Chokladparfait som du gör på ett kick och ställer i frysen tills gästerna kommer. Underbart god dessert med flisad choklad och hallon på toppen.
10 portioner
6¼ dl vispgrädde
10 dl hallon
7½ äggula
2½ dl florsocker
5 tsk kakao
1¼ dl flisad choklad
Vispa grädden. Mosa hälften av hallonen och rör ihop med äggulor, florsocker och kakao. Blanda med grädden och häll i glas. Frys 3-4 timmar. Låt stå 30 minuter i kyl före servering. Garnera med flisad choklad och resten av hallonen.
Johanna Margareta Jeanette Bonnier, född den 23 januari 1934 i Oscars församling i Stockholm, död den 16 april 2016 i Engelbrekts distrikt i Stockholm, var en svensk journalist, manusförfattare, författare och gallerist. Hon var en av Bonnierkoncernens huvudägare och är känd som grundare av Bonniers konsthall.
30 november är den 334e dagen på året i den gregorianska kalendern (335e under skottår). Det återstår 31 dagar av året. Ett gammalt talesätt säger om dagen, att om Anders (som har namnsdag) braskar (att det är mycket kallt) ska Thomas (det vill säga julen) slaska och tvärtom.
Helgondagar
Aposteln Andreas helgondag
Nationaldagar
Barbados nationaldag
Skottlands nationaldag
Minnesdagar
Karl XIIs minnesdag, till minne av kungens död 1718
Namnsdagar
Nuvarande, Andreas och Anders
Föregående i bokstavsordning
Anders, Namnet förekom tidvis på dagens datum redan före 1901. Detta år infördes det där definitivt och har funnits där sedan dess.
Andrea, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 1 november och 2001 till 10 juli.
Andreas, Namnet fanns, till minne av Jesu lärjunge med detta namn, på dagens datum före 1901, då det utgick. 1986 återinfördes det på dagens datum och har funnits där sedan dess.
Föregående i kronologisk ordning
Före 1901, Andreas och Anders
1901–1985, Anders
1986–1992, Anders, Andrea och Andreas
1993–2000, Anders och Andreas
Från 2001, Andreas och Anders
I föregående revideringar
1929–1994, Anders
1995–1999, Anders, Andreas, Andrea
Händelser
1016, Vid Edmund Järnsidas död efterträds han som kung av England av den danske kungen Knut den store.
1406, Sedan Innocentius VII har avlidit den 6 november väljs Angelo Coraria till påve och tar namnet Gregorius XII.
1495, Viborgska smällen inträffar.
1718, Karl XII blir skjuten vid Fredrikstens fästning i norska Halden, vilket gör slut på den svenska stormaktstiden.
1782, Storbritannien och USA undertecknar ett fredsavtal som avslutar amerikanska revolutionen.
1891, Den sista föreställningen i det gustavianska operahuset ges innan det rivs.
1939, Vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen utbryter.
1956, Floyd Patterson blir världens dittills yngste världsmästare i boxning (tungvikt).
1960, Tillverkningen av bilmärket Desoto upphör.
1962, U Thant från Burma utses till Förenta nationernas generalsekreterare.
1966, Barbados blir självständigt från Storbritannien.
1967, Sydjemen blir självständigt från Storbritannien.
1977, Nio personer omkommer, 62 skadas, 436 blir hemlösa och 67 hus rasar när ett ras inträffar i Tuve utanför Göteborg.
1979, Berwaldhallen i Stockholm invigs. Pink Floyd ger ut albumet The Wall.
1982, Michael Jackson ger ut albumet Thriller.
1991, Det högernationalistiska fackeltåget i Lund på Karl XIIs dödsdag stoppas av en antirasistisk blockad.
1996, Reaktor 1 i Tjernobyl stängs för gott.
1998, Sista numret av tidningen Örebro-Kuriren utkommer.
1999, Första stora protesten mot globaliseringen hålls i Seattle.
2015, Förenta nationernas klimatkonferens 2015 (COP21) äger rum.
2021, Magdalena Andersson blir Sveriges första kvinnliga statsminister.
Födda
539, Gregorius av Tours, biskop, historiker
1485, Veronica Gambara, italiensk poet
1508, Andrea Palladio, byggmästare
1602, Otto von Guericke, tysk politiker och uppfinnare
1628, John Bunyan, brittisk författare (Kristens resa)
1642, Andrea Pozzo, italiensk målare och arkitekt
1667, Jonathan Swift, irländsk kyrkoman, författare och satiriker
1670, John Toland, irländsk filosof
1699, Kristian VI, kung av Danmark och Norge
1721, Anders Carl Rutström, svensk präst och skolrektor
1796, Carl Loewe, tonsättare
1802, Friedrich Adolf Trendelenburg, tysk filosof och filolog
1810, Henry B Payne, amerikansk demokratisk politiker, senator (Ohio)
1817, Theodor Mommsen, tysk historiker och mottagare av Nobelpriset i litteratur 1902
1825, William Bouguereau, fransk målare
1831, Phineas Hitchcock, amerikansk republikansk politiker, senator (Nebraska)
1833, Artur Hazelius, svensk filolog och folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och friluftsmuseet Skansen
1835, Mark Twain, amerikansk författare
1858, Jagadish Chandra Bose, indisk läkare och forskare på mikrovågsområdet
1869, Gustaf Dalén, svensk ingenjör och fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1912
1874, Winston Churchill, brittisk politisk ledare, författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1953, Lucy Maud Montgomery, kanadensisk författare
1879, Henry Horner, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois
1880, R H Tawney, brittisk historiker
1881, Edvard Gylling, finlandssvensk kommunist
1884, Ture Rangström, svensk tonsättare
1885, Albert Kesselring, tysk generalfältmarskalk främst inom Tysklands flygvapen
1900, Geoffrey Household, brittisk författare
1904, Clyfford Still, amerikansk konstnär
1905, John Dickson Carr, brittisk deckarförfattare
1910, Gunnar Löfgren, svensk fotbollsspelare (centerhalv)
1913, Kalle Schröder, svensk tennisspelare
1915, Henry Taube, kanadensisk-amerikansk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1983
1917, Marianne Nielsen, svensk skådespelare
1920, Virginia Mayo, amerikansk skådespelare
1921, Wille Toors, känd dalaspeleman
1924, Shirley Chisholm, amerikansk politiker
1925, Maryon Pittman Allen, amerikansk journalist och politiker, senator (Alabama)
1926, Richard Crenna, amerikansk skådespelare. Andrew V Schally, polsk-amerikansk endokrinolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1977
1928, Karin Söder, svensk politiker (centerpartist), bland annat utrikesminister och partiledare
1929, Dick Clark, amerikansk programledare
1934, Björn Gustafson, svensk skådespelare
1937, Monica Nielsen, svensk skådespelare och sångare
1939, Șerban Ciochină, rumänsk friidrottare
1940, Pauli Nevala, finländsk friidrottare
1941, Phil Willis, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats
1943, Rolf Edling, fäktare, mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj 1973
1944, Lars Green, svensk skådespelare
1945, Hilary Armstrong, brittisk parlamentsledamot för Labour, Roger Glover, brittisk musiker, basist i Deep Purple
1946, Barbara Cubin, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot
1952, Mandy Patinkin, amerikansk skådespelare och sångare
1954, Suzanne Ernrup, svensk skådespelare
1955, Billy Idol, musiker
1961, Ingrid Carlberg, författare och journalist, ledamot av Svenska Akademien
1963, Charlotta Huldt-Ramberg, svensk sångare, skådespelare och dansare
1965, Ben Stiller, amerikansk skådespelare
1966, Mika Salo, finländsk racerförare
1967, Åsa Forsblad, svensk skådespelare
1975, Waneek Horn-Miller, kanadensisk vattenpolospelare, Mehrdad Minavand, iransk fotbollsspelare
1976, Gail Miller, australisk vattenpolospelare
1977, Steve Aoki, amerikansk DJ
1978, Gael García Bernal, mexikansk skådespelare
1982, Elisha Cuthbert, kanadensisk skådespelare, Jason Pominville, amerikansk hockeyspelare
1984, Nigel de Jong, holländsk fotbollsspelare
1985, Kaley Cuoco, amerikansk skådespelare, Chrissy Teigen, amerikansk modell
1987, Dougie Poynter, brittisk musiker, medlem i McFly
1989, Daisy Evans, brittisk musiker, medlem i S Club 8
1990, Hannah Richings, brittisk musiker, medlem i S Club 8, Magnus Carlsen, norsk schackspelare
Avlidna
1016, Edmund Järnsida, kung av England
1647, Giovanni Lanfranco, italiensk målare under barocken
1678, Andries de Graeff, nederländsk statsman
1705, Katarina av Bragança, drottning av England, Skottland och Irland
1718, Karl XII, kung av Sverige
1750, Moritz, greve av Sachsen, marskalk av Frankrike
1830 – Pius VIII, påve
1846 – Friedrich List, 57, tysk nationalekonom och handelspolitiker
1868 – August Blanche, 57, svensk författare
1876, Christian Winther, 80, dansk poet
1879, August Bournonville, 74, dansk balettdansör och koreograf
1886, Acton Smee Ayrton, 70, brittisk jurist och politiker
1894, Joseph E Brown, 73, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Georgia, senator
1900, Oscar Wilde, 46, irländsk-brittisk författare, dramatiker och samhällssatiriker
1901, Albrecht Weber, 76, tysk orientalist
1911, Johannes Vahlen, 81, tysk filolog
1913, Johan August Ekman, 68, svensk biskop i Västerås stift och ärkebiskop
1921, Hermann Schwarz, 78, tysk matematiker
1936, Fred Green, 65, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan
1938, Corneliu Codreanu, 39, kapten över den rumänska fascistorganisationen Järngardet
1940, George B McClellan Jr, 75, amerikansk historiker och demokratisk politiker
1945, Erik Johansson i Öckerö, 54, svensk fiskare och riksdagspolitiker
1946, Gustav Noske, 78, tysk politiker
1949, Julius P Heil, 73, tysk-amerikansk politiker och affärsman, guvernör i Wisconsin
1953, Kim Sigler, 59, amerikansk politiker, guvernör i Michigan
1954, Wilhelm Furtwängler, 68, tysk dirigent och kompositör
1957, Beniamino Gigli, 67, italiensk operasångare
1959, Einar Böckertz, 59, svensk skådespelare, inspicient och sångtextförfattare
1966, Hildur Lithman, 86, svensk skådespelare
1968, Birger Ekeberg, jurist, riksmarskalk, ledamot av Svenska Akademien
1970, Nina Ricci, fransk modedesigner av italiensk härkomst
1972, Neil H McElroy, amerikansk affärsman och politiker, USAs försvarsminister
1989, Norma Balean, brittisk-norsk skådespelare
1994, Guy Debord, fransk författare
1996, Tiny Tim, amerikansk sångare
1997, Kathy Acker, amerikansk författare
1999, Charlie Byrd, amerikansk jazzgitarrist och kompositör
2003, Verner Edberg, svensk skådespelare
2005, Mikael Dubois, ”Svullo”, svensk skådespelare och artist
2007, Evel Knievel, 69, amerikansk stuntman
2008, Béatrix Beck, 94, belgisk-fransk författare
2009, Milorad Pavić, 80, serbisk författare och litteraturhistoriker
2011, Gerd Hagman, 92, svensk skådespelare, Zdeněk Miler, 90, tjeckisk animatör och illustratör, Bill Waller, 85, amerikansk demokratisk politiker, Mississippis guvernör, Leka Zogu, 72, albansk tronpretendent
2012, Lars-Gunnar Björklund, 75, svensk sportjournalist, Inder Kumar Gujral, 92, indisk politiker, premiärminister
2013, Paul Walker, 40, amerikansk skådespelare
2014, Liane Linden, 94, svensk skådespelare, Radwa Ashour, 68, egyptisk författare
2017, Jim Nabors, 87, amerikansk skådespelare
2018, George H W Bush, 94, USAs vicepresident, president
2022, Meinhard von Gerkan, 87, tysk arkitekt, Christine McVie, 79, brittisk sångerska, låtskrivare och keyboardist i Fleetwood Mac, Davide Rebellin, 51, italiensk tävlingscyklist
2023, Shane MacGowan, 65, irländsk sångare och låtskrivare i The Pogues, Alistair Darling, 70, brittisk parlamentsledamot för Labour
Första söndagen i advent eller första advent är kyrkoårets första dag. Helgdagen är den fjärde söndagen före juldagen, det vill säga den söndag som infaller mellan 27 november och 3 december. Sina historiska rötter har adventsfirandet i adventsfastan, en fasteperiod som speglade påskfastan och i likhet med denna var 40 dagar lång och därmed omfattade sex söndagar. Denna spegling av påskfastan lever kvar i att Jesu intåg i Jerusalem utgör predikounderlag såväl den första söndagen i advent som på palmsöndagen. Traditionellt i kyrkan är advent alltså en tid av fasta, förberedelse och väntan inför firandet av Jesu födelse vid jul.
Den liturgiska färgen är vit, sex altarljus används. Eftersom Första advent inte har någon oktav, används blå (svensk särtradition) eller violett under påföljande vecka, med två altarljus. Violett är botens och förberedelsens liturgiska färg. Vit färg och sex ljus är dock en svenskkyrklig särtradition, allmänkyrkligt används violett (blå) även under första söndagen i advent.
Evangeliebokens rubriken för dagen är Ett nådens år, och en välkänd text är då evangelierna berättar om hur folkets förväntan om Messias möttes då Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Samma bibelmotiv utgör också tema för palmsöndagen.
Under 1900-talet började man i Sverige använda särskilda adventsljusstakar med ett stearinljus för varje adventssöndag, och det första ljuset tänds alltså denna söndag. På "första advent" är besöksantalet högre i kyrkorna än det är vid en vanlig söndag.
En krämig chokladpaj med rik chokladsmak och knapriga valnötter. Det passar perfekt med en klick vispad grädde till chokladpajen.
10 bitar
100 gr smör
2½ dl vetemjöl
2 msk strösocker
1 äggula
Fyllning:
4 dl valnötter
2 ägg
1½ dl strösocker
1 dl mörk sirap
2 krm salt
1 krm vaniljpulver
3 msk kakao
100 g smör
2 dl vispgrädde
Hacka ihop ingredienserna till pajdegen. Tryck ut den i en form med löstagbar kant. Låt vila i kyl 30 minuter. Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Grädda pajskalet i mitten av ugnen cirka 10 minuter. Rosta nötterna på en plåt i övre delen av ugnen cirka 10 minuter. Vispa ihop ägg, socker, sirap, salt, vaniljpulver och kakao. Rör i smöret. Lägg nötterna i pajskalet och häll över smeten. Grädda i nedre delen av ugnen cirka 20 minuter. Servera med vispad grädde.
Ett enkelt knep från sociala medier sprider sig snabbt, och kan spara både tid, pengar och miljö när frostnätterna slår till.
Frostiga vindrutor är en av novembermorgonens mest seglivade irritationsmoment.
När temperaturen kryper nedåt blir skrapan, spolarvätska och kallstarten plötsligt en del av vardagsrutinen.
Men nu sprids ett oväntat trick som kan göra hela proceduren överflödig, och allt som behövs är en vanlig handduk. Det skriver Express.
Det är energispartipsaren Shannen, känd som greengal på TikTok, som sätter fokus på ett enklare och mer miljövänligt sätt att slippa is på rutan.
När Du låter bilen stå på tomgång och tinar rutorna så släpper det ut avgaser i onödan och Du förlorar bara pengar.
I stället lyfter hon fram en lösning som kräver minimalt med ansträngning: att lägga en handduk över vindrutan innan natten.
En torr handduk suger upp fukten som annars skulle lägga sig direkt på glaset och frysa till is.
Den skapar också en fysisk barriär mellan rutan och den kalla luften, vilket gör att frost antingen uteblir eller minskar kraftigt.
På morgonen är det bara att lyfta bort handduken och köra i väg.
Allt Du behöver göra är att ta bort handduken på morgonen. Du slipper skrapa, Du slipper vänta och Du slipper onödiga utsläpp.
Metoden fungerar bäst under typiska novemberförhållanden och sparar både tid och bränsle.
Vid riktigt låga temperaturer kan en fuktig handduk dock frysa fast, därför är det viktigt att använda en torr och tät variant som skyddas från nederbörd.
Många föreslår också kartong, filtar eller duschdraperier som tillfälliga skydd.
Experter avråder däremot från dagstidningar eftersom papperet fastnar lätt och kan lämna rester på glaset.
Vill man vara extra säker finns även riktiga frostskydd som fästs med magneter eller elastiska band, men handduken är den enklaste lösningen, och sannolikt den som flest redan har hemma.
När kylan nu intensifieras visar tricket sig vara ett av höstens mest delade bilhacks.
Det är billigt, snabbt och smart, vilket förklarar varför allt fler väljer att testa det inför vinterkörningen.
Kassler bakad i ugn med smakrikt täcke av färskost och tomater. En ny vardagsfavorit.
10 portioner
1 000 gr kassler
375 gr färskost naturell
2½ msk dijonsenap
2½ msk flytande honung
5 tomater
2½ dl hackad färsk basilika
7½ dl råris
162½ gr salladsmix
Börja med att koka riset enligt anvisning på förpackningen. Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Skär kasslern i skivor och lägg i en ugnssäker form. Rör ihop färskost, senap och honung. Bred färskost på varje skiva. Skiva tomaterna och lägg på färskosten Tillaga i mitten av ugnen cirka 20 minuter. Strö över örter och servera med ris och sallad.
Den prisbelönta designikonen hyllas än i dag, och nu kan Du köpa den för en bråkdel av ursprungspriset.
Alfa Romeo GT var bilen som förenade italiensk elegans med körglädje.
En modell som inte bara vann priser, utan också hjärtan världen över.
När den lanserades i början av 2000-talet beskrevs den som ett friskare, mer lekfullt alternativ till dyrare sportcoupéer.
I dag har priserna rasat så mycket att även bilentusiaster med små budgetar kan ta del av den hyllade designen. Det skriver Newatlas.
När Alfa Romeo GT kom 2003 var ambitionerna höga.
Bilen skulle kombinera sportighet med komfort och skapas för förare som verkligen ville njuta av varje kilometer.
Designstudion Bertone stod bakom linjerna, rena, harmoniska och djupt italienska.
Redan året efter belönades modellen med titeln “världens vackraste coupé” i den internationella tävlingen L’Automobile più Bella del Mondo.
Juryn bestod av konstkritiker, designers och arkitekter som hyllade formerna och elegansen.
Kort därefter fortsatte priserna att rulla in, och GT befäste sin position som en av sin tids mest uppskattade coupéer.
Fjädringen är fast men inte obekväm och hanteringen är förutsägbar och stabil. Styrningen är välbalanserad och exakt.
Alfa Romeo erbjöd flera motoralternativ, men det mest mytomspunna var 3,2-liters V6an med 240 hästkrafter.
En motor som än i dag är älskad för sitt distinkta ljud.
Bilen kostade omkring 400 000 kronor som ny, och placerade sig som ett sportigt men mer tillgängligt premiumval.
Att modellen nu finns till salu för priser långt under 100 000 kronor gör den särskilt intressant för bilentusiaster.
På den svenska marknaden går det att hitta välhållna exemplar från mitten av 2000-talet för under 60 000 kronor.
Ett av de mest uppmärksammade fynden är en bil från 2007 som nu säljs för bara 39 000 kronor.
En symbol för hur begagnatmarknaden har öppnat dörren för fler att äga en prisbelönt designklassiker.
Med sin elegans, körglädje och historiska status erbjuder Alfa Romeo GT i dag en unik kombination av stil och värde.
För den som drömmer om italiensk bilkultur kan det vara svårt att hitta mer bil för pengarna.
Matjessill med en mild och god röra på ägg, rödlök och gräddfil. Gott till lunch eller på sillbordet året runt.
10 portioner
750 gr matjessillfiléer
2½ röd lök
5 dl gräddfil
1 500 gr potatis
Börja med att koka potatisen. Skala och mosa äggen. Skala och hacka löken. Blanda ägg och ⅔ av löken med gräddfil. Servera sillen med röran, lök och kokt potatis.
Citronkaka bakad med en del mandelmjöl som ger lagom smak av mandel. En krämig citronfrosting och knaprig, rostad vit choklad på toppen gör susen för citronkakan.
14 bitar
87½ gr smör
2⅓ dl strösocker
2⅓ ägg
Rivet skal och saft av 1⅙ citron
87½ gr färskost naturell
2,9 dl vetemjöl
1¾ dl mandelmjöl
1¾ tsk bakpulver
Blandade färska bär till servering
Frosting:
175 gr vit choklad
58⅓ gr smör
87½ gr färskost naturell
Rivet skal och pressad saft av ⅗ citron
Sätt ugnen på 175° eller 160° varmluft. Smält smöret. Vispa socker, ägg och citronskal vitt och pösigt. Rör ihop smör, citronsaft och färskost och blanda ner i äggsmeten. Blanda de torra ingredienserna och vänd ner dem. Häll smeten i en smord och bröad rund form cirka 24 cm i diameter. Grädda i nedre delen av ugnen 35-40 minuter. Låt kakan kallna. Hacka 50 gr av chokladen. Bred ut den på en plåt med bakplåtspapper och rosta i mitten av ugnen cirka sju minuter tills den börjar få färg. Låt kallna och bryt i småbitar. Smält resten av chokladen på svag värme i mikro eller över vattenbad. Rör ner smör, citronskal och saft till en slät kräm. Låt kallna. Bred frostingen på kakan och strö över den rostade chokladen. Servera gärna med färska bär.
En lättlagad och snabb pastarätt med Kelda Pastasås. Toppa med riven ost för bästa smak.
4 portioner
300 gr pasta penne, gärna fullkorn
1 zucchini
2 salladslökar
1 msk smör- och rapsolja
4 dl Kelda pastasås fyra ostar
1 tsk torkad timjan
½ tsk nymalen svartpeppar
2 dl riven ost
Koka pastan al dente enligt anvisning på förpackningen. Skär zucchini i halvmånar. Skiva salladslöken. Fräs grönsakerna i smör- och rapsolja i en stekpanna. Häll över såsen och krydda med timjan och svartpeppar. Vänd ner avrunnen pasta i såsen. Toppa med ost och servera med sallad.
Söt vaniljpaj som passar till syrliga sensommarbär t ex hjortron, lingon eller vinbär.
Receptet gäller för 8 bitar
3 dl vetemjöl
2 msk strösocker
125 gr smör
1 äggula
Fyllning:
3 ägg
1½ dl strösocker
½ vaniljstång
2 dl crème fraiche
2 msk vetemjöl
2 dl hjortron
1 dl hjortonsylt
Hacka ihop mjöl, socker och smör till en grynig massa. Tillsätt äggulan och arbeta ihop till en deg. Tryck ut den i en form med löstagbar kant, cirka 24 cm i diameter. Låt vila i kyl 30 minuter. Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Vispa ägg och socker pösigt. Skrapa fröna ur vaniljstången. Rör ihop ingredienserna till fyllningen och häll i pajformen. Grädda pajen i nedre delen av ugnen cirka 35 minuter. Låt kallna. Blanda bär och sylt och bred ut på pajen.
Rårörda lingon i len vaniljsås, varvade med färdiga maränger, en riktigt succéglass.
10 portioner
6¼ dl Dreamy Dessert Vaniljvisp
Eventuellt lingon
Vispa vaniljvispen hårt. Rör i de rårörda lingonen. Bred ut hälften av lingonsmeten i en form med löstagbar botten, cirka 24 cm i diameter. Lägg på marängerna och bred över resten av lingonsmeten. Täck med plastfilm och frys glassen i minst 4 timmar. Stjälp upp glassen på ett fat och strö eventuellt över lingon.
Två av riskkapitaltopparna och investerarna som varnar för att sammanslagningen av AP-fonder kan ge lägre pensioner, Niklas Zennström som har grundat och är vd för riskkapitalbolaget Atomico. Han har även grundat Kazaa och Skype. Pär-Jörgen Pärson, techinvesterare och partner på Northzone.
Fyra investerare som representerar fyra riskkapitalbolag har skrivit ett brev om bantningen av antalet AP-fonder till finansdepartementet, de vänder sig direkt till finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), det skriver Dagens Industri.
De fyra riskkapitaltopparna är Skype- och Atomico-grundaren Niklas Zennström, Pär-Jörgen Pärson som är partner på Nortzone, Creandum-grundaren Staffan Helgesson och Sophia Bendz, partner på Cherry.
I brevet, som Dagens Industri har läst, kräver de ett möte om AP-fonderna.
I sitt brev hyllar investerarna AP-fonderna, och skriver att de har spelat, ”en avgörande roll för att främja och upprätthålla Europas teknik- och innovationslandskap genom sina investeringar i riskkapitalfonder”, det skriver Dagens Industri.
Vissa av Sjätte AP-fondens tillgångar är dock inte möjliga eller lämpliga att överföra vid årsskiftet. De tillgångarna kommer att förvaltas avskilt, skriver Finansdepartementet i ett pressmeddelande.
De tillgångarna ska förvaltas avskilt tills en överföring eller en avveckling kan genomföras.
Sjätte AP-fonden, som är helt riskkapitalinriktad, har flera gånger varnat för konsekvenserna av att den större, Andra AP-fonden, tar över fondens tillgångar.
Sjätte AP-fonden har bland annat menat att det här gör att andelen riskkapital i pensionssystemet kommer minska.
Enligt fondens prognoser riskerar det att leda till att svenska pensionssparare, inom tio år, går miste om 70 miljarder kronor i avkastning.
Andra AP-fonden har avfärdat den prognosen och regeringen godkände sammanslagningen av fonderna enligt ett förslag som har förespråkats av Andra AP-fonden, men som Sjätte AP-fonden har motsatt sig.
Andra AP-fonden är den AP-fond som har presterat sämst avkastning av alla buffertfonder och efter fondsammanslagningen kommer den förvalta över 500 miljarder kronor.
De fyra brevskrivande investerarna oroas av den pågående reformen av AP-fonderna där Första och Sjätte AP-fonden försvinner vid årsskiftet och därför vill de ha ett möte med ansvarigt statsråd.
Investerarna skriver att de på mötet vill ”diskutera de potentiella konsekvenserna av en betydande avvikelse från investeringar i alternativa investeringar, särskilt riskkapitalfonder”, skriver Dagens Industri.
De varnar för att om de statliga fondernas riskkapitalinvesteringar minskar blir följden lägre pensioner.
Investerarna skriver att de är oroliga för att en minskning av allokeringen till riskkapital ska hindra AP-fondernas förmåga att leverera långsiktig avkastning för svenska pensionärer.
Enligt investerarna kan de negativa konsekvenserna sträcka sig längre än till svenskarnas pensioner och de betonar att riskkapitalinvesteringar driver fram nya företag, jobb och tekniker.
En reträtt från riskkapital vid denna tidpunkt riskerar att bromsa Europas innovationsmomentum och minska Sveriges inflytande inom denna viktiga sektor, skriver de i brevet, enligt Dagens Industri.
Niklas Wykman har tidigare försvarat AP-fondsreformen och hävdat att färre fonder kommer gynna svenska pensionärer eftersom det blir mer kostnadseffektivt.
Enligt en pensionsekonom finns det något som många drömmer om när de börjar närma sig pensionen och han råder dem att tala med sin arbetsgivare.
