Många stora konstnärer och artister har bejakat sina särdrag mot alla odds. Ta t ex Bob Dylan vars sångröst inte alls är perfekt utan begränsad och sprucken, en röst som aldrig skulle antagits till någon musikskola eller till Idol. Men han följde sin inre drivkraft och det är just den säregna och entoniga rösten som har kommit att fängsla en hel värld.
Vilka särdrag gör mig unik?
Den jag kallar för Jesus benämns av Naskaplindianerna som "Den inre vännen, Den inre följeslagaren eller Den store mannen inom mig själv". De tror att det som driver vår ständigt närvarande inre följeslagare på flykt är när vi ljuger för oss själva och andra och menar att vi närmar oss vår följeslagare på fyra olika sätt.
Vi kommer i kontakt med vår inre vän genom att:
Tala sanning
Öppna oss för andra människor
Närma oss djuren eller naturen
Lyssna på våra drömmar
Vad säger min inre vän mig idag?
Enligt nya siffror kan experter nu konstatera att nya farliga trender med alkohol tar fasta.
I Sverige är medvetenheten om alkoholens skadeverkningar överlag hög. Dock brister kunskapen om mer specifika risker gällande alkohol. Detta enligt en undersökning som Systembolaget har gjort med hjälp av Novus.
Enligt mätningen, som TV4 rapporterat om, är en betydande del av Sveriges befolkning ovetande om de långsiktiga riskerna med alkohol. Resultaten visar att 21% inte är medvetna om riskerna med att börja dricka i tidig ålder och att det kan leda till alkoholproblem i framtiden.
I Systembolagets arbete ingår det att informera om alkoholens konsekvenser. Enligt Anna Raninen, ansvarig för alkoholforskning på Systembolaget, är det viktigt för organisationen att vara insatta i svenskarnas kunskap kring alkohol för att kunna informera och utbilda målinriktat.
Utöver den bristande förståelsen gällande alkoholens skadeverkningar visar mätningen att befolkningen överlag är mer tillåtande när det kommer till att dricka sig berusad än tidigare.
Det vi kan se är att den totala konsumtionen minskar men det är fler som i stället dricker mycket per tillfälle, säger Anna Raninen.
Vad undersökningen också kan konstatera är att människor som bor i storstadsregioner är mer okej med berusningsdrickande om man jämför med personer på glesbygden.
Enligt mätningen så får också de nya trenderna en effekt på barn.
De som har mindre kunskap kring effekterna av alkoholens skadeeffekter för unga människor har också en tendens att lättare bjuda barn på alkohol, säger Anna Raninen.
Ett av de största hälsoproblemen är att de flesta rör sig för lite i vardagen. Det gäller även personer som regelbundet tränar. Våra kroppar är byggda för att vara i rörelse, och mår bäst när vi lever så. Här finns tips på hur Du kan få in mer rörelse i Din vardag.
Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att vi flera gånger i veckan utövar fysisk aktivitet som ger puls och flås. Gärna varje dag. Dessutom behöver vi låta musklerna jobba genom styrketräning. Med ökande ålder är det också viktigt att göra övningar som upprätthåller balansen.
Det hjälper mycket att träna regelbundet, men det är också viktigt att den övriga tiden inte innehåller alltför mycket stillasittande. Städning, trädgårdsarbete, plockande och fixande är bra, men många tenderar att vara mer stilla under vintern.
Här finns tips på hur Du kan få in mer rörelse i Din vardag året runt. Några av tipsen kanske inte passar Dig. Prova de Du gillar. När Du läser listan får Du säkert andra idéer till hur Du skulle kunna få in mer rörelse i Ditt liv.
Sitt i ”stolen” 90 grader mot väggen när Du borstar tänderna. Om det är för tufft att sitta kvar hela tandborstningen, kör så långt Du orkar. Ta en paus och fortsätt efter ett tag. När Du gjort detta till en vana kommer Du snart märka att Du orkar en längre och längre stund.
Prata gående. Ta något jobbmöte gående, eller byt ut en fika med en vän till en promenad. Det känns oftare lättare att gå med sällskap.
Ta trapporna. Undvik att ta hissar så ofta Du kan, och ta trapporna. Gå i rulltrappan.
Bensträckare varje timme. Egentligen bör vi aldrig sitta stilla längre stunder, utan få in rörelse åtminstone varje timme (helst varje halvtimme). Försök få in en bensträckare på några minuter så ofta Du kan under dagen. Res Dig upp och gör några benböj eller utfall för att få igång kroppen.
Gör plankan en minut. Välj ut en vana och utöka den med att göra plankan. T ex att göra plankan direkt när Du vaknat, direkt när Du kommer hem, eller direkt efter frukost.
Lek med barn. Jaga, kryp, dansa, brottas, lek följa John eller gör akrobatiska övningar. Barn är experter på att få till en rörlig vardag, låt Dig inspireras.
Improviserad parkour. När Du är ute och går, passa på att köra lite improviserad enklare parkour genom att t ex gå balansgång på murar, böja Dig under räcken, hoppa jämfota uppför trappor eller kliva över staket.
Inred golvet. Något av det bästa Du kan göra för kroppen är att sitta mer på golvet. Du behöver mycket mer styrka för att komma upp och ner från golvet. Dessutom är det mer krävande för kroppen att sitta utan hjälp från stolar eller soffor. Om Du har ett lågt bord, mysig matta och några sittkuddar kan Du köra hela middagar på golvet.
Sträck ut. Om Du suttit en stund framåthukad framför en dator är det skönt att sträcka ut överkroppen åt andra hållet en stund. Sträck armarna uppåt och bakåt så Du för axlarna bakåt igen. Det finns också många bra pausprogram Du kan prova.
Cykla eller gå till jobb eller aktiviteter. Om Du har långt kan Du parkera bilen lite längre bort, eller hoppa av några stationer tidigare och gå sista biten.
Välj toalett med omsorg. Passa på att få extra rörelse genom att välja toaletten längst bort.
Sitt på huk för att ta på och knyta skorna. Vissa kanske har en stol eller bänk i hallen för att sätta upp foten på, ett extra långt skohorn, eller böjer sig ner med halvraka ben. Försök undvika det, och sätt Dig på huk.
Gör armhävningar. Gör 10 armhävningar mot bänken eller väggen varje gång Du hämtar kaffe eller något annat att dricka.
Dansa mer. Kanske skaka lite rumpa i köket när Du hämtar kaffe eller ta en glädjedans med familjen som inledning på helgen.
John Pilger har avlidit, 84 år gammal, uppger Deadline. Den omstridde journalisten utmärkte sig för sin kritik mot USAs och Storbritanniens utrikespolitik och blev publicerad även på svenska kultursidor.
Det är med stor sorg John Pilgers familj tillkännager att han avled i går den 30 december, meddelar familjen i ett uttalande i sociala medier.
John Pilger var född i Australien, men var baserad i Storbritannien sedan 1960-talet. I flera årtionden var han utrikeskorrespondent för Daily Mirror och bevakade bland annat Sydostasien.
Den vänsterintellektuelle journalisten gjorde sig ett namn genom flera dokumentärfilmer och reportageböcker som bland annat skildrade Pol Pots förtryck i Kambodja och Indonesiens ockupation av Östtimor.
På senare år engagerade sig John Pilger för Julian Assange och ifrågasatte anklagelserna mot Wikileaks grundare för våldtäkt i Sverige.
God fortsättning, gott slut och gott nytt år. Välgångshälsningarna är många i dessa tider och det gäller att använda dem vid rätt tillfälle.
Högtiderna går omlott denna tid på året och även om vi nordbor inte är kända för att strö artighetsfraser runt oss så är vi noga med välgångshälsningarna. Frågan är bara när man ska säga vad.
Det finns ingen absolut vetenskap i det här, däremot en viss kutym. Men jag vill verkligen understryka att det viktigaste är inte vad Du säger utan att Du hälsar, säger etikettexperten Mats Danielsson som djupdykt i ämnet.
God jul:
Välgångsönskning som börjar användas dagarna före jul, ofta till kollegor och grannar och andra som man inte kommer att träffa under helgen. God jul kan man säga både på julafton och juldagen, men vid annandagen har frasen passerat sitt bäst föredatum.
God fortsättning:
Från annandagen tar hälsningsfrasen god fortsättning vid, syftande på en god fortsättning på julhelgen. "Mellandagshälsningen" används sedan fram till den 30 december då nästa högtid står för dörren.
Gott slut:
Nyårshälsningen gott slut används mest dagen före nyårsafton och även fram till tolvslaget den 31 december.
Gott nytt år:
Används som välgångshälsning vid tolvslaget och även på nyårsdagen.
God fortsättning:
Efter den 1 januari är frasen god fortsättning tillbaka, då syftande på det nya året. Här är tidsgränsen lite flytande, men används oftast fram till trettondagsafton men inte längre.
Även julens artighetsfraser kan dock landa fel. Exempelvis kan tillönskan om ett "gott slut" vara mindre lämplig att använda om man vet med sig att personen haft ett tufft år.
Jag läste om några vars hus hade brunnit ner dagen före julafton, då går man kanske inte fram och säger "god jul", säger Mats Danielsson.
'
Säsongens vaccination mot både influensa och covid19 har nu startat i Sverige. Folkhälsomyndigheten uppmanar särskilt personer över 65 år och andra riskgrupper att ta vaccinet.
Prioritering för riskgrupper. Personer som tillhör riskgrupperna kommer att prioriteras för influensa- och covid19-vaccination under november. För personer i dessa grupper är vaccinationen kostnadsfri över hela landet.
Vård- och omsorgspersonal. Även personal inom vård och omsorg, särskilt de som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa, rekommenderas att vaccinera sig. Det inkluderar personer som arbetar med individer som har underliggande sjukdomar och de som är anställda på särskilda boenden för äldre (SÄBO) och inom hemtjänsten.
Skydd mot influensa och covid19. Eftersom både influensa och covid19 förväntas spridas under vintermånaderna är vaccination det bästa sättet att skydda de som har en högre risk att bli allvarligt sjuka.
Vacciners effektivitet. Vaccinerna ger ett visst skydd, men det är viktigt att komma ihåg att de inte ger 100% skydd. Dock kan de mildra sjukdomen om man skulle bli smittad trots att man är vaccinerad.
Samtidig vaccination. Det är fullt möjligt att ta både influensa- och covid19-vaccination samtidigt om det rekommenderas för Dig.
Följande grupper rekommenderas vaccination mot både influensa och covid19 och kommer att prioriteras under november (ingen speciell ordning):
Personer över 65 år
Gravida kvinnor efter graviditetsvecka 12
Vuxna över 18 år med kroniska hjärt- och kärlsjukdomar, inklusive hypertoni för covid19
Vuxna över 18 år med kronisk lungsjukdom som KOL och svår/instabil astma
Vuxna över 18 år med andra sjukdomar eller tillstånd som påverkar lungfunktionen eller hostkapaciteten negativt
Vuxna över 18 år med kronisk lever- eller njursvikt
Vuxna över 18 år med diabetes mellitus typ 1 och 2
Vuxna över 18 år med kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling, inklusive personer med Down syndrom
Andra grupper som kan övervägas för covid19-vaccination inkluderar personer med skörhet som behöver hjälp med dagliga aktiviteter från hemtjänst eller liknande och personer med påtagligt nedsatt hälsa av andra skäl än de som listas ovan. Det kan innefatta personer med psykiatriska sjukdomar, demens, samt de som lider av skadligt alkohol- eller drogmissbruk
Följande grupper rekommenderas också vaccination mot säsongsinfluensa och kommer att prioriteras under november:
Barn i åldern 6 månader till 17 år med de sjukdomar, diagnoser och tillstånd som nämns ovan för vuxna
Hushållskontakter, både barn och vuxna, till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar
Personal inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa, inklusive de som arbetar på särskilda boenden för äldre (SÄBO) och inom hemtjänsten.
Det är viktigt att notera att behandlande läkare kan göra en individuell bedömning om behovet av vaccination för varje patient.
Ett SAS-plan från Malaga till Stockholm tvingades nödlanda i Köpenhamn natten till nyårsafton. Orsaken var att flera passagerare och besättningsmedlemmar hastigt och oförklarligt blivit illamående.
Då beslutade man att landa i Köpenhamn som en försiktighetsåtgärd, för man vågade inte chansa och fortsätta om det skulle finnas något i flygplanet eller vad det nu var, säger Irena Busic, presschef vid SAS, till Aftonbladet.
Landningen var odramatisk och passagerarna kan efter en natt på hotell fortsätta till Stockholm. Planet ska undersökas av tekniker.
I 400 timmar eller fem procent av tiden hade Sverige minuspriser på el under 2023. Allt mer väderberoende el får priserna att svänga häftigt.
Det blir problematiskt för investerarna av ny elproduktion. Det är kanske ingen sedelpress längre, säger Magnus Thorstensson på Energiföretagen.
Kraftiga svängningar i elpriset präglade elåret 2023. Det som sticker ut och tilltar ju mer vindkraft som kommer till i systemet, såväl i Sverige som i grannländerna, är antalet timmar med negativa priser på elbörsen Nord Pool.
Vi hade många fler timmar med negativa priser i år, 400 timmar eller 5% av tiden, säger Magnus Thorstensson, analytiker på branschorganisationen Energiföretagen.
Mer icke planerbar elproduktion i form av vind, men också allt mer solenergi i bland annat Tyskland och Nederländerna, är förklaringen, enligt Thorstensson.
Och trenden är att det fortsätter. Då blir frågan hur investerarna av ny elproduktion tänker. Det blir osäkrare att räkna hem nya produktionsanläggningar, oavsett energislag.
Det är kanske ingen sedelpress längre, säger Thorstensson och pekar på att det åtminstone hittills varit bra lönsamhet i att bygga vind- och solkraft.
Kombinationen av ökade kostnader har fått flera företag att dra i bromsen, och framför allt gäller det havsbaserad vindkraft. Det ökar möjligtvis också osäkerheten kring planerna på att bygga ut kärnkraften.
Enligt Energiföretagens genomgång av elåret 2023 uppnåddes det högsta priset den 5 december mellan klockan 8 och 9, på 3,76 kronor per kilowattimme (kWh). Det hängde ihop med en avstängd kärnkraftsreaktor, isläggning på älvarna i norr, svaga vindar och kallt väder.
Lägst pris noterades 16 juli på eftermiddagen, minus 69 öre/kWh. Prisrekorden gäller hela landet, samtliga elområden.
För helåret låg elpriserna sammantaget i Norden betydligt lägre (80 öre/kWh lägre eller 55%) än under fjolåret. I snitt över året varierade priset i snitt mellan 46 öre i norr till 74 öre/kWh i Sydsverige.
Fjolårets prischocker präglades av Ukrainakriget och sinande gaslager på kontinenten. I år har lagren av gas varit välfyllda, välfyllda vattenmagasin i Norden, bättre ordning på fransk kärnkraft och en extra finsk kärnkraftsreaktor i drift, den kraftigt försenade Olkiluoto 3.
Det senare har medfört att exporten av svensk el minskat.
Vi har halverat elexporten till Finland, säger Thorstensson.
Ovanpå börspriset tillkommer elbolagens påslag, elskatt, moms och nätavgift på över en krona per kWh.
Så mycket producerade elslagen 2023
Vattenkraft: 65,8 TWh (minus 5% jämfört med 2022)
Kärnkraft: 46,7 TWh (-7%)
Vindkraft: 34,5 TWh (+4%)
Värmekraft: 13,2 TWh (-14%)
Solkraft: 3,2 TWh (+61%)
Totalt: 163,3 TWh (-4%)
Elanvändning, 134,6 TWh (-1%). Temperaturkorrigerat, -3%.
Nettoexport, 28,7 TWh (-14%)
En explosion inträffade under natten till söndagen vid ett flerbostadshus i Hisings Backa i Göteborg.
Ingen person skadades och en stor insats pågick i området under natten och morgonen.
Vi fick larmet klockan 00:25 att någon form av explosion inträffat intill en fastighet men ingen person är skadad som vi känner till, säger Martin Hallberg, vakthavande befäl vid polisregion Väst.
Vid klockan 08:30 på söndagen var avspärrningarna hävda.
Teknikerna är klara på plats. Nu pågår dörrknackning i området och vi tittar på olika motiv, bland annat om det finns en koppling till organiserad brottslighet, säger Carolina Karlsson, presstalesperson vid polisregion Väst.
