Marängsviss med choklad

Marängsviss med glass och en underbar chokladsås gjord på både mörk choklad och kakao. Farinsocker och kardemumma ger såsen ett extra djup och en härlig kryddighet som lyfter hela desserten. Tillsammans med krispiga maränger, krämig glass och fluffig grädde skapas en oemotståndlig kombination av smaker och texturer. En festlig dessert som passar lika bra till kalas som till helgens middag och som garanterat imponerar på gästerna.

10 portioner

125 gr mörk choklad

7½ dl vispgrädde

5 msk farinsocker

5 tsk vaniljsocker

3¾ msk kakao

5 krm mortlade kardemummakärnor

Till servering:

1¼ liter vaniljglass

50 maränger

312½ gr färska hallon

Grovhacka chokladen. Koka upp grädden i en kastrull. Tillsätt choklad och övriga ingredienser. Sjud några minuter. Varva vaniljglass och maränger med chokladsås. Garnera med hallon och servera genast.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet kräver förändringar av järnvägen

Allt färre järnvägsfel åtgärdas, samtidigt skenar Trafikverkets kostnader. Trafikverkets produktivitet har minskat med 25% på tio år, samtidigt som myndighetens personalstyrka och antalet konsulter har ökat kraftigt. Nu kräver både Socialdemokraterna och Miljöpartiet förändringar av hur den svenska järnvägen organiseras.

En ny rapport pekar på stora problem inom det svenska järnvägsunderhållet. På tio år har Trafikverkets produktivitet minskat med 25%, samtidigt som allt fler resurser har lagts på organisationen.

Rapporten Den svenska järnvägen behöver en ny myndighet presenterades vid ett järnvägspolitiskt seminarium arrangerat av kampanjen Spårfel och tankesmedjan Arena Idé.

Mellan 2011 och 2024 ökade Trafikverkets personal och anlitade konsulter med mer än 4 500 årsarbetskrafter, enligt rapporten.

Sedan 2015 har myndigheten i genomsnitt rekryterat omkring 40 nya årsarbetare varje månad.

Trots den kraftiga ökningen av personal och resurser har antalet fysiska åtgärder på det statliga järnvägsnätet minskat. Samtidigt har punktligheten försämrats.

Det är en utveckling som nu får politiker och järnvägsexperter att kräva förändringar.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén anser att Trafikverket bör delas upp och att järnvägen ska få en egen myndighet.

Talesättet ”det går som tåget” gäller inte längre för punktlighet, pålitlighet och trygghet. Vi ska vända den utvecklingen, säger han i ett pressuttalande.

Daniel Helldén vill också att mer av järnvägsunderhållet ska tas tillbaka i statlig regi.

Även Socialdemokraterna vill se en förändring. Partiets trafikpolitiska talesperson Aylin Nouri menar att stora delar av resurserna som skulle kunna gå till järnvägen i dag försvinner i administration och upphandlingar.

Jag vill få mer järnväg för varje skattekrona. Därför vill vi få stopp på upphandlingscirkusen och ta tillbaka mer av underhållet i egen regi, säger hon.

Kritiken handlar bland annat om att Trafikverket i dag i stor utsträckning fungerar som beställare av järnvägsunderhåll.

Erland Olausson, jurist och tidigare särskild utredare om framtidens järnvägsunderhåll, anser att det är fel väg.

I dag betraktas inte underhållet som kärnverksamhet, vilket är fel, säger han.

Han jämför situationen med ett industriföretag som skulle lägga ut en central del av sin egen verksamhet på entreprenad.

Frågan om hur den svenska järnvägen ska organiseras lär fortsätta vara en het politisk fråga, inte minst inför valet.

Nu går det att rösta i valet, förtidsröstningen i gång

Nu går att att rösta i årets val. På onsdagen den 26 augusti 2026 började förtidsröstningen. Och i år gäller en viktig förändring för den som röstar. Röstkortet behöver inte längre tas med.

Förtidsröstningen inför valet till riksdag, region- och kommunfullmäktige startade på onsdagen.