I januari 2025 var det 2,3 miljoner personer i Sverige som hade allmän pension och en genomsnittlig pension före skatt för boende i Sverige var 17 100 kronor i juli 2025, det framgår av statistik från Pensionsmyndigheten.
I juli 2025 var den genomsnittliga allmänna pensionen före skatt för kvinnor boende i Sverige 15 900 kronor och för män var den 18 600 kronor.
Den genomsnittliga totala pensionen före skatt för boende i Sverige var preliminärt 23 900 kronor per månad år 2024, för kvinnor var den 20 600 och för män var den 27 700 kronor per månad.
Enligt Dan Adolphson Björck, pensionsekonom hos Min pension, drömmer många om att trappa ned på sin arbetstid innan pensionen.
Han säger att allt fler omfattas av avtal som ger dem möjlighet att göra det under sina sista yrkesår, men att det inte är någon absolut rättighet.
Alla som drömmer om att kunna trappa ned på jobbet innan pensionen tycker han därför ska tala med sina arbetsgivare för att ta reda på vilka möjligheter de har.
Dan Adolphson Björck berättar att för kommun- och regionanställda med tjänstpensionsystemet AKAP-KR införs det här från 64 års ålder från år 2027 och framåt.
Fördelen med att fortsätta jobba är att fortsätter att tjäna in pengar till Din pension och det innebär att Du kommer få mer pengar varje månad när Du blir pensionär.
Tänk på att en nedtrappning av arbetstiden inte behöver innebära motsvarande uttag av pension. Om Du väntar med pensionsuttaget ökar månadsbeloppen.
År 2027 införs en gas i pensionssystemet som ska ge landets pensionärer lite mer när tillgångarna i systemet är större än skulderna, vilket de är nu.
Det handlar om ett enormt belopp, men det är många som ska dela på det så tyvärr blir effekten av gasen liten.
De omräkningar som sker av pensionsutbetalningar vid årsskiften är viktigare än gasen.
Enligt en pensionsekonom finns det något som många drömmer om när de börjar närma sig pensionen och han råder dem att tala med sin arbetsgivare.
Urinvägsinfektion är en vanlig sjukdom hos barn. Den orsakas av bakterier som kommit in i urinröret och urinblåsan. Barnet kan behöva kissa ofta, och det kan svida. Infektionen behandlas med antibiotika. Det finns sätt att förebygga urinvägsinfektion.
Barn med urinvägsinfektion får antibiotika som tar bort bakterierna. Det är viktigt att barnet får behandling. Annars finns det risk att bakterierna sprids till njurarna och utvecklas till njurbäckeninflammation.
Det finns två typer av urinvägsinfektion.
Barnet kan ha urinvägsinfektion i de nedre urinvägarna. Då finns infektionen i urinröret och urinblåsan. Det är den vanligaste formen av urinvägsinfektion. Det är också vanligare bland flickor eftersom de har ett kortare urinrör än pojkar.
Barnet kan också ha urinvägsinfektion i de övre urinvägarna. Då finns infektionen i urinledarna eller njurarna. Det kallas för njurbäckeninflammation eller pyelonefrit. Det är vanligare hos barn under ett år, eftersom bakterier sprider sig lättare upp till njurarna i den åldern.
Symtomen skiljer sig åt beroende på om urinvägsinfektionen finns i de nedre urinvägarna eller i de övre urinvägarna.
Det är vanligt att barnet har ett eller flera av följande besvär om han/hon har urinvägsinfektion i de nedre urinvägarna:
Det svider när barnet kissar
Barnet behöver kissa ofta
Barnet har svårt att hålla tätt
Det kan komma lite blod i urinen
Barnet har ont i magen
Urinen luktar illa
Barnet kan ibland få lite feber, oftast under 38,5 grader
Det är vanligt att barnet verkar väldigt sjukt och har ett eller flera av följande besvär om han/hon har urinvägsinfektion i de övre urinvägarna, så kallad njurbäckeninflammation:
Barnet har hög feber, oftast över 38,5 grader
Barnet har ont i ena sidan
Barnet har ont i nedre delen av ryggen
Barnet mår illa och kräks
Barnet är mycket hängig, trött och känner sig sjuk
Det är svårt att få kontakt med barnet
Det kan vara svårt att veta om barnet har ont om han/hon inte kan berätta det själv.
Symtomen brukar vara mindre tydliga ju yngre barnet är. Därför kan de vara svåra att upptäcka hos barn som är yngre än två år.
Nyfödda och barn under ett år som har urinvägsinfektion har oftast ett eller flera av de här symtomen:
Barnet har feber
Barnet vill inte äta som han/hon brukar
Barnet är trött och sover mer än vanligt
Det kan ibland vara det enda som märks på barnet
Ibland beror besvären inte på urinvägsinfektion utan på något annat. Det kan t ex vara en irritation i urinröret eller en annan typ av infektion i underlivet.
Viss mat kan färga urinen röd, liksom salter i urinen hos nyfödda. Urin som luktar illa kan vara symtom på vätskebrist eller något som barnet ätit.
Sök alltid vård om barnet har symtom på urinvägsinfektion.
För barn som är 2 år och äldre:
Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om barnet har symtom på urinvägsinfektion i de nedre urinvägarna.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är kväll eller natt. Vänta tills vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen öppnar.
Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om något av det här gäller för Ditt barn:
Barnet är yngre än två år och har symtom på urinvägsinfektion i de nedre urinvägarna
Barnet har symtom på njurbäckeninflammation. Det gäller oavsett vilken ålder barnet har
Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning
Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.
Det finns flera saker Du kan göra för att minska risken att Ditt barn ska få urinvägsinfektion.
När barnet har bajsat är det viktigt att torka från ändtarmsöppningen och bakåt, så att inte bakterier från tarmen sprids till urinröret. Det gäller särskilt för flickor, eftersom urinrörets öppning är nära ändtarmens.
Det bästa sättet att undvika urinvägsinfektion är att barnet kissar regelbundet. Det är också bra att ge barnet gott om tid att kissa färdigt varje gång. Bra tillfällen kan exempelvis vara när barnet kommer hem från förskolan, efter middagen och precis före sovdags.
På så vis kan eventuella bakterier i urinvägarna sköljas ut innan de hinner starta en infektion.
Det kan lättare uppstå urinvägsinfektioner om det finns lite urin kvar i urinblåsan efter att barnet har kissat. Om barnet får upprepade urinvägsinfektioner är det bra att försäkra sig om att han/hon tömmer hela blåsan. Låt barnet kissa, gå ifrån toastolen några minuter och sedan försöka kissa igen för att få ut det sista.
Förstoppning kan bidra till att barnet får urinvägsinfektioner flera gånger. Förstoppningen kan göra att urinblåsan inte tömmer sig som den ska. Det kan också få barnet att hålla sig för länge mellan kisstillfällena. Då kan barnet få urinvägsinfektioner och andra besvär från blåsan.
Det finns inget vetenskapligt stöd för att urinvägsinfektion kan orsakas av dålig hygien, bad eller att barnet blir nedkyld.
Barnet får lämna ett urinprov. Provet kan visa om besvären beror på bakterier i urinen.
Provet kan tas på en vårdcentral eller hemma. Läs om hur det går till att lämna ett urinprov och hur Du förvarar provet om det tas hemma.
Barn som får urinvägsinfektion utan feber behöver inte utredas vidare. Det gäller barn som har slutat med blöja. Blöja kan öka risken för urinvägsinfektion.
Om barnet får urinvägsinfektion flera gånger kan läkaren göra olika undersökningar för att ta reda på hur urinblåsan fungerar. Den vanligaste undersökningen är ultraljud, men om det behövs kan läkaren kan göra olika typer av röntgenundersökningar.
En del barn kan behöva undersökas med cystoskopi. Det gäller om läkaren misstänker att orsaken till besvären finns i urinröret. Barnet är sövt under undersökningen.
Om läkaren misstänker att barnet har njurbäckeninflammation finns det andra undersökningar att göra. Med hjälp av blodprov, ultraljud eller olika röntgenundersökningar kan läkaren se om urinvägarna fungerar som de ska.
Barn som har urinvägsinfektion får behandling med antibiotika. Då blir barnet ofta snabbt bättre och besvären brukar försvinna efter ett till två dygn. Febern brukar gå över efter två till tre dagar, om barnet har urinvägsinfektion med feber. Men det är vanligt att han/hon känner sig trött under en längre tid.
Barnet behöver undersökas på nytt om han/hon fortfarande har feber och inte mår bättre efter två dagars behandling med antibiotika.
Det vanligaste är att barn får ta läkemedlet genom munnen.
Barn kan ibland behöva få antibiotika direkt i blodet under något eller några dygn. Det är för att infektionen kan ha spridit sig.
Ibland behöver en del barn med urinvägsinfektion vårdas på sjukhus, särskilt de yngsta. Barn får alltid ha med sig sin förälder på sjukhus.
Ibland kan bakterierna som orsakar infektionen vara motståndskraftiga mot den antibiotika som barnet har fått. Det gäller framför allt om barnet får en ny urinvägsinfektion kort efter den första infektionen. Därför behöver barnet ibland byta antibiotika. Det visar sig efter att urinen har analyserats genom urinodling.
Ett barn som har fått flera urinvägsinfektioner kan ibland få behandling med en låg dos antibiotika under några månader. Ibland kan behandlingen vara i flera år.