Explosionen ska ha varit kraftig och enligt vittnen ska hela porten ha sprängts sönder.
Det stämmer, det var en kraftig detonation. Man har använt sprängmedel, säger Carolina Karlsson.
Polisen har inlett en förundersökning gällande grov allmänfarlig ödeläggelse och grovt brott. Ingen person är gripen.
I Dalsland och runt Vättern kommer det att snöa och blåsa kraftigt under nyårsaftonskvällen och nyårsdagen. Molntäcket ligger över hela landet.
Det blir ett grått nytt år, säger Max Schildt, meteorolog på Smhi.
Det är varma kläder som gäller för den som vill ut och titta på fyrverkerier runt Vättern i kväll. Särskilt väster om Vättern väntas snöfallet tillta under natten mot måndag och kombineras med hårda vindbyar.
Vi har en orange varning väster om Vättern där det kommer mycket snö ,säger Max Schildt.
Även i Dalsland väntas kraftigt snöfall och hård vind under nyårsnatten och nyårsdagen. Under nyårsdagen blir det ännu kraftigare snöfall med upp till 50 centimeter på sina håll och hård vind. Smhi varnar för mycket begränsad framkomlighet på vägar, särskilt i öppna landskap.
SMHI varnar också för hård vind och tidvis snöfall i södra Jämtlandsfjällen. Ovana besökare avråds från att ge sig ut på fjället på grund av nedsatt sikt och risk för förfrysning när det kan blåsa upp till 21 meter per sekund.
I norra Norrland blir det rejält kyligt på nyårsafton med temperaturer ner mot 20 minusgrader.
I bland annat Skåne kommer det att regna vid klockan 24:00-slaget men nästa vecka väntas det blir minusgrader även i södra Sverige.
Överlag blir det ett grått nytt år på de flesta håll i landet, säger Max Schildt.
Enligt en ny undersökning använder sig vården fortfarande av metoder som redan borde fasats ut. En del anses vara direkt skadliga för patienter.
Socialstyrelsen har för första gången undersökt hur sjukvården använder vårdåtgärder som inte rekommenderas. Åtgärderna faller inom en kategori som kallas ”icke-göra”. Enligt Sveriges Television innebär dessa behandlingar att de saknar vetenskapligt stöd, förknippas med stora kostnader och kan göra direkt skada eller ingen nytta för patienten.
Bland de vårdåtgärder som undersökts har man bland annat upptäckt problem under behandlingen av depression och ångestsyndrom.
Här har Socialstyrelsen konstaterat att var tredje vårdgivare fortfarande ger bensodiazepiner till patienter med ångestsyndrom för långvarig behandling. Detta trots att risken för beroende är mycket stor.
Drygt 4 000 patienter med ångestsyndrom behandlades 2021 med bensodiazepiner, vilket visar vikten av att fortsätta arbetet med att fasa ut behandlingen, säger Christina Broman, projektledare för utvärderingen, i ett pressmeddelande.
Socialstyrelsen anser att det behövs mycket mer aktivt arbete och uppföljning för att bli av med de åtgärder som inte längre anses användbara.
Man har också sett över varför åtgärderna fortfarande används. Enligt undersökningen så anses nyttan fortfarande vara större en riskerna. Vad som anses vara nytta är däremot oklart.
I en del fall har patienterna haft åtgärderna under en längre period och det anses problematiskt att avsluta dem för att rekommendationerna ändras.
Flera olyckor med nyårsraketer inträffade på flera håll i landet på lördagen.
I Halmstad avfyrade flera pojkar fyrverkerier från en lägenhet. En av pojkarna träffades och fick uppsöka sjukhus för brännskador på örat. En minderårig pojke är misstänkt för framkallande av fara för annan samt vållande av kroppsskada.
Sent på eftermiddagen sköt en grupp pojkar raketer från taket av ett parkeringshus i Trollhättan mot personer som skulle in i ett affärshuset. Ingen ska ha skadats.
Polisen fick även rycka ut i Bergs kommun efter att en person skjutit raketer mot en en bil. Föraren blev bländad och körde i diket, men klarade sig oskadd.
I Lilla Edets kommun inträffade två incidenter med fyrverkerier. Vid det ena tillfället rörde det sig om ett flerfamiljshus där fyrverkerier exploderat i ett trapphus. Vid det andra tillfället var det en bil som fattat eld efter att någon skjutit in fyrverkerier under den.
Även i Gislaved och Värnamo fick polisen rycka ut när ungdomar sköt raketer omkring sig.
Nyår är en traditionell högtid, som firas vid övergång till ett nytt kalenderår. Enligt den gregorianska kalendern firas nyåret under natten mellan den 31 december och den 1 januari.
I världens olika länder, kulturer och religioner finns ett antal olika kalendrar. Nyårsdagen är ofta en helgdag, men firandet av nyår är viktigt inte bara för de troende.
Ofta har man stora festivaler som pågår under flera dagar före och efter själva nyåret. Nyåret kan förläggas till en tid på grund av årets rytm, till exempel nära midvinter eller till vårdagjämningen 20–21 mars i form av fester som välkomnar våren, det kan också anknyta till en strikt tolvmånadskalender (som i den muslimska kalendern) eller ha en rent religiös anknytning.
Nyår firas i större delen av västvärlden och i andra länder som har tagit till sig den gregorianska kalendern natten mellan nyårsafton den 31 december och nyårsdagen den 1 januari. Klockslaget tjugofyra den natten (tolvslaget, nyårsslaget) betraktas som övergången från det gamla året till det nya. Nyårsdagen är i många länder helgdag och flaggdag.
Medan julen är en högtid som många firar med familjen är det vanligare att man på nyårsafton har fest eller middag tillsammans med vänner. Denna fest eller middag är ofta något exklusivare än vanligt, och många är finklädda.
Strax innan tolvslaget går festdeltagarna ofta ut till någon plats där man kan avlossa egna fyrverkerier eller titta på andras, eller så ställer man sig vid fönstret eller på balkongen för att se fyrverkerierna. Det är också vanligt att ha med sig champagne som ska öppnas och drickas precis på tolvslaget. Minuten innan tolvslaget räknar man ned (på offentliga platser kan man titta på någon klocka som är synlig för alla) och på tolvslaget ropar man "Gott nytt år", öppnar champagnen och skålar. Det är också vanligt att fartyg som ligger i hamn signalerar precis på tolvslaget. När fyrverkerierna ebbar ut och champagnen är slut, vilket brukar äga rum 10–15 minuter efter tolvslaget, brukar man dra sig tillbaka till festlokalen för att fortsätta att umgås ytterligare ett par timmar, ofta med musik och dans.
En annan tradition är nyårspussen, i samband med tolvslaget pussar man en eller flera av de andra festdeltagarna på kinden eller munnen och önskar varandra ett gott nytt år. Om man i något avseende vill bättra sig under det kommande året kan man avge ett nyårslöfte. Ett nyårslöfte brukar handla om att man ska börja göra något (t ex träna eller lära sig ett nytt språk) eller sluta göra något (exempelvis röka).
Traditionellt skjuter man iväg sina första fyrverkerier omedelbart efter nyårsslaget, för att fira att ett nytt år har inträtt. På senare år har dock bruket förändrats, och många skjuter av fyrverkerier redan på nyårsaftonens kväll, för att fira att det gamla året går mot sitt slut. Det innebär att det numera ofta syns fyrverkerier både före och efter tolvslaget.
I Tyskland kallas nyårsfyrverkeriet Silvesterfeuerwerk, "Sylvesterfyrverkeri", eftersom Silvester har namnsdag på nyårsafton enligt den tyska almanackan (i den svenska almanackan också, men på svenska stavas namnet Sylvester).
Större delen av de fyrverkerier som säljs till privatpersoner i Sverige används under nyårsnatten. Fyrverkerier kräver egentligen polistillstånd, men vid tillfällen när man kan förvänta sig fyrverkerier (t ex nyår, påsk och valborgsmässoafton) behövs vanligtvis inget tillstånd, såvida det inte innebär risk för skada eller utgör en avsevärd störning. Det händer ibland att någon skadar sig i samband med avlossande av fyrverkerier; ofta beror detta på att alkohol varit inblandat och på att säkerhetsföreskrifter ignoreras.
Varje år är det omkring 300 personer som uppsöker akuten på grund av skador av fyrverkerier. Fyrverkerier som går fel kan också orsaka eldsvådor, och det händer att brandkåren får rycka ut precis efter tolvslaget.
Strax före tolvslaget reciteras delar av (eller hela, som nyårsaftonen 2019) Edvard Fredins översättning av Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan på Sollidenscenen på Skansen, något som gjorts sedan 1895. Åren 1934–1955 sändes recitationen också i radio, och sedan år 1977 har den televiserats av Sveriges Television. Recitatörer har genom åren bland andra varit Anders de Wahl, Georg Rydeberg, Jarl Kulle, Margareta Krook och Jan Malmsjö.
Andra tv-program förknippade med nyår är årskavalkader med uppskattade klipp från det gångna årets tv-händelser, Grevinnan och betjänten som sänds på kvällen den 31 december, Ivanhoe som sänds på eftermiddagen den 1 januari (tidigare på Sveriges Televsion, numera på TV3) och en nyårskonsert framförd av Wienerfilharmonikerna. Backhoppningstävlingen Fyrskansturnén (tysk-österrikiska backhopparveckan) från Garmisch-Partenkirchen, återkom 2012 i Sveriges Televison efter några års uppehåll.
I Sveriges Radio ringer klockorna i landets 16 domkyrkor in det nya året, en samsändning mellan P1 och P2.
Under vikingatiden sammanföll nyår med midvinterblotet eller, som det också kallades, julblotet. Exakt när på året detta hölls är man i våra dagar oense om.
Mycket av det dåtida firandet kom att integreras i det kristna julfirandet, när Sverige hade blivit ett kristet land. Själva ordet "jul" är förkristet och överlevde i de nordiska språken. Det kommer ur urgermanska jehwla som betydde firande/fest.
Det var redan då sed att avge nyårslöfte. Detta kunde ske på två sätt. Det ena var att tömma bragebägare, det andra var att svära vid en galts borst.
Enligt den romerska kalendern började året 1 mars. När sedan den julianska kalendern infördes under Julius Caesar 45 före Kristus blev 1 januari officiellt nyårsdag i det romerska riket. Förflyttningen från 1 mars till 1 januari hade administrativa anledningar. Romarna offrade på nyårsdagen till Janus och betraktade dagen som en dies faustus ("lycklig dag"), på vilken man gärna företog sig viktiga handlingar. Man uppvaktade med lyckönskningar, i synnerhet hos magistratspersonerna, samt växlade skänker, såsom förgyllda dadlar och fikon, senare små kopparmynt. Särskilt var det klientens skyldighet att tillställa sin patron en gåva (strena), och kejsarna fordrade en dylik tribut av alla Roms invånare. Detta bruk att ge nyårsgåvor (från étrennes, av det nyssnämnda strena) har bibehållit sig i Frankrike och Belgien, och bruket av nyårsönskningar är allmänt i hela den civiliserade världen.
De kristna kyrkorna firade nyår på varierande tider, ofta på juldagen den 25 december eller på Jungfru Marie bebådelsedag, i Bysans och Ryssland 1 september. Nyårsdagen firades med allvarlig botpredikan, som protest mot de hedniska utsvävningarna på denna dag. 25 december firades som svensk nyårsdag ända fram till 1500-talet.
Efter julfestens uppkomst på 500-talet blev 1 januari helt naturligt denna fests "åttondedag" samt firades till minne av Jesu omskärelse och namngivning, med användande av Lukas 2:21 som text. Denna är också den svenska kyrkans gamla evangelietext för nyårsdagen. Av de nya högmässotexterna för denna dag tar den 2a årgången särskild hänsyn till årsskiftets betydelse. Det var först under högmedeltiden som 1 januari åter slog igenom som nyårsdag, dock inte överallt ens i Västeuropa. Senare fixerades dock nyårsdagen i och med införandet av den gregorianska kalendern.
En del gamla kalendarier kallar 1 januari omskärelsefest, eftersom kyrkan på den dagen firade minnet av Jesu omskärelse och namngivning.
Judarna firade alla nymånadsdagar som religiösa högtidsdagar, men i synnerhet den första dagen i månaden Tischri (september-oktober). Med denna dag, som infaller i september, börjar ännu judarnas borgerliga år, men deras religiösa år börjar med månaden Nisan (i april). Judarna firar nyårsfesten den första Tischri, under två dagar och ännu bibehålls vid detta tillfälle en gammal ceremoni med basunskall på vädurshorn (shofar), därav namnet basunfesten. Men det vanligaste namnet är Rosh Hashanah (hebreiska, "årets huvud/början").
Det assyriska folket firar sin nyårsdag, kallad Kha-b-Nisan, den 1 april. Firandet pågår i flera dagar och inkluderar assyrisk mat, sång och dans. Det är väldigt vanligt att människor bär assyriska nationaldräkter under firandets dagar. Denna dräkt är oftast färgglad och inkluderar en manlig och kvinnlig huvudbonad med fjädrar.
Det kinesiska nyåret infaller vid en nymåne mellan 20 januari och 19 februari. Det är tradition att man skall fira nyåret tillsammans med sin familj, varför det är den helg med flest inrikesresor inom Kina under året.
De iransktalande folken, såsom perser, vissa afghanska folk, kurder med flera, firar nyår vid vårdagjämningen, cirka 21 mars. Detta kallas Nouruz eller Newroz.
I de föra detta sovjetrepublikerna är det sedan sovjettiden nyåret som är "den stora festen", firandet var under sovjettiden ateistiskt och inte knutet till någon religion. Många traditioner som i exempelvis Sverige förknippas med julen, hör i dessa länder hemma på nyår. Man klär sina julgranar till den 31 december, och det är också den här dagen som man delar klapparna. Man dricker även champagne och skjuter raketer. Efter revolutionen 1917 avskaffades det kristna julfirandet och med det även Farbror Frost, officiellt från 1929. Men från 1936 infördes istället nyårsfirande med nyårsgran, Farbror Frost, hans barnbarn Snöflickan och nyårspresenter istället för julklappar. Farbror Frost har sitt ursprung i slavisk mytologi, men har påverkats av den angloamerikanska Santa Claus. Han är således den östslaviska motsvarigheten till jultomten. Det finns en gammal tradition från före revolutionen att gudbarnen den här dagen besöker sina faddrar och där bjuds på Kutja och te och får pengar och godis.
I Finland var nyåret fram till senare hälften av 1900-talet en integrerad del av julperioden. Både på nyåret och trettondagen upprepades många av julens traditioner, bl.a. åt man julmat, illuminerade med facklor och ljus och utväxlade gåvor. Årsskiftet gav upphov till folktro och försök att förutse hur livet, skörden, anställningen skulle gestalta sig följande år eller om döden skulle besöka familjen. Framför allt ungdomar idkade gärna spådom. Att stöpa nyårslyckor i tenn är typiskt för nyårsfirandet i Finland. Stöpslevar kan köpas överallt före nyår. Allmänna tolkningar av det stelnade tennet är att skrovlighet betyder lycka, en båt en resa, en blomma bröllop eller förlovning. Nyårslyckor som innehåller bly förbjöds av miljöskäl 2018 och det är oklart om seden kommer att fortleva. Fenomenet att utfärda ett nyårslöfte finns det belägg på i finländsk tidningspress redan på 1880-talet. Idén med nyårslöften var främst en borgerlig tradition och nämndes t ex i barntidningar vid sekelskiftet 1900. Både det svensk- och finskspråkiga borgerskapets barn uppmanades att fundera på lämpliga löften. I folklig miljö blev seden allmän först efter andra världskriget.
Fyrverkeri vid nyåret hör 1900-talet till. Då etablerades också ett offentligt firande i föreningar och församlingars regi samt utomhusprogram vid rådhus och på torg. Men först efter andra världskriget blev nyårsaftonen en festkväll för hela befolkningen.
På nyårsdagen håller bland annat kommundirektörer, försvarsministern och biskopen för det svenskspråkiga Borgå stift mottagningar för inbjudna gäster. Under självständighetstiden har presidentens nyårstal varit ett viktigt inslag. Sedan 1960-talet har presidentens tal, nyårskonserten från Wien och backhoppningstävlingen i Garmisch-Partenkirchen hört till standardprogrammen på TV.
1200
1200 var ett skottår som började en lördag i den Julianska kalendern.
