Det händer när vi sitter still

Att motion gör underverk för kroppen vet nog de flesta av oss, men på vilket sätt? 

Vi bad fysioterapeut Rebecca Nugent om hårda fakta kring vad som händer när vi väljer att sitta still mer än att röra på oss.

Vår rekommendation är att Du som är vuxen ska försöka få till minst 30 minuters fysisk aktivitet om dagen, det vill säga rörelse som ger dDg lite puls, säger Rebecca Nugent som är fysioterapeut på Capio Rehab Hovås. Utöver det behöver Du ta regelbundna pauser från stillasittandet, menar hon. Upp och rör på Dig lite då och då under dagen, ta trapporna istället för hissen, hämta en kaffe, sträck på Dig eller gör pausgympa när Du får chansen.

Livsviktiga funktioner försämras. Studier visar att när vi sitter still i mer än 30 minuter påverkas vår kropp negativt. Blodcirkulationen går ner, blodsockerupptaget minskar, fettinlagringen ökar, blodkärlens hälsa försämras och risken för proppbildning ökar. Dessutom minskar blodcirkulationen i hjärnan, vilket i sin tur minskar vår koncentration och prestationsförmåga.

Vi blir sjuka. Stillasittande ökar risken för folksjukdomar som diabetes typ 2, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, benskörhet, hjärtkärlsjukdomar, högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke, cancer (bröst, prostata och tjocktarmscancer), psykisk ohälsa, stressproblematik och ångest.

Starka muskler, starkt hjärta. När vi är i rörelse börjar hjärtat slå snabbare, vilket ger ökad blodcirkulation och syretillförsel. Det gör att musklerna kan arbeta hårdare. Till slut resulterar det i att musklerna blir starka, inklusive hjärtmuskulaturen.

Effektiv, glad och smart hjärna. Minne, inlärning, problemlösning, stresstålighet och koncentrationsförmåga förbättras. Dessutom minskar risken för depression och ångest vid fysisk aktivitet.

Starkt skelett. När vi blir äldre börjar skelettet brytas ned. Fysisk aktivitet som belastar kroppen hjälper till att lagra kalcium och bromsar nedbrytningen. 

Högre förbränning. Muskler förbrukar mer energi än kroppsfett gör i vila. Ju bättre tränad du är desto högre förbränning har Du vid såväl träning som vila. Mer tränade muskler har även bättre kapacitet att använda fett som bränsle än en otränad muskel.

Bättre näringsupptag. När musklerna stärks förbättras även deras insulinkänslighet. Musklerna tar då lättare upp den näring som finns i blodet och minskar på så sätt behovet av en ökad insulinutsöndring. Detta i kombination med att fettinlagringen minskar är mycket positivt, särskilt för diabetiker.

Börja i det lilla. Gå eller cykla till jobbet, hoppa av några hållplatser tidigare och gå sista biten. När Du handlar, välj inte den parkeringsplats som är närmast affären.

Hitta en träningsform som gör Dig glad, där Du lär Dig något kul, ger Dig nya intryck eller kanske nya bekantskaper. Är det inte roligt är det lätt att tappa motivationen igen.

Om Du haft ett längre uppehåll, en skada, sjukdom eller annan ohälsa, acceptera att Du inte har lika bra kondition eller är lika stark som tidigare. Snart är Du tillbaka.

Behöver Du hjälp med att komma tillbaka efter skada eller sjukdom? 

Hitta en fysioterapeut nära Dig.