Sådan förebyggande behandling kallas även för profylax. Behandlingen hindrar bakterier från att ta sig upp i urinvägarna.
Dosen är låg för att inte påverka andra bakterier som finns naturligt i kroppen och som kroppen behöver.
De flesta barn som får urinvägsinfektion får inga komplikationer.
En del barn med njurbäckeninflammation kan få en liten skada på njuren. Det är ovanligt att det orsakar några besvär. Om skadan är större kan den ibland påverka njurens funktion. Det kan öka risken för att barnet får högt blodtryck senare under barndomen eller som vuxen.
Vid en njurbäckeninflammation kan bakterierna sprida sig till blodet. Det kallas för sepsis. Bakterierna kan sedan via blodet sprida sig vidare till andra organ. Då blir barnet mer påverkad av sjukdomen. Symtomen kan ofta komma snabbt, ibland inom några timmar.
Risken för sepsis är större hos små barn under tre månader.
Barnet får behandling med antibiotika direkt i blodet om läkaren misstänker sepsis.
Urinvägsinfektion orsakas av bakterier som kommit in i urinvägarna. Infektionen finns oftast i urinröret och urinblåsan. Om bakterierna sprids till njurbäckenet kan barnet få njurbäckeninflammation.
Inne i urinblåsan förökar sig bakterierna snabbt. För att försvara sig reagerar kroppen oftast med en inflammation. Det är inflammationen som gör att barnet får olika symtom.
Det finns olika sorters bakterier som kan orsaka urinvägsinfektion. Vanligast är kolibakterier, som alltid finns i tarmen.
Stafylokockbakterier och andra bakterier från huden kan också orsaka en infektion, men det är mindre vanligt.
Bakterierna sprider sig till urinröret via hud och slemhinnor i underlivet.
En del barn har lättare att få urinvägsinfektion. Det kan bero på olika saker.
Det kan finnas urin kvar i urinblåsan om barnet inte tömmer blåsan helt eller kissar för sällan. Då får bakterierna större möjlighet att föröka sig i urinvägarna.
Att inte tömma blåsan helt är en vanlig orsak till att barn kan få urinvägsinfektioner flera gånger i tät följd. Det gäller också barn som kissar för sällan.
Förstoppning påverkar urinblåsan och gör att den har svårare att tömma sig. Det gäller också om barnet bajsar sällan. Därför kan förstoppning bidra till upprepade urinvägsinfektioner.
Bakterier kan lättare komma in i urinvägarna om urinröret är kort. Därför är urinvägsinfektion vanligare hos flickor eftersom de har kortare urinrör än pojkar. Däremot är urinvägsinfektion vanligare hos pojkar när det gäller barn under sex månader.
Behandling med antibiotika påverkar både bakterierna som orsakar infektionen och bakterier som är till för att skydda kroppen. Därför kan bakterier som orsakar urinvägsinfektion lättare få fäste och föröka sig efter en behandling med antibiotika.
De flesta barn som får urinvägsinfektion har urinvägar som fungerar som de ska. Men en del barn som får njurbäckeninflammation har urinvägar som gör det lättare för bakterier att sprida sig.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hans/hennes ålder och mognad.
För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att barnet och Du som vuxen förstår den information Ni får av vårdpersonalen.
Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av Er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av Er t ex har en hörselnedsättning.
Ljuset börjar sakta återvända, men för många är vardagen intensiv. Har vårkänslorna redan börjat, eller finns en ömsesidig förståelse för att orken knappt finns. Båda dessa tillstånd kan faktisk rymmas inom ett bra sexliv. Tricket är att våga prata om det. Här är trettio frågor som kan hjälpa Er igång.
Hjärnan är kroppens viktigaste sexuella organ. Där föds lusten, där skapas drömmar och fantasier likväl som rädslor, blockeringar och frustration. Det går inte att gissa vad ens partner innerst inne tänker och vill, utan Ni måste prata om det. Det kan leda till att lusten väcks och stärks. Det kan också innebära en ömsesidig förståelse för att sexet just nu får vara på sparlåga.
Studier visar att personer som är mycket nöjda med sitt sexliv har flera viktiga delar gemensamt:
De känner sig trygga med varandra
De pratar öppet om närhet och sex
De skapar tid för intimitet
De värdesätter närhet och sex
Att kunna kommunicera om sex, sina behov och önskemål är en viktig del av ett bra sexliv.
Det kan kännas svårt att börja prata om sex. Här är trettio frågor som kan hjälpa Er igång. Ge gärna frågorna lite tid. Det kan leda till ny kunskap både om Dig själv och Din partner. Dela gärna upp frågorna för att prata vid flera olika tillfällen.
Generellt sett hur känns Din lust just nu på en skala från 1 till 10, där 1 är nästan obefintlig, och 10 är på topp.
Skulle Du önska att Du hade mer eller mindre lust än Du har?
På vilket sätt väcks Din lust. Gradera dessa förslag med 1-10, när Din partner rör Dig, när Du ser Din partner naken, romantiska upplevelser, innerliga samtal, tanken på en dejtnight, när Du läser om sex, ser på sexiga bilder. Fler förslag?
När det gäller beröring, var på kroppen gillar Du att bli smekt och berörd?
Vilken typ av beröring gillar Du när Du har sex?
Hur vill Du att Din partner rör Dig och visar närhet i vardagen?
Hur visar Du att Du gärna vill ha sex. Brukar Din partner märka det?
När på dygnet tycker Du bäst om att ha sex. Hur funkar det med livet just nu?
Vissa vill känna närhet till sin partner innan sex, och andra vill ha sex för att känna sig nära. Hur är det för Dig?
Vad tycker Du är en bra sexuell relation?
Har det hänt att Du känt Dig sexuellt avvisad av Din partner?
På vilket sätt vill Du skapa närhet och intimitet med Din partner även när Ni inte har sex. Smekningar. Kyssar. Kramar?
Vad blir Du sexuellt attraherad av hos Din partner?
Vad får Dig att känna Dig sensuell?
Hur ser Du på att använda sexleksaker. Har Du provat något, vill Du prova något?
Om Du är öppen för att prova sexleksaker, hur vill Du att det ska gå till. Vill Du välja själv, vill Du välja tillsammans med Din partner eller vill Du bli överraskad?
Var tycker Du om att ha sex, någon särskild plats?
Vad är det mest sexuellt spännande Du varit med om?
På vilket sätt skulle Du vilja utforska sex tillsammans med Din partner?
Hur känns det för Dig när Du får orgasm. När är det lättast för Dig att få orgasm?
Är det viktigt för Dig att båda får orgasm?
Har Du någon gång haft problem med sex, t ex att det är svårt att få stånd, för snabb utlösning, att underlivet känns för torrt eller att det är svårt att få orgasm?
Vad tycker Du om att använda glidmedel?
Hur ser den optimala sexiga dejten ut?
Vilken sorts sex gillar Du bäst, snabbt, långsamt, mjukt, hårt?
Har Du någon favoritposition?
Har Du en fantasi Du vill dela?
Tycker Du någon i relationen är mer dominerande, och hur ser Du på det?
Hur ser Du på kinky sex, finns det något särskilt Du skulle vilja göra med Din partner?
Hur har det känts för Dig att prata om sex. Är det några svar som förvånat Dig?
USA må vara världens största ekonomi, men det ger inte landets medborgare bättre hälsa, små länder med stabil primårvård, som Sverige, har bättre hälsoresultat.
Enligt ny forskning beror nationell hälsa inte bara på hur rikt ett land är, när det gäller grundläggande hälsoresultat presterar ofta små länder med stabil primärvård bättre än större och rikare länder, det skriver earth.com.
Studien leddes av Ali Emrouznejad, professor och chef för affärsanalys vid University of Surrey i USA och han konstaterar att pengar inte är allt när det gäller nationell hälsa.
Pengar är inte allt när det gäller nationell hälsa. Det är hur effektivt länder använder sina resurser som spelar roll. Nationer som prioriterar förebyggande åtgärder, universell tillgång och social rättvisa tenderar att prestera bättre än rikare ekonomier som fokuserar mer på utgifter än på strategi, säger han i ett pressmeddelande.
Studien bedömde hur effektivt de 38 OECD-länderna omvandlar utgifter och personal till resultat och den metoden gynnar system som når människor tidigt, har en rättvis vård och undviker slöseri.
Forskningen fokuserar på effektivitetsanalys och prestationsmätning inom offentliga tjänster och forskarna använde en indikator som både visar på önskvärda resultat, som täckningsgrad, och oönskade resultat, som dödlighet.
De använde en metod som mäter hur långt ett land befinner sig från en gräns för bästa praxis och kontrollerade alltså vem som får mer hälsa för samma, eller färre, insatser.
I sin analys kopplade forskarna indikatorvärden till en påföljd för att öka rättvisan och jämförde resultaten mellan alternativa modeller. I den analysen fick Australien, Norge, Sverige, Island och Israel de högsta kombinerade poängen.
Studien visar att några av världens rikaste länder ligger efter mindre ekonomier när det gäller att uppnå FNs mål 3 för hållbar utveckling, att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla.
Enligt BNP rapporterad av Internationella valutagonden, IMF, för 2025, är USA världens största ekonomi, det skriver Investopedia.
En ekonomis tjänstesektor, som inkluderar finans, fastigheter, försäkringar, professionella och affärsmässiga tjänster samt hälso- och sjukvård, är det som bidrar mest till ett lands BNP.