24 augusti, Johan av England gifter sig med Isabella av Angoulême. Den svenska kyrkan blir skattefri, varvid "det andliga frälset" skapas. Den danske historikern Saxo Grammaticus skriver Gesta Danorum (Danernas bedrifter), som även behandlar svenska förhållanden. Filip II August av Frankrike reglerar studierna och studenter revolterar i Paris.
Födda, Arnulf av Löwen (född omkring detta år). Helena Pedersdotter Strange, drottning av Sverige 1229–1234, gift med Knut Långe.
Avlidna, Kristina Stigsdotter Hvide, drottning av Sverige 1164–1167, gift med Karl Sverkersson. Benedicta Ebbesdotter, drottning av Sverige sedan 1195 eller 1196, gift med Sverker den yngre (död detta eller föregående år).
1201
1201 var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
Anders Sunesen efterträder Absalon Hvide som ärkebiskop av Lund. Biskop Albert av Livland grundar Riga. Därmed börjar germaniseringen av landet mellan Düna och Finska viken. Universitetet i Oxford upprättas.
Födda, 30 maj, Thibaut, hertig av Champagne, kung av Navarra och fransk trubadur
5 september, Alix av Bretagne, regerande hertiginna av Bretagne
9 oktober, Robert de Sorbon, grundare av universitetet i Sorbonne Johan Sverkersson, kung av Sverige
Holmger Folkesson, svensk riddare
Avlidna, 21 mars, Absalon Hvide, dansk ärkebiskop sedan 1177 och statsman.
5 september, Constance av Bretagne, regerande hertiginna av Bretagne från 1166 till 1201.
1202
1202 var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
9 mars, När den norske kungen Sverre Sigurdsson dör efterträds han som kung av Norge av sin son Håkan.
12 november, När den danske kungen Knut VI dör efterträds han som kung av Danmark av sin bror Valdemar. Sverker den yngres son Johan Sverkersson ärver morfadern Birger Brosas titel som jarl. Detta oroar Knut Erikssons söner, eftersom de enligt avtal skall efterträda Sverker på tronen. Albert av Riga grundar Svärdsriddarorden i Livland.
Födda, Eleonora av Kastilien, drottning av Aragonien. Margareta II av Flandern, grevinna av Flandern och grevinna av Hainaut.
Avlidna, 9 januari, Birger Brosa, svensk jarl sedan 1174.
9 mars, Sverre Sigurdsson, kung av Norge sedan 1184.
30 mars, Joakim av Floris, italiensk abbot inom cisterciensorden, teolog.
12 november, Knut VI, kung av Danmark sedan 1182. Arnalda de Caboet, andorransk feodalherre.
1203
1203 var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
Visby omnämns skriftligen för första gången i Henrik av Lettlands krönika. Av samma krönika framgår att krigare från det geografiska området som idag är Estland har bränt kyrkor i Blekingetrakten. Påven omvänder Bosniens befolkning till katoliker, efter en tids återgång till den traditionella bosniska kyrkan.
Födda, Elisabet av Hohenstaufen, drottning av Kastilien. Mindaugas I, litauisk furste och senare storfurste.
Avlidna, Dafydd ab Owain Gwynedd, prins av Gwynedd.
1204
1204 var ett skottår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
2 januari, Dagen efter den norske kungen Håkon Sverressons död utropas hans endast fyraårige sonson Guttorm Sigurdsson till kung av Norge. Denne dör dock själv av sjukdom redan den 11 augusti samma år.
Augusti, Sedan den femårige norske kungen Guttorm har dött den 11 augusti utropas hans släkting Inge Bårdsson till ny kung av Norge. Staden Wakefield i Yorkshire får stadsrättigheter.
Födda, Håkon Håkonsson, kung av Norge 1217–1263.
Avlidna, 1 januari, Håkon Sverresson, kung av Norge sedan 1202.
1 april, Eleonora av Akvitanien, drottning av Frankrike 1137–1152 (gift med Ludvig VII) och av England 1154–1189 (gift med Henrik II)
11 augusti, Guttorm Sigurdsson, kung av Norge sedan 2 januari detta år. Ingegerd Sverkersdotter, svensk abbedissa, dotter till Sverker den äldre. Minamoto no Yoriie, shogun av Japan.
1205
1205 var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
14 november, I slaget vid Älgarås stupar tre av sönerna, medan den fjärde, Erik Knutsson, undkommer och flyr till Norge, varifrån han startar ett uppror mot Sverker. Fullt krig utbryter mellan Sverker den yngre och Knut Erikssons söner. Andreas II efterträder Ladislaus III som kung av Ungern.
Födda Alexios V Dukas, bysantinsk kejsare. Hadrianus V, påve. Radiyya Begum, regerande sultaninna av Delhi.
Avlidna, Jon, son till Knut Eriksson (stupad i slaget vid Älgarås), Knut, son till Knut Eriksson (stupad i slaget vid Älgarås), Joar, son till Knut Eriksson (stupad i slaget vid Älgarås)
1206
1206 var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.
Ett uppror mot kung Sverker den yngre utbryter i svealandskapen och han tvingas söka stöd av sina danska släktingar av Hvideätten. I ett påvebrev omtalas lagförhållandena i Sverige. Bland annat står det att lagmännen "är skyldiga att varje år förkunna gällande rätt för folket". Valdemar Sejr och Anders Sunesen drar österut på ett korståg för att kristna de hedniska esterna och förhindra framtida plundringar från det hållet. De erövrar Ösel och Dagö, samt bygger en borg där. Jon Jarl dräps i Asknäs på Ekerö i Mälaren samma natt som han kommer hem från ett nio år långt korståg i öster.
Födda, 29 november, Béla IV, kung av Ungern 1235–1270. Albertus Magnus, tysk filosof och teolog.
Avlidna, 4 juli, Alix av Champagne, fransk drottning och regent.
11 november, Olof Lambatunga, svensk ärkebiskop sedan 1198 (död möjligen detta datum och senast detta år). Muhammad av Ghor, afghansk krigare.
1207
1207 var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
25 oktober, Valerius blir svensk ärkebiskop.
November, Liverpool och Leeds får stadsprivilegier. Den danske ärkebiskopen Anders Sunesen företar en visitationsresa till Gotland.
Födda, 7 juli, Elisabet av Thüringen, helgon.
30 september, Djalalu'd-Din Rumi, persisk poet, filosof och sufisk mystiker.
1 oktober, Henrik III, kung av England och herre över Irland 1216–1272.
Avlidna, Mars, Erling Stenvägg, norsk hövding.
Oktober, Kalojan, tsar av Bulgarien.
1208
1208 var ett skottår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
31 januari, Erik Knutsson besegrar Sverker den yngre i slaget vid Lena, varvid Sverker tvingas fly till Danmark och Erik utropar sig till kung av Sverige.
Margareta Skulesdotter, drottning av Norge 1225–1263, gift med Håkon Håkonsson.
Avlidna, 31 januari (stupade i slaget vid Lena), Ebbe Sunesson (Hvide), Sverker den yngres svärfar. Lars Sunesson (Hvide), bror till Ebbe. Jarl Knut Birgersson (Bjälboätten) (son till Birger Brosa). Magnus från Lund. Herr Lars.
1209
1209 var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
Påven Innocentius III utfärdar en bulla till den svenske kungen vari omtalas, att Finland saknar biskop, på grund av riskerna att lida martyrdöd i landet. Albigenserkriget startar. Otto IV blir tysk-romersk kejsare.
Födda, Celestinus V, född Pietro Angelerio, påve från 5 juli till 13 december 1294 (född detta år eller 1215). Bettisia Gozzadini, professor i juridik vid Bologna universitet.
Avlidna, Birgitta Haraldsdotter, norsk prinsessa, svensk titulärdrottning 1160–1161, gift med Magnus Henriksson. Margareta Eriksdotter, svensk prinsessa, drottning av Norge 1189–1202, gift med Sverre Sigurdsson (död omkring detta år).
1210
1210 var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.
18 juli, Erik Knutsson besegrar åter Sverker den yngre och hans danska allierade, denna gång i slaget vid Gestilren, där Sverker stupar.
21 november, Erik Knutsson kröns, vilket är den första kända kungakröningen i Sveriges historia. Strax därefter, troligtvis i nära anslutning till kröningen, gifter sig Erik med den danska prinsessan Rikissa, för att stärka relationerna till den forna fienden Danmark. Eftersom Erik har tagit makten i Sverige med våld tvingas han dock arbeta hårt för att få påven att erkänna hans kungamakt. Kröningen och bröllopet (som utförs av ärkebiskop Valerius) blir därmed en del i detta.
Födda, 22 juli, Joan av England, drottning av Skottland 1221–1238 (gift med Alexander II), Gregorius X, född Teobaldo Visconti, påve 1271–1276 (född omkring detta år), Honorius IV, född Giacomo Savelli, påve 1285–1287 (född omkring detta år), Martin IV, född Simon de Brion, påve 1281–1285 (född omkring detta år), Xie Daoqing, Kinas kejsarinna 1227-1264 och regent 1274-1276
Avlidna, 18 juli, Stupade i slaget vid Gestilren. Sverker den yngre, kung av Sverige 1196–1208, Folke Birgersson, svensk jarl under Sverker den yngre, Maud de Braose, engelsk adelsdam.
1211
1211 var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
Iltutmish blir sultan i Delhi.
Födda, Johan I av Mecklenburg, furste av Mecklenburg (omkring detta år). Märta Eriksdotter av Sverige.
Avlidna, Adelheid av Meissen, drottning av Böhmen. Euphrosyne Doukaina Kamatera, kejsarinna av Bysans. Sancho I av Portugal, kung av Portugal.
1212
1212 var ett skottår som började en söndag i den Julianska kalendern.
20 mars, Augustinkorherrarnas kloster i Leipzig grundas, med den klosterskola som sedermera blir Thomasschule.
16 juli, En korstågshär besegrar almohaderna i slaget vid Navas de Tolosa. Barnkorståget inleds. Sankta Klaras orden instiftas av Klara av Assisi. Böhmen erkänns som ett ärftligt kungarike. Grunden läggs till katedralen i Reims.
Födda, Isabella II av Jerusalem, drottning av Jerusalem, kejsarinna av Tysk-romerska riket och drottning av Sicilien. Maria av Tjernigov, rysk krönikör, furstendömet Rostovs regent.
Avlidna, 12 maj, Dagmar av Böhmen, drottning av Danmark sedan 1205, gift med Valdemar Sejr (död detta eller nästa år). Roger Bacon (död omkring detta år).
1213
1213 var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
Johan utan land gör England till ett län under påven för att lösa en konflikt med kyrkan.
Födda, Fakhr ad-din Araqi, persisk diktare och sufimästare. Ibn an-Nafis, arabisk läkare.
Avlidna, 12 maj, Dagmar av Böhmen, drottning av Danmark sedan 1205, gift med Valdemar Sejr (död detta eller föregående år). Tore Gudmundsson, norsk prelat. Karl Jónsson, isländsk abbot. Drottning Tamar av Georgien.
1214
1214 var ett skottår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
27 juli, Kung Filip II August av Frankrike besegrar en koalition bestående av bland andra den tyskromerske kejsaren Otto IV och den engelske kungen Johan utan land i slaget vid Bouvines.
4 december, Vid Vilhelm I:s död efterträds han som kung av Skottland av sin son Alexander II. Huset Wittelsbach erhåller pfalzgreveskapet vid Rhen.
Födda, 25 april, Ludvig IX, känd som Ludvig den helige, kung av Frankrike 1226–1270, Isabella av England, tyskromersk kejsarinna och drottning av Sicilien.
Avlidna, 5 oktober, Alfons VIII, kung av Kastilien sedan 1158
4 december, Vilhelm I, kung av Skottland sedan 1165
1215
1215 var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
15 juni, På mötet på Runnymede tvingas den engelske kungen Johan utan land skriva under Magna Charta, det engelska härskarfördrag som försvarar högadelns intressen mot kungamaktens ambitioner och blir grundvalen för den engelska författningen.
24 augusti, påven Innocentius III utfärdar en skrivelse om Magna Chartas ogiltighet. Dominikanorden instiftas i Toulouse av spanjoren Dominicus (de Guzman). Fjärde Laterankonciliet under Innocentius III fastställer transsubstantiationsläran. Inkvisitionen införs. Fredrik II överger Tyskland och återvänder endast tillfälligtvis. Ärkebiskop Engelbert av Köln blir riksföreståndare.
Födda, 25 april, Ludvig IX kung av Frankrike 1226-1270 (född detta eller nästa år). Celestinus V, född Pietro Angelerio, påve från 5 juli till 13 december 1294 (född detta år eller 1209). Johannes XXI, född Pedro Julião, påve 1276–1277. Katarina Sunesdotter, drottning av Sverige 1243/1244–1250, gift med Erik den läspe och halte. Khubilai khan, mongolisk härförare (född omkring detta år).
Avlidna, 5 juli, Myoan Eisai, japansk buddhistmunk. Hartmann von Aue, tysk författare. Esclarmonde av Foix, fransk katar.
1216
1216 var ett skottår som började en fredag i den Julianska kalendern.
4 april, Påven Innocentius III avsänder ett brev, där han erkänner den svenske kungens rätt till sydvästra Finland och att dess biskop underställs ärkebiskopen i Uppsala. Han beklagar sig även över att svenska präster lyder under världslig lag, att man kan tillsätta präster utan kyrkans hörande och att Peterspenningen inte erläggs.
10 april, När Erik Knutsson dör efterträds han samma år av Johan Sverkersson som kung av Sverige.
21 maj, De engelska baronerna och Londons innevånare mottar den franske tronföljaren Ludvig Lejonet med öppna armar och erkänner honom som kung av England i opposition mot den sittande engelske kungen Johan och, efter dennes död ett halvår senare, även mot efterträdaren Henrik III.
18 juli, Sedan Innocentius III har avlidit två dagar tidigare väljs Cencio Savelli till påve och tar namnet Honorius III.
28 oktober, Sedan Johan har avlidit en vecka tidigare efterträds han som kung av England och herre över Irland av sin son Henrik III. Tronpretendenten Ludvig Lejonet gör honom rangen stridig till året därpå, då denne avsäger sig anspråken på den engelska tronen. Karl Magnusson blir biskop i Linköpings stift. Seden att under tre söndagar hinderspröva en förlovning genom uppläsning av den i kyrkan, benämnt lysning, införs i Sverige.
Födda, Efter 10 april, Erik Eriksson, kung av Sverige 1222–1229 och 1234–1250, postum son till Erik Knutsson. Erik Plogpenning, kung av Danmark 1241–1250. Nicolaus III, född Giovanni Gaetano Orsini, påve 1277–1280 (född omkring detta år). Violanta av Ungern, politisk rådgivare, drottning av Aragonien.
Avlidna, 10 april, Erik Knutsson, kung av Sverige sedan 1208.
16 juli, Innocentius III, född Lotario dei Conti di Segni, påve sedan 1198.
18 eller 19 oktober, Johan utan land, även känd som prins John, herre över Irland sedan 1177 och kung av England sedan 1199. Ida av Boulogne, regerande grevinna av grevedömet Boulogne.
1217
1217 var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.
Slutet av april, Sedan Inge Bårdsson har dött den 23 april utropas hans släkting Håkon Håkonsson till ny kung av Norge. Håkon är son till den förre norske kungen Håkon Sverresson och kommer under sin nära 50-åriga regeringstid göra slut på det norska inbördeskriget borgarkriget, som har rasat sedan 1130.
22 september, Den franske kronprinsen Ludvig Lejonet, som av oppositionella stormän året innan har utropats till kung av England, undertecknar fördraget i Lambeth, där han erkänner, att han aldrig har varit legitim härskare över England. Därmed är Henrik III nu Englands obestridde kung. Sveriges äldsta bevarade timmerkyrka, Granhults kyrka utanför Norrhult i nuvarande Uppvidinge kommun, byggs.
Födda, Bonaventura (omkring detta år), skolastiker. Mechthild av Magdeburg, mystiker, begin.
Avlidna, 23 april, Inge Bårdsson, kung av Norge sedan 1204.
1218
1218 var ett skottår som började en måndag i den Julianska kalendern.
Bela IV av Ungern gifter sig med Maria Laskarea av Nicea. Staden Rostock får stadsrättigheter.
Födda, 12 februari, Kujo Yoritsune, shogun av Japan.
1 maj, Rudolf I, tysk-romersk kejsare 1273-1291. Abel, kung av Danmark 1250–1252. Marie de Coucy, drottning av Skottland 1239–1249 (gift med Alexander II) (född omkring detta år)
Avlidna, 19 maj, Otto IV, kung av Tyskland sedan 1198 och tysk-romersk kejsare sedan 1209
1219
1219 var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
7 april, Vid ärkebiskop Valerius död kommer den svenska ärkebiskopsstolen kommer att stå tom i fem år.
7 augusti, Johan Sverkersson kröns till svensk kung. Den danske kungen Valdemar Sejr protesterar hos påven mot kröningen på grund av att den döde Erik Knutsson har en minderårig son med hans syster Rikissa. Snorre Sturlasson besöker västgötalagmannen Eskil Magnusson och får bland annat veta att varje landsdel har sin lag och att det finns en lagman över varje lagsaga. Påven Honorius III uppmanar svenskarna att skicka dugliga personer till Paris för teologiska studier. Den danske kungen Valdemar Sejr erövrar Estland, ditkallad av Albert av Riga. Albert av Riga erövrar Semgallen.
Födda, Kristofer I, kung av Danmark 1252–1259.
Avlidna, 7 april, Valerius, svensk ärkebiskop 1207–1219. Minamoto no Sanetomo, japansk shogun. Jolanda av Konstantinopel, latinsk regent.
1220
1220 var ett skottår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
8 augusti, Svenskarna besegras av stammar från Ösel i slaget vid Leal. Det andra svenska korståget genomförs, denna gång mot Estland. Bengt Magnusson efterträder sin bror Karl som biskop i Linköpings stift. Äldre Västgötalagen nedtecknas av lagmannen Eskil Magnusson. Den är Sveriges äldsta landskapslag, bevarad i fragment från 1250-talet och i sin helhet från 1280-talet. Biskop Bengt i Skara får påvens tillstånd att inrätta ett domkapitel, vilket dock dröjer till 1257. Från detta år finns dokument som bevisar att Öland är inkorporerat i det svenska riket. Kronogodset Svibo, som ligger där, doneras av kung Johan Sverkersson till Riseberga kloster. Snorres Edda skrivs (omkring detta år). Fredrik II blir tysk-romersk kejsare. Återuppförandet av Katedralen i Amiens inleds. Sankt Nils av Edsleskog blir ihjälslagen av ungdomar utanför Edsleskogs gamla kyrka, en katedral i tegel uppförs till minne av honom.
Födda, 1 april, Go-Saga, kejsare av Japan 1242–1246.
30 maj, Alexander Nevskij, rysk nationalhjälte och helgon, storfurste av Novgorod och Vladimir 1252–1263. Karl Karlsson (Ulv) (omkring detta år).
Avlidna, 8 maj, Rikissa av Danmark, drottning av Sverige 1210–1216, gift med Erik Knutsson.
8 augusti, Karl Magnusson, biskop av Linköping (stupad i slaget vid Leal). Karl Döve, svensk jarl (stupad i slaget vid Leal). Wolfram von Eschenbach, tysk riddare och poet (död omkring detta år). Elvira de Subirats, andorransk regent.
1221
1221 var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.
Påven beviljar biskopen i Finland omfattande fullmakter för arbetet med hedningarnas omvändelse. Biskopen kan tillgripa handelsbojkott för att främja den katolska kyrkans syften. Genom en bojkott skulle folket låta omvända sig och handelsmännen förmås stödja missionen. Ludvig IX av Frankrike gifter sig med Margareta av Provence. Samarkand förstörs av mongoler. Historiens blodigaste dag inträffar då Merv kapitulerar för Djingis khan och befolkningen på minst 1,3 miljoner mördas. Svartbrödraklostret i Lund grundas som det första dominikanklostret i Norden.
Födda, 23 november, Alfons X av Kastilien, kung av Galicien, Kastilien och León samt Rom. Margareta av Provence, drottning av Frankrike.
Avlidna, 18 februari, Didrik den beträngde, markgreve av Meissen 1190-1221.
27 mars eller 1 april, Berengaria av Portugal, drottning av Danmark sedan 1214, gift med Valdemar Sejr.
6 augusti, Dominicus, grundare av dominikanorden.
21 oktober, Alix av Bretagne, regerande hertiginna av Bretagne 1203–1221.
1222
1222 var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
1 augusti, Erik Eriksson väljs till kung av Sverige sedan Johan Sverkersson har avlidit 10 mars. Erik utfärdar ett skyddsbrev för nunnorna i Byarums kloster i Småland. Påvens utsände, Gregorius de Crescentio, besöker Norden för att inspektera kyrkolivet. Andreas II av Ungern proklamerar den "gyllene bullan", vilken blir grundvalen för Ungerns författning. Marburg får stadsrättigheter.
Födda, 16 februari, Nichiren, japansk buddhistmunk, grundade Nichirenbuddhismen.
Avlidna, 10 mars, Johan Sverkersson, kung av Sverige sedan 1216 (död på Näs slott)
23 juni, Konstantia av Aragonien, Ungerns drottning 1198–1204
1223
1223 var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.
December, Franciscus av Assisi förevisar den första kända julkrubban. Under kung Eriks omyndighetstid styrs Sverige av skarabiskopen Bengt, kanslern Kol och släktingar till kungen. Det första nordiska konventet för dominikanmunkar grundas i Lund. Ludvig VIII blir kung av Frankrike. Kung Valdemar Sejr av Danmark, som besatt Holstein och Mecklenburg, tillfångatas av Henrik av Schwerin och måste avstå från de tyska områdena.
Födda, Eleonora av Provence, drottning av England 1236–1272 (gift med Henrik III) (född omkring detta år), Jutta av Sachsen, drottning av Danmark 1241–1250, gift med Erik Plogpenning (född omkring detta år)
Avlidna, 14 juli, Filip II August, kung av Frankrike sedan 1180
15 september, Bjarne Kolbeinsson, skald och biskop på Orkneyöarna.'
1224
1224 var ett skottår som började en måndag i den Julianska kalendern.
29 januari, Olov Basatömer blir svensk ärkebiskop.
31 juli, Sveriges kung Erik den läspe och halte kröns.
14 september, Franciskus av Assisis stigmatisering Universitetet i Neapel grundas. Gdansk grundas (omkring detta år). Änkekejsarinnan Yang medverkar i en komplott som placerar Song Lizong på Kinas tron i stället för den verklige tronarvingen, och utses i gengäld till den nye kejsarens medregent, hon regerar fram till sin död 1232.
Födda, Kinga av Polen, storhertiginna av Polen.
Avlidna, Ningsong, kejsare av Kina
1225
1225 var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
27 juli, Visby domkyrka invigs. Dessutom finns en stadsskola omämnd i Visby detta år.
14 augusti, Almnäs slott vid Almnäs Bruk omnämns för första gången i ett lantmäteridokument, där gårdens gränser utstakas som en del av Alvastra kloster, på andra sidan Vättern. Dokumentet, som utgör en del av den äldre Västgötalagen, finns fortfarande bevarat hos Riksarkivet. I ett bevarat dokument från detta år nämns för första gången svenska rådsmedlemmar (consiliarii). Det är ett kungligt brev undertecknat av förmyndarna, rådet. Detta består av: Kungens kansler, biskop Bengt i Skara, kungens fosterfar Erengisle Wig, magister Stenar, samt stormännen Knut Holmgersson och Knut Kristinesson. Den norske kungen Håkan går härjande in i Värmland, under vad som kallas "Värmlandståget", för att besegra de norska upprorsmän, "ribbungarna", som tagit sin tillflykt dit. Sedan han besegrat värmlänningarna i slaget i Holmedals socken drar han sig tillbaka till Norge, men någon formell fred sluts inte förrän 1249. Den danske riksföreståndaren Albert av Orlamünde hamnar i tysk fångenskap. Albert av Riga erkänns som tysk riksfurste. Öselbor ödelägger Sveriges östkust.
Födda, Innocentius V, född Pierre de Tarentaise, påve från 21 januari till 22 juni 1276. Thomas av Aquino, italiensk filosof.
Avlidna, 3 januari, Adolf III av Holstein, greve av Holstein. Margareta av Leuven, helgon
1226
1226 var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
Sjörövare från Ösel härjar den svenska kusten i trakten av nuvarande Stockholm. Gotlänningarna erhåller tullfrihet vid handel i England. Strider mellan kejsaren ena sidan och påven och de lombardiska städerna den andra. Staden Wismar grundas i norra Tyskland.
Födda, 21 mars, Karl I av Anjou, kung av kungadömet Jerusalem, Albanien, Sicilien och Neapel med mera. Maria av Brabant (hertiginna av Bayern)
Avlidna, 5 juni, Henrik Burwin II av Mecklenburg, furste av Mecklenburg i Rostock.
3 oktober, Franciscus av Assisi, katolskt helgon, ordensgrundare.
8 november, Ludvig VIII, kung av Frankrike sedan 1223
1227
1227 var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.
19 mars, Sedan Honorius III har avlidit dagen innan väljs Ugolino di Conti till påve och tar namnet Gregorius IX
22 juli, Danskarna under Valdemar Sejr besegras av förenade nordtyska styrkor i slaget vid Bornhöft vilket leder till att Danmark förlorar sin stormaktsställning.
Vintern, Furst Jaroslav II av Vladimir-Suzdal av Republiken Novgorod härjar Tavastland. Den norske kungen Håkon Håkonsson bränner kastalen i staden Lödöse. Albert av Riga erövrar och kristnar ön Ösel.
Födda, 30 september, Nicolaus IV, född Girolamo Masci, påve 1288-1292. Chabi, mongolrikets kejsarinna.
Avlidna, 18 mars, Honorius III, född Cencio Savelli, påve sedan 1216.
18 augusti, Djingis Khan, mongolisk härförare
1228
1228, var ett skottår som började en lördag i den Julianska kalendern.
Augusti, Tavasterna utkämpar ett oavgjort slag mot novgorodernas allierade karelerna vid Ladoga varmed krigståget är över.
7 september, Tysk-romerske kejsaren Fredrik II landstiger vid Akkon i Palestina. Detta inleder det sjätte korståget. Tavasterna hämnas furst Jaroslavs härjningar året innan genom ett krigståg till Karelen. Franciskus av Assisi kanoniseras redan två år efter sin död. Under det femte korståget blir kejsar Fredrik II krönt till konung i Jerusalem.
Födda, 25 april, Konrad IV, kung av Tyskland 1237-1254.
Avlidna, 22 april, Isabella II av Jerusalem, regerande drottning av Jerusalem.
24 juni, Anders Sunesen, dansk ärkebiskop 1201–1222.
10 juli, Peder Saxesen, dansk ärkebiskop sedan 1222.
16 december, Béatrice d'Albon, regerande grevinna av Albon och Dauphine av Viennois. Walther von der Vogelweide, diktare, minnesångare (död tidigast detta år, inte mycket senare)
1229
1229 var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
29 november, Erik besegras av Knut Långe i slaget vid Olustra och blir avsatt efter att han har flytt till Danmark. Knut Långe väljs efter avsättningen till kung av Sverige. Folkungarna, med Knut Långe i spetsen gör uppror mot kung Erik den läspe och halte. Erikskrönikan, som går till 1319, inleds detta år. Påven, Gregorius IX, utarbetar sju brev som stöd för finska kyrkan. Handelsblockaden mot hedningarna ska förstärkas. Biskopen i Finland får påvens tillåtelse att ta hand om hedningarnas lundar och heliga platser. Åbo grundas under namnet Korios. Finlands biskopssäte flyttas från Nousis till Korios (Åbo) och biskopen kan nu spela en aktivare roll. Byggandet av Åbo domkyrka påbörjas. Fredrik II av Tyskland erövrar oblodigt Jerusalem genom ett fördrag med Saladins bror.
Födda, Johan I av Holstein, greve av Holstein
Avlidna, 17 januari, Albert av Riga, biskop av Livland samt tysk riksfurste.
13 mars, Sancha av Portugal, saligförklarad infantinna (prinsessa) av Portugal. Blanka av Navarra, regent i Champagne.
1230
1230 var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
24 september, Leon återförenas med Kastilien. Kung Ferdinand III erövrar Córdoba och Sevilla. Václav I blir kung av Böhmen. Nunneklostret Sko kloster grundas. Fred i San Germano mellan kejsar Fredrik II och påven Gregorius IX.
Födda, Petrus de Dacia, svensk teolog och författare, född på Gotland. Jacobus de Voragine, ärkebiskop av Genua (omkring detta år). Margareta Sambiria av Pommerellen, drottning av Danmark 1252–1259, gift med Kristofer I (född omkring detta år).
Avlidna, 7 april, Ingegärd Birgersdotter, drottning av Sverige 1200–1208, gift med Sverker den yngre (möjligen död detta datum).
23 december, Berengaria av Navarra, drottning av England 1191–1199 (gift med Rikard I Lejonhjärta), Ottokar I, kung av Böhmen sedan 1198. Benedetto Antelami, född omkring 1230, var en italiensk arkitekt och bildhuggare
1231
1231 var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
Knut Långe kröns till svensk kung. Halmstad omnämns för första gången. Barcelonette grundläggs. Riksdag i Worms. Furstarnas landshöghet erkännes. Jämte riksständer börjar lantständer framträda. Universitetet i Cambridge upprättas.
Födda, John de Warenne, 7:e earl av Surrey
Avlidna, 13 juni, Antonius av Padua, portugisisk-italiensk franciskanermunk, präst och teolog, helgon.
17 november, Elisabet av Thüringen, ungersk lantgrevinna, helgonförklarad 1235. Abd-ul-latif, arabisk författare. Aurembiaix av Urgell, andorransk feodalhärskare.
1232
1232 var ett skottår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
Biskop Bengt i Linköping får påvlig tillåtelse att inrätta ett domkapitel, belagt i skrift 1245 och Sveriges första med säkerhet kända permanent fungerande domkapitel. Antonius av Padua kanoniseras. Spandau får stadsprivilegium. Ungefär samtidigt, 1244, får Berlin, av vilket Spandau numera utgör en del, stadsprivilegium. De Sicilianska konstitutionerna gör kejsar Fredrik II:s syditalienska rike till Europas första moderna monarki.
Födda, 10 november, Håkon den unge, kung av Norge 1240–1257. Manfred av Sicilien, kung av Neapel och Sicilien.
Avlidna, Michael Scot, skotsk matematiker, Tolui, regent av Mongolväldet. Yang, Kinas kejsarinna 1200-1223 och medregent 1223-1232.
1233
1233 var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
Olomouc blir en kunglig stad.
Födda, 15 augusti, Filippo Benizi, italiensk servitmunk och bekännare, helgon.
Avlidna, 12 februari, Ermengarde de Beaumont, drottning av Skottland 1186–1214 (gift med Vilhelm I) (död detta eller nästa år)
25 mars, Afonso II av Portugal.
1234
1234 var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.
Mars, Vid ärkebiskop Olov Basatömers död kommer den svenska ärkebiskopsstolen att stå tom i två år. Knut Långe besegras och blir möjligen avrättad, varvid Erik Eriksson återinsätts som kung av Sverige. Möjligtvis utspelas ett kort krig i samband med detta. Trots att Erik har blivit återinsatt innehas makten av den som innehar jarlämbetet, för närvarande Knut Långes man Ulf Fase. Området Lunda i Masku, som tidigare varit hednisk offerlund, överlåts av biskop Thomas till kyrkoherden Wilhelm i Nousis. En brand utbryter i Varnhems kloster. En brand utbryter i Lunds domkyrka. Staden Stralsund anläggs.
Födda, Beatrice av Provence, grevinna av Provence, drottning av Neapel och drottning av Sicilien.
Avlidna, 12 februari, Ermengarde de Beaumont, drottning av Skottland 1186–1214 (gift med Vilhelm I) (död detta eller föregående år)
19 eller 29 mars, Olov Basatömer, svensk ärkebiskop. Knut Långe, kung av Sverige sedan 1229 (möjligen avrättad)
1235
1235 var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
Birger Magnusson gifter sig med Erik Knutssons dotter Ingeborg. Från Gotland kommer tiggarmunkar, så kallade franciskaner, till Söderköping. Bela IV efterträder Andreas II som kung av Ungern. Kejsar Fredrik II utfärdar en lag om landsfred på riksdagen i Mainz, det första offentliga kungörandet av en rikslag även på tyska språket.
Födda, Petrus de Dacia, svensk dominikanermunk (född troligen detta år). Bonifatius VIII, född Benedictus Gaetani, påve 1294–1303 (född omkring detta år). Jacob van Maerlant, den nederländska poesins fader (enligt traditionen född detta år).
Avlidna, Andreas II av Ungern, ungersk monark. Elisabet av Hohenstaufen, drottning av Kastilien.
1236
1236 var ett skottår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
29 juni, Córdoba erövras av Kastiliens soldater från emir Ibn Hud al-Yamadi som en del av Reconquista
22 september, Litauerna besegrar Svärdsriddarorden i det avgörande slaget vid Saule. Jarler (Jarlerius) blir ny svensk ärkebiskop. Hedningarna i Tavastland revolterar mot kristendomen. De mördar kristna barn, lemlästar kristna präster och offrar kristna samt stöds av novgoroderna. Påven utfärdar till ärkebiskopen i Uppsala en korstågsbulla mot tavasterna. Alexander Nevskij blir furste av Republiken Novgorod. Tornerspel vid Tickhill i England urartar i strid mellan nord och syd, fred återställs av ablegat
Födda, Albrekt den store av Braunschweig, hertig av Braunschweig. Violanta av Aragonien, drottning av Kastilien.
Avlidna, 1 maj, Iltutmish, sultan i Delhi.
6 maj, Roger av Wendover, engelsk benediktinmunk och krönikeskrivare.
29 juli, Ingeborg av Danmark, drottning av Frankrike.
1237
1237 var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
Dominikanerkloster grundas i Sigtuna och Skänninge, som blir något av ett centrum för dominikanermunkarna. Tavasternas uppror slås ner. Ett nytt privilegiebrev utfärdas, där gotlänningarnas tullfrihet i England bekräftas. Konrad IV väljs till kung av Tyskland. Mongolerna invaderar Ryssland. Svärdsriddarna utvidgar Tyska ordens område ända till Estland. Staden Berlin grundas, när dess tvillingstad Cölln får stadsprivilegium. De träd fälls vilka blir byggmaterial till Sveriges äldsta bevarade timrade byggnad, ett eldhus numera beläget på Zorns gammelgård i Mora
Födda, Rikissa Birgersdotter, svensk prinsessa, drottning av Norge 1251–1257, gift med Håkon den unge (född omkring detta år).
Avlidna, 22 mars, Johan av Brienne, kung av Jerusalem. Bengt Magnusson, biskop i Linköpings stift. Berenguela av Leon, kejsarinna av Konstantinopel. Ermessenda de Castellbò, andorransk feodalherre.
1238
1238 var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.
Birger jarl mäklar fred mellan munkarna i Nydala kloster och invånarna i Östbo härad. Gråbrödraklostret i Lund grundas.
Födda, 1 maj, Magnus Lagaböter, kung av Norge 1263–1280. Valdemar Birgersson, kung av Sverige 1250–1275 (född detta eller nästa år). Madhva, tamilsk filosof.
Avlidna, 4 mars, Joan av England, drottning av Skottland sedan 1221 (gift med Alexander II)
19 mars, Henrik I, storhertig av Polen sedan 1232 och hertig av Schlesien
1239
1239 var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
9 oktober, Erik Plogpenning gifter sig med Jutta av Sachsen.
Födda, 17 juni, Edvard I, kung av England och herre över Irland 1272–1307. Kujo Yoritsugu. Stefan V av Ungern. Valdemar Birgersson, kung av Sverige 1250–1275 (född detta eller föregående år).
Avlidna, 20 mars, Hermann von Salza, stormästare av tyska orden. Irene Laskarina, kejsarinna av Nicaea.
1240
1240 var ett skottår som började en söndag i den Julianska kalendern.
15 juli, Novgoroderna, under ledning av Alexander Nevskij, besegrar svenskarna i slaget vid Neva. Mongolerna plundrar och underkuvar Rjazan, Moskva och Kiev. Håkon Håkonsson gör slut på inbördeskriget borgarkriget i Norge.
Födda, 29 september, Margareta av England, drottning av Skottland 1251–1275 (gift med Alexander III), Albrekt den vanartige, markgreve av Meissen 1288–1314. Benedictus XI, född Niccolò Boccasino, påve 1303–1304. Cimabue, florentinsk målare. Magnus Ladulås, kung av Sverige 1275–1290. Sigerius av Brabant, filosof.
Avlidna, Ibn 'Arabi, sufimästare, poet och författare. Radiyya Begum, regerande sultaninna av Delhi. Constance av Ungern, drottning av Böhmen.
1241
1241 var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
28 mars, När den danske kungen Valdemar Sejr dör efterträds han som kung av Danmark av sin son Erik.
25 oktober, Sedan Gregorius IX har avlidit den 22 augusti väljs Goffredo da Castiglione till påve och tar namnet Celestinus IV. Han avlider dock själv efter endast sexton dagar som påve, varefter påvestolen kommer att stå tom i ett och ett halvt år.
December, Vid mongolhövdingen Ögedei Khans död avbryts mongolernas planerade invasion av Tyskland, Österrike och Italien. Franciskanermunkar etablerar sig i Skara, Sverige. Ett förbund sluts mellan Hamburg och Lübeck. Den danska jyllandslagen utfärdas.
Födda, 4 september, Alexander III, kung av Skottland 1249–1286, Eleonora av Kastilien, drottning av England 1272–1290 (gift med Edvard I), Sofia Eriksdotter av Danmark, drottning av Sverige 1260–1275, gift med Valdemar Birgersson
Avlidna, 28 mars , Valdemar Sejr, kung av Danmark sedan 1202.
22 augusti, Gregorius IX, född Ugolino di Conti, påve sedan 1227.
23 september, Snorre Sturlasson, isländsk hövding och skald (mördad)
10 november, Celestinus IV, född Goffredo da Castiglione, påve sedan 25 oktober detta år.
December, Ögedei Khan, mongolhövding.
Eleonora av Bretagne, tronföljare i Bretagne och engelsk statsfånge.
1242
1242, var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
5 april, Slaget på sjön Peipus utkämpas mellan Tyska orden och Republiken Novgorod. Alexander Nevskijs novgorodska här segrar, vilket innebär slutet på ordensstatens expansion österut. Wiesbaden bränns ned till grunden. Go-Saga blir japansk kejsare.
Födda, Kristina av Stommeln, tysk mystiker. Prins Munetaka.
Avlidna, Tjagatai khan, mongolisk furste. Henrik VII av Tyskland, kung av Tyskland.
1243
1243, var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
28 juni, Sedan påvestolen har stått tom i ett och ett halvt år väljs Sinibaldo de Fieschi till påve och tar namnet Innocentius IV. Den svenske kungen Erik Eriksson gifter sig med Katarina Sunesdotter (detta eller nästa år). Ett dominikanerkonvent för munkar grundas vid Kalmar.
Födda, Go-Fukakusa, Japans 89:e kejsare.
Avlidna, Hedvig av Andechs, storhertiginna av Polen.
1244
1244, var ett skottår som började en fredag i den Julianska kalendern.
Den svenske kungen Erik Eriksson gifter sig med Katarina Sunesdotter (detta eller föregående år). Albigenserkriget: Det sista större katarfästet, borgen Montségur i Pyrenéerna, faller efter en nio månader lång belägring och de kvarvarande 210 katarerna bränns på bål. Händelsen anses vara slutet för katarismen, trots att inkvisitionen fortsätter i bergsbyar under de efterföljande årtiondena. Jacobus de Voragine blir dominikanermunk. Augustinerorden instiftas.
Födda, Ingeborg Eriksdotter av Danmark, drottning av Norge 1263–1280, gift med Magnus Lagaböter (född omkring detta år). Johannes XXII, född Jacques Duèse, påve 1316–1334 (född detta år, 1245 eller 1249).
Avlidna, Albert av Orlamünde, dansk riksföreståndare 1223-1225. Johanna I av Flandern, regerande grevinna av Flandern.
1245
1245, var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.
28 juni–17 juli, Första Lyonkonciliet under presidium av påven Innocentius IV avsätter kejsaren. Biskop Thomas av Finland avgår och slår sig ner i dominikanerklostret i Visby. Han anklagas av påven, Innocentius IV, för att ha förfalskat påvliga brev. Ärkebiskopen av Rouen förbjuder spel av real tennis på kloster för munkar. Spelet överlever ändå.
Födda, 16 januari, Edmund Krokrygg, engelsk prins.
30 april, Filip III, kung av Frankrike 1270–1285. Johannes XXII, född Jacques Duèse, påve 1316–1334 (född detta år, 1244 eller 1249). Nikolaus av Tolentino, italiensk mystiker och munk, helgon. Giovanni Pisano (omkring detta år).
Avlidna, 21 augusti, Alexander Halesius, skolastiker, teolog. Beatrice d'Este (ungersk drottning)
1246
1246, var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
12 augusti, Biskop Laurentius av Linköping meddelar i brev att han har skickat nunnor till Solberga kloster på Gotland. Katedralskolan i Uppsala grundas. Universitetet i Siena grundas. Henrik Raspe blir motkonung i Tyskland. Huset Babenberg i Österrike utslocknar. Släkten var från 976 markgrevar och hertigar i Österrike. Det påvliga sändebudet Johannes de Plano Carpini fick som en av de första européerna audiens hos den mongoliske khanen i huvudstaden Karakorum.
Födda, Karl II av Neapel, kung av Neapel, kung av Albanien, furste av Achaea, greve av Provence och Forcalquier samt greve av Anjou och Maine.
Avlidna, 31 maj, Isabella av Angoulême, drottning av England 1200–1216 (gift med Johan utan land) och regerande grevinna av Angoulême sedan 1202 (född omkring 1188)
1247
1247, var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
Knut Långes son Holmger Knutsson gör uppror mot Erik den läspe och halte i vad som kallas Första folkungaupproret. Han besegras dock i slaget vid Sparrsätra. Följande står att läsa i Sigtunaannalerna: "Detta år förlorade Upplands bondemenighet vid Sparrsätra segern och friheten, och dem blev pålagda spannmål, skeppsvist och andra skatter". Den påvlige legaten Wilhelm av Sabina kommer till Sverige. Franciskanermunkar slår sig ner i Uppsala. Wilhelm av Holland (död 1250) blir motkonung i Tyskland.
Födda, Isabella av Aragonien, drottning av Frankrike 1262–1271, gift med Filip III
Avlidna, Sune Folkesson (Bjälboätten). Ermesinda av Luxemburg, regerande grevinna av Luxemburg
1248
1248, var ett skottår som började en måndag i den Julianska kalendern.
Mars, Birger Magnusson blir kung Eriks jarl.
28 december, En kraftig stormflod drabbar Nordsjökusten. Holmger Knutsson avrättas som en följd av slaget vid Sparrsätra år 1247. Kyrkomötet i Skänninge äger rum. Häri får den svenska kyrkan en fastare organisation och det kyrkliga celibatet införs. Dessutom ges präster rätt att testamentera förvärvad egendom till kyrkan utan släktens samtycke. Före detta biskop Thomas av Finland skänker sina böcker till Sigtuna dominikankloster. Uppförandet av Kölnerdomen påbörjas, det kommer dock dröja hela 632 år innan den färdigställs. Kristofer I av Danmark gifter sig med Margareta Sambiria av Pommerellen.
Födda, Agrippina av Slavonien, storhertiginna av Polen. Blanka av Artois, drottning av Navarra.
Avlidna, Ulf Fase, svensk jarl. Kunigunda av Hohenstaufen, drottning av Böhmen
1249
1249, var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern. Sommaren, Fred sluts med Norge i Lödöse. Därmed biläggs konflikten Värmlandståget från 1225.
6 juli, Vid Alexander IIs död efterträds han som kung av Skottland av sin son Alexander III. Svenskarna påbörjar det tredje svenska korståget, denna gång mot Finland, lett av Birger jarl och biskop Thomas. Byggandet av Tavastehus slott påbörjas. Dominikanerna grundar ett kloster i Åbo.
Födda, Erik Klipping, kung av Danmark 1259–1286, John Balliol, kung av Skottland 1292–1296, Johannes XXII, född Jacques Duèse, påve 1316–1334 (född detta år, 1244 eller 1245)
Avlidna, 6 juli, Alexander II, kung av Skottland sedan 1214, Stephanie de Lampron, drottning av Cypern
1250
1250 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Februari, Valdemar Birgersson väljs till kung av Sverige sedan Erik den läspe och halte har avlidit 2 februari. Det är dock hans far, Birger Magnusson, som har den verkliga makten.
1 november, Sedan den danske kungen Erik Plogpenning i augusti har blivit mördad av sin bror Abel utropas denne till ny kung av Danmark på landstinget i Viborg. Det svenska korståget mot Tavastland avslutas och en del av Finland fram till Kymmene älv läggs under svenskt styre. Birger jarl sluter avtal med Lübeck om tullfrihet och att tyskar som bosätter sig i Sverige skall följa svensk rätt. En borg börjar uppföras på Ragnhildsholmen vid Göta älv mittemot det norska Kongahälla. Robert de Sorbon stiftar det teologiska kollegiet i Paris Université Sorbonne Nouvelle (Sorbonne). Konrad IV erövrar Neapel.
Födda, Erik Birgersson svensk hertig, son till Birger jarl. Margareta av Burgund, drottning av Sicilien och Neapel
Avlidna, 2 februari, Erik den läspe och halte, kung av Sverige 1222–1229 och sedan 1234.
9 eller 10 augusti, Erik Plogpenning, kung av Danmark sedan 1241 (mörda1251
1251
1251 var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.
Andra folkungaupproret, lett av Knut Långes son Filip Knutsson, utbryter. De upproriska besegras av Birger jarl i slaget vid Herrevadsbro och Filip avrättas. Kung Valdemar Birgersson kröns i Linköping. Birger jarls dotter Rikissa gifter sig med kung Håkon Håkonsson av Norge. Ottokar (sedan 1253 konung av Böhmen) får herraväldet över Österrike.
Födda, 5 juni, Hōjō Tokimune, japansk shikken.
Avlidna, Filip Knutsson (avrättad efter slaget vid Herrevadsbro). Ingrid Ylva, svensk stormannakvinna.
1252
1252 var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
29 juni, När den danske kungen Abel stupar under ett fälttåg mot friserna blir hans yngre bror Kristofer I kung av Danmark.
Juli, Birger jarl utfärdar ett skyddsbrev för Fogdö kloster. Detta är första gången Stockholm nämns i skrift, då brevet är utfärdat där.
19 augusti, Birger jarl och ärkebiskop Jarler fäster sina sigill under ett brev, återigen utfärdat i Stockholm. Dessa båda brev gör att detta år brukar räknas som Stockholms födelseår och traditionellt har även Birger jarl därav räknats som dess grundare. Domkyrkan i Gamla Uppsala härjas av brand.
Födda, 25 mars, Konradin, kung av Jerusalem. Adolf V av Holstein, greve av Holstein. Eleanor de Montfort, sista prinsessan av Wales.
Avlidna, 23 januari, Isabella av Armenien, regerande drottning av Armenien.
6 mars, Rosa av Viterbo, italienskt helgon.
29 juni, Abel, kung av Danmark sedan 1250.
26 november, Blanche av Kastilien, "drottning av England" 1216–1217 och av Frankrike 1223–1226 (gift med Ludvig VIII)
15 eller 16 december, Uffe Thrugotsen, dansk ärkebiskop sedan 1228. Katarina Sunesdotter, drottning av Sverige 1243/1244–1250, gift med Erik den läspe och hal1253
1253
1253 var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
Birger jarl träffar den norske kungen Håkon Håkonsson på borgen Lindholmen i Bohuslän. Man beslutar om att gemensamt anfalla Danmark. Birgers skäl är, att den danske kungen Abel har understött Andra folkungaupproret 1251, medan Håkons anledning till krig är att danska fartyg härjar den norska kusten. Innan trupperna hinner avmarschera från Gullbergshed kommer dock bud om att Abel är död. Birger var ute efter Abel personligen och har inget emot att sluta fred med den nye danske kungen Kristofer I. Nunnorna vid Gudhems kloster byter bort Nyköpings stad med omnejd till Birger jarl. Gästrikland omnämns för första gången i dokument, som en del av Uppland. Ottokar II blir kung av Böhmen.
Födda, Stefan Uroš II Milutin, kung av Serbien. Eschive av Beirut, regent.
Avlidna, 14 juli, Thibault, fransk trubadur.
11 augusti, Klara av Assisi, italienskt helgon, ordensstiftare.
9 oktober, Robert Grosseteste, brittisk filosof.
1254
1254 var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
12 december, Sedan Innocentius IV har avlidit en vecka tidigare väljs Rinaldo Conti till påve och tar namnet Alexander IV. Birger jarl får påven att stadfästa hans förslag om att ge län till sina söner. Länen skall dock stå under äldste broderns, kung Valdemars, överhöghet. Hertig Magnus får Södermanland i förläning. Hertig Bengt får en del av Finland i förläning. Hertig Erik får en del av Småland i förläning.
Födda, Bengt Birgersson (Bjälboätten), son till Birger jarl. Maria av Brabant, fransk drottning. Marco Polo, venetiansk upptäcktsresande.
Avlidna, 17 juni, Ingeborg, dotter till den svenske kungen Erik Knutsson, gift med Birger jarl.
7 december, Innocentius IV, född Sinibaldo de Fieschi, påve sedan 1243.
1255
1255, var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.
Vid ärkebiskop Jarlers död blir Laurentius ny svensk ärkebiskop.
Födda, Albrekt I av Tyskland 1298-1308.
Avlidna, 22 augusti, Jarler, svensk ärkebiskop sedan 1236. Helena Pedersdotter Strange, drottning av Sverige 1229–1234, gift med Knut Lång
1256
1256 var ett skottår som började en lördag i den Julianska kalendern.
Påven Alexander IV utfärdar en bulla i syfte att frambringa ett korståg mot Karelen med flera hedniska områden. Birger jarl gör ett misslyckat försök att tillsammans med Tyska orden anlägga en svensk stödjepunkt söder om Finska viken. Som hämnd genomför novgoroderna ett misslyckat anfall mot Tavastland. Den norske kungen Håkon Håkonsson plundrar Halland. Lissabon blir Portugals huvudstad.
Födda, 6 januari, Gertrud av Helfta, tyskt helgon. Robert, greve av Clermont, fransk greve.
Avlidna, 1 september, Kujo Yoritsune, shogun av Japan. Margareta av Bourbon, regent i Navarra. Maria av Brabant (hertiginna av Bayern)
1257
1257 var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
Det novgorodska anfallet mot Tavastland avslutas. Från detta år är domkapitlet i Skara belagt i skriftliga källor. Medelpad omnämns för första gången som en separat enhet, men det är oklart om det är skilt från Hälsingland eller är en del av det. Birger jarl instruerar sina män att inte kalla de norska gästerna för "baggar". Den norske kungen Håkon Håkonssons son Magnus blir hans medregent. Staden Wolgast får stadsprivilegium. Berget Samalas vulkan får ett gigantiskt utbrott på ön Lombok, Indonesien. Det är ett av de största vulkanutbrotten under de senaste 10 000 åren och skapar allvarliga klimatförändringar över hela världen. Det leder till allvarlig hungersnöd och dödsfall och till en av de största geopolitiska förändringarna över hela världen under de påföljande århundradena.
Föddam Agnes av Brandenburg, drottning av Danmark 1273–1286, gift med Erik Klipping.
Avlidna, April, Shajar al-Durr, egyptisk sultaninna.
30 april eller 5 maj, Håkon den unge, kung av Norge sedan 1240.
1258
1258 var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
Ett av de största vulkanutbrotten någonsin under den holocena eran inträffar, möjligtvis på en tropisk plats, såsom berget Rinjani i nuvarande Indonesien, El Chichón i nuvarande Mexico eller Quilotoa i nuvarande Ecuador. Utbrottet får stora effekter på Europa och Mellanöstern, enligt legenden bland annat följande: torr dimma i Frankrike, månförmörkelse i England, svår vinter i hela Europa, "hård" vår på norra Island, hungersnöd i England, västra Tyskland, Frankrike och norra Italien samt smittsamma sjukdomar i London, delar av Frankrike, Österrike, Irak, Syrien och sydöstra Turkiet. Slutet på abbasiddynastin. Styret av England reformeras genom Oxfordbestämmelserna vilka ger stor makt åt adeln.
Födda, Agnes av Brandenburg, dansk drottning, gift med Erik Klipping.
Avlidna, Bero, biskop i Åbo stift. Grzymislawa av Luck, storhertiginna av Polen. Lars, biskop i Linköpings stift.
1259
1259 var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
29 maj, När den danske kungen Kristofer I dör efterträds han som kung av Danmark av sin son Erik Klipping. Henrik III av England drar sig bort från Normandie, Maine, Anjou och Poitou samt erkänner den franska överhögheten i Akvitanien.
Födda, Johan II av Jerusalem, kung av Jerusalem och kung av Cypern. (möjligen född omkring 1267)
Avlidna, 29 maj, Kristofer I, kung av Danmark sedan 1252.
1260
1260 var ett skottår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
13 juli, Semgaller och kurer besegrar Tyska orden i slaget vid Durbe.
3 september, Mongolerna besegras i slaget i Ain Jalut. Valdemar Birgersson gifter sig med den danska prinsessan Sofia i Ymninge (nuvarande Öninge) i Ödeshögs socken nära Vättern. Birger jarl vill på så vis utöka sin ätts ekonomiska och politiska inflytande, något som inte accepteras av danska kungahuset. Norge antar en lag om kronans ärftlighet. Staden Lviv grundläggs. Kameyama blir kejsare av Japan. Flagellanter uppträder för första gången, i Perugia. De ryska tatarerna antager islam.
Födda, Clemens V, född Raymond Bertrand de Got, påve 1305–1314 (född omkring detta år eller 1264). Vladislav I, kung av Polen. Henri de Mondeville, fransk kirurg och författare. Maximus Planudes, bysantinsk teolog. Mäster Eckehart, tysk filosof.
Avlidna, 13 juni, Karl Ulfsson, son till jarlen Ulf Fase. Brian Ua Néill, storkonung av Irland sedan 1258. Ludvig, kronprins av Frankrike, son till Ludvig IX. Matilda II av Boulogne, fransk vasallgrevinna och drottning av Portugal.
1261
1261 var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
25 juli, Konstantinopel återerövras och det latinska kejsardömet störtas av Mikael VIII Palaiologos.
29 augusti, Sedan Alexander IV har avlidit den 25 maj väljs Jacques Pantaléon till påve och tar namnet Urban IV. Birger jarl gifter sig med den danska änkedrottningen Mechtild av Holstein. Danmark utkämpar ett litet krig om äganderätten till Schleswig. Då Birger jarl har en flotta i sjön detta år är det möjligt, att han deltar i kriget, men det är inte säkert. Grönland erkänner den norske kungen Håkon Håkonsson som härskare.
Födda, 28 februari, Margareta av Skottland, drottning av Norge 1281–1283, gift med Erik Prästhatare.
Avlidna, 25 maj, Alexander IV, född Rinaldo Conti, påve sedan 1254. Bettisia Gozzadini, professor i juridik vid Bologna universitet.
1262
1262 var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.
12 juni, Island erkänner den norske kungens överhöghet över ön. Island förblir i praktiken norskt fram till 1380, då både Norge och Island hamnar under danskt styre, men formellt ända till 1814, då Danmark avträder Norge till Sverige, men Island kvarstår som en dansk provins till 1918, och sedan formellt som stat i union med Danmark fram till 1944.
Födda, Elisabeth av Göritz, drottning av Tyskland och ärkehertiginna av Österrike. László IV av Ungern, kung av Ungern.
Avlidna, al-Mustansir II, abbasidiska kalif. Kristina Håkansdotter, norsk prinsessa och spansk kronprinsessa.
1263
1263, var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
December, Sedan den norske kungen Håkon Håkonsson har avlidit den 15, 16 eller 17 i samma månad efterträds han som kung av Norge av sin son Magnus, som har varit hans medregent sedan 1257.
Födda, Taqi al-Din Ibn Taymiyya, islamisk teolog, Yolande av Dreux, drottning av Skottland 1285–1286 (gift med Alexander III) (född omkring detta år)
Avlidna, 14 november, Alexander Nevskij, rysk nationalhjälte och helgon, 15, 16 eller 17 december, Håkon Håkonsson, kung av Norge sedan 1217, Magnus Bengtsson (Bjälboätten)
1264
1264 var ett skottår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
Slaget vid Lewes utkämpas. Simon av Montfort, greve av Leicester, tillfångatar Henrik III av England och inkallar i parlamentet 1265 representanter för grevskapen och städerna.
Födda, Clemens V, född Raymond Bertrand de Got, påve 1305–1314 (född omkring detta år eller 1260).
Avlidna, 2 oktober, Urban IV, född Jacques Pantaléon, påve sedan 1261. Brand Jónsson, isländsk biskop.
1265
1265 var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
5 februari, Sedan Urban IV har avlidit året innan väljs Gui Faucoi till påve och tar namnet Clemens IV.
Födda, 10 maj, Fushimi, japansk kejsare.
13 maj, Dante Alighieri, (död 1321) italiensk författare. Maria de Molina, kastiliansk regent.
Avlidna, 16 maj, Simon Stock, engelsk karmelitmunk och helgon. Simon de Montfort den yngre, engelsk politiker.
1266
1266 var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.
26 februari, Slaget vid Benevento utkämpas i Benevento, Kampanien i nuvarande Italien.
21 oktober, Vid jarlen Birger Magnussons död blir Valdemar Birgersson regerande kung med sin bror Magnus som sin närmaste man. Nyköpingshus omnämns för första gången i samband med att Magnus är hertig av Södermanland. Efter Birgers död ersätts den svenska ämbetsmannatiteln jarl av titeln hertig, en titel förbehållen medlemmar av kungahuset. Ämbetet som kungens närmaste man begränsas dock, för att hertigen inte ska få för stor makt i förhållande till kungen och riksrådet. Den norske kungen Magnus Lagaböter avstår Isle of Man och Hebriderna till Skottland mot ekonomisk ersättning samt att Skottland erkänner Norges överhöghet över Orkney- och Shetlandsöarna. Petrus de Dacia börjar studera vid kyrkoskolan i Köln.
Födda, Johannes Duns Scotus, skotsk filosof och teolog. Hedvig av Kalisz, drottning av Polen.
Avlidna, 26 februari, Manfred av Sicilien, kung av Neapel och Sicilien.
4 april, Johan I av Brandenburg, markgreve av Brandenburg.
21 oktober, Birger Magnusson, Sveriges jarl och styresman sedan 1248 (begravd i Varnhems kloster)
1267
1267 var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
Uppsalakapitlet föreslår strängnäsbiskopen Finved som ny svensk ärkebiskop. Den danske ärkebiskopen Jakob Erlandsen hävdar dock sin överhöghet och får påven att istället välja prosten Sacer i Lund. Denne undanber sig dock tjänsten och Uppsala kommer att stå utan ärkebiskop i några år. Dominikanermunken Petrus de Dacia träffar bondflickan Kristina, känd för sina extaser, i byn Stommeln utanför Köln. En varm vänskap med rik brevväxling hela livet kommer att bli resultatet av detta möte. Montgomeryfördraget (Treaty of Montgomery) leder till att Llywelyn ap Gruffudd får sin nya titel prins av Wales godkänd av den engelske kungen Henrik III av England.
Födda, Jakob II, kung av Aragonien 1295-1327, kung av Sicilien 1285-1295 under namnet Jakob I.
Avlidna, 3 eller 4 mars, Laurentius, svensk ärkebiskop sedan 1255.
9 oktober, Otto III av Brandenburg, markgreve av Brandenburg. Ingeborg av Kalundborg, politiskt aktiv dansk godsägare.
1268
1268 var ett skottår som började en söndag i den Julianska kalendern.
April, Den värmländske lagmannen Höld och hans hustru Margareta donerar tolv gårdar i sydöstra Värmland till Riseberga kloster. Eftersom det sker med kungens tillåtelse kan detta ses som att Värmland nu är en integrerad del av det svenska riket.
29 november, När påven Clemens IV avlider kommer påvestolen att stå tom i nästan tre år, vilket är en av de längsta perioderna utan påve i historien. Det svenska marskämbetet omtalas för första gången. Marsken för högsta befälet i krig. Ett dominikanerkloster grundas i Strängnäs. Birger jarls bror Elof utfärdar ett brev där namnet Vadstena, Vastenis, omtalas för första gången. Namnet, som antyder en stenbyggnad, bör tyda på att kungapalatset på platsen är uppfört tidigare. Antiokia erövras av Egyptens sultan.
Födda, Någon gång mellan april och juni, Filip IV, kung av Frankrike 1285–1314. Erik Prästhatare, kung av Norge 1280–1299.
Avlidna, 29 oktober, Konradin, kung av Jerusalem och Sicilien (avrättad)
29 november, Clemens IV, född Gui Faucoi, påve sedan 1265. Agnes I av Faucigny, fransk vasall.
1269
1269 var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
Petrus de Dacia lämnar kyrkoskolan i Köln och börjar studera vid teologiska fakulteten i Paris. Petrus Peregrinus framför idéer om en magnetisk evighetsmaskin.
Födda, Henrik VII, tysk-romersk kejsare.
Avlidna, Liu Kezhuang, kinesisk poet. Aed Ó Finn, irländsk musiker.
1270
1270 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Magnus Ladulås grundar ett franciskanerkloster på Riddarholmen i Stockholm. För första gången omtalas skolmästare vid domskolan i Uppsala. Dresden blir residensstad för markgrevarnai i Huset Wettin. Johannes av Capua föranstaltar om den första latinska översättningen av Panchatantra. Petrus de Dacia avslutar sina parisstudier. Ludvig IX av Frankrike påbörjar det sjunde och sista korståget mot Tunis. Den sydtyska sedvanerätten sammanfattas i Schwabenspiegel. Etiopien framträder som en dynasti, vilken säger sig härstamma från kung Salomo.
Födda, 10 april, Håkon Magnusson, kung av Norge 1299–1319. William Wallace, skotsk nationalhjälte.
Avlidna, 3 maj, Bela IV, kung av Ungern.
25 augusti, Ludvig IX, känd som Ludvig den helige, kung av Frankrike sedan 1226. Margareta Skulesdotter, drottning av Norge 1225–1263, gift med Håkon Håkonsson.
1271
1271 var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
1 september, Sedan påvestolen har stått tom i nästan tre år väljs Teobaldo Visconti till påve och tar namnet Gregorius X. Marco Polo reser till Östasien. Petrus de Dacia blir lektor vid dominikanerklostret i Skänninge.
Födda, Václav II, kung av Böhmen 1278–1305, som Waclaw I kung av Polen 1300–1305. Elisabet av Portugal, portugisiskt helgon.
Avlidna, 5 januari, Isabella av Aragonien, drottning av Frankrike sedan 1262, gift med Filip III, Maria av Tjernigov, rysk krönikör, furstendömet Rostovs regent.
1272
1272 var ett skottår som började en fredag i den Julianska kalendern.
16 november, Vid Henrik III:s död efterträds han som kung av England och herre över Irland av sin son Edvard I. Skolmästare omtalas för första gången vid domkyrkan i Linköping.
Födda, Erik Valdemarsson, son till Valdemar Birgersson, svensk prins och riksråd. Isabel Bruce, drottning av Norge cirka 1293–1299, gift med Erik Prästhatare (född omkring detta år).
Avlidna, 17 mars, Go-Saga, japansk kejsare 1242–1246.
16 november, Henrik III, kung av England och herre över Irland sedan 1216.
1273
1273 var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.
24 januari, Gamla Uppsala kyrka förlorar status av domkyrka till nuvarande Uppsala domkyrka, när den blivande ärkebiskopen Folke Johansson Ängel flyttar Erik den heliges ben från den förra till den senare (Ericus translatus). Kung Valdemar sänder den första kända svenska beskickningen till ett europeiskt hov, för att underhandla med hertigen av Braunschweig om ett giftermål. Valdemar tvingas till en botresa till påven, för att han förfört sin svägerska, Jutta av Danmark, och gjort henne med barn. Man beslutar att borgen på Ragnhildsholmen skall användas som fängelse för dråpare från södra Bohuslän. Rudolf I blir tyskromersk kejsare som den förste av huset Habsburg.
Födda, 24 november, Alphonso, earl av Chester, Abu'l-Fida, kurdisk furste, historieskrivare och geograf., Maria av Cypern, drottning av Aragonien.
Avlidna, Balduin II av Konstantinopel, katolsk kejsare av Konstantinopel. Elisabet av Bayern, drottning av Tyskland och Sicilien.
1274
1274 var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
7 maj–17 juli, Andra Lyonkonciliet äger rum. Ett möte hålls mellan kung Valdemar och hans bröder Magnus och Erik. Folke Johansson Ängel blir ny svensk ärkebiskop. En svensk delegation, ledd av kanik Roger från Västra Aros (nuvarande Västerås) har troligtvis förberett tillsättningsärendet hos påven. Roger får med sig palliet, värdighetstecknet, hem. Norge får en landslag som ersätter fylkelagarna.
Födda, 11 juli, Robert I, kung av Skottland 1306–1329. Erik Menved, kung av Danmark 1286–1319. Béatrice de Planisoles, fransk katar.
Avlidna, 18 februari, Jacob Erlandsen, dansk ärkebiskop sedan 1253.
7 mars, Thomas av Aquino under resan till Andra Lyonkonciliet, italiensk teolog och filosof, kanoniserad 1323.
15 juli, Bonaventura under Andra Lyonkonciliet, helgon, teolog och filosof.
1275
1275 var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
14 juni, Valdemar besegras av Magnus och Erik i slaget vid Hova, varefter de avsätter honom.
22 juli, Magnus väljs till kung av Sverige vid Mora stenar. Hans bundsförvanter sviker honom dock och nya härar tränger in i landet. Magnus Birgersson och hans bror Erik Birgersson gör uppror mot den gemensamme brodern kung Valdemar Birgersson av Sverige. Den danske kungen Erik Klipping ger dem bistånd mot en pant på 6 000 mark silver. Fred sluts mellan Magnus och Valdemar på okänd plats. Magnus tvingas avstå halva riket till Valdemar. Erik den helige avbildas för första gången i Uppsaladomkapitlets sigill. Åbo katedralskola inleder sin verksamhet. De äldsta stenkyrkorna uppförs på Åland. Kanonisk rätt införs i Finland. Dominikaner och franciskaner anländer till Finland och börjar predika.
Födda, Nicolaus V, född Pietro Rainalducci, motpåve 1328–1330.
Avlidna, 6 januari, Raimund av Peñafort, spansk teolog och helgon.
26 februari, Margareta av England, drottning av Skottland sedan 1251 (gift med Alexander III)
17 december, Erik Birgersson, svensk hertig, son till Birger jarl.
1276
1276 var ett skottår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
21 januari, Sedan Gregorius X har avlidit den 10 januari väljs Pierre de Tarentaise till påve och tar namnet Innocentius V. Han avlider dock själv efter endast fem månader på posten.
Februari, Kinas regent, kejsarinnan Xie Daoqing, tvingas kapitulera och överlämna sig själv, den omyndige kejsaren och hela Kina till mongolerna.
24 maj, Magnus Ladulås blir krönt till Sveriges konung i Uppsala domkyrka. Han lovar att vid lägligaste tillfälle säkra kyrkornas rättigheter och inte utkräva några tjänster av dem.
11 juli, Sedan Innocentius V har avlidit den 22 juni väljs Ottobono de' Fieschi till påve och tar namnet Hadrianus V. Han avlider dock själv efter ungefär en månad på posten.
13 september, Sedan Hadrianus V har avlidit den 18 augusti väljs Pedro Julião till påve (den ende portugisiske påven och den ende på posten, som har varit läkare) och tar namnet Johannes XXI, trots att det inte har funnits någon Johannes XX, eftersom han vill korrigera vad man då tror vara ett fel i ordningsnumren på Johannespåvarna 15–19.
11 november, Kung Magnus gifter sig med den holsteinska prinsessan Helvig. Magnus och hans bror Valdemar träffas i Kongahälla för att förhandla, men detta misslyckas. Valdemar söker då stöd hos den danske kungen Erik Klipping. Med anledning av detta förklarar Magnus krig mot Erik Klipping. En annan orsak är också den skuld på 6 000 mark, som han har till den danske kungen. Magnus härjar i Halland och Skåne samt återvänder sedan till Sverige över Ryna bro, en bro över Rönneå i Skåne. Växjö domkyrka härjas av brand. Åbo domkapitel blir formellt stadfäst. Drotsämbetet införs i Sverige. Drotsen har rättsvårdande funktioner och är även kungens ställföreträdare.
Födda, 29 september, Kristofer II, kung av Danmark 1320–1326 och 1329–1332.
19 oktober, Prins Hisaaki, shogun av Japan.
Avlidna, 10 januari, Gregorius X, född Theobald Visconti, helgon, påve sedan 1271.
22 juni, Innocentius V, född Petrus a Tarentasia, påve sedan 21 januari detta år.
18 augusti, Hadrianus V, född Ottobono de' Fieschi, påve sedan 11 juli detta år.
1277
1277 var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.
25 november, Sedan Johannes XXI har avlidit den 20 maj väljs Giovanni Gaetano Orsini till påve och tar namnet Nicolaus III. Den avsatte svenske kungen Valdemar Birgersson och den danske kungen Erik Klipping anfaller Småland och Västergötland. Magnus Ladulås armé besegrar dem i slaget vid Ettak i Västergötland. Magnus ingår förlikning med sin avsatte bror Valdemar, som avsäger sig kungavärdigheten och får en del av Götaland i förläning. Jakob Israelsson blir ny svensk ärkebiskop och får värdighetstecknet palliet av biskoparna i Linköping och Roskilde. Det delas normalt ut av ärkebiskopen i Lund, men denne är för tillfället fördriven från Danmark. Domkapitlet i Strängnäs är belagt från detta år. Den medeltida borgen Axevall omtalas för första gången. Lokrume kyrka på Gotland blir invigd.
Födda, Ingeborg Magnusdotter av Sverige, drottning av Danmark 1296–1319, gift med Erik Menved. Märta Eriksdotter av Danmark, drottning av Sverige 1298–1318, gift med Birger Magnusson.
Avlidna, 3 mars, Folke Johansson Ängel, svensk ärkebiskop sedan 1274.
20 maj, Johannes XXI, född Pedro Julião, påve sedan 1276. Licoricia av Winchester, engelsk pengautlånare.
1278
1278 var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
8 september, Andorras paréagekontrakt undertecknas, och definierar landet politiskt fram till 1993. Freden i Laholm, mellan Sverige och Danmark, undertecknas i början av året. Magnus Ladulås skuld till den danske kungen Erik Klipping nedsätts från 6 000 till 4 000 mark silver. Ett uppror mot Magnus, Tredje folkungaupproret, utbryter på initiativ av hans bror Valdemar, eftersom Magnus har fört utlänningar till landet. Upprorsmakarna tillfångatar Magnus svärfar, greve Gerhard I av Holstein, och belägrar Jönköpings borg. Kung Magnus pantsätter borgen i Lödöse vid Göta älv till den danske kungen. Kaniken i Linköping, Brynolf Algotsson, blir biskop i Skara. Han har mångåriga studier i Paris bakom sig och kommer att bli det medeltida Skarastiftets mest betydelsefulle man. Rudolf av Habsburg besegrar konung Ottokar av Böhmen på Marchfältet (mellan Dürnkrut och Jedenspengen). Parisparlamentet får en fast organisation.
Födda, Rita av Armenien, bysantinsk kejsarinna.
Avlidna, Ottokar II, kung av Böhmen från 1253. Ly Chieu Hoang, regerande kejsarinna av Vietnam.
1279
1279 var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
19 mars, Den kinesiske generalen Zhang Hongfan utplånar Songdynastins flotta vilket blir början för den mongoliska Yuandynastin. Valdemar Birgersson förlorar sina förläningar i Sverige efter att han förlorat upproret mot Magnus Ladulås. Den danska kungadottern Jutta, som bland annat varit älskarinna åt Valdemar, bannlyses av påven för sina många kärleksaffärer. Den franske klerken Bertrandus Amalrici påbörjar sin sverigeresa. Hans uppdrag är att samla in korstågstionden. I Skara hamnar han mitt i ett upplopp. Petrus de Dacia blir lektor vid dominikanerklostret i Visby. Leszek II blir hertig av Kraków.
Födda, Margareta av Frankrike, drottning av England 1299–1307 (gift med Edvard I) (född omkring detta år eller 1282)
Avlidna, Alfons III av Portugal, kung av Portugal. Johanna I av Ponthieu, drottning av Kastilien.
1280
1280 var ett skottår som började en måndag i den Julianska kalendern.
9 maj, När den norske kungen Magnus Lagaböter dör efterträds han som kung av Norge av sin son Erik.
Augusti, Upproriska stormän (se under Avlidna) avrättas i Stockholm, vilket avslutar det tredje folkungaupproret. Domkapitlet i Växjö är belagt i källorna från detta år. Katedralen i Chartres färdigställs. Alsnö möte, där Alsnö stadga införs, hålls under hösten troligtvis den 27 september.
Födda, Birger Magnusson, kung av Sverige 1290–1318. Edward Bruce, storkonung av Irland 1315–1318 (född omkring detta år). Blanka av Anjou, drottning och regent av Aragonien och Sicilien.
Avlidna, 2 maj, Trugot Torstensen, dansk ärkebiskop sedan 1276.
9 maj, Magnus Lagaböter, kung av Norge sedan 1263.
22 augusti, Nicolaus III, född Giovanni Gaetano Orsini, påve sedan 1277. Augusti (avrättade efter Folkungaupproret), Birger Filipsson (Aspenäsätten). Johan Filipsson (Aspenäsätten). Johan Karlsson till Fånö.
1281
1281 var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
21 februari, Sedan Nicolaus III har avlidit året innan väljs Simon de Brion till påve och tar namnet Martin IV.
29 juli, Magnus Ladulås hustru Helvig av Holstein kröns till drottning av Sverige, vilket är den första kända kröningen av en svensk drottning.
15 augusti, Mongolernas invasion av Japan stoppas när en "gudomlig vind" (kamikaze) förstör 80% av den invaderande flottan.
13 november, Hertigdömet Teschen grundas. Magnus Ladulås kungör ett frihetsbrev för kyrkan, där den blir fullständigt skattefri och all böter på kyrkans jordar tillfaller biskoparna. Kring Petrus de Dacia samlas i Skänninge ett antal religiösa kvinnor, som, under ledning av den heliga Ingrid, grundar Sveriges första kvinnliga dominikanerkloster. Kung Magnus reglerar ölänningarnas skatteleveranser till en icke namngiven borg, troligen Borgholms slott, som dock inte nämns i dokument förrän 1285. Johan Odulfsson blir ny svensk ärkebiskop, men vigs ej till ämbetet. Biskop Brynolf Algotsson i Skara utfärdar en stadga om tionde, helgdagar med förhöjd frid och om incest. Osmanska riket uppstår. Mongolerna drivs bort från Japan genom en tyfon, kallad kamikaze.
Födda, 18 maj, Agnes av Österrike, drottning av Ungern.
Avlidna, 25 oktober, Jakob Israelsson, svensk ärkebiskop sedan 1277.
1282
1282 var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
30–31 mars, Sicilianska aftonsången, massaker på fransmän i Palermo, utförs. Magnus Ladulås reglerar det kungliga rådets organisation. Bertrandus Amalrici avslutar sin sverigeresa. Linköpingsbiskopen Henrik påbörjar en korstågsfärd tillsammans med sin kaplan Ingemund. Rudolf av Habsburg förlänar Österrike åt sina söner Albrekt och Rudolf. Danmarks Magna Charta undertecknas på ett möte i Vordingborg.
Födda, Erik Magnusson, son till Magnus Ladulås, svensk hertig. Innocentius VI, född Étienne Aubert, påve 1352–1362. Margareta av Frankrike, drottning av England 1299–1307 (gift med Edvard I) (född omkring detta år eller 1279)
Avlidna, 13 oktober, Nichiren, japansk buddhistmunk, grundade Nichiren-buddhismen.
1 december, Margareta Sambiria av Pommerellen, drottning av Danmark 1252–1259, gift med Kristofer I.
11 december, Llywelyn den siste, prins av Wales sedan 1258.
1283
1283 var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.
Ett gråbrödrakloster (franciskanerkloster) omnämns i Jönköping. Svenskar, troligen gotlänningar, härjar Nevaområdet, för att bryta Lübecks dominans över den karelska handeln. De vendiska städerna inleder en samverkan under ledning av Lübeck, den "vendiska hansan".
Födda, April, Margareta, regerande drottning av Skottland 1286–1290.
Avlidna, 9 april, Margareta av Skottland, drottning av Norge sedan 1281, gift med Erik Prästhatare. Henrik, biskop i Linköping, död på korståg i Heliga landet. Ingemund, kaplan till biskop Henrik, död på korståg i Heliga landet. Kutlugh Turkan, regerande drottning av Kirman.
1284
1284 var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
18 maj, Jönköping i Sverige erhåller stadsprivilegier.
9 september, Svenskarna besegras av novgoroderna i slaget vid Neva. Birger Magnusson utses till svensk tronföljare. Hans yngre bror Erik blir hertig. Magnus Ladulås utser sin yngre bror Bengt till hertig av Finland. Detta visar att man uppfattar Åbo stift (Egentliga Finland och Tavastland) som svenskt och värdigt att upphöjas till hertigdöme. Åbo slott och Tavastehus slott börjar vid denna tid byggas, som maktcentra i Finland. I den så kallade Skänninge stadga bestäms bland annat att konungsfrid skall råda vid möten mellan kungen och hans män. Kungariket Tyskland utfärdar handelsembargo mot Norge, då norrmän plundrat ett tyskt skepp. Embargot hindrar leveranser av spannmål, mjöl, grönsaker och öl, vilket orsakar hungersnöd.
Födda, 25 april, Edvard II, kung av England och herre över Irland 1307–1327
Avlidna, Jutta av Danmark, dansk prinsessa.
1285
1285 var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
2 april, Sedan Martin IV har avlidit en vecka tidigare väljs Giacomo Savelli till påve och tar namnet Honorius IV.
5 augusti, Magnus Bosson väljs till ny svensk ärkebiskop. Ett möte hålls i Kalmar mellan kung Magnus Ladulås av Sverige och kung Erik Magnusson av Norge samt 23 hansestäder. Kung Magnus upprättar sitt testamente där han donerar stora rikedomar till kyrkan och kräver att bli begraven i franciskanerklostret (Riddarholmskyrkan) i Stockholm. Ett gråbrödrakloster (franciskanerkloster) grundas i Arboga. Kung Filip den sköne av Frankrike förvärvar Navarra och frigrevskapet Burgund.
Födda, Benedictus XII, född Jacques Fournier, påve 1334–1342. Eufemia av Pommern, drottning av Danmark 1320–1326 och 1329–1330, gift med Kristofer II.
Avlidna, 7 januari, Karl I av Anjou, kung av kungadömet Jerusalem, Albanien, Sicilien och Neapel.
28 mars, Martin IV, född Simon de Brion, påve sedan 1281.
22 augusti, Filippo Benizi, italiensk servitmunk och bekännare, helgon.
5 oktober, Filip III, kung av Frankrike sedan 1270.
Marie de Coucy, drottning av Skottland 1239–1249 (gift med Alexander II)
1286
1286 var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
19 mars, När kung Alexander III av Skottland dör utan manliga arvingar kommer den skotska tronen att stå tom i ett halvår, innan hans dotterdotter Margareta i november väljs till regerande drottning av Skottland.
22 november, Den danske kungen Erik Klipping blir mördad i Finderup av en grupp sammansvurna adelsmän. Erik efterträds dock omgående som kung av Danmark av sin son Erik Menved och redan nästa år är de sammansvurna infångade och avrättade.
25 november, Den treåriga prinsessan Margareta, som är dotter till den norske kungen Erik prästhatare och den skotske kungen Alexander IIIs dotter Margareta, väljs genom fördraget i Salisbury av Skottlands väktare till regerande drottning av Skottland. Hon står nämligen närmast den skotska tronen, efter att hennes båda morbröder har dött unga och det barn Alexanders hustru Yolande har burit sedan strax innan hans död har blivit dödfött. Vid tillfället befinner hon sig dock hos sin far i Norge och reser inte över till Skottland förrän 1290. Birger jarls son Bengt Birgersson, hertig av Finland, blir biskop av Linköping. Domkapitlet i Åbo väljer för första gången biskop. Åbostiftet är Sveriges mest förmögna, näst ärkestiftet Uppsala. Staden Östra Aros byter namn till Uppsala.
Födda, 1 september, Elisabeth Rikissa av Polen, drottning av Böhmen och drottning av Polen
Avlidna, 19 mars, Alexander III, kung av Skottland sedan 1249
22 november, Erik Klipping, kung av Danmark sedan 1259 (mördad i Finderup), Sofia Eriksdotter av Danmark, drottning av Sverige 1260–1275, gift med Valdemar Birgersson
1287
1287 var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
17 januari, Kung Alfons III av Aragonien invaderar Menorca.
3 april, När påven Honorius IV avlider kommer påvestolen att stå tom i nästan ett år.
14 december, En svår storm med tidvattenvåg härjar på Nordsjön och i Engelska kanalen, och dödar tusentals personer och omformar kusterna vid Nederländerna och England för alltid. I Nederländerna kollapsar en barriär mellan Nordsjön och en grund insjö i Holland, vilket resulterar i den femte största översvämningen någonsin i historien, samt skapandet av Zuiderzeeinloppet, och över 50 000 personer dödas; den ger också Amsterdam havsförbindelser, och orten kan utvecklas till hamnstad. I England förstörs staden Winchelsea, Romney Marsh vid Broomhill likaså, och närliggande floden Rother vid Rye; kollapsar vid Hastings, blockerar hamnen, delar av Norfolk översvämmas, och en nedgångsperiod för hamnen vid Dunwich i Suffolk börjar. Fenland England förstörs klostret i Spalding och flera kyrkor. Holland drabbas också hårt, framför allt Boston Estienne de Bonneuil, en fransk byggmästare, inkallas till domkyrkobyggandet i Uppsala av två parisstudenter från Uppsala, Olof och Karl. Ett gråbrödrakloster (franciskanerkloster) omtalas i Linköping.
Födda, 25 april, Roger Mortimer, engelsk adelsman, avsatte Edvard II av England.
Avlidna, 3 april, Honorius IV, född Girolamo Masci, påve sedan 1285. Konrad von Würzburg, medelhögtysk skald. Ingeborg Eriksdotter av Danmark, drottning av Norge 1263–1280, gift med Magnus Lagaböter (död omkring detta år)
1288
1288 var ett skottår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
22 februari, Sedan Honorius IV har avlidit året innan väljs Girolamo Masci till påve och tar namnet Nicolaus IV.
16 juni, Stora Kopparberget i Falun omtalas för första gången, då ett köpebrev för andelar i gruvan upprättas. STORA (numera Stora Enso), som har sina rötter i denna gruva, kan därmed sägas vara världens äldsta aktiebolag. Den avsatte kung Valdemar Birgersson återvänder till Sverige och sätts då i fängsligt förvar på Nyköpingshus. I ett brudrov rövar Folke Algotsson bort Ingrid Svantepolksdotter. Han bestraffas dock hårt, för att tydligt markera kungamaktens styrka i förhållande till rikets stormän. Vaksala finns första gången omnämnt i ett dokument. Visby ringmur står färdig, vilket leder till inbördeskrig på Gotland. Bönderna ogillar nämligen att behöva betala tull, när de ska in i staden och sälja sina varor. Bönderna leds av en bonde vid namn Petrus Harding i Vall. En drabbning mellan bönderna och Visbys borgare inträffar i Högebro och en vid Roma kloster.
Augusti, Fred sluts mellan bönderna och borgarna och Magnus Ladulås passar då på att stärka sitt grepp om Gotland. Domkapitlet i Västerås är belagt från detta år. Marco Polo besöker Indien.
Födda, Godaigo, japansk kejsare 1318–1331 och 1333–1339. Karl I Robert av Ungern.
Avlidna, Rikissa Birgersdotter, svensk prinsessa, drottning av Norge 1251–1257, gift med Håkon den unge (död omkring detta år). Mechtild av Holstein, drottning av Danmark 1250–1252 (gift med Abel) samt gift med Birger jarl 1261–1266.
1289
1289 var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
12 juni, Katarina Svantepolksdotter vigs till abbedissa i Vreta kloster
13 juni, Vreta klosters kyrka återinvigs efter en brand, i närvaro av biskop Bengt. Kung Magnus Ladulås håller stora festligheter i Stockholm, varvid hans son Birger Magnusson samt ett 40-tal andra män slås till riddare, vilket är de första kända riddardubbningarna i Sveriges historia. Vid ärkebiskop Magnus Bossons död utses Johan till ny svensk ärkebiskop.
Födda, 4 oktober, Ludvig X, kung av Frankrike 1314–1316. Elizabeth de Burgh, drottning av Skottland 1306–1327 (gift med Robert I) (född omkring detta år)
Avlidna, 29 januari, Jens Dros, dansk ärkebiskop sedan 1280.
15 juni, Magnus Bosson, svensk ärkebiskop sedan 1285. Petrus de Dacia, svensk dominikanermunk och teolog.
1290
1290 var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.
18 Juli, Edict of Expulsion utvisar hela Englands judiska befolkning från landet.
September eller oktober, Den nu sjuåriga prinsessan Margareta, som 1286 har valts till regerande drottning av Skottland, påbörjar nu överfarten från Norge, där hon har befunnit sig hos sin far Erik prästhatare fram tills nu. Hon avlider dock i Orkney, utan att ha satt sin fot på skotsk mark och utan att ha blivit krönt i Scone, varför hon inte alltid räknas som skotsk regent. När den skotska Dunkeldätten därmed är helt utdöd utbryter en tronföljdskris i Skottland och inte förrän i slutet av 1292 får Skottland en ny kung.
18 december, Den svenske kungen Magnus Ladulås avlider på Näs slott på Visingsö. Efter sin död förs han till Stockholm och begravs i Riddarholmskyrkan, en symbolisk handling, som visar att rikets politiska centrum nu ligger i Mälardalen. Hans son Birger Magnusson, som redan har utsetts till tronföljare, blir kung av Sverige, men då han är omyndig får han en förmyndarregering, ledd av marsken Torgils Knutsson. Påven utser Åbobiskopen Johannes till ny svensk ärkebiskop. Sveriges första helgeandshus grundas i Uppsala. Grundaren är Andreas And. Helgeandshus var dåtidens fattig- och sjukhus. Troligtvis sammanställs "Skänningeannalerna" i Skänninges dominikanerkloster detta år. De behandlar åren 1208-1288. Andreas III blir kung i Ungern.
Födda, Anna av Böhmen, drottning av Böhmen Konstantia av Portugal, drottning av Kastilien, Margareta av Burgund, drottning av Frankrike och drottning av Navarra
Avlidna, 21 maj, Johan Odulfsson, svensk ärkebiskop 1281–1284
8 juni, Beatrice Portinari
September eller oktober, Margareta, regerande drottning av Skottland sedan 1286
28 november, Eleonora av Kastilien, drottning av England sedan 1272 (gift med Edvard I)
18 december, Magnus Ladulås, kung av Sverige sedan 1275 (död på Visingsö)
1291
1291 var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
1 augusti, Det schweiziska edsförbundet, ursprunget till dagens Schweiz, bildas, genom att de tre urkantonerna Unterwalden, Uri och Schwyz går samman i ett förbund, som sluts på Rütliängen.
8 eller 15 september, Johan dör dock i Frankrike och gravläggs i Sigtuna dominikanerkloster. Franciskanermunkar omnämns i Marstrand. Den svenske ärkebiskopen Johan reser till påven för att framföra sitt stifts talan, på grund av en strid med Lundabiskopen Jens Grand. En ny tegelkyrka invigs i Strängnäs, men på invigningsdagens kväll rasar östra delen av kyrkan. Acre, korsfararnas sista huvudstad i Heliga landet, faller i saracenernas händer.
Födda, Clemens VI, född Pierre Roger, påve 1342–1352.
Avlidna, 25 maj – Bengt Birgersson, svensk hertig av Finland och biskop av Linköping.
24, 25 eller 26 juni, Eleonora av Provence, drottning av England 1236–1272 (gift med Henrik III)
15 juli, Rudolf I, tysk-romersk kejsare sedan 1273.
8 eller 15 september, Johan, svensk ärkebiskop sedan 1289.
1292
1292 var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
4 april, När påven Nicolaus IV avlider kommer påvestolen att stå tom i över två år.
17 november, Efter att Skottland har stått utan regent sedan 1290 väljs John Balliol till ny kung av Skottland. Han är nämligen den, som för tillfället lyckas hävda sina tronanspråk starkast. Samtidigt försöker den engelske kungen Edvard I, som har inbjudits att slita tvisten om vem som ska bli ny skotsk kung, annektera Skottland till England. Först 1314 lyckas skottarna göra sig helt självständiga från England och inte förrän 1329 erkänner engelsmännen Skottlands självständighet. Mongolerna landstiger på Java, intar huvudstaden, som dock visar sig omöjlig att behålla. Biskopen av Strängnäs donerar martyren Botvids reliker till Linköpings domkyrka. De som håller andakt i domen erhåller 40 dagars avlat. Novgoroderna går till anfall mot Tavastland och som hämnd för detta anfaller svenskarna Karelen och Ingermanland. Ett kyrkomöte hålls i Örebro. Nils Allesson blir ny svensk ärkebiskop. De kristna utrymmer sina sista besittningar i Palestina.
Födda, Filip V, kung av Frankrike 1316–1322 (född omkring detta år), Gerhard III av Holstein i Lübeck.
Avlidna, 4 april, Nicolaus IV, född Girolamo Masci, påve sedan 1288.
12 juli, Den heliga Kunigunda, ungersk nunna och kung Boleslav den kyskes gemål, helgon. Roger Bacon, engelsk filosof, naturforskare och teolog.
1293
1293 var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
Det fjärde svenska korståget mot Finland inleds. Svenskarna, under ledning av Torgils Knutsson, erövrar Karelen och börjar anlägga fästningen Viborg inne i Viborgska viken. Den blir Sveriges främsta utpost i öster, fram till 1700-talet.
Födda, Filip VI, kung av Frankrike 1328–1350
Avlidna, Stig Andersen Hvide, dansk marsk och kung Erik Klippings mördare.
1294
1294 var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.
30 mars, Novgoroderna genomför ett misslyckat anfall mot Viborg.
5 juli, Efter att påvestolen har stått tom i två år väljs Pietro Angelerio till påve och tar namnet Celestinus V. Han abdikerar dock redan efter fem månader på posten.
13 december, Celestinus V abdikerar från påvestolen, eftersom han är rädd att hans påvliga plikter ska inkräkta på hans asketiska liv och därmed fördärva hans själ. Han blir därmed den förste påven som självmant har abdikerat; näste påve att göra det är Benedictus XVI 2013.
24 december, Efter Celestinus Vs abdikation väljs Benedetto Caetani till påve och tar namnet Bonifatius VIII.
Födda, 15, 18 eller 19 juni eller 18 december, Karl IV, kung av Frankrike 1322–1328
Avlidna, Bengt Magnusson, storman, riksråd, lagman i Östergötland.
1295
1295 var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
Birger Magnusson blir myndig och därmed regerande svensk kung. Påven Bonifatius VIII utnämner Nils Allesson till ny svensk ärkebiskop, vilket går emot den danske ärkebiskopen Jens Grands önskan. Kexholms fästning går förlorat till ryssarna och det svenska korståget avslutas. Katedralen i Bolzano börjar byggas. Jakob II blir kung av Aragonien. Det första parlamentsmötena äger rum i Westminsterpalatset i London. Bygget av Beaumaris Castle på Anglesey börjar, som den sista ring av slott byggda av Edward I av för att underkuva Wales.
Födda, Isabella av Frankrike, drottning av England 1308–1327 (gift med Edvard II), Johanna av Flandern, hertiginna och regent av Bretagne.
Avlidna, Fennena av Kujáva, drottning av Ungern. Margareta av Provence, drottning av Frankrike. Sancho IV av Kastilien, kung av Kastilien.
21 december, Erik av Brandenburg, ärkebiskop av Magdeburg. Padishah Khatun, regerande drottning av Kirman.
1296
1296 var ett skottår som började en söndag[1] i den julianska kalendern.
2 januari, Upplandslagen stadfästs genom kung Birgers beslut. Denna, som är en revidering av tidigare lagar, har utarbetats av Birger Persson, lagman i Tiundaland, med hjälp av domprosten Andreas And. I och med lagens stadfästande sammanslås folklanden (Attundaland, Fjädrundaland och Tiundaland samt södra och norra Roden) i Uppland till en gemensam lagsaga.
27 april, Skottarna blir besegrade av engelsmännen i slaget vid Dunbar.
10 juli, Den skotske kungen John Balliol blir avsatt sedan han har visat sig vara inkompetent. Eftersom den skotska tronföljden är oklar och engelsmännen har segrat vid Dunbar utropar sig den engelske kungen Edvard I snart till kung av Skottland och förblir så i tio år, innan han blir avsatt 1306. Magnus Ladulås dotter Ingeborg gifter sig med kung Erik Menved av Danmark. Andreas, som erhållit magistergraden i Paris, har tidigare instiftat ett studenthem för svenska studenter i den franska huvudstaden. Han kommer genom en donation lägga grunden till domkyrkoskolan i Uppsala.
Födda, 10 januari, Johan den blinde, greve av Luxemburg och kung av Böhmen, Blanche av Burgund, drottning av Frankrike och Navarra
Avlidna, 19 maj, Celestinus V, född Pietro Angelerio, påve från 5 juli till 13 december 1294
5 juni, Edmund Krokrygg, engelsk prins
1297
1297 var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
8 januari, Monaco blir självständig stat.
14 april, Brand i Stockholm.
11 september, Skottland slår England slaget vid Stirling Bridge. Köpmannen Johan Skule i Västerås sätter sitt sigill under en urkund. Detta är Sveriges äldsta bevarade borgarsigill. Av ett brev från kung Birger, ärkebiskop Nils och marsken Torgils Knutsson framgår, att hälsingarna ännu inte börjat betala tionde. Kung Edward I av England förbinder sig att inte pålägga några skatter utan parlamentets medgivande. Portugisisk vattenhund beskrivs första gången i en munks rapport från en drunknade sjöman, som av en hund.
Födda, 25 mars, Andronikos III Palaiologos, bysantinsk kejsare. Ingeborg Eriksdotter av Norge, prinsessa av Norge och Sverige.
Avlidna, 18 juni, Judith av Habsburg, drottning av Böhmen och Polen.
1298
1298 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
24 juni, Färöarnas första konstitutionella lag införs.
23 juli, I slaget vid Falkirk besegrar Edvard I av England och hans bågskyttar skottarna.
November, Den svenske kungen Birger Magnusson gifter sig med den danska prinsessan Märta Eriksdotter. En bevarad utförlig korstadga för Uppsala domkyrka ger en bild av det rika och i detalj reglerade gudstjänstlivet. Alla förseelser bötfälls, så också korgossarnas tillmälen. Korstadgan tillkommer eftersom koret i Uppsala domkyrka nu står färdigt. Kejsar Albrekt I upphäver de av landsfurstarna (de andliga kurfurstarna och pfalzgreven vid Rhen) påbjudna Rhentullarna. Från Stora rådet i Republiken Venedig utestängs alla som inte blivit antecknade i Gyllene boken.
Födda, 12 december, Albrekt II, hertig av Österrike. Elisabet av Kärnten, drottning av Sicilien.
Avlidna, Otto V av Brandenburg, markgreve av Brandenburg-Salzwedel
13 juli, Jacobus de Voragine, italiensk ärkebiskop och krönikör, saligförklarad.
1299
1299 var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
1 november, Sedan den norske kungen Erik Prästhatare har avlidit den 15 juli utses hans bror Håkon Magnusson till kung av Norge. Han blir den siste norske kungen av Sverreätten och därmed den siste av den gamla Hårfagreätten, som har innehaft den norska kungamakten sedan 872. Stridigheter uppstår mellan den svenska kyrkan och den mäktige marsken Torgils Knutsson. Fattigtiondens utbetalande förbjuds av det svenska rådet. Efter två kandidaters tillbakadragande utses Nils Kettilsson från Skänninge till ny biskop i Västerås. Ett dominikanerkonvent för nunnor grundas utanför Kalmar. Osmanska Riket bildas.
Födda, Alfons IV av Aragonien, kung av Aragonien.
Avlidna, 15 juli, Erik Prästhatare, kung av Norge sedan 1280. Petrus, biskop i Västerås.
