Förvirringen stor kring helgernas artighetsfraser

-

God fortsättning, gott slut och gott nytt år. Välgångshälsningarna är många i dessa tider och det gäller att använda dem vid rätt tillfälle.

Högtiderna går omlott denna tid på året och även om vi nordbor inte är kända för att strö artighetsfraser runt oss så är vi noga med välgångshälsningarna. Frågan är bara när man ska säga vad.

Det finns ingen absolut vetenskap i det här, däremot en viss kutym. Men jag vill verkligen understryka att det viktigaste är inte vad Du säger utan att Du hälsar, säger etikettexperten Mats Danielsson som djupdykt i ämnet.

God jul: 

Välgångsönskning som börjar användas dagarna före jul, ofta till kollegor och grannar och andra som man inte kommer att träffa under helgen. God jul kan man säga både på julafton och juldagen, men vid annandagen har frasen passerat sitt bäst föredatum.

God fortsättning: 

Från annandagen tar hälsningsfrasen god fortsättning vid, syftande på en god fortsättning på julhelgen. "Mellandagshälsningen" används sedan fram till den 30 december då nästa högtid står för dörren.

Gott slut: 

Nyårshälsningen gott slut används mest dagen före nyårsafton och även fram till tolvslaget den 31 december.

Gott nytt år: 

Används som välgångshälsning vid tolvslaget och även på nyårsdagen.

God fortsättning: 

Efter den 1 januari är frasen god fortsättning tillbaka, då syftande på det nya året. Här är tidsgränsen lite flytande, men används oftast fram till trettondagsafton men inte längre.

Även julens artighetsfraser kan dock landa fel. Exempelvis kan tillönskan om ett "gott slut" vara mindre lämplig att använda om man vet med sig att personen haft ett tufft år.

Jag läste om några vars hus hade brunnit ner dagen före julafton, då går man kanske inte fram och säger "god jul", säger Mats Danielsson.

'

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Smulpaj med äpple

-
Bild
Klassisk smulpaj med äpple. En oemotståndlig efterrätt att bjuda med hemlagad vaniljsås, grädde med lite vaniljsocker i eller kvarg med smak av vanilj. Sätt ugnen på 225°. Blanda mjöl och socker i en bunke. Lägg i smöret skuret i bitar och finfördela allt till en grynig massa. Skala, kärna ur och skär äpplena i tunna klyftor och blanda med socker och kanel i en ugnssäker form. Fördela smuldegen över fyllningen. Grädda i mitten av ugnen 15-20 minuter. Vaniljsås Skär upp vaniljstången på längden och skrapa ner fröna i en kastrull. Lägg i vaniljstången. Tillsätt mjölk och 1 dl grädde. Koka upp. Dra kastrullen från plattan och låt stå 10-15 minuter. Ta upp vaniljstången. Vispa ner äggulor, socker och potatismjöl. Hetta upp såsen på medelvärme under omrörning tills den börjar tjockna. Häll upp såsen i en skål och vispa den kall. Vispa resten av grädden och rör ner den i den kalla vaniljsåsen. Klart. Receptet gäller för 6 portioner 3 dl vetemjöl 3 msk strösocker 100 gr smör Fyllning: 4 äpple
Läs mer

Förmaksflimmer

-
Vid förmaksflimmer slår hjärtat oregelbundet och oftast fort. Då kan inte hjärtat pumpa runt blodet som det ska. Kroppen och hjärtat klarar av förmaksflimmer, men det finns en ökad risk för blodpropp och stroke. Därför kan Du behöva behandling. Många som får förmaksflimmer behöver vård på sjukhus. En del har förmaksflimmer hela tiden. Det kallas för permanent förmaksflimmer eller kroniskt förmaksflimmer. Andra har förmaksflimmer som kommer i attacker. Då går flimret över av sig själv eller om Du får behandling. En del märker inte alls av sitt förmaksflimmer. Förmaksflimret kan då upptäckas i samband med att Du söker vård för andra besvär. Det är oftast permanent förmaksflimmer som inte ger så mycket symtom.  Andra får stora besvär och mår mycket dåligt, särskilt vid förmaksflimmer som kommer i attacker. Vid förmaksflimmer är det vanligt att få ett eller flera av följande symtom: Hjärtat slår hårt och fort Pulsen slår oregelbundet Du kan känna Dig andfådd och svag vid minsta ansträngnin
Läs mer

Sepsis, blodförgiftning

-
Sepsis innebär att en infektion påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Sepsis kan vara livshotande. Det är viktigt att Du söker vård direkt om Du tror att Du eller en närstående har fått sepsis. Sepsis kallas ibland för blodförgiftning. Idag vet vi dock att sepsis orsakas av immunförsvarets reaktion på en infektion, vare sig bakterierna finns i blodet eller inte. Infektioner är mycket vanliga. Oftast är de lindriga och läker av sig själv, men ibland kan även det som börjar som en lindrig infektion snabbt utvecklas till ett allvarligt tillstånd som kallas sepsis. Om Du får sepsis känner Du Dig oftast mycket sjuk och har svårt att klara Dig själv. Symtomen kommer ofta plötsligt. Ibland på några timmar. Dessa symtom är vanliga vid sepsis:   Du har eller har haft frossa de senaste dygnen Du har eller har haft feber de senaste dygnen Du har svårt att andas Du verkar förvirrad eller är svår att få kontakt med Du h
Läs mer