Den amerikanska ekonomin ligger i teknikens framkant inom många branscher, men den står inför växande hot i form av ekonomisk ojämlikhet, stigande kostnader för sjukvård och socialt skyddsnät samt försämrad infrastruktur, skriver Investopedia.
Studien visar att USA spenderar 12 555 dollar per person på hälsa, men enligt OECD är förväntade livslängden där 76,4 år, vilket är flera år under genomsnittet i OPECD-länderna.
Länder som spenderar mycket på hälsa kan ändå hamna efter länder somspenderar mindre när tillgången till vård är ojämn och förebyggande vård är begränsad.
Länder som gör det lätt att nå primärvården kan ofta undvika att människor i ett senare skede behöver dyr sjukvård.
Beslutsfattare bör prioritera förebyggande åtgärder, hållbarhet och rättvis tillgång framför att enbart öka hälsobudgetarna. Vår modell belyser vilka länder som utnyttjar sina tillgångar maximalt och vilka som kan lära sig av deras tillvägagångssätt. Den ger en praktisk färdplan för regeringar som strävar efter att uppnå hållbara och högpresterande hälsosystem utan att slösa resurser, säger Ali Emrouznejad i pressmeddelandet.
USA är världens största ekonomi, men landets hälsa ligger inte i topp. En ny internationell studie visar att flera mindre länder får bättre resultat.
Wall Street, USAs flagga och dollar. USA må vara världens största ekonomi, men det ger inte landets medborgare bättre hälsa, små länder med stabil primårvård, som Sverige, har bättre hälsoresultat.
Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på Villaägarnas Riksförbund, skriver i en debattartikel att något måste göras åt prisskillnaderna på el mellan norra och Södra Sverige och att hushåll och företag i Skåne får ta konsekvenserna av en energipolitik som till stor del formas i andra länder.
Det pirrar i magen, hjärtat bultar och plötsligt är det omöjligt att tänka på någon annan än den som fångat Ditt hjärta. Förälskelse skulle kunna jämföras med en beroendesjukdom menar Katja Valli, professor i kognitiv neurovetenskap vid Högskolan i Skövde.
När vi upplever kärlek gentemot någon, aktiveras ett specifikt område i hjärnan som forskare benämner det ventrala tegmentala området. Detta område, beläget mitt i hjärnan, är kopplat till grundläggande behov såsom matintag och vätskebehov. Det utgör samtidigt en central del av hjärnans belöningssystem. Denna belöningssignal består främst av dopamin, en molekyl som ger oss känslor av belöning och njutning.
Tankar, samtal eller enbart en blick på vår älskade triggar belöningssystemet, frisätter dopamin och ger oss en känsla av njutning. Den passionerade romantiska kärleken är så belönande att vi ibland till och med glömmer att äta eller struntar i annars prioriterade sysslor. Det antyder att det är en grundläggande biologisk drivkraft som vi strävar efter att uppfylla, menar professor Katja Valli.
När dopaminet flödar i hjärnans belöningssystem liknar det de känslor som uppstår vid utvecklingen av ett beroende. Och precis som med beroenden, är vi alltid sugna på mer kärlek.
Trots att dopamin spelar en central roll i den neurokemiska processen bakom förälskelse, är det inte det enda ämnet som är involverat. Serotonin är en annan viktig signalsubstans. Dopamin minskar produktionen av serotonin, vilket resulterar i brist på substansen i de tidiga stadierna av romantisk kärlek. Denna brist på serotonin kan kopplas till förändringar i humör, aptit, besatthet och tvångsmässigt beteende.
Förlust av aptit, besatthet av den älskade och konstigt beteende när vi är förälskade, kan alltså kopplas till låga nivåer av serotonin i hjärnan. Lyckligtvis återställs den neurokemiska balansen med tiden och dessa förändringar är vanligtvis temporära.
Vad händer då när den passionerade förälskelsen mognar till långvarig kärlek och tillgivenhet. Hjärnområden fortsätter att vara aktiva när vi tänker på eller ser vår älskade, men nu lyser även basala ganglierna upp, särskilt nucleus accumbens.
Dessa hjärnområden är normalt associerade med rörelse och motorik, men nucleus accumbens inkluderar även känslan av anknytning. Anknytning är avgörande för att bygga långvariga band mellan par och för att ta hand om våra barn. Kärlek, både den romantiska och den för våra barn, har utvecklats för att främja fortplantning och överlevnad, vilket förklarar varför samma hjärnmekanismer aktiveras.
Utöver dopamin och serotonin spelar även neurohormonerna oxytocin och vasopressin viktiga roller. Dessa hormoner främjar förbindelser och tillgivenhet mellan människor och reglerar kroppens och beteendets respons. De är särskilt betydelsefulla för social interaktion och fortplantning, och ökar även vid passionerad förälskelse och orgasm.
Kärlek kan således ses som en kemisk cocktail där dopamin och serotonin utgör basen och kompletteras med oxytocin och vasopressin. Dessa kemikalier aktiverar specifika hjärnområden på ett karakteristiskt sätt. Men även om kognitiv neurovetenskap kan förklara hur kärlek fungerar i hjärnan, kvarstår frågan varför vi känner kärlek och varför det känns på det sätt det gör.
Evolutionär psykologi och biologi kan säkerligen ge ytterligare svar på varför. Däremot kommer det alltid att vara individuellt hur man upplever kärlek. Det är just den subjektiva upplevelsen av kärlek som kan göra att mystiken kring kärleken fortsätter att intressera både forskare och oss andra.
Strimlad biff eller lövbiff i en god sås som tillagas i ugnen blir en perfekt vardagsrätt, snabbt, enkelt och gott, med valfritt tillbehör och en god sallad.
10 portioner
20 lövbiffar
5 dl vispgrädde
5 msk senap
2½ tsk salt
2½ krm svartpeppar
Sätt ugnen på 225° eller 200° varmluft. Skär lövbiffen i strimlor. Lägg dem i en smord ugnssäker form. Blanda grädde, senap, salt och peppar. Häll blandningen över lövbiffen. Stek i ugn cirka 25 minuter. Servera med kokt ris och en sallad.
Kommunals ordförande riktar skarp kritik mot det svenska pensionssystemet, som hon menar är orättvist och missgynnar de som sliter i vården.
Det handlar inte om att vi kräver någon lyx här. Vi vill bara att man ska få livet att gå ihop efter ett helt arbetsliv i välfärden, och inte behöva välja mellan att betala räkningar eller göra nåt med barnbarnen. Det är omänskligt.
Malin Ragnegård är på krigsstigen. Trots att hennes medlemmar, främst kvinnor i låglöneyrken i välfärdssektorn, jobbar längre så får de både lägre löner, lägre pensioner och till och med dör i förtid.
Man blir skör när man tänker på det. Att välfärdsarbetare, våra medlemmar, börjar jobba väldigt tidigt, och paradoxalt nog får lägre pensioner som tack för det fysiskt och psykiskt krävande arbetet. Och de alldeles för tidigt.
Det vi har kommit fram till är egentligen massor, men kärnan är att pensionsfrågan alltid handlar om klass och kön.
Det ska löna sig att arbeta och att arbeta länge, men efter 60–63 års ålder är det bara de som orkar längst som gynnas. Inte de som jobbat längst. Välfärdsarbetare börjar jobba väldigt tidigt, och paradoxalt nog är det de som förlorar mest på pensionssystemet.
Kvinnor i välfärden får betala för sin egen återhämtning genom att gå ner i deltid eller ta ut karensdagar. De kan aldrig jobba hemma, jobba medan de vabbar med barnen eller ta det lugnt, menar hon. Och som tack för sitt hårda slit får de ännu lägre pensioner.
Rapporten visar tydligt att det är kvinnorna i fysiskt och psykiskt tunga yrken som drabbas. Medellivslängden är lägre för arbetarkvinnor, och de blir trippelbestraffade genom hela arbetslivet, säger hon.
När pensionsåldern nu ändras från 66 till 67 år, och byter namn till riktåldern, så är det ett resultat av en ökande livslängd i Sverige. Men kvinnor i välfärden har inte fått någon ökad livslängd. Istället sjunker livslängden något om man ser till statistiken på 2000-talet.
Det finns ingenting i dagens pensionssystem som gynnar de här kvinnorna. De jobbar och sliter ett helt yrkesliv och ändå är de systemets stora förlorare.
När arbetet blir hårdare eftersom det inte finns vikarier eller tillräckligt med grundbemanning sliter kommunalarna ut sig för att få välfärden att gå ihop. Men då kan man inte förväntas jobba till 67 eller 68 år, tycker Ragnegård.
Arbetarkvinnorna bär välfärden, men får minst tillbaka. Det är inte konstigt att våra yrkesgrupper får kortare liv. Det är orimligt att det ser ut så här och det måste bli en förändring. Det här är ett systemfel.
De börjar dessutom arbeta tidigt, ofta direkt efter gymnasiet eller ännu tidigare. Tjänstemän kommer ofta in i arbetslivet betydligt senare, och har mindre fysiskt krävande jobb. Timlönen är redan högre för tjänstemännen, men att pensionssystemet är viktigt för att ytterligare straffa vårdanställda på ålderns höst gör henne förbannad.
