Vaccinera Dig i god tid innan fästingsäsongen

Visste Du att fästingar är aktiva redan när temperaturen överstiger fem plusgrader? 

Därför kan det vara en god idé att vaccinera Dig mot den fästingburna virussjukdomen TBE i god tid innan de varmare månaderna och utesäsongen.

Många tror att man bara kan smittas av TBE under vår och sommar. Men fästingar är aktiva så fort temperaturen överstiger 5 plusgrader. Det innebär att Du kan smittas av TBE en stor del av året, inte bara under sommaren.

Det finns ingen botande behandling mot sjukdomen, men det går att vaccinera sig. Viktigt att komma ihåg är att TBE-vaccin behöver tas i flera doser.

TBE sprider sig i Sverige. 2023 var ett dystert rekordår med det högsta antalet TBE-fall i Sverige någonsin. Antalet fall minskade under 2024, men smittspridningen är fortfarande hög enligt Folkhälsomyndigheten. En studie från Uppsala universitet visar dessutom att mörkertalet är stort.

De flesta som smittas av TBE får influensaliknande symptom med feber, muskelvärk och huvudvärk och blir helt återställda inom några dagar, men för en tredjedel av de smittade sprids viruset vidare till hjärnan.

Minnesstörningar, förlamning och balansstörningar är några av symptomen för hjärninflammation och hjärnhinneinflammation. Besvären kan vara bestående och i värsta fall kan TBE till och med vara livshotande, men det är ovanligt.

Det är bra att starta vaccinationen i god tid innan fästingsäsongen för att hinna bygga upp ett skydd, men huvudsaken är att man börjar någon gång. Hinner du inte ta alla doser inför den här säsongen, hinner du göra det till nästkommande säsong. Du får ett skydd inför säsongen redan efter andra dosen. Det gäller både dig som är under och över 50 år. 

För att kroppen ska kunna bygga upp ett skydd mot TBE måste vaccinet ges i tre doser med ett antal månader mellan varje dos. Det ger ett gott skydd under de tre första åren. Efter tre år ges en fjärde dos och för att upprätthålla skyddet rekommenderas att man sen vaccinerar sig vart femte år. För personer över 50 år eller med nedsatt immunförsvar rekommenderas en extra dos två månader efter dos 2.

Rekommenderat vaccinationsschema för TBE-vaccin:

Dos 1

Dos 2, ges en månad efter dos 1

För personer över 50 år, extrados som ges två månader efter dos 2

Dos 3, ges 5 till 12 månader efter dos 2

Dos 4, ges 3 år efter dos 3

Därefter påfyllning vart femte år

Utöver vaccination mot TBE finns det flera sätt att skydda sig mot fästingar:

När Du är ute i fästingrika områden, tänk på att ha långärmad tröja, långa byxor och att stoppa in byxorna i strumporna

Efter att Du varit utomhus, kontrollera igenom huden efter fästingar. För barn som lekt i fästingtäta områden, se till att undersöka dem varje kväll

Om Du hittar en fästing, ta bort den så snart som möjligt. TBE smittar direkt vid bettet, men risken för annan fästingburen smitta, som t ex borrelia, ökar ju längre Du låter fästingen sitta kvar

Om Du har fått ett fästingbett, håll ett öga på området och var uppmärksam på tecken på borrelia eller TBE.

Alla åker hit för stränderna, få upptäcker öns dolda sida

Gran Canaria lockar med sol och bad i söder men på öns andra sida väntar dramatisk natur, lantlig stillhet och lokala smaker långt från massturismen.

För många resenärer är Gran Canaria synonymt med stränderna i Maspalomas och Playa del Inglés.

Men den som vågar lämna solsängarna bakom sig möter en helt annan ö.

I norr och i inlandet öppnar sig ett landskap av gröna dalar, branta berg och små samhällen där vardagen rullar på i lugn takt.

