Denguefeber

Denguefeber är en sjukdom som orsakas av ett virus. Sjukdomen ger influensaliknande symtom. Viruset sprids med myggor och finns i många länder i Afrika, Asien, Mellan- och Sydamerika. Sjukdomen kan bli allvarlig och kräva behandling med intensivvård på sjukhus.

Det finns ett nytt vaccin mot denguefeber i Sverige.

Det tar oftast mellan två och tio dagar från smittotillfället till att Du blir sjuk. Sjukdomen börjar oftast snabbt.

Du får ett eller flera av följande symtom vid denguefeber:

Röda ögon

Hög feber med frossa och svettningar

Kraftig huvudvärk

Muskel- och ledvärk

Du blir oftast feberfri inom en vecka, men sjukdomen kan bli livshotande. Du kan då behöva vård på sjukhus. Många känner sig tröttare än vanligt upp till en månad efteråt.

En del personer som får denguefeber blir sämre efter att först ha blivit bättre. Detta beror på att små blodkärl har blivit sköra och att blödningar då uppstått i huden, slemhinnor och inre organ. De allra flesta blir friska med hjälp av dropp och övervakning på intensivvårdsavdelning.

Sök genast vård om Du har hög feber under en utlandsresa i länder där denguefeber finns.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har feber efter en utlandsresa.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill få sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Ring +46 771-11 77 00 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning när Du är utomlands. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom och få råd om vad Du kan göra själv och om Du bör söka vård.

Denguefeber sprids med myggor som främst sticker på dagen. Myggorna är vanligast i områden med tät bebyggelse och många invånare. Viruset smittar inte direkt mellan människor.

Viruset finns i fyra olika varianter. Om Du tidigare haft dengue har kroppen utvecklat motståndskraft mot den varianten av viruset. Men Du kan få sjukdomen igen med någon av de andra virustyperna. Risken för att Du ska bli allvarligt sjuk ökar något om Du får denguefeber mer än en gång.

Sjukdomen finns i många länder i Afrika, Asien, Mellan- och Sydamerika. Den är vanligast under regnperioden och kan då spridas snabbt i epidemier.

För att skydda Dig mot myggstick dagtid bör Du använda myggstift flera gånger om dagen. Det bör finnas myggnät för fönster och dörrar eller luftkonditionering i rummet.

Det finns ett nytt vaccin mot denguefeber som sannolikt ger ett bra skydd. Du kan vaccinera Dig om Du bor eller vistas mycket i ett riskområde.

Vuxna och barn från fyra års ålder kan bli vaccinerade mot denguefeber. Vaccinet tas vid två tillfällen med tre månaders mellanrum. Vaccinet är så nytt att långtidsskyddet ännu inte är känt.

Det är ett så kallat levande försvagat vaccin. Du ska inte ta det här vaccinet om Du har nedsatt immunförsvar, är gravid eller ammar.

Denguefeber orsakas av ett virus och kan inte behandlas. Däremot kan den som har blivit mycket sjuk behöva vårdas på sjukhus för att få vätska direkt i blodet, så kallat dropp.

Denguefeber är en så kallad anmälningspliktig sjukdom. Det betyder att den läkare som upptäcker att någon har sjukdomen måste rapportera det till regionens smittskyddsläkare och till Folkhälsomyndigheten.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral Du vill i hela landet.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och ta beslut är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte talar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning eller talsvårigheter.

Blåsmasksjuka, infektion med dvärgbandmask

Dvärgbandmask är en liten bandmask som däggdjur kan ha i tarmen, framför allt hundar och rävar. Djuren blir inte sjuka men i deras avföring finns maskägg som kan smitta människor och då orsaka en infektion. Infektionen kallas för blåsmasksjuka. Sjukdomen är mycket ovanlig i Sverige.

Det finns två typer av dvärgbandmask, hundens och rävens. Människor kan smittas genom att svälja något som varit i kontakt med ett smittat djurs avföring. Sjukdomen sprids inte mellan människor.

Det var flera år sedan dvärgbandmask hittades hos någon hund i Sverige, och risken att smittas i Sverige är mycket liten. Det är också mycket ovanligt att människor blir smittade av rävens dvärgbandmask. 

Sjukdomen är vanligare i andra delar av världen.

För att säkert skydda Dig mot dvärgbandmask bör Du tvätta händerna efter att Du har varit ute i skog och mark.

Maskäggen kläcks och blir till larver i tarmen efter att man har svalt ner dem. Larverna söker sig sedan till olika inre organ där de kapslar in sig i en eller flera blåsor. Där växer de mycket långsamt.

Efter tio till femton år kan blåsorna vara så många eller så stora att de påverkar organet som de har satt sig i, vanligen levern eller lungorna.

Det tar ungefär tio till femton år efter att Du har smittats innan Du får några besvär.

Symtomen beror på vilka organ som har påverkats. En del kan känna en tyngdkänsla vid de lågt sittande revbenen om det är levern som är påverkad. Du kan få långvarig hosta eller svårare att andas om blåsorna sitter i lungorna.

Alla smittade får inte symtom.

Kontakta en vårdcentral om Du har symtom som Du tror kan bero på en infektion med dvärgbandmask.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Infektionen behandlas med läkemedel och behandlingen kan behöva pågå under lång tid. Ibland behövs en operation då en del av levern eller lungan tas bort.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning.

Grattis Bengt på Din 66 årsdag

 

Aud död i 22 år

Annandag påsk (1 april 2024)

Annandag påsk är inom kristendom dagen efter påskdagen. Enligt den kristna berättelsen var det dagen då Jesus, efter att ha blivit levande igen, uppenbarade sig för lärjungarna.

Fram till 1700-talet fanns även helgdagarna tredjedag påsk och fjärdedag påsk i Sverige.

Åtminstone vid Sveriges västkust var det vanligt att främst unga flickor klädde ut sig till brud med krans, krona och slöja. Därefter tågade flickorna genom byn och fick gåvor.

Grattis Susanne på Din 49 årsdag (1 april 2024)

 

Just idag får jag syn på ett dilemma som finns i mitt liv

Vissa svårigheter som vi brottas med i vår vardag är mer livsavgörande än andra, några är så allvarliga att de till och med hotar hela vår tillvaro. Andra kan ha mindre inverkan på våra liv men ändå vara förödande i längden. De kanske är mindre tydliga för oss och destruktiva på ett mer odefinierat sätt, men vare sig vi tänker på dem eller inte så finns de där inom oss och pockar på vår uppmärksamhet. Det första jag behöver göra för att ta itu med dessa hinder är att erkänna att de faktiskt finns, att inte försöka förneka eller förtränga dem. Att våga se sin maktlöshet inför ett dilemma är det allra första steget till förändring. 

Vilket problem i mitt liv behöver jag ta itu med idag?