Titta på en vårdbiträde och en enhetschef på samma arbetsplats: Chefen har kortare tid i yrket och längre tid som pensionär eftersom han lever längre. men han får ändå högre pension.
Arbetsplatserna har ett ansvar att se till att det ska gå att arbeta på en arbetsplats även när man blir äldre, men många får lämna jobbet innan pensionsåldern är uppnådd i offentlig sektor. Snittpensionsåldern är snarare 64 än 66 år. Men går man så tidigt kan man inte få garantipension, som är livsviktig för de lågavlönade yrkena.
Andra villkor som bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg är också bundna till den så kallade riktåldern, som för 60-talisterna kommer vara 67 år efter årsskiftet.
När man pratar med politiker så säger de alltid att ansvaret ligger någon annanstans. Kommuner, regioner eller arbetsmiljöverket. Och tvärt om. Man måste sluta skylla på varandra. Kommuner, regioner och staten måste alla ta ett gemensamt ansvar för att inte trippelstraffa de som jobbar i välfärden.
Statsbidragen till kommunerna har inte hängt med, samtidigt som skatterna sänkts istället. Då är det svårt att satsa på personalens arbetsmiljö.
Under arbetet med rapporten Pension för mödan ville Kommunal egentligen göra om hela pensionssystemet, eftersom det missgynnar kvinnor, arbetare och offentligt anställda. Men det kändes inte görbart i någon handvändning.
Därför landade man i att åtminstone försöka få till en ventil i form av en Britt-Marie-pension, så att de som arbetat hårdast får gå hem lite tidigare och inte straffas.
Det handlar inte om att vi kräver någon lyx här. Vi vill bara att man ska få livet att gå ihop efter ett helt arbetsliv i välfärden, och inte brhöv välja mellan att betala räkningar eller göra nåt med barnbarnen. Det är omänskligt.
Dessutom måste någon jobba i vård och omsorg för att ta hand om inte minst de äldre i Sverige. Och pensionen är knappast något dragplåster, menar hon.
Det är straff på straff på de som jobbar i våra livsviktiga yrken. Och det är inte lätt att locka unga till välfärdsyrken när de ser hur villkoren ser ut, avslutar Ragnegård.
Frisk passionsfrukt och len pannacotta. Försvinnande gott.
20 portioner
Pajdeg:
250 gr smör
6 dl vetemjöl
4 äggulor
1 dl florsocker
2 krm salt
Fyllning:
5 gelatinblad
10 dl vispgrädde
2 krm vaniljpulver
10 passionsfrukter
1½ dl strösocker
Garnering:
3- 8 passionsfrukter
Hacka ihop smör och mjöl till en grynig massa. Tillsätt äggulor, florsocker och salt. Arbeta snabbt ihop till en deg. Tryck ut degen i en form med löstagbar kant, cirka 24 cm i diameter. Låt stå kallt cirka 1 timme. Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Grädda pajskalet i mitten av ugnen 10 minuter. Låt kallna. Låt gelatinbladen ligga i kallt vatten 5 minuter. Koka upp grädde med vaniljpulver. Rör i gelatinbladen. Dela passionsfrukterna, gröp ur dem och blanda med socker i en bunke. Rör ner i den varma grädden. Häll smeten i pajskalet. Låt stå kallt minst 4 timmar tills fyllningen stelnat. Garnera med passionsfruktskärnor.
Kelda tomatsås och wienerkorv till spaghetti blir försvinnande gott.
10 portioner
900 gr pasta, gärna fullkorn
5 dl frysta ärter
15 wienerkorvar
6¼ dl Kelda pastasås tomat & crème fraiche
2½ dl riven ost
Koka pastan och lägg i de frysta ärtorna när det återstår några minuter. Skiva korven och lägg den i en kastrull. Häll i tomatsåsen och låt det koka några minuter.
Svenskarna vill inte ha en köttskatt som klimatåtgärd, en kund i en matbutik i Stockholm, dock inte kunden på bilden, säger att han vill kunna köpa billigt kött.
I Danmark ska skatt på kött- och mejeriproduktion införas, när vår granne i söder 2030 blir det första landet i världen att införa en avgift på boskapsuppfödning i syfte att minska utsläppen av växthusgaser, det skriver Sveriges Television.
Det här är dock inte en idé som gillas av svenskarna, det framgår av en undersökning gjord av Indikator Opinion och som Sveriges Television har beställt med anledning av klimatmötet COP30.
Undersökningen har tittat på svenskarnas inställning till tre finansiella klimatåtgärder, skatt på kött- och mejeri, flygskatt samt dyrare drivmedel och den visar att svenskarnas acceptans för olika klimatskatter skiljer sig åt väldigt mycket.
Flyger gör vi mest sällan och där finns det större stöd. Men ju närmare vardagen det kommer, desto mindre populärt verkar det bli, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, till Sveriges Television.
Färre än en femtedel av svenskarna, eller 19%, tycker att förslaget att införa en klimatskatt på kött- och mejeriprodukter är ett ganska eller mycket bra och 65% tycker att det är ett ganska eller mycket dåligt förslag.
Niklas Harring är forskare vid Göteborgs universitet och han har studerat människors syn på köttskatt, enligt honom finns det många förklaringar till motståndet.
Det kan exempelvis handla om att man känner att man behöver äta mycket kött för att få i sig en näringsrik kost. Det tycker man inte att staten ska lägga sig i, säger han till Sveriges Television.
I Undersökningen uppgav 49% att de tycker att det är ett ganska eller mycket bra förslag att införa en flygskatt som gör flygresor dyrare och 34% tycker att det är ett ganska eller mycket dåligt förslag.
Att göra det dyrare att tanka bilden med fossila drivmedel, exempelvis via reduktionsplikt eller höjd skatt tycker 33% är ett ganska eller mycket bra förslag medan 52% tycker att det är ett ganska eller mycket dåligt förslag.
Totalt har 1 753 personer ur Indikator Opinions slumpmässigt rekryterade Sverigepanel svarat i undersökningen.
Danmark inför en koldioxidskatt på animalieproduktion, alltså beskattning av utsläpp från boskap. Danmark blir det första landet i världen som inför en sådan skatt, det skriver Ministeriet for Grøn Trepart.
Miljöskatten på boskap införs i Danmark år 2030, skatten införs genom ett paket kallat Grön Trepart och som även innebär att lantbruksmark ska återställas, det skrev Yle om förra året.
Du kan få urinvägsinfektion om bakterier kommer in i urinröret och urinblåsan. Då kan Du behöva kissa ofta och det kan svida. Besvären minskar oftast inom tre dagar och brukar försvinna inom en vecka.
Du kan försöka förebygga besvären om Du får besvär ofta.
Urinvägsinfektion utan feber kallas också för cystit eller blåskatarr. Urinvägsinfektion med feber kallas för febril urinvägsinfektion eller njurbäckeninflammation. Då har infektionen spridit sig till en njure.
Symtomen vid urinvägsinfektion utan feber skiljer sig från symtomen vid urinvägsinfektion med feber.
Du kan ha ett eller flera av de här besvären om Du har urinvägsinfektion utan feber:
Du behöver kissa ofta
Du kan känna att det svider när Du kissar och precis efteråt
Du kan ha ont i nedre delen av magen över urinblåsan
Du kan känna Dig lite småfrusen
Du kan ibland se att det finns lite blod i urinen
Äldre personer som har demens kan bli oroliga av sina symtom och verka förvirrade.
Besvären minskar ofta efter en till tre dagar, och kan försvinna av sig själv inom en vecka. Vid svåra besvär kan behandling med antibiotika bli nödvändig.
Du kan ha ett eller flera av de här besvären om Du har urinvägsinfektion med feber:
Du känner Dig oftast ordentligt sjuk
Du har oftast feber och kan må illa
Du har ofta ont på sidan i magen eller i ländryggen
Du kan känna att det svider när Du kissar och precis efteråt
Äldre personer kan ibland bli förvirrade vid infektioner, det gäller också vid urinvägsinfektioner
Du behöver alltid få behandling om Du har urinvägsinfektion med feber
Du behöver inte söka vård om Du har urinvägsinfektion utan feber och har lindriga symtom. Besvären brukar gå över inom en vecka. Det gäller om Du är 15 år eller äldre och inte är gravid.
Kontakta en vårdcentral om Du har ett eller flera av följande besvär:
Du har stora besvär som inte börjar bli bättre efter tre dagar
Du har blod i urinen
Du har flytningar från urinröret eller slidan och misstänker att Du har blivit smittad genom oskyddat sex
Du är gravid eller har nyligen har fött barn och misstänker att Du har urinvägsinfektion
Vänta tills det blir vardag, om det är helg och Du är feberfri. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har stora besvär av urinvägsinfektionen.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har urinvägsinfektion med feber och misstänker att Du har njurbäckeninflammation. Vid njurbäckeninflammation gör det ofta ont i magen och nedre delen av ryggen.
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning . Då får Du hjälp att bedöma Dina symtom och råd om vad Du kan göra själv.
Du kan behandla Dig själv i upp till en vecka om symtomen inte är besvärliga och Du känner Dig säker på att Du har fått urinvägsinfektion. Det gäller om Du är frisk i övrigt och inte är gravid. Besvären går ofta över av sig själv inom en vecka.
Det här kan Du göra själv för att lindra besvären:
Du kan dricka mycket vatten. Ju mer vatten Du dricker desto mer urin bildas och Du kissar oftare. Bakterierna följer med urinen ut och får därför mindre tid på sig att föröka sig i urinblåsan
Du kan ta smärtstillande läkemedel, som t ex innehåller paracetamol eller ibuprofen
Ibland behöver Du lämna ett urinprov. Provet analyseras sedan med urinsticka som kan visa om besvären beror på urinvägsinfektion. Läkaren kan också beställa en urinodling av urinen. Den visar vilken bakterie som orsakar infektionen och vilket läkemedel Du kan behöva
Det finns flera undersökningar och utredningar som läkaren kan göra för att ta reda på vad Dina besvär beror på om proverna inte kan ge svar
Ibland kommer urinvägsinfektion tillbaka flera gånger. Då kan läkaren göra flera undersökningar för att ta reda på om det är någon annan sjukdom som orsakar besvären
Här är exempel på vanliga undersökningar om urinvägsinfektionen kommer tillbaka flera gånger:
Du kan bli undersökt med ultraljud för att se om det finns urin kvar i blåsan efter att Du har kissat
Dina njurar kan behöva undersökas med röntgen
Du kan få göra en undersökning som kallas cystoskopi. Då undersöks urinblåsan genom urinröret
Du kan bli undersökt gynekologiskt, t ex om läkaren misstänker att urinblåsan inte töms helt på grund av framfall
Du brukar få lämna urinprov om Du har urinvägsinfektion och är gravid. Bakterier tar sig lättare genom urinvägarna till njurarna under graviditeten.
Du får behandling med antibiotika om Du har bakterier i urinen. Efter behandlingen får Du lämna ett nytt urinprov för att kontrollera att bakterierna har försvunnit.
Du får också lämna ett urinprov för att se om infektionen orsakats av GBS. GBS kallas också för Grupp B-streptokocker och är en vanlig bakterie som många har i tarmen. Du behöver få behandling med antibiotika direkt i blodet under förlossningen om Du har GBS. Det är för att barnet inte ska smittas.
Du kan få lämna ett urinprov för att ta reda på om Du har smittats av klamydia.
Ibland görs en gynekologisk undersökning. Då är det vanligt att andra prover också tas.
De flesta som har urinvägsinfektion med lindriga besvär behöver ingen behandling. Det är för att besvären oftast minskar efter en till tre dagar och försvinner inom en vecka. Du får behandling om Dina besvär inte har minskat.
Vilken behandling Du får beror på vad proverna och undersökningarna har visat och om Du har feber eller inte. Behandlingen beror också på om Du är gravid eller ammar.
Du kan få behandling med antibiotika när Du har urinvägsinfektion. Bakterierna är ibland motståndskraftiga mot vissa sorter av antibiotika. Då kan Du behöva ett läkemedel som är anpassat till just de bakterier som orsakar infektionen. Om det händer får Du lämna ett urinprov som analyseras genom urinodling. Resultatet visar vilka bakterier det gäller och vilken antibiotika Du behöver.
Oftast beror urinvägsinfektion med feber på njurbäckeninflammation. Det brukar behandlas med antibiotika. Du behöver snabbt komma till sjukhus och få behandling om Du får hög feber och är mycket påverkad av inflammationen. Då får Du behandling med antibiotika direkt i blodet.
Du som är gravid och har urinvägsinfektion har större risk att få njurbäckeninflammation. Därför måste Du få behandling med antibiotika, även om Du inte har feber. Om Du har feber får Du behandling på sjukhus med antibiotika direkt i blodet.
Ibland kan det finnas bakterier i urinen utan att det ger några besvär. Det är vanligare ju äldre Du blir. Det brukar inte behandlas med antibiotika, om Du inte är gravid.
Många får urinvägsinfektion flera gånger under livet. Det kan bero på olika saker. Det är vanligt hos Dig som är mellan 15 och 35 år. Det är också vanligt senare i livet, ofta efter klimakteriet.
Du kan få urinvägsinfektion flera gånger om Du inte tömmer blåsan när Du kissar. Bakterierna får större möjlighet att få fäste och sprida sig i urinvägarna om urinblåsan inte töms helt. Därför ska Du försöka kissa ut det sista varje gång.
När Du är äldre är det vanligare att det finns kvar urin i urinblåsan efter att Du har kissat. Det ökar risken för urinvägsinfektion.
Du kan också få urinvägsinfektion flera gånger om Du har framfall, eftersom det kan göra att lite urin blir kvar i blåsan när Du har kissat klart.
Efter klimakteriet är det vanligt att slemhinnorna i urinröret blir tunnare. Då sluter det yttre urinröret inte lika tätt som tidigare och bakterier kan lättare komma in.
Du kan lättare få urinvägsinfektion om Du använder pessar eller kondom med spermiedödande medel.
Behandling med antibiotika kan påverka de bakterier som finns naturligt i slidan och på huden kring slidan. Det gäller också behandling vid t ex svåra förkylningar som orsakas av bakterier. Bakterier från tarmen kan då föröka sig där och sedan ta sig in i urinblåsan. Det är det korta urinröret som gör det lättare för bakterier att komma in till urinblåsan. Det är därför vanligt att få urinvägsinfektion efter att ha fått behandling med antibiotika.
Du kan minska risken för att få urinvägsinfektion på olika sätt.
Det kan finnas lite urin kvar i urinblåsan efter att Du har kissat. Det kan göra att Du har lätt att få urinvägsinfektion. Du kan då ta för vana att resa Dig upp en kort stund och sedan sätta Dig ner igen och försöka kissa ut det sista.
Du kan ta som vana att kissa efter att Du har haft sex. Då sköljs eventuella bakterier bort som kan finnas vid urinrörsmynningen.
När Du har kissat eller bajsat är det viktigt att Du torkar dig framifrån och bakåt. Det är så att bakterier från ändtarmen inte ska komma in i urinröret.
Kvinnor får oftast tunnare och skörare slemhinnor efter klimakteriet. Det kan motverkas genom att använda östrogen som Du för in i slidan i form av t ex piller eller kräm. För vissa kvinnor minskar det risken för urinvägsinfektioner.
Du kan behöva få behandling med antibiotika i förebyggande syfte under en till sex månader om Du har mycket tätt mellan urinvägsinfektionerna. Det gäller om Du är över 15 år och inte är gravid. Då kan Du ta en låg dos antibiotika varje kväll för att minska risken att få en infektion.
Du kan ta en antibiotikatablett som förebyggande behandling om Du lätt får urinvägsinfektion i samband med sex. Den skyddande effekten finns kvar i ett dygn.
Du kan pröva att ta en kombination av tranbärsjuice, probiotika och metenamin. Metenamin är ett bakteriehämmande läkemedel anpassat för urinvägarna. Det vetenskapliga stödet för att behandlingen hjälper är svagt, men för vissa kan den minska risken för att urinvägsinfektionen kommer tillbaka. Prata med Din läkare för att se om behandlingen är aktuell för Dig.
Ibland kan urinvägsinfektion ge komplikationer, men det är ovanligt.
Urinvägsinfektion med feber kan ge komplikationer som kan skada njurens vävnad.
Det blir en infektion i njuren om bakterierna tar sig genom urinledaren till den ena eller båda njurarna.
Ibland kan bakterierna sprida sig till blodet, men det är ovanligt. Då kan det bli blodförgiftning, som också kallas sepsis. Det är vanligare om Du är äldre. Du behöver få vård på sjukhus om Du får blodförgiftning. Då får Du behandling med läkemedel direkt i blodet.
Urinen lämnar njurarna genom urinledarna. Urinvägarna består av urinledarna, urinblåsan och urinröret.
Du kan få urinvägsinfektion om det kommer in bakterier i urinvägarna. Infektionen finns oftast i urinröret och urinblåsan.
Inne i urinblåsan förökar sig bakterierna snabbt. För att försvara sig reagerar kroppen oftast med en inflammation. Det är inflammationen som gör att Du får olika symtom.
Det finns olika typer av urinvägsinfektion.
Du kan ha urinvägsinfektion utan feber. Då finns infektionen oftast i urinröret och urinblåsan. Urinvägsinfektion kallas också för cystit som betyder inflammation i blåsan. Därför kallas urinvägsinfektion ibland också för blåskatarr.
Du kan få urinvägsinfektion flera gånger.
Du kan också ha urinvägsinfektion med feber. Då finns infektionen i urinledarna och njurarna. Det kallas ibland för njurbäckeninflammation eller pyelonefrit.
Urin bildas i njurarna och samlas i njurbäckenet. Du kan få njurbäckeninflammation om bakterierna sprids från urinblåsan till njuren.
Bakterier kan lättare komma in i urinvägarna om urinröret är kort. Därför är urinvägsinfektion vanligare hos kvinnor som har kortare urinrör än män.
Det finns flera sorters bakterier som kan orsaka urinvägsinfektion. Vanligast är kolibakterier, som brukar finnas i tarmen.
Ibland orsakas urinvägsinfektion av en typ av stafylokockbakterier. De ger ofta urinvägsinfektion hos Dig som är yngre och kvinna. Det är vanligast på sensommaren och hösten.
Ibland är bakterierna motståndskraftiga mot vissa sorter av antibiotika. Det kallas att bakterierna är resistenta.
Du ska få vara delaktig i Din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Du kan få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Flygpaviljongen invid Nybroplan, år 1967.