En hyrbil räcker för att förflytta sig från semesterzon till stillsam landsbygd.

Från sydkusten leder slingrande bergsvägar genom pinjeskogar och raviner mot byar som Tejeda och Artenara.

Avstånden är korta men kontrasten är stor.

Ju högre upp man kommer desto svalare blir luften och utsikten breder ut sig över ett landskap format av vulkanisk kraft.

I Artenara som är öns högst belägna by har traditionella grottbostäder förvandlats till moderna boenden.

Bakom diskreta fasader döljer sig svala rum uthuggna ur berget med panoramavy över dalarna.

Det är ett boende som knyter an till öns ursprungliga kultur och ger en helt annan närhet till naturen.

Längs nordvästkusten saknas de breda sandstränderna. I stället möts man av klippkust och naturliga havsbassänger.

I fiskebyn Agaete samlas både lokalbor och besökare vid de skyddade saltvattenpoolerna där Atlanten dånar utanför stenmurarna.

Efter badet fylls hamnens restauranger av gäster som beställer färsk fisk och lokalt vin.

Gran Canaria är också ett matresmål bortom all inclusive. I inlandet produceras ost, vin och honung i liten skala.

Den berömda Flor de Guía tillverkas fortfarande enligt traditionella metoder och passar lika bra till picknick i bergen som till ett glas rött i kvällssolen.

I skyddade dalar odlas även kaffe och tropiska frukter som sällan når exportmarknaden.

Den norra delen av Gran Canaria visar en sida som många missar.

För den som söker variation, autenticitet och lugn är det just här ön avslöjar sin starkaste charm.

Spinocerebellär ataxi

Hjärnan och nervsystemet är extremt komplext. När mutationer (förändringar) i generna sker kan det trassla till det än mer och problem kan uppstå. Den ovanliga genetiska sjukdomen spinocerebellär ataxi gör att den drabbade får problem att gå.

En sällsynt sjukdom definieras som ett tillstånd som påverkar färre än fem av 10 000 invånare. För närvarande finns det över 6 000 olika sällsynta diagnoser. I Europa lever omkring 30 miljoner människor med en sällsynt diagnos, vilket motsvarar ungefär en av 17 personer. I Sverige uppskattas mellan 5% och 7% av befolkningen ha en sällsynt diagnos, vilket innebär att det är ungefär en halv miljon människor som påverkas av dessa tillstånd.

Spinocerebellär ataxi är en ovanlig genetisk sjukdom som stör normal gång och rörelse hos den drabbade. Det här tillståndet uppstår på grund av en mutation i vårt genetiska material, vilket resulterar i att felaktiga proteiner bildas. Detta leder till att nervceller beter sig onormalt och dör.

Olof Gissberg, hjärnforskare, ägnar sig åt forskning om spinocerebellär ataxi. Hans mål är att finna nya läkemedel och diagnostiska metoder för att bekämpa sjukdomen, som för närvarande saknar botemedel. Han experimenterar med en metod som tidigare har använts för behandling av Huntingtons sjukdom. Genom att fästa små bitar av syntetiskt tillverkad arvsmassa på den trasiga arvsmassan kan bildandet av det giftiga proteinet blockeras, vilket ger hopp om att samma metod kan fungera för spinocerebellär ataxi 1 och 3.

Målet med forskningen är att förvärva en djupare förståelse för sjukdomen och liknande tillstånd för att möjliggöra utvecklingen av effektiva och säkra läkemedel.

En av de största utmaningarna inom forskningsområdet är bristen på detaljerad kunskap om sjukdomsmekanismen, men forskare ser positivt på att ny kunskap hela tiden tillkommer, även om det går långsamt.

Genom forskning kan man bidra till ökad förståelse för biologiska mekanismer, i förhoppningen om att detta ska leda till utvecklingen av nya behandlingsmetoder för svåra sjukdomar. Detta kommer i slutändan att kunna lindra mänskligt lidande.

Njursten

Njursten bildas när salter eller andra ämnen i urinen kommer i obalans. Oftast är njurstenarna mycket små och spolas ut med urinen utan att Du märker det. Ibland kan en sten bli större och fastna i urinledaren. Då kan Du få mycket ont i ena sidan eller i ryggen, så kallat njurstensanfall. Ibland behövs behandling på sjukhus för att få ut stenen.

Njursten behöver inte ge några besvär. Då kan stenen upptäckas av en slump, om Du t ex blir undersökt med röntgen eller ultraljud av andra skäl.

Det är vanligt att få ett eller flera av de här symtomen om Du har en njursten:

Du kan få mycket ont i nedre delen av ryggen eller i ena sidan, där stenen sitter. Det kan också göra ont ner mot underlivet eller ljumsken

Det gör ofta ont på ett skärande eller krampande sätt. Det kan också kännas dovt och molande

Det gör ont i omgångar. När det gör ont kan Du ha svårt att vara stilla. Det är vanligt att vanka fram och tillbaka, eller vrida sig om man ligger ner. När det inte gör ont mår Du som vanligt, eller har bara lite ont

Det kan göra så ont att Du blir kallsvettig eller illamående. Du kan känna Dig uppblåst i magen

Du kan få feber

Du kan få blod i urinen

Du kan få urinvägsinfektion flera gånger

Du kan ha en njursten och urinvägsinfektion samtidigt. Ibland beror infektionen på stenen. Stenen kan stängas in i njuren om urinvägsinfektionen finns i njurbäckenet. Då kan Du få hög feber och blodförgiftning som kan vara livshotande.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om Du tror att du har njursten. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Sök vård på en akutmottagning om Du får symtom på njursten och samtidigt har feber.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.  

Det är viktigt att Du blir undersökt om Du har väldigt ont utan att Du vet vad det beror på och om det inte går över av sig själv. Risken för att njuren ska skadas ökar om Du samtidigt har en urinvägsinfektion eller feber.

Hos läkaren får Du berätta om Dina besvär, hur länge Du har haft dem och hur det känns. Läkaren undersöker Din mage genom att känna och lyssna på den. Det är vanligt att vara mycket öm på den sida där njurstenen finns. Det brukar läkaren undersöka genom att slå lätt med sin knutna näve på den sidan.

Du får lämna ett blodprov som visar hur njurarna fungerar och hur mycket kalcium som finns i blodet och urinen. Det finns inget blodprov som specifikt visar att Du har njursten.

Du kan behöva åka till sjukhus om Du har mycket ont och det inte går över. Det gäller också om Du har feber.

Du blir röntgad för att läkaren ska kunna se om det är njursten. Då blir Du undersökt med datortomografi utan kontrastmedel, så kallad sten-DT. Läkaren kan också se om njuren har tagit någon skada av stenarna. Datortomografi gör inte ont och undersökningen brukar ta ungefär 10 minuter.

Ibland behöver läkaren undersöka Dig med en annan form av datortomografi, så kallad DT-urografi. Då används kontrastmedel som Du dricker eller får med spruta. Kontrastmedlet gör att njurens detaljer och hur urinen rinner ut syns bättre på röntgenbilderna. Undersökningen tar mellan 30 och 60 minuter och gör inte ont.

Det är vanligt att bli undersökt med datortomografi två till tre veckor efter njurstensanfallet. Det är för att se om stenen finns kvar eller har kommit ut. Du får en remiss till ett sjukhus av Din läkare.

Det finns olika behandlingar om Du har en njursten som ger besvär eller behöver tas bort. Njurstenen kommer oftast ut av sig själv efter en tid. Ibland behövs behandling som minskar stenens storlek.

Du får i första hand smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel som behandling. Läkemedlet kan Du få antingen som tablett, stolpiller eller spruta. Ibland behövs starkare smärtstillande och lugnande läkemedel.

Du kan behöva få mer smärtstillande behandling på sjukhus. Det är om Du har mycket ont trots att Du tar smärtstillande läkemedel, om stenen gör att Du har svårt att kissa, eller om Du får feber. Då är det vanligt att få smärtstillande läkemedel direkt i blodet, genom en venkateter i handen eller armen. Du får stanna på sjukhuset tills Dina symtom har gått över.

Du kan behöva få behandling med antibiotika. Det gäller om Du samtidigt har fått en infektion i njuren. Behandlingen kan Du få på sjukhus eller i hemmet. Det beror på vilka symtom Du har.

Små stenar som är mindre än fem millimeter kommer ofta ut av sig själv efter en tid när Du kissar. Det kan svida lite när stenen kissas ut.

Man blir ofta undersökt med röntgen när stenen har kommit ut. Efter två veckor är det vanligt att bli undersökt med röntgen igen. Det är för att läkaren vill se att stenen är borta.

Efter en tid blir Du kallad till Din läkare för provtagning. Då får Du lämna urinprov och blodprov. Proverna visar hur saltbalansen i urinen är och hur njuren fungerar.

Njurstenen behöver tas bort om den är stor och inte kan komma ut med urinen. Då finns det olika behandlingar som Du kan få. 

Det kan t ex vara:

Stötvågsbehandling, som också kallas ESVL

Titthålsoperation, som också kallas perkutan stenextraktion och som innebär att operationen görs genom små hål i huden. Njurstenarna tas bort genom dessa hål

Ureteroskopi, som innebär att stenen tas bort med ett särskilt instrument via urinröret

Ibland kan stenen behöva tas bort med operation om den är mycket stor, men det är ovanligt.

Den vanligaste behandlingen kallas stötvågsbehandling eller ESVL. Den får Du på sjukhus. Behandlingen tar ungefär en timme. Du får åka hem samma dag.

Apparaten som används vid stenkrossningen finns inte vid alla sjukhus. Därför kan Du behöva en remiss till ett större sjukhus.

Stenen behöver oftast behandlas med så kallad titthålsoperation om den inte går att krossa. Det kan t ex vara att stenen finns på ett ställe som gör det svårt för läkaren att komma åt den med stötvågsbehandling.

Behandlingen brukar ta en till två timmar, men det kan variera. Oftast får man stanna kvar på sjukhuset över natten.

Du får instruktioner från vårdpersonalen om hur Du ska förbereda Dig inför titthålsoperationen. Du är sövd under hela operationen.

Läkaren gör ett litet hål i sidan av ryggen nära njuren. Genom hålet för han/hon in ett instrument till njurbäckenet där stenen kan plockas ut. Ibland behöver den först krossas i mindre delar med hjälp av laser eller ultraljud.

Vid en ureteroskopi så för läkaren in ett smalt instrument genom urinröret. Med hjälp av instrumentet kan läkaren undersöka och ta bort njurstenen.

Behandlingen brukar ta en till två timmar. Det är vanligt att lämna sjukhuset samma dag, men en del kan behöva stanna över natten.

Du som har haft besvär av njursten tidigare och känner igen symtomen kan pröva att lindra besvären själv. Besvären kan gå över och då behöver Du inte söka vård. Men Du ska alltid söka vård om Du fortsätter att ha ont trots att Du tar smärtstillande läkemedel, eller om Du får feber.

Här är några råd som Du kan pröva själv hemma:

Du kan ta smärtstillande läkemedel som Du har fått utskrivna av Din läkare, eller använda receptfria läkemedel

Du kan lägga något varmt på magen, det kan ibland kännas skönt

Undvik att dricka mycket vätska för att skölja ut stenen, eftersom vätskan trycker på och gör att Du får mer ont

Sök vård om det är första gången Du får njursten och Du har mycket ont.

Du kan få en så kallad avstängd njurbäckeninflammation om Du har mycket ont av njurstenen och samtidigt får feber. En sådan inflammation kallas också för avstängd pyelit och orsakas av bakterier.

Det kan vara livshotande att ha en infektion i njurbäckenet som beror på att en sten i urinledaren hindrar flödet av urin. Du behöver vårdas på sjukhus och bland annat få behandling med antibiotika.

När urinen inte kan rinna ut samlas den i njurbäckenet och spänner ut njuren. Det gör att njurens vävnad skadas. Det ökade trycket gör också att bakterier pressas in i blodbanan. Då kan Du få blodförgiftning, som också kallas sepsis.

Om Du har njurbäckeninflammation får Du en behandling som avlastar njuren. Den kallas för nefropyelostomi. Behandlingsmetoden innebär att läkaren skapar en annan väg för urinen att lämna njuren. Du får en så kallad nefrostomikateter som leder ut urinen direkt från njuren ut genom ett hål i huden.

Nefrostomikatetern brukar behöva vara kvar i ungefär två veckor. Du får besöka sjukhusets urologimottagning regelbundet där vårdpersonalen ser till att katetern fungerar som den ska.

Ungefär hälften av alla som har haft njursten får det igen inom tio år.

Njurstenar bildas lättare om Du t ex har druckit för lite vätska eller om Du har blivit uttorkad av t ex diarréer. För att förebygga att det inte bildas nya njurstenar är det bra att ta som vana att dricka mycket vätska, minst två liter per dygn. Då blir urinen mer utspädd och risken minskar för att kristaller ska bildas.

Utöver att dricka mer vätska kan Du också få behandling med läkemedel i förebyggande syfte. Du får behandlingen för att det inte ska bildas fler njurstenar. Det får Du efter att Du har blivit undersökt av en läkare som är specialiserad på njurstenar, oftast en urolog. Ibland gör han/hon en så kallad stenutredning, för att ta reda på vad som har orsakat njurstenen. Utredningen innebär att njurstenen analyseras på ett laboratorium. Vilket läkemedel Du får beror på vad som orsakar njurstenen.

Människan har två njurar som finns på varsin sida om ryggraden, ovanför midjan. Njurarnas viktigaste uppgift är att rena blodet från ämnen som inte behövs i kroppen, så kallade restprodukter. Njurarna bildar urin som består av restprodukter och vätska som kroppen inte behöver. Urinen som bildas i njurarna samlas i njurbäckenet innan det rinner ner genom urinledaren till blåsan. 

Urinen innehåller olika salter. Dessa salter kan ibland bilda kristaller. Det sker om koncentrationen av salterna blir för hög, eller om balansen mellan salterna är rubbad. Kristallerna kan sedan klumpa ihop sig och bilda stenar. I början är njurstenarna små som sandkorn och följer lätt med urinen ut ur kroppen.

Större stenar fastnar lättare. De kan fastna antingen i njurbäckenet eller i urinledarna. Stenarna kan bli flera centimeter stora och fylla hela njurbäckenet.

Ibland kan det bildas en sten i urinblåsan, men det är ovanligt.

När det vanliga flödet av urin från njurarna hindras av en eller flera stenar blir njurbäckenet utspänt. Då gör det ont, eftersom njurarna omges av en stram kapsel som inte ger med sig. Urinledaren blir också utspänd.

Urinledarens väggar drar ihop sig för att försöka pressa urinen vidare, men när det inte går kan Du få ont. Det är sammandragningarna som gör att Du oftast får ont i omgångar.

Njuren kan skadas om en sten hindrar urinen från att rinna som den ska i två till tre veckor. Då ökar också trycket i urinvägarna. Njuren kan så småningom sluta fungera. Det beror på att vävnaden inte tål att utsättas för högt tryck under en längre tid.

Risken för att njuren ska skadas är större om Du samtidigt har en urinvägsinfektion.

Njuren kan skadas efter två till tre dagar om Du samtidigt har en infektion.

Du kan få njursten av olika anledningar. Det kan bildas kristaller om koncentrationen av salt i urinen blir för hög. Det kan också hända om balansen mellan de olika salterna rubbas.

En del sjukdomar som påverkar ämnesomsättningen ökar risken att få njursten.

Koncentrationen av salter i urinen kan bli för hög om Du inte dricker tillräckligt mycket vätska. Det kan också ske om Du förlorar stora mängder vätska, t ex om Du har en sjukdom som ger diarréer.

Den vanligaste typen av salt som kan bilda njursten innehåller kalk, så kallat kalciumsalt. Du kan få njursten om Du har för mycket kalk i urinen. Men Du kan också få njursten om urinen saknar ämnen som motverkar att saltkristaller bildas. Det bästa rådet är därför att äta en varierad kost och att dricka lite extra om Du vet att Du har risk att bilda njursten.

Ibland kan njursten bero på att bisköldkörtlarna bildar för mycket av ett hormon som reglerar mängden kalcium och fosfat i blod och urin. Det leder till att Du får för mycket kalcium i blodet och urinen. Men det är mycket ovanligt.

Utöver kalcium finns det också andra ämnen i urinen som kan bilda njurstenar. Det gäller bland annat urinsyra och cystin, som ökar vid vissa rubbningar i ämnesomsättningen.

Njursten bildas också lättare om urinens surhetsgrad förändras. Det kan antingen bero på en medfödd skada eller orsakas av en infektion.

Njursten är en relativt vanlig sjukdom. Ibland kan den vara ärftlig och därför har en del lättare att få sjukdomen.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning.

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur Du ska göra för att få ett hjälpmedel.

När Du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård Du har kan Du ge Ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även Dig som är under 18 år. 

Du kan välja att inte ge Ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka Ditt samtycke. 

Avicii stal "Hey Brother" från Veronica Maggio, kompenseras

Sveriges största musikexport på 2000-talet, Avicii, stal sin mest spelade låt Hey Brother från Veronica Maggio. Låtstölden ska ha skett oavsiktligt, men Veronica Maggio kompenseras årligen för låtstölden, rapporterar P3 Nyheter.

Veronica Maggio är en av Sveriges mest framgångsrika musiker, både i popularitet och inkomster. Men hennes största inkomstkälla varje år är inte låtar som Tillfälligheter och Havanna Mamma. Istället är det Aviciis Hey Brother som står för den största inkomsten av STIM-pengar.

I podden framgår att Veronica Maggios hennes egna låtar kommer efter Aviciis internationella megahit.

Skälet är en ofrivillig stöld som uppstod då låtskrivaren Salem Al Fakir var med och skrev både Hela Huset åt Veronica Maggio och Hey Brother åt Avicii.

När vi jobbade med de här låtarna så började vi märka, nej men herregud, här är något som låter lite lika, säger Salem Al Fakir till P3 Nyheter.

Avicii avled 2018, efter en raketkarriär som svenskt musikunder. 2019 var han Sveriges mest spelade artist, och även den svenska artist som spelades mest utomlands, enligt Aftonbladet.

Alla delar

Svensk pension består av flera delar som tillsammans ska ge ekonomisk trygghet livet ut. För många upplevs systemet som krångligt, men grunden är att pensionen bygger på livsinkomst och tiden i arbetslivet.

Enligt AP7 består pensionen av tre huvuddelar: allmänpension, tjänstepension och eventuellt privat sparande. Den allmänna pensionen administreras av Pensionsmyndigheten och består av inkomstpension och premiepension. Här tjänas pensionsrätter in på alla beskattade inkomster upp till ett tak. Staten betalar även in pensionsrätter under vissa perioder utan arbete, exempelvis vid föräldraledighet, studier, sjukdom eller värnplikt.

