Förvirringen stor kring helgernas artighetsfraser

-

God fortsättning, gott slut och gott nytt år. Välgångshälsningarna är många i dessa tider och det gäller att använda dem vid rätt tillfälle.

Högtiderna går omlott denna tid på året och även om vi nordbor inte är kända för att strö artighetsfraser runt oss så är vi noga med välgångshälsningarna. Frågan är bara när man ska säga vad.

Det finns ingen absolut vetenskap i det här, däremot en viss kutym. Men jag vill verkligen understryka att det viktigaste är inte vad Du säger utan att Du hälsar, säger etikettexperten Mats Danielsson som djupdykt i ämnet.

God jul: 

Välgångsönskning som börjar användas dagarna före jul, ofta till kollegor och grannar och andra som man inte kommer att träffa under helgen. God jul kan man säga både på julafton och juldagen, men vid annandagen har frasen passerat sitt bäst föredatum.

God fortsättning: 

Från annandagen tar hälsningsfrasen god fortsättning vid, syftande på en god fortsättning på julhelgen. "Mellandagshälsningen" används sedan fram till den 30 december då nästa högtid står för dörren.

Gott slut: 

Nyårshälsningen gott slut används mest dagen före nyårsafton och även fram till tolvslaget den 31 december.

Gott nytt år: 

Används som välgångshälsning vid tolvslaget och även på nyårsdagen.

God fortsättning: 

Efter den 1 januari är frasen god fortsättning tillbaka, då syftande på det nya året. Här är tidsgränsen lite flytande, men används oftast fram till trettondagsafton men inte längre.

Även julens artighetsfraser kan dock landa fel. Exempelvis kan tillönskan om ett "gott slut" vara mindre lämplig att använda om man vet med sig att personen haft ett tufft år.

Jag läste om några vars hus hade brunnit ner dagen före julafton, då går man kanske inte fram och säger "god jul", säger Mats Danielsson.

'

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Grattis alla Nils

-
Bild
Nils eller Niels, är ett mansnamn, en nordisk kortform av namnet Nikolaus som har grekiskt ursprung. Nikolaus är bildat av orden Nike "seger" och laos "folk". Äldsta belägget i Sverige är från år 1455. Nils var vanligt som förnamn inom adeln under medeltiden men efterträddes sedan där av Niklas och kom då att övertas av allmogen. Det har sedan alltid varit ett relativt vanligt namn och var det 5e vanligaste namnet när det infördes i almanackan 1901. Trots att Nikolaus i en eller annan form alltid har funnits som namn den 6 december fick Nils då en egen namnsdag. Namnet är fortfarande bland de 10–15 vanligaste. Vanligaste smeknamnet är Nisse. Den 31 december 2012 fanns det totalt 138 213 personer i Sverige med namnet, varav 42 117 med det som förstanamn/tilltalsnamn. År 2003 fick 1889 pojkar namnet, varav 260 fick det som tilltalsnamn. Namnsdag i Sverige: 8 oktober (sedan 1901) , innan dess 6 december.
Läs mer

Kronisk prostatit

-
Prostatit betyder inflammation i prostatakörteln. Du har ofta ont i nedre delen av ryggen, magen och underlivet. Det kan också göra ont när Du kissar. Kronisk prostatit innebär att Du har besvär under en längre tid. Besvären försvinner efter ett tag, för att senare komma tillbaka. Oftast läker inflammationen av sig själv. Kronisk prostatit kallas också för kronisk bäckenbottensmärta. Det beror på att musklerna i bäckenbotten kan bli påverkade. Det finns också akut prostatit. Då kommer besvären plötsligt. Kronisk prostatit är vanligare än akut prostatit. Barn före puberteten får inte prostatit. Det är vanligt att känna något eller några av de här besvären om Du har kronisk prostatit: Det gör ont i ryggslutet, nedre delen av magen eller underlivet. Det kan också göra ont ner mot ljumskarna, ut i pungen och penisen Ibland gör det ont att sitta, t ex på en cykelsadel Det svider eller gör ont när Du kissar Du behöver kissa oftare Du kan ibland ha ont i samband med utlösning Besvären vid kro
Läs mer

Risotto

-
Bild
Här kommer ett recept på en krämig och lyxig risotto, en italiensk maträtt som uppskattas av alla. Den här rätten passar utmärkt till middag och är dessutom enkel att variera. Konsten att lyckas med en risotto är att välja rätt ris. Både Arborio eller carnaroliris passar utmärkt. Smaka av risotton med salt och peppar innan servering. Koka upp buljongen och varmhåll under tiden Du lagar risotton. Skala och finhacka lök och vitlök. Fräs i lite av smöret i en tjockbottnad kastrull på låg värme 8-10 minuter. Rör i riset och fräs ytterligare 5 minuter under omrörning tills det är lite genomskinligt. Höj värmen något. Tillsätt vin och ett par dl av den varma buljongen. Rör ofta i grytan. När vätskan kokat bort och riset ser ut som en lösare gröt är det dags att hälla på lite buljong till. Fortsätt hälla på buljong och röra ofta tills vätskan är slut och riset känns krämigt men fortfarande har en fast kärna. Ta från värmen. Rör i resten av smöret och osten. Smaka av risotton med salt och pepp
Läs mer