Därmed inleds en 19 dagar lång röstningsperiod som pågår ända fram till valdagen den 13 september 2026.

I Sverige har vi en lång röstningsperiod där väljare kan rösta från den 26 augusti 2026 till och med den 13 september 2026 när och var det passar en själv i hela landet. Det är en flexibilitet som många väljare uppskattar och vi har de senaste valen sett en trend med att allt fler förtidsröstar, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten i ett pressmeddelande.

Totalt finns 1 875 förtidsröstningslokaler öppna för allmänheten runt om i Sverige.

Till skillnad från på valdagen behöver väljaren inte befinna sig i sin egen kommun för att rösta. Det går att förtidsrösta på valfri förtidsröstningslokal i hela landet.

Minst en sådan lokal i varje kommun kommer dessutom att hålla öppet på själva valdagen.

Uppmaningen. Vänta inte till sista stund

Valmyndigheten uppmanar den som redan bestämt sig att inte vänta till sista stund.

Rösta gärna tidigt. Det är bra om röstningen sprids ut under hela röstningsperioden för att minska risken för långa köer under valhelgen och valdagen. Har Du redan bestämt Dig så finns det många dagar och tider när det är lugnt i röstningslokalerna, säger Anna Nyqvist.

En viktig förändring inför årets val gäller röstkortet.

Alla som har rösträtt ska ha fått sitt röstkort, antingen digitalt eller på papper. Där framgår bland annat vilka val personen får rösta i och vilken vallokal som gäller på valdagen.

Men röstkortet behöver inte längre tas med för att förtidsrösta.

Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet vid förtidsröstning, utan det räcker att kunna identifiera sig. Detta gäller även vid röstning i vallokal på valdagen och oavsett om väljaren har fått sitt röstkort digitalt eller på papper, säger Anna Nyqvist.

Den som inte vill förtidsrösta kan som vanligt rösta i sin vallokal på valdagen den 13 september 2026.

Varför känner man sig sjukare på kvällen

Vid en infektion kan du ofta må bra under dagen, för att sedan känna Dig mer sjuk under kvällen och natten med feber, ont i halsen eller hosta. 

Det finns ett enkelt svar till varför Du känner dig sjukare på kvällen vid en infektion som förkylning eller influensa. Det beror på att kroppen sänker nivåerna av hormonet kortisol, som gör oss mer alerta, under kvällen. Utöver att göra oss trötta, har kortisol även en dämpande effekt på immunförsvaret. Det innebär att immunförsvaret blir mer aktivt på natten.

Vårt immunförsvar bekämpar infektioner genom att utlösa en inflammatorisk reaktion. Inflammation ger symptom som feber, ömhet och huvudvärk.

Det betyder att när symptomen känns som värst, jobbar ditt immunförsvar som mest för att bekämpa infektionen. Och det är oftast under natten när Du försöker sova. Därför är det vanligt att ha feber på kvällen men vara feberfri under dagen.

Inte bara feber och muskelvärk kan förvärras under natten, utan även hosta och halsont. Det beror delvis på att immunförsvaret arbetar med att bekämpa infektionen, men kan också ha att göra med att vi ligger ner under natten.

När Du ligger ner kan slem samlas i luftvägarna, vilket kan utlösa hosta. Du kan också känna Dig mer täppt när du ligger ner på grund av att slemhinnorna svullnar och att slem samlas i näsan.

En annan orsak till att sjukdomen känns värre under kvällen kan vara att vi är mindre distraherade och har mindre sysslor att utföra då, och därför blir mer medvetna om våra symptom än under dagen. 

Drick mycket, särskilt om Du har feber. Vätska är viktigt för att motverka uttorkning, gör slemmet mindre trögflytande och kan hjälpa till att lindra halsont. Varm vätska, som te eller buljong, kan kännas särskilt skonsam vid halsont.

Febernedsättande läkemedel som paracetamol eller ibuprofen är effektiva för att sänka feber och lindra smärta.

Att sova med huvudet upphöjt kan minska obehag och förbättra andningen när Du besväras av hosta eller nästäppa.