För de flesta löntagare är tjänstepensionen en central del av den framtida inkomsten. Den betalas av arbetsgivaren och står ofta för 20–40% av den totala pensionen. I flera kollektivavtal börjar inbetalningarna numera tidigare i livet, ofta redan från 22 års ålder, vilket ger längre tid för avkastning jämfört med tidigare generationer.

Utöver detta finns privat sparande, som är frivilligt. Det sker ofta via investeringssparkonto eller kapitalförsäkring och är särskilt viktigt för egenföretagare och personer som arbetar deltid eller saknar tjänstepension.

Det som påverkar pensionens storlek mest är inte bara lönen. AP7 pekar i stället ut tre faktorer: hur länge du arbetar, om du har tjänstepension och vilken avkastning pensionspengarna får. Den som börjar arbeta tidigt, jobbar många år och fortsätter några år efter 65 får en betydligt högre pension, även utan hög inkomst.

Pensionen påverkas också av samhällsekonomin. Inkomstpensionen räknas om med hjälp av balanstalet, som kan justera pensionerna både uppåt och nedåt, medan premiepensionen följer utvecklingen på fondmarknaden.

För den som vill få en samlad bild av sin framtida pensionsutbetalning hänvisar AP7 till prognostjänsten Minpension.se, där alla delar kan ses och olika val simuleras.

Feta mejeriprodukter kopplas till lägre risk för demens

Kaffe utan grädde är som kärlek utan kyssar, lyder en gammal sång från 1938. Nu har det visat sig att fettet som finns i bland annat grädde kan ha tydliga hälsofördelar, för Din hjärna.

Att välja fet ost och grädde till vardagskosten kan vara mindre riskabelt än många länge trott, åtminstone när det gäller hjärnhälsan. En lång svensk observationsstudie pekar på att personer som regelbundet äter fettrika mejeriprodukter löper lägre risk att utveckla demens.

Bakgrunden är den långvariga debatten om mättat fett, där fettsnåla dieter under decennier varit norm i kostråden. Särskilt ost har ofta hamnat på listan över livsmedel som bör begränsas, inte minst i så kallade hjärnvänliga dieter. Men nu utmanas den bilden av nya forskningsresultat.

Forskarna vid Lunds universitet har analyserat kost- och livsstilsdata från 27 670 personer med en medelålder på 58 år. Deltagarna följdes i omkring 25 år, och under perioden utvecklade 3 208 personer någon form av demens.

Diagnoserna hämtades från det svenska patientregistret och granskades i många fall av demensspecialister.

Resultaten visar att personer som åt minst 50 gram fet ost per dag, motsvarande omkring fem skivor hårdost, hade 13% lägre risk att utveckla demens jämfört med dem som åt mycket lite ost. Effekten var tydligast för vaskulär demens.

När vi tittade på specifika demenssjukdomar såg vi en 29% lägre risk för vaskulär demens hos dem som åt mer fettrik ost, säger Emily Sonestedt, forskare i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Forskarna såg även en koppling till Alzheimers sjukdom, men då endast hos personer som inte bar på den genetiska riskvarianten APOE e4.

Det tyder på att genetiska faktorer kan spela roll för hur kosten påverkar risken, säger Emily Sonestedt.

Personer som åt minst 20 gram fet grädde dagligen hade 16% lägre risk för demens än dem som inte åt någon alls. Däremot visade inte fettsnåla mejeriprodukter samma samband.

Alla mejeriprodukter är alltså inte likvärdiga när det gäller hjärnhälsan, säger Emily Sonestedt.

Samtidigt betonar hon att resultaten bygger på observationsdata.

Fler studier behövs för att bekräfta om vissa fettrika mejeriprodukter faktiskt ger ett skydd för hjärnan.

Enligt forskarna kan sambandet delvis förklaras av kopplingen mellan kärlhälsa och hjärnans funktion. Tidigare studier har visat att fermenterade mejeriprodukter, som ost, kan ha positiva effekter på hjärt- och kärlsystemet, något som i förlängningen kan påverka risken för demens.