Förvirringen stor kring helgernas artighetsfraser

God fortsättning, gott slut och gott nytt år. Välgångshälsningarna är många i dessa tider och det gäller att använda dem vid rätt tillfälle.

Högtiderna går omlott denna tid på året och även om vi nordbor inte är kända för att strö artighetsfraser runt oss så är vi noga med välgångshälsningarna. Frågan är bara när man ska säga vad.

Det finns ingen absolut vetenskap i det här, däremot en viss kutym. Men jag vill verkligen understryka att det viktigaste är inte vad Du säger utan att Du hälsar, säger etikettexperten Mats Danielsson som djupdykt i ämnet.

God jul: 

Välgångsönskning som börjar användas dagarna före jul, ofta till kollegor och grannar och andra som man inte kommer att träffa under helgen. God jul kan man säga både på julafton och juldagen, men vid annandagen har frasen passerat sitt bäst föredatum.

God fortsättning: 

Från annandagen tar hälsningsfrasen god fortsättning vid, syftande på en god fortsättning på julhelgen. "Mellandagshälsningen" används sedan fram till den 30 december då nästa högtid står för dörren.

Gott slut: 

Nyårshälsningen gott slut används mest dagen före nyårsafton och även fram till tolvslaget den 31 december.

Gott nytt år: 

Används som välgångshälsning vid tolvslaget och även på nyårsdagen.

God fortsättning: 

Efter den 1 januari är frasen god fortsättning tillbaka, då syftande på det nya året. Här är tidsgränsen lite flytande, men används oftast fram till trettondagsafton men inte längre.

Även julens artighetsfraser kan dock landa fel. Exempelvis kan tillönskan om ett "gott slut" vara mindre lämplig att använda om man vet med sig att personen haft ett tufft år.

Jag läste om några vars hus hade brunnit ner dagen före julafton, då går man kanske inte fram och säger "god jul", säger Mats Danielsson.

'