Pälsdjursallergi

Pälsdjursallergi ger ofta besvär som röda, kliande ögon, nästäppa, upprepade nysningar och rinnsnuva. Vid pälsdjursallergi så reagerar Du på allergiframkallande ämnen som fastnar i slemhinnorna i ögonen, näsan eller lungorna. Ämnena kommer oftast från djurens saliv, urin eller talgkörtlar, men även päls.

Vid pälsdjursallergi är det vanligt att Du får ett eller flera av dessa symtom:

Du har snuva som rinner

Dina ögon är röda och kliar

Du nyser

Du är täppt i näsan

Vissa personer kan få nässelutslag vid direkt kontakt med djuret, t ex om de klappar det eller blir slickade. Utslagen kliar och liknar myggbett.

Personer som har pälsdjursallergi har en kraftigt ökad risk att utveckla astma och luftrörssymtom. Det är vanligt att barn som har allergi mot katt får astma. Då får de ofta svårt att andas, hosta, pip i bröstet när de andas ut och in och slem i halsen. Besvären uppstår ofta när de anstränger sig eller har en förkylning. Det är viktigt att behandla alla symtomen för att få bra lindring.

Kraftig pälsdjursallergi kan orsaka ständig svår astma, men också besvärande ständig nästäppa.

Ibland kan näspolyper göra att Du får besvär som liknar allergi. Oftast blir Du då täppt i näsan.

Du kan också ha astma utan att vara allergisk.

Nästäppa och rinnsnuva kan ibland bero på att slemhinnorna i näsan är överkänsliga.

De allra flesta som får pälsdjursallergi behöver inte söka vård. Oftast räcker det att undvika kontakt med djur som Du är allergisk emot, eller att behandla med receptfria läkemedel.

Kontakta en vårdcentral om en eller flera av följande saker stämmer:

Du är osäker på vad det är som utlöser besvären

Du misstänker att Du eller Ditt barn har astma

Barnet är i förskoleåldern

Om det är helg kan Du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Undvik kontakt med djur som Du är allergisk mot och ha inte pälsdjur hemma. Tänk på att prata med förskolan, skolan eller arbetet om Du eller Ditt barn har svår allergi.

På apoteket kan Du få råd om lämpliga receptfria läkemedel mot besvär i ögon och näsa. Ofta kan Du bli symtomfri med hjälp av receptfria läkemedel. Rådgör med en läkare om inte de hjälper.

Det varierar från vilken ålder som de olika läkemedlen kan användas. Ofta finns åldersgränser för läkemedlen angivna på förpackningen. Behöver Du hjälp med att välja allergiläkemedel till barn kan Du kontakta en läkare eller fråga på ett apotek.

Hos läkaren får Du berätta om Dina besvär. Berätta så noggrant som möjligt om Du får besvär vid några speciella tillfällen och t ex i någon särskild miljö. Då kan läkaren få en uppfattning om hur svåra besvär Du har, och vad som orsakar besvären. Personer som är allergiska mot pälsdjur är t ex ofta känsliga mot damm.

Det finns också tester som kan visa vad Dina besvär beror på:

Pricktest

RAST-test

Lungfunktionstest

Ibland görs ett pricktest. Det visar om Du har allergiantikroppar, även kallat IgE-antikroppar i huden.

Du kan ha allergiantikroppar mot något ämne utan att ha en allergi som ger symtom. Ibland kan pricktestet också visa att Du har en sådan allergi.

RAST-test är ett blodprov som visar om Du har allergiantikroppar mot ett visst ämne. Det visar däremot inte om Du har en allergi som ger symtom.

Du kan bli testad för betydligt fler ämnen med hjälp av RAST-test än med pricktest.

Läkaren utvärderar resultatet tillsammans med det Du har berättat om Dina besvär.

Phadiatop är ett RAST-test som används för screening. Det undersöker om Du har IgE-antikroppar i blodet mot något av de cirka tio vanligaste luftvägsallergenerna. Testet kan visa om Du har allergiantikroppar eller inte. Visar det sig att Du har antikroppar undersöks provet sedan igen för att ta reda på vilket av de allergiframkallande ämnena Du har antikroppar mot.

Ett lungfunktionstest görs för att undersöka hur lungorna fungerar. Lungfunktionen testas om läkaren misstänker att Du har astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.

Lungfunktionstest kan testas på olika sätt men de vanligaste metoderna kallas PEF-mätning och spirometri. Båda undersökningarna kan Du göra på de flesta vårdcentraler. PEF-mätare kan också användas för astmakontroll i hemmet.

Det finns inte någon behandling som tar bort pälsdjursallergi men det går att lindra symtomen. Vilken behandling Du behöver beror på hur svåra symtom Du har.

Du mår oftast bättre av att ta antihistamin några timmar innan Du t ex ska hem till någon som har pälsdjur.

Du som har astma på grund av pälsdjursallergi kan också behöva använda receptbelagda läkemedel. Du kan behöva andas in extra kortison både före Du träffar pälsdjur och under några dagar. Det är bättre än att enbart ta luftrörsvidgande läkemedel som hjälper tillfälligt, men som kanske gör att Du utsätter Dig för mer än Du tål och får mer astma efteråt. Rådgör med Din läkare.

Du som har svåra besvär av Din allergi kan få allergen immunterapi. Oftast får Du behandling med sprutor under några år. Behandlingen gör att Du blir mindre känslig mot det allergiframkallande ämnet.

