Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes och drabbar cirka 4% av alla personer i Sverige. De vanligaste symtomen är att man känner sig trött, törstig och ofta är kissnödig. Men diabetes kan också ge andra komplikationer som exempelvis hjärt/kärlsjukdom och synskador.
Symtomen kommer ofta smygande vilket gör att diabetes kan vara svår att upptäcka. Du som har diabetes bör undersöka både ögon och kropp regelbundet för att kunna notera eventuella förändringar så tidigt som möjligt. Det är viktigt att göra de hälsokontroller som Socialstyrelsen rekommenderar.
Med rätt kost, motion och behandling kan man dock leva ett nära normalt liv utan blodsockersvängningar och viktuppgång som annars kan vara förknippat med sjukdomen och behandlingen.
Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som har gemensamt att den som får sjukdomen har för mycket socker, glukos, i blodet. Nio av tio personer i Sverige som har diabetes har typ 2-diabetes, totalt cirka 450 000 personer och man uppskattar att omkring 150 000 beräknas ha sjukdomen oupptäckt.
Orsaken till ökad nivå socker i blodet är att hormonet insulin som styr införseln av socker i cellerna inte räcker till och/eller att cellerna har blivit okänsliga för hormonet. Kroppseget insulin fungerar som portvakt vid cellväggen och ser till att släppa in socker i cellerna. Socker är vårt bränsle som gör att våra muskler och hjärna kan fungera. Processen med att släppa in socker i cellerna slår på och av efter behov, vilket en frisk kropp klarar av på egen hand. Sjukdomen uppstår när kroppen inte klarar av att ta hand om den näring i form av socker som finns i blodet. På sikt skadar detta nerv- och kärlsystem och olika organ. Orsaken är brist på insulin eller oförmåga hos kroppen att effektivt utnyttja det hormon som finns.
Vanligtvis ökar blodsockret långsamt under flera år och symtomen kan därför vara svåra att lägga märke till. Om typ 2-diabetes inte visar några symtom kan det vara mycket svårt att upptäcka sjukdomen. De som får symtom upplever ofta att dessa kommer smygande under lång tid. Vanligast är att man känner sig trött, hängig, törstig och kissar ofta.
Vanliga symtom vid diabetes:
Att vara ovanligt törstig
Att behöva kissa oftare och mer
Att känna sig trött och kraftlös, fysiskt och/eller psykiskt
Att se sämre och dimmigt
Domningar i händer och fötter
Klåda i underlivet
Har Du svarat ”ja” på ett eller flera påståenden finns det en risk att Du har drabbats av typ 2-diabetes. Upplever Du något av symtomen eller om Du misstänker att Du har typ 2-diabetes, kontakta Din vårdmottagning för vidare utredning.
Det har konstaterats att typ 2-diabetes kan vara ärftligt men det är även starkt kopplat till levnadsvanor. Eftersom sjukdomen kan orsaka flera skador som påverkar livskvaliteten är det viktigt att upptäcka diabetes, påbörja livsstilsförändringar och sätta in behandling, så fort som möjligt. Man bör därför se till att kontinuerlig följa upp sin diabetes med hälsokontroller, för att minska risken för eventuella framtida komplikationer såsom hjärt/kärlsjukdom. Eftersom kärlskador ofta uppstår först i de allra minsta kärlen, exempelvis de som finns i ögonen, är det viktigt att också göra regelbundna ögonkontroller. Likt övriga symtom brukar synförändringarna komma smygande, varför det är viktigt med regelbundna kontroller av ögonbotten. Upptäcker man eventuella förändringar i tid är förutsättningarna för en framgångsrik behandling goda. Sedan regelbundna ögonbottenkontroller infördes har antalet blinda till följd av diabetes minskat kraftigt.
Faktorer som ökar risken för typ 2-diabetes:
Övervikt
Hög ålder
Rökning
Stress
Att sjukdomen finns i släkten
Kroppseget insulin är det hormon i kroppen som reglerar hur mycket socker Du har i blodet. Om Du drabbas av typ 2-diabetes innebär det att Din insulinproduktion försämras och att Dina celler är mer okänsliga för hormonet. För mycket kroppsfett påverkar kroppens celler och gör dessa mindre känsliga för Ditt kroppsegna insulin. Därför är övervikt och fetma en viktig orsak bakom typ 2-diabetes.
