reaktion när han/hon äter eller dricker en mjölkprodukt för första gången.

Vid den allergiska reaktionen frigörs ämnen från celler som retar slemhinnorna, t ex histamin. Ämnena gör att huden och slemhinnorna i t ex munnen och tarmarna rodnar och svullnar. Huden blir svullen och barnet kan få klåda, t ex i munnen, halsen eller på huden. Han/hon kan också bilda mer slem i luftrören.

Allergi kan ibland orsaka en allvarlig allergisk reaktion. Det kallas för anafylaxi. Reaktionen kan vara livshotande om man inte får behandling. Barn kan få svårt att andas och bli medvetslösa. Även blodtrycket kan sjunka.

Eftersom det är viktigt att snabbt få behandling finns särskilda injektionspennor med adrenalin som motverkar den allergiska reaktionen. Adrenalin är ett ämne som tillverkas av kroppen och är ofarligt att använda. Adrenalin leder till att det blir lättare att andas samt att blodtrycket höjs. Om det finns möjlighet ska adrenalinpenna tas direkt. Ring även 112 för ytterligare råd och vägledning om var Du ska söka vård.

Det finns olika typer av allergi. Vid en så kallad IgE-förmedlad allergi bildas allergiantikroppar mot protein i maten. Om barnet har en IgE-förmedlad allergi mot mjölk kommer de första symtomen oftast inom 1-2 timmar efter att han/hon har fått i sig mjölk av något slag. Det är vanligt han/hon får ont i magen, får diarré, kräks eller får hudutslag.

Barnet kan också ha en så kallad icke IgE-förmedlad allergi. Symtomen kommer oftast först efter många timmar. Ibland kan symtomen komma 1-2 dagar efter att barnet har druckit eller ätit något som han/hon inte tål. En icke IgE-förmedlad allergi ger inte farliga eller livshotande symtom. Även vid denna typ av allergi är det vanligast att få symtom från magen och huden.

Allergi och överkänslighet är inte samma sak. Överkänslighet mot olika livsmedel kan ge liknande besvär som allergi, men det är inte immunförsvaret som reagerar. Överkänslighet kan ge besvär från huden och från magen och tarmen. Ett exempel är att barnet kan reagera på ämnen som finns i tomater eller röda bär. Det beror på att livsmedlet innehåller ämnen som kan reta huden, magen och tarmen och orsaka eller förvärra eksem och andra hudbesvär.

Risken att få matallergi är större om man har flera genetiska släktingar som har allergi, men man kan ibland få besvär ändå.

Vad mamman äter under graviditeten påverkar inte risken att ett barn utvecklar allergi. Det är oklart om amning skyddar barn mot allergier. Studier har visat olika resultat.

Barn som har andra allergier, t ex pollenallergi kan också reagera på frukter, grönsaker och nötter. Han/hon har då i första hand blivit allergisk mot pollen och sedan även fått besvär av livsmedlen. Det kallas korsreaktion och beror på att vissa ämnen i livsmedlet liknar björkpollen. Korsreaktioner är ofarliga men kan vara besvärliga ändå med klåda i mun och svalg.

De flesta barn som får allergi mot mjölk och ägg växer ifrån sin allergi. Allergi mot nötter och jordnötter blir ofta kvar livet ut. Det finns i dag ingen känd behandling som tar bort matallergin men forskning pågår.

Det finns i dag inget bra sätt för att förebygga eller minska risken för matallergi och även här pågår mycket forskning.

Allergier mot mat är vanligast hos barn men en del har kvar allergin när de blir vuxna. Du kan bli allergisk mot livsmedel som vuxen men det är inte lika vanligt.

Det är vanligt att ha kvar allergi mot nötter, jordnötter och fisk som vuxen om Du har haft det som barn. Om Du har fått allergi som barn mot ägg och mjölk växer den oftast bort. Ibland kan Du som vuxen få allergi mot t ex skaldjur, vete eller kött.

Om Du misstänker att Du har jordnötsallergi eller nötallergi kan Du ta blodprover. Du får då veta om Du har en äkta jordnötsallergi eller nötallergi eller om Dina besvär beror på en korsallergi med björkpollen.

Celiaki kallas också för glutenintolerans och kan upptäckas hos vuxna. Det gäller även laktosintolerans.

Behandling av matallergi hos vuxna och barn är densamma.

Astma som inte är tillräckligt behandlad ökar risken för en allvarlig astmaattack i samband med en allergisk reaktion på livsmedel.

Korsallergier uppstår oftare i vuxen ålder än hos barn. Orsaken är pollenallergi, oftast björkpollen.

Två av tre personer som är allergiska mot björkpollen har en eller flera korsallergier. Det innebär att de är överkänsliga mot vissa ämnen i mat. Korsallergi beror på att det finns ämnen i viss mat som liknar de allergiframkallande ämnena i björkpollen. Även gräspollen och gråbopollen kan ge korsallergi mot livsmedel från växtriket.

De vanligaste symtomen vid korsallergi brukar vara klåda i munnen. Läpparna kan svullna, liksom slemhinnan i mun och svalg. En del får också besvär med att ögon och näsa kliar och rinner.

Korsallergi mot t ex äpplen, körsbär, persikor, nötter, rå potatis och morötter är vanligast hos vuxna. Du som har allergi mot björkpollen kan reagera på en eller flera av dessa födoämnen. Det kan skilja sig mycket åt från person till person vad man reagerar på och Du kan reagera olika mycket vid olika tillfällen. Om frukten eller grönsaken är kokt eller varit i ugnen ger den inga besvär.

Överkänslighet mot biogena aminer kan ge besvär som påminner om allergi. Biogena aminer är ämnen som förekommer naturligt i mat.

Du kan få besvär som rodnad i huden, klåda och nässelutslag av biogena aminer. Du kan även få ont i magen, må illa och få ont i huvudet.

Här är några exempel på livsmedel som innehåller biogena aminer:

Jordgubbar och druvor

Rökt kött

Sill och makrill

Skaldjur

Vin

Lagrade ostar

Skinka och korv

Som patient har Du enligt patientlagen möjlighet att påverka Din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

För att Du ska kunna vara delaktig i vården och behandlingen är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår. 

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

När Du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård Du har kan Du ge Ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även Dig som inte är myndig. 

Du kan välja att inte ge Ditt samtycke till den vård som Du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka Ditt samtycke.