Du kan vid behov använda ögondroppar, kortisonnässpray och vissa antihistamintabletter om Du är gravid eller ammar. Det är viktigt att Du inte slutar med Din astmabehandling. Rådgör med Din läkare.

Undvik att påbörja allergen immunterapi om Du är gravid. Risken för en allvarlig allergisk reaktion som kan skada fostret är störst i början av behandlingen. Men om Du har påbörjat behandlingen innan Du blev gravid kan Du vanligen fortsätta behandlingen. Rådgör med Din läkare.

De ämnen som orsakar allergi kallas allergener. Första gången Du kommer i kontakt med ett allergen får Du ingen allergisk reaktion, men immunsystemet bildar allergiantikroppar, Du sensibiliseras. B-lymfocyter bildar plasmaceller och börjar producera antikroppar mot det främmande ämnet, antigenet. 

När Du nästa gång kommer i kontakt med allergenet känner antikropparna igen det och då får Du en allergisk reaktion. Antikroppar finns bundna vid så kallade mastceller i slemhinnorna. Vid den allergiska reaktionen binder sig allergenet till antikropparna vilket gör att mastcellerna spricker. Då frigörs olika retande ämnen, t ex histamin. En inflammation i nässlemhinnan och ögonen uppstår vilket ger de typiska allergiska besvären med rinnsnuva, klåda, nysningar, nästäppa. Ofta får Du också röda kliande ögon som rinner.

Allergi innebär att Ditt immunförsvar reagerar på något ämne och gör att Du kan få olika besvär. Ämnet kallas allergen. Vanliga allergener finns i t ex pollen, nötter och päls.

Kroppen börjar producera allergiantikroppar, IgE. Antikropparna sätter sig fast på ytan hos celler i kroppen som innehåller histamin och andra retande ämnen. När det allergenet kommer in i kroppen fastnar det på antikropparna. Då släpper cellerna ut de retande ämnena. Dessa ämnen leder till den allergiska reaktionen: rinnsnuva, nysningar, klåda i näsa, ögon och astma.

De flesta som blir allergiska mot pälsdjur får besvär redan som barn eller tonåringar.

Det är inte helt klarlagt varför en del får allergi mot pälsdjur, men det kan delvis bero på gener som Du ärver. Risken är ökad om Du har flera genetiska släktingar som har allergi mot pälsdjur. Även miljön kan ha betydelse.

De allergen som pälsdjur avger kan virvla omkring i luften och fastna i ögonens, näsans och lungornas slemhinnor.

Katt, hund och häst är de djur som vi oftast blir allergiska mot. Näst efter björkpollen är katt den vanligaste orsaken till allergi med besvär från luftvägarna. Drygt var tionde person har allergi mot katt. Du som har smådjur som marsvin, mus, råtta, kanin eller hamster kan få allergi. Du kan också få allergi om Du arbetar med djuren i Ditt yrke, t ex som laboratoriepersonal. Det händer att lantbrukare blir allergiska om de har kor.

De flesta får besvär framför allt när de träffar pälsdjur inomhus, men det kan även ske utomhus.

Om Du har blivit allergisk mot ett pälsdjur, ökar risken att Du ska utveckla allergi även mot andra pälsdjur. Du kan utveckla pälsdjursallergi när som helst under livet, men besvären avtar med stigande ålder.

Många som har allergi mot pälsdjur får mer besvär av hundar och katter med lång och tjock päls, jämfört med korthåriga djur. Det beror på att större mängd allergen kan samlas i den täta pälsen än i en kort päls. En del av allergenerna kommer dock från allergiframkallande ämnen som finns i djurens saliv eller som bildas i deras talgkörtlar. Det finns inga allergisäkra pälsdjur.

Eftersom allergener från pälsdjur är vitt spridda i samhället blir många barn i förskolan och skolan utsatta för dem. Detta gör att barn som är allergiska ofta blir sämre under skolterminerna. Barn som har allergi kan få en ständig inflammation i slemhinnorna som kan orsaka trötthet och mer långdragna förkylningar. Ständig nästäppa kan orsaka inandning av mer allergen direkt till luftrören. Det kan sedan resultera i astma i samband med förkylningar eller vid ansträngning.

Trots att Du inte har något pälsdjur i Din egen bostad kan Du ändå komma i kontakt med allergen från pälsdjur. Det finns ibland ganska höga nivåer av allergen från både katter och hundar i skolor, på bussar, på hotell och offentliga platser trots att inga katter eller hundar har varit där. Förklaringen är att de allergiframkallande ämnena lätt fastnar i djurägarnas kläder och följer med till de djurfria lokalerna.

Ha inte pälsdjur hemma om Du har allergi mot pälsdjur eller om Du har en ökad risk att få allergi.

Det finns vetenskapliga studier som tyder på att pälsdjursallergi i vissa fall kan motverkas om Du växer upp med pälsdjur. Studierna är dock motsägelsefulla och det finns fortfarande inte tillräckliga kunskaper för att förstå hur detta skulle kunna förklaras.

Vissa studier visar t ex att barn som växer upp på lantgård har mindre risk att få allergier senare i livet. Förklaringen är nog inte att kontakten med pälsdjur skyddar mot allergi. I stället är det förmodligen så att när Du växer upp på landet stimuleras immunförsvaret av andra ämnen på ett sätt som skyddar mot allergi. Dessa kan t ex vara ämnen som kommer från bakterier, som kallas endotoxiner.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan vara delaktig i sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att han/hon får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att Du som vuxen och barnet förstår den information Ni får av vårdpersonalen.