Detta skapar problem för kroppen som behöver socker inne i cellerna och inte i blodet. Det gäller särskilt hjärnan som är extra känslig för förändring i kroppens lagring av energi. För mycket socker i blodet kan orsaka skador även på de allra minsta kärlen som påverkar exempelvis njurar, ögon och nerver. Ju tidigare sjukdomen kan upptäckas och behandlas desto bättre är prognosen för framtiden, varför man kontinuerligt bör följa upp sin diabetes och gå på de hälsokontroller som rekommenderas.
Risker med dåligt behandlad typ 2-diabetes:
Åderförkalkning av blodkärl
Blodproppar som kan ge stroke och hjärtinfarkt
Skador på små blodkärl som leder till njursjukdom, synskador och impotens
Minskad känsel i ben och fötter samt sämre sårläkning
Tidig upptäckt ger bättre förutsättningar för ett friskare liv. På en vårdcentral kommer man med ett enkelt blodprov kunna mäta hur högt Ditt blodsocker är efter en normal vila, Ditt så kallade fasteblodsocker (fasteglukos). Vid förhöjt värde föreligger en risk för diabetes. Två faste-p-glukos prov över eller lika med 7 mmol/l tagna två olika dagar ger diagnosen diabetes. Det visar dock inte vilken typ av diabetes det rör sig om. Om man är över 40 år, har viss bukfetma och typ 2-diabetes i släkten är det dock nästan alltid typ 2-diabetes.
Förutom blodprov kan man även göra ett sockerbelastningstest som går ut på att Du på morgonen efter en natts fasta dricker en sockerlösning. Två timmar senare mäts Ditt blodsocker och om Ditt blodsocker ligger på en normal nivå så har Du en normal glukostolerans. Är halterna däremot fortfarande höga i blodet tyder det på en nedsatt glukostolerans, vilket är tecken på diabetes.
Eftersom diabetes påverkas av Din livsstil är sunda levnadsvanor en nödvändighet. Att motionera och äta sundare mat kan till och med sänka blodsockervärdet. Motion har stor effekt på insulinkänsligheten och ett träningspass på 30 till 40 minuter har effekt upp till två dygn efteråt. I grunden handlar det om att skapa ett friskare, sundare och mer hälsosamt liv, vilket är en fördel för alla.
Det är sällan enbart livsstilsförändringar fungerar som behandling. Du kan därför förr eller senare behöva någon form av medicinering. Många förknippar diabetes med sprutor men det finns andra behandlingar också. Viktigast att tänka på vid medicinering är att du som patient ska kunna må bra och nå dina målvärden med så få biverkningar som möjligt. Målvärden som används är HbA1c som ger ett mått på hur Ditt blodsocker varit under de senaste två till tre månaderna. Värdet bör ligga under 52 mmol/l (eller 6% som var det tidigare måttet)
Biguanider ökar cellernas känslighet för insulin. Cellerna kan då ta upp socker från blodet så att blodsockervärdet sjunker utan att bli alltför låg. Biguanider är den behandling som rekommenderas i första hand.
Sulfonureider ökar kroppens egen produktion av insulin. Behandlingen har bäst effekt de första åren efter att Du har fått diagnosen typ 2-diabetes, när Du fortfarande har en relativt bra egen produktion av insulin.
Glitinider ökar kroppens egen produktion av insulin. Glitinider kallas ibland glinider.
Akarbos hindrar eller bromsar upptaget av socker från tarmen till blodet.
Glitazoner sänker halten av blodsocker och påverkar fettcellerna så att känsligheten för insulin i kroppen förbättras.
GLP1-receptoragonister är en relativt ny grupp av diabetesläkemedel. När du äter bildas ett hormon i tarmen som påverkar bukspottskörteln så att den ökar insulinproduktionen och ger en snabbare mättnadskänsla. GLP1-receptoragonister fungerar som det hormonet.
Hämmare av SGLT2 är också en ny grupp av diabetesläkemedel. Läkemedlet gör att njurarna utsöndrar en större mängd socker i urinen.
De flesta med typ 2-diabetes kommer någon gång att behöva tillföra syntetiskt hormon när kroppens egen insulinproduktion inte räcker till. Det finns snabbverkande och långverkande hormon. Snabbverkande tas oftast innan måltid, långverkande på kvällen. Hormonet tar Du genom en sprutpenna där Du skruvar fram rätt dos och injicerar under huden med en tunn nål. Vid typ 2-diabetes kombineras ibland hormonet med andra diabetesläkemedel som biguanider. Hormonbehandlingen kan leda till att Du lättare ökar i vikt eller drabbas av lågt blodsocker, men behandlingen sänker effektivt ett högre blodsocker.