Torr luft kan irritera slemhinnorna i halsen och förvärra hosta och halsont. En luftfuktare kan underlätta andningen och sömnen.

En förkylning går över av sig själv och de flesta behöver inte uppsöka vård. Men om Du har feber som inte gått över efter fyra dygn, får feber igen efter flera feberfria dagar eller får symptom på en följdsjukdom som t ex bihåleinflammation, öroninflammation eller lunginflammation är Du välkommen att kontakta Din vårdcentral. 

 

Pryssgränd i Stockholm

 

Varför är alltid samma människor med i svensk TV

TV4 ”Let’s Dance” är tillbaka, och premiären väcker en fråga hos tittarna, varför är det så ofta samma kändisar, profiler och familjemedlemmar som dyker upp i våra TV-program?

Varför ska det vara kändisar i vartenda program, undrade en lyssnare i i Ring P1.

De seglar på Atlanten, de sitter på bryggor och slott, dricker vin och gråter. Jag är så trött på det här, sa inringaren.

Det räcker med en kort titt på veckans TV-tablå för att känna igen sig.

Samma kända ansikten rattar frågesporter, gästar talkshows, tävlar i kändispaneler och talar ut. Varför har det blivit så svårt för svensk tv att vaska fram nya profiler, och vad hände egentligen med bredden i underhållningsbranschen?

”Let’s Dance” har fyllt 20 år och inför årets säsong har TV4 satsat på en rad förändringar. David Hellenius är tillbaka som programledare efter 15 år i programmet och leder sändningarna tillsammans med Edvin Törnblom.

Influencern Julia Franzén är också en av de tävlande. Hon deltog i Förrädarna i år, var Sveriges Televisions åkande profil i Vasaloppet 2026 och är även aktuell i Sveriges Dummaste.

Men det var en annan deltagare som fick många tittare att reagera.

Hemliga deltagaren var programledarens mamma

Den tionde deltagaren i Let´s Dance hölls hemlig fram till premiären.

När personen till slut avslöjades visade det sig vara operasångerskan Marianne Eklöf Törnblom,  mamma till programledaren Edvin Törnblom. Hon har dessutom tidigare synts i TV4s Förrädarna.

I sociala medier riktades kritik mot TV4 efter avslöjandet. En del tittare menade att det har blivit alltför vanligt att personer med kopplingar till andra TV-profiler får plats i underhållningsprogrammen.

Reaktionerna handlade inte om Marianne Eklöf Törnblom som person, utan om en större irritation över det som uppfattas som ett återkommande mönster.

Frågan är enkel. Har svensk tv blivit en klubb för ett begränsat antal kända personer och deras familjer?

För tittaren kan det ibland kännas som att man slår på en ny programserie och möter samma ansikten som i programmet man tittade på kvällen innan.

Det finns samtidigt en ganska enkel förklaring till varför samma personer återkommer.

TV-kanalerna behöver profiler som publiken redan känner igen. En känd person kan vara lättare att marknadsföra än någon som ingen har hört talas om. Kändisskapet skapar också rubriker, sociala medier-engagemang och igenkänning redan innan premiären.

Och när en person väl har visat att han eller hon fungerar framför kameran ökar sannolikheten för nya uppdrag.

Det blir helt enkelt ett mindre risktagande. Problemet är att samma strategi också gör utbudet mer förutsägbart.

Sverige har hundratusentals människor med intressanta historier, erfarenheter och personligheter. Ändå är det ofta artister, influencers, TV-profiler, idrottare och personer som redan är en del av kändisvärlden som får frågan när nya program ska fyllas.

För den som tittar mycket på tv kan det därför uppstå en känsla av déjà vu.

Man har sett personen i ”Let’s Dance”. Sedan dyker samma person upp i ”Förrädarna”. Därefter i ”På spåret”, ”Masked Singer”, ”Bäst i test” eller något annat stort underhållningsprogram.

Och plötsligt är det inte längre särskilt många överraskningar kvar. Kanske är det dags för TV-kanalerna att våga ta en större risk?

För ibland är det mest spännande ansiktet i rutan faktiskt det som tittarna aldrig har sett tidigare.