Här jobbar svenskarna längst, och kortast

Allt fler svenskar stannar kvar längre i arbetslivet. Men skillnaderna mellan olika yrken är stora, och handlar ofta om hur tungt jobbet är.

Den klassiska pensionsåldern på 65 år håller på att bli historia. I dag är riktåldern högre, och utvecklingen går mot att vi arbetar allt längre.

Statistik visar att allt färre går i pension vid 65 år. Bland personer födda 1960 var det bara två av tio som slutade i den åldern. I stället har 66 år blivit vanligare som pensionsålder.

Efter en tillfällig nedgång ligger den genomsnittliga pensionsåldern nu på 65,4 år, högre än för några år sedan.

Det är tydligt att vissa yrken sticker ut. Personer med akademiska och mer flexibla arbeten arbetar längst, visar Pensionsmyndighetens siffror. 

I toppen finns universitets- och högskollärare, läkare, fysiker och präster. Även bibliotekarier, psykologer och konstnärer hör till dem som ofta fortsätter jobba upp i åren.

Allra längst arbetar manliga fysiker och kemister, i snitt över 67 år.

För många i dessa yrken är arbetsmiljön mindre fysiskt krävande, vilket gör det lättare att fortsätta.

I andra änden av listan finns yrken med mer fysiskt slitsamt arbete. Där lämnar många arbetslivet tidigare.

Det gäller till exempel industriarbetare, montörer och operatörer inom stål-, metall- och pappersindustri. Även brevbärare och fabriksarbetare går ofta i pension tidigare, kring 64–65 år.

Skillnaden handlar i stor utsträckning om ork.

Helt ärligt orkar många inte jobba vidare. Inom arbetaryrken, som är kvinnodominerade, orkar inte våra kroppar, säger Trifa Chireh,  pensionsekonom hos Länsförsäkringar, till AP7.

En viktig förklaring till att fler arbetar längre är ekonomin. Den som väntar med pensionen får ofta mer pengar varje månad.

Att jobba vidare innebär både att man fortsätter tjäna in till pensionen och att pengarna ska räcka under färre år.

Skillnaden kan bli tydlig. Den som arbetar efter 67 års ålder kan få omkring 1 900–2 300 kronor mer i pension varje månad, livet ut.

Sammantaget håller en ny norm på att växa fram i Sverige: att arbeta längre än tidigare.

Men möjligheten att göra det ser olika ut beroende på yrke och arbetsvillkor. För vissa är det ett val, för andra en fråga om hälsa och ork.

Det gör pensionsfrågan allt mer central, inte minst för dem som närmar sig slutet av arbetslivet.