Flera av läkemedelsbehandlingarna som normalt sätts in i samband med typ 2-diabetes kan leda till biverkningar i form av lågt blodsocker. Symtom på lågt blodsocker kan upplevas obehagligt och många patienter känner oro för detta. Symtom kan visa sig som orkeslöshet, irritation och yrsel som kan vara farligt vid exempelvis bilkörning eller andra aktiviteter där det finns risk att skada sig själv och andra. Det är viktigt att Du som diabetespatient lär känna Dina symtom så att Du snabbt kan korrigera ett eventuellt ökat eller sänkt blodsocker snabbt och effektivt. För att undvika att Du råkar ut för en oväntad förändring av blodsocker har det kommit läkemedel i tablettform som inte har dessa biverkningar.
För de patienter med diabetes typ 2 som behandlas med insulin är det viktigt att dagligen kontrollera blodsockret. Särskilt viktigt är det att undvika att blodsockret blir för lågt. Det traditionella sättet att kontrollera sitt blodsocker är genom att flera gånger per dag sticka sig i fingret och använda en blodsockermätare.
Numera finns det olika tekniska hjälpmedel som underlättar blodsockerkontroller i vardagen. Ett hjälpmedel är så kallad kontinuerlig glukosövervakning. Det fungerar genom att Du har en sensor på baksidan av överarmen eller på magen (beroende på tillverkare) som mäter glukoskoncentrationen i vätskan mellan Dina celler, och genom Bluetoothteknik synkar med en app i Din smarttelefon varje minut. Studier har visat att detta hjälpmedel kan minska den tid med låga blodsocker som en person med insulinbehandlad diabetes har, och också förbättra blodsockerkontrollen generellt. Hjälpmedlet med kontinuerlig glukosmätning förskrivs via hälso-och sjukvårdspersonal.
En annan biverkan som vissa läkemedel ger är viktuppgång. Det kan vara frustrerande för patienter som försöker gå ned i vikt eftersom de vet att viktuppgång förvärrar sjukdomen.
Varje behandling är individuell och Du och Din läkare behöver föra en dialog om hur Din behandling ska optimeras. Eftersom behoven dessutom förändras med åren kommer det behövas en kontinuerlig uppföljning av insatta behandlingsåtgärder och läkemedel. Det är därför viktigt att Du är engagerad i Din behandling och säger till vid problem eller när Du inte känner Dig väl omhändertagen.
Att leva med diabetes innebär en livsstilsförändring. Inte bara som en del i behandlingen utan även eftersom Du behöver hålla kontroll på Din egen hälsa, Ditt välmående och allra viktigast, Ditt blodsocker. Med regelbundna kontroller kan man upptäcka eventuella förändringar i tid och se om och vilken behandling som behövs.
Dåligt behandlad diabetes kan nämligen leda till att Ditt blodtryck blir högre och att Dina kolesterolnivåer höjs. Andra skador som diabetes kan orsaka är att Du får problem med njurar, nerver och även synen. Därför är det viktigt att lära känna sin kropp, regelbundet föra dialog med vården och göra de hälsokontroller som rekommenderas. Många mottagningar har särskilda diabetesteam där Du får träffa läkare, dietister och diabetessjuksköterskor som alla hjälper Dig att försöka nå målvärdena genom att anpassa mat, motion och läkemedel för just Dig.
Då viruset som orsakar covid19 är nytt vet man inte tillräckligt om vilka grupper som är extra utsatta för svår infektion och i vilken utsträckning. Man vet dock att enbart diabetes utgör inte en riskgrupp för covid19. Studier pekar på att hög ålder är den främsta riskfaktorn och att personer med hög ålder i kombination med underliggande sjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, eller diabeteskomplikationer är något överrepresenterade bland de svåra fallen. Enligt Socialstyrelsens utredning har personer över 70 år som lider av fetma och personer med diabetes som har komplikationer har förhöjd risk att drabbas av ett allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande av covid19.
Risken behöver alltid bedömas från person till person och det är viktigt att följa Folkhälsomyndighetens råd för riskgrupper.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar