Blod i urinen

Om urinen är röd eller rödbrun kan det bero på blod. Det kan vara mensblod eller blod för att Du har ansträngt Dig mycket. Urinen kan också färgas av något Du har ätit. Om Du inte vet varför urinen är röd, kan Du behöva bli undersökt. Ibland upptäcks blod i urinen när Du lämnar ett urinprov.

Urinen är oftast gul. Färgen kan variera mellan ljusare och mörkare gul. Urinens färg påverkas av hur mycket vätska Du har druckit och vad Du har ätit. Urinen kan innehålla blod om den är röd eller rödbrun.

Ibland kan blod i urinen upptäckas om Du eller barnet lämnar ett urinprov.

Kontakta en vårdcentral så snart det går om Du tror att Du har blod i urinen. Det gäller också om Du tar så kallade blodförtunnande läkemedel eller läkemedel som hör till gruppen NOAK.

I en del regioner kan Du kontakta en urologmottagning direkt om Du har blod i urinen och är över 50 år. 

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård. 

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har blod i urinen och något av följande också stämmer:

Du har feber

Du har ont i magen eller kräks

Du har ont i ryggen

Du känner Dig sjuk på något annat sätt

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning

Ring 112 om det finns blod i urinen efter att Du har varit med om en olycka.

Du kan behöva träffa en läkare. Du får berätta om Dina besvär och svara på frågor, t ex om Du har någon släkting som också har haft blod i urinen eller någon njursjukdom.

Läkaren gör oftast en kroppsundersökning.

En förälder eller en annan närstående får vara med om ett barn behöver bli undersökt.

Du kan behöva lämna urinprov. Det är också vanligt att få lämna blodprov.

Du kan också behöva bli undersökt på andra sätt. Det kan t ex vara de här:

Du blir undersökt med ultraljud. Undersökningen visar njurarnas storlek och hur de ser ut. Det är vanligt att urinblåsan också undersöks vid samma tillfälle

Du kan bli undersökt med datortomografi som är en särskild form av röntgen. Undersökningen kan t ex visa Du har en njursten eller en njurskada, t ex en blödning efter ett slag eller en olycka

Du kan behöva bli undersökt i urinblåsan med så kallad cystoskopi. Läkaren eller sjuksköterskan undersöker Dig genom att föra in ett smalt instrument via urinröret

Läkaren tar ett halsprov om Du har halsfluss eller ett infekterat sår. Provet visar om det finns bakterier där som kan ha orsakat en njurinflammation

Läkaren tar ett vävnadsprov från njuren om han/hon misstänker att Du har en njurinflammation. Läkaren tar provet med en speciell nål efter att att Du har fått lokalbedövning i huden.

Blod i urinen behandlas olika beroende på vad som orsakar det. Ibland behövs ingen behandling.

Det är vanligt att få behandling med antibiotika om det beror på t ex urinvägsinfektion. Blod i urinen försvinner när Du har fått behandling för urinvägsinfektionen.

Njurstenar kommer ibland ut av sig själva med urinen. Men om stenarna är stora kan Du behöva få behandling med t ex stötvågsbehandling. Det är en urolog som avgör vilken typ av behandling Du får.

Behandlingen varierar beroende på vad som orsakar blod i urinen.

Du kan behöva vård på sjukhus om Du har blod i urinen som beror på njurbäckeninfektion. Då kan han/hon få antibiotika direkt i blodet. Barn får oftast ha med sig en förälder eller en annan närstående på sjukhuset.

Njurinflammation hos barn som beror på bakterier på halsmandlarna går oftast över inom några veckor utan behandling. Men ibland kan njurinflammationen ha andra orsaker. För att kunna bedöma vad det beror på kan läkaren göra en njurbiopsi. Då tar han/hon ett vävnadsprov från njuren som sedan undersöks. 

Både barn och vuxna kan få behandling med kortison om blodet i urinen beror på andra typer av njurinflammation. Det gäller också om Dina njurar inte fungerar som de ska, om Du har högt blodtryck eller om det finns protein i urinen.

Ibland kan läkaren inte hitta orsaken till blod i urinen. Då följer läkaren upp hur Du eller barnet mår under några år.  

Det kan finnas blod i urinen av olika anledningar. 

Det kan t ex vara något av de här:

Du kan ha blod i urinen om Du samtidigt har en urinvägsinfektion. Då har bakterier kommit in i urinröret och urinblåsan

Du kan få blod i urinen om Du har ramlat eller slagit i nedre delen av ryggen, eller om Du har fått ett slag mot njuren

Du kan också ha blod i urinen om Du har ansträngt Dig kraftigt fysiskt. Då går det snabbt över

Du kan ha en så liten mängd blod i urinen att det inte syns. Då kan det upptäckas om Du lämnar ett urinprov av någon annan anledning. Det kan bero på att det finns en irritation eller infektion i urinröret och urinblåsan som beror på sand eller grus. Det gör att det läcker små mängder blod till urinen

Blod i urinen kan också bero olika sjukdomar, t ex de här:

En sjukdom i njurarna, som Du kan få om Du har ärvt vissa gener

Njursten

Kalkkristaller i urinvägarna som inte är njursten

Njurinflammation eller infektion

En tumör i njurarna eller urinvägarna

Den vanligaste orsaken till blod i urinen är urinvägsinfektion. Vissa typer av virus kan orsaka en infektion i urinröret eller urinblåsan. Då kan ganska mycket blod läcka från slemhinnans små blodkärl och följa med urinen ut. Infektionen är oftast inte allvarlig och läker oftast inom en till tre dagar. Ibland har Du andra symtom samtidigt, t ex förkylning eller röda ögon.

Njurinflammation kan också ge blod i urinen. Inflammationen gör att njurarna läcker protein och ibland inte kan rena blodet som de ska. Det kallas också glomerulonefrit.

Njurbäckeninfektion är en form av urinvägsinfektion som innebär att bakterierna sprider sig till njurarna.

Urinen kan färgas röd om Du t ex har ätit rödbetor, plommon eller blåbär. Färgämnen i godis och i vissa läkemedel kan också färga urinen röd. 

Nyfödda barn kan ha en tegelröd fläck i blöjan de första veckorna. Det är oftast inte blod utan beror på salter i urinen som kallas uratkristaller. Det behöver undersökas med urinsticka. Det brukar försvinna efter två till tre dagar.

Blod i urinen hos spädbarn kan bero på en irritation i urinröret. Synligt blod behöver alltid utredas.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning.