Päronkaka med kardemumma

En sagolik päronkaka som får ett krispigt och smakrikt täcke av hasselnötter, kanel och kardemumma. Toppa gärna päronkakan med sötsyrlig grädde till servering.

14 bitar

5¼ mogna päron

175 gr smör

1¾ dl hasselnötter

5¼ ägg

4⅜ dl strösocker

2⅝ dl vetemjöl

3½ krm malen kanel

3½ krm malen kardemumma

Florsocker

Sötsyrlig grädde

2⅝ dl vispgrädde

1,3 dl gräddfil

Finrivet skal av 1¾ citron

1¾ msk flytande honung

Sätt ugnen på 175° eller 160° varmluft. Skala och kärna ur päronen och dela dem i klyftor. Lägg dem i botten på en smord och bröad form som rymmer cirka 2 liter. Smält smöret och ställ åt sidan. Mixa hasselnötterna fint. Vispa ägg och socker pösigt.Tillsätt hasselnötter, mjöl, kanel och kardemumma. Rör ner det smälta smöret. Häll smeten över päronen. Grädda i nedre delen av ugnen cirka 40 minuter. Låt kakan svalna och pudra över florsocker. Vispa grädden fast och blanda med gräddfil, citronskal och honung. Servera grädden till kakan.

31 augusti

31 augusti är den 243e dagen på året i den gregorianska kalendern (244e under skottår). Det återstår 122 dagar av året.

Nationaldagar

Kirgizistans nationaldag.

Trinidad och Tobagos nationaldag.

Malaysias nationaldag.

Namnsdagar

Nuvarande, Arvid och Vidar

Föregående i bokstavsordning

Aristides, Namnet fanns, till minne av Aristides av Aten en atenare, som under 200-talet hade skrivit en försvarsskrift för kristendomen, på dagens datum före 1779, då det utgick.

Arvid, Namnet infördes på dagens datum 1779 och har funnits där sedan dess.

Arvida, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Rebecka, Namnet förekom på dagens datum under 1600-talet. 1776 infördes det på 17 maj och fanns där fram till 1993, då det flyttades till 19 december. 2001 återfördes det dock till 17 maj.

Vidar, Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1779, Aristides och Rebecka

1779–1900, Arvid

1901–1985, Arvid

1986–1992, Arvid, Arvida och Vidar

1993–2000, Arvid och Vidar

Från 2001, Arvid och Vidar

I föregående revideringar

Inga ändringar sedan 1929

Händelser

257, Sedan Stefan I har avlidit den 2 augusti väljs Sixtus II till påve (denna eller föregående dag).

1422, Vid Henrik Vs död efterträds han som kung av England och herre över Irland av sin nio månader gamle son Henrik VI.

1888, Jack Uppskäraren mördar sitt första offer, Mary Nichols.

1897, I Basel avslutas den av Theodor Herzl initierade Första Sionistiska Kongressen, där Sionistiska Världsorganisationen grundades.

1924, Paavo Nurmi sätter världsrekord på 10 000 meter.

1931, Den sista av 4 320 446 tillverkade A-Fordar rullar av bandet.

1920, Slaget vid Komarów.

1928, Tolvskillingsoperan av Bertolt Brecht och Kurt Weill har urpremiär i Berlin.

1939, Sandöbrons spann rasar samman.

1957, Malaya, sedan 1963 udvidgad till Malaysia blir självständigt.[3]

1962, Trinidad och Tobago blir självständigt.

1986, Den sovjetiska passagerarfartyget Admiral Nakhimov sjunker i Svarta havet efter att ha kolliderat med bulkfartyget Pyotr Vasev. 423 människor omkommer. Aeroméxico Flight 498 som kolliderar med ett mindre flygplan. Alla 64 personer ombord på Aeroméxico Flight 498 omkommer, samt 15 personer på marken. De 3 personerna som befinner sig i det mindre flygplanet omkommer också. Planet störtar i Cerritos, en förort till Los Angeles.

1987, Popartisten Michael Jackson släpper musikalbumet Bad. Thai Airways Flight 365 kraschar i havet nära Ko Phuket, Thailand, och dödar alla 83 personer ombord.

1993, Ryssland fullgör att ta bort sina trupper från Litauen.

1994, Irländska republikanska armén utlyser vapenvila.

1997, Prinsessan Diana omkommer efter en bilolycka i Paris.

1999, En LAPA Boeing 737-200 kraschar vid start från Jorge Newbury Airport i Buenos Aires och dödar 65, inklusive två på marken.

2003, Kajsa Bergqvist tar VM-brons i höjdhopp i Paris.

2003, Carl Axel Aurelius och Lennart Koskinen vigs till biskopar av ärkebiskop K.G. Hammar för Göteborgs stift respektive Visby stift.

2005, Vid bron som korsar Tigris i Iraks huvudstad under religiös festival inträffar panikartad flykt (stampede) och nära 1 000 människor omkommer

2006, Tavlorna Skriet och Madonna som 2004 hade stulits från Munchmuseet i Oslo återfinns av norsk polis.

2008, Lotta Engberg börjar som programledare i Bingolotto.

2018, Sveriges första ekodukt Sandsjöbacka-ekodukten invigs formellt, Kungsbacka kommun.

Födda

12, Caligula, romersk kejsare

161, Commodus, romersk kejsare

1570, Gustav av Sachsen-Engern-Westfalen, svensk aristokrat

1744, John Houstoun, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Georgia

1764, Johan August Sandels, greve, En av rikets herrar, lantmarskalk, riksståthållare i Norge, fältmarskalk

1801, Pierre Soulé, fransk-amerikansk diplomat och politiker

1820, Joseph S Fowler, amerikansk republikansk politiker, senator (Tennessee)

1822, Galusha A Grow, amerikansk politiker, talman i USAs representanthus

1838 , Abel Bergaigne, fransk språkvetenskapsman, indolog och universitetslärare

1843, Wilhelm Spånberg, svensk godsägare, bruksägare och politiker (liberal)

1853, Aleksej Brusilov, rysk armégeneral

1868, Ludwig Pick, tysk patolog

1870, Maria Montessori, italiensk pedagog (montessoripedagogiken)

1871, James E Ferguson, amerikansk politiker, guvernör i Texas

1879, Taisho, japansk kejsare, Alma Mahler, österrikisk kompositör

1880, Vilhelmina av Nederländerna, drottning av Nederländerna

1887, Tollie Zellman, svensk skådespelare

1897, Fredric March, amerikansk skådespelare

1898, Niilo Saarikko, finländsk sångare

1905, Robert Bacher, amerikansk kärnfysiker

1908, William Saroyan, armenisk-amerikansk författare

1919, Liss Eriksson, svensk skulptör

1921, Otis G Pike, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot

1923, Rolf Bolin, svensk regissör, manusförfattare, klippare och sångtextförfattare, Lars-Owe Carlberg, svensk inspelningsledare, produktionsledare och producent

1928, James Coburn, amerikansk skådespelare, Jaime Sin, filippinsk romersk-katolsk ärkebiskop av Manila, kardinal

1933, Eldridge Cleaver, amerikansk aktivist, en av grundarna av det militanta Svarta pantrarna-partiet

1942, Bengt Berger, svensk musiker och kompositör

1945, Göran Johansson, svensk socialdemokratisk politiker, kommunstyrelsens ordförande i Göteborgs kommunItzhak Perlman, israelisk violinist, Sir George Ivan Van Morrison, nordirländsk artist

1946, Ann Coffey, brittisk parlamentsledamot för Labour

1947, Jonas Uddenmyr, svensk skådespelare

1948, Rudolf Schenker, tysk gitarrist och låtskrivare i Scorpions

1949, Richard Gere, amerikansk skådespelare, H David Politzer, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 2004

1951, Jan Nielsen, svensk skådespelare och teaterregissör

1953, Dave Weldon, amerikansk republikansk politiker och läkare, kongressledamot

1954, Jan Westerlund, svensk fotbollstränare

1955, Edwin Moses, amerikansk friidrottare

1956, Masashi Tashiro, japansk televisionsartist, Kent Nilsson, ishockeyspelare

1960, Hassan Nasrallah, ledare för Hizbollah

1962, Sujiwo Tejo, indonesisk skådespelare

1963, Carin Hjulström-Livh, journalist och programledare

1970, Rania av Jordanien, drottning, Debbie Gibson, amerikansk skådespelare och sångare, Greg Mulholland, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats

1972, Chris Tucker, amerikansk skådespelare och komiker

1973 – Scott Niedermayer, kanadensisk ishockeyspelare

1977, Peter Öberg, svensk skådespelare

1978, Hannah Graaf Karyd, svensk fotomodell

2017, Gabriel, prins av Sverige, hertig av Dalarna

Avlidna

1056, Theodora Porphyrogenita, kejsarinna över det bysantinska riket

1422, Henrik V, 35, kung av England och herre över Irland

1528, Matthias Grünewald, tysk målare

1676, Laurentius Stigzelius, 78, teolog, svensk ärkebiskop

1709, Andrea Pozzo, 66, italiensk målare och arkitekt

1729, Jacob Frese, finlandssvensk poet

1772, Marie-Suzanne Giroust, 38, fransk konstnär, hustru till Alexander Roslin

1829, Johann Heinrich Stobwasser, 88, tysk framställare av lackarbeten

1846, Walter Bowne, 75, amerikansk politiker

1853, Amalia, 48, svensk prinsessa

1860, Ferdinand Lassalle, 39, tysk socialistisk politiker

1867, Charles Baudelaire, 46, fransk författare och kritiker

1885, Edgar Cowan, 69, amerikansk republikansk politiker, senator (Pennsylvania)

1905, Gustaf Ljunggren, 82, svensk professor i estetik, litteratur- och konsthistoria vid Lunds universitet, universitetets rektor, ledamot av Svenska Akademien

1933, Theodor Lessing, 61, tysk filosof

1936, Ossian Brofeldt, 67, svensk skådespelare och sångare, William F Whiting, 72, amerikansk republikansk politiker och affärsman, handelsminister

1938, Joseph M Devine, 77, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota

1945, Stefan Banach, 53, polsk matematiker

1963, Georges Braque, 81, fransk konstnär, kubist

1976, Frederick H Mueller, 82, amerikansk republikansk politiker

1983, Albert Francis Hegenberger, 87, amerikansk militär och flygare

1985, Frank Macfarlane Burnet, 85, australisk virolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1960

1986, Urho Kekkonen, 85, Finlands president, Henry Moore, 88, brittisk modernistisk skulptör

1990, Svante Kristiansson, 83, svensk fotograf och socialdemokratisk politiker

1997, Diana, prinsessa av Wales, 36, död i bilolycka, Dodi Fayed, 42, egyptisk affärsman, död i bilolycka

2000, Britta Brunius, 88, svensk skådespelare

2002, George Porter, 81, brittisk fotokemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1967

2005, Józef Rotblat, 96, polsk-brittisk fysiker, mottagare av Nobels fredspris 1995

2006, Ingvar Gärd, 84, svensk fotbollsspelare, VM-brons 1950

2007, Gay Brewer, 75, amerikansk golfspelare

2008, Jerry Reed, 71, amerikansk countrysångare och skådespelare

2009, Torsten Lindberg, 92, svensk fotbollsmålvakt och tränare, OS-guld 1948

2011, Wade Belak, 35, kanadensisk ishockeyspelare

2012, Carlo Maria Martini, 85, italiensk kardinal, ärkebiskop av Milano, Sergej Sokolov, 101, sovjetisk marskalk, försvarsminister

2014, Jonathan Williams, 71, brittisk racerförare, Sioma Zubicky, 88, svensk journalist, författare och Auschwitz-överlevare

2017, Janne ”Loffe” Carlsson, 80, svensk skådespelare, musiker och kompositör

2022, Sören Boström, 74, svensk bandyspelare

2023, Gayle Hunnicutt, 80, brittisk skådespelare

Grattis Ulla Chöler på Din 101 årsdag

 

Starbovägen, Jämtlandsgatan, Ljusdalsgatan, Bygärdesvägen, Norra vägen, Rissnavägen, Körsvensvägen, Gribbyvägen, Rullstensvägen, Lindalsvägen, Gungbrinken, Åkare Engströms väg, Ellen Rydéns väg, Bennebolsgatan, Sörgårdsvägen, Älvkvarnsvägen, Avestagatan, Månskensvägen, Dagsverksvägen, Pumpbrinken, Nekvägen, Bromstensvägen och Sotingeplan

 

Lördag i Vällingby och Spånga

 

Kladdkaka med apelsin

En kladdkaka med smak av fint rivet apelsinskal, en klassisk smakkombination. Kakan är klar att tas ur ugnen när den är torr på ytan och lös i mitten.

14 bitar

210 gr smör

4⅕ ägg

4⅕ dl strösocker

2⅘ dl vetemjöl

1⅖ dl kakao

0,7 msk vaniljsocker

2⅘ krm salt

Rivet skal av 1⅖ apelsin

Sätt ugnen på 175° eller 160° varmluft. Smält smöret. Rör ihop ägg och socker i en bunke. Blanda de torra ingredienserna och rör ner i smeten tillsammans med smöret. Tillsätt apelsinskal och rör om. Häll smeten i en smord och bröad form med löstagbar kant, cirka 24 cm i diameter. Grädda i mitten av ugnen 17–20 minuter tills kakan är torr på ytan men fortfarande känns lite lös i mitten. Låt kakan svalna.

Den dolda sanningen om färdigriven ost

Att ta en påse färdigriven ost ur kyldisken känns som ett genidrag när middagen ska fixas på tio minuter. Pizza, pasta, gratäng, klart på ett kick. Men bekvämligheten har ett pris. Och det är varken kul för smaken eller hälsan.

Den som någon gång rivit parmesan hemma vet att ostbitarna klibbar ihop snabbare än en förfest på Södermalm. Anledningen stavas fett och fukt. I industrins värld löser man detta genom att pudra oststrimlorna med potatis- eller majsstärkelse. Max tre procent får det vara enligt reglerna, men känslan av mjölig yta är svår att missa.

Den rivna påsosten är inte bara tekniskt trixad, den är också betydligt mer utsatt för bakterier. När man river en ost ökar ytan dramatiskt och skyddet från ostens naturliga skal försvinner. Då blir det rena julafton för coliforma bakterier och E coli. Ofta ofarliga, men de gör att osten snabbare smakar som en misslyckad gympåse.

Och när det gäller mögel ska man inte låta sig luras. Skillnaden mellan en Roquefort och mögel i en halvöppen påse Edamer är ungefär som mellan en flaska Château Margaux och ett tetravin från närbutiken. Det förstnämnda är kultur, det senare potentiellt cancerframkallande.

För att hålla möglet borta fyller producenterna påsarna med en skyddande gasblandning av kväve och koldioxid. Men så fort förpackningen inte är helt tät faller hela systemet. Då är det bara en tidsfråga innan osten får en päls som inte hör hemma på tallriken.

Det enklaste tipset är också det mest självklara, köp en bit ost och riv själv. En liten rivjärnsövning vid köksbänken ger bättre smak, högre status och starkare underarmar. Dessutom slipper du fundera på vad det där vita pudret egentligen är.

Vill Du ändå ha lite genväg i vardagen kan Du köra en hybridmodell, riv hälften själv, fyll ut med färdigriven. Då blir middagen både snabb och lite mer på riktigt.

Trångt rum på fyra kvadratmeter, burhem i Hongkong

Trots att Hongkong är en rik region är det många där som bor i eländigt små bostäder som kallas för burhem.

Det finns slum i Hongkong och den gömmer sig i nedgångna byggnader i gamla arbetarstadsdelar, det skriver Svenska Yle.

Det finns massor av konstiga hyreslägenheter i Hongkong som är indelade i flera pyttesmå rum i tre våningar och som ligger längs en smal korridor.

De här bostäderna är endast några kvadratmeter till ytan, de bostäderna som ligger på översta våningen har så lågt i tak att det knappt går att stå i dem, där får inget annat än en madrass och en hylla för ägodelar plats.

På första våningen är det så pass högt i tak att en våningssäng får plats, rummen är också något större än de på översta våningen.

De flesta hongkongbor som hyr den här typen av bostäder är pensionärer eller lågavlönade, en av dem är Huang On-sang.

Hon är pensionär och har bott i ett rum på fyra kvadratmeter sedan hennes man omkom i en bilolycka. Det var nu två år sedan.

De som bor i dessa så kallade burhem måste dela på en gemensam toalett och dusch med 15 andra hyresgäster som bor i samma lägenhet.

Hyresgästerna får turas om att använda det lilla köket där det finns ett slitet kylskåp och en liten elspis med två plattor.

Huang On-sang tycker inte att hyran på cirka 240 euro i månaden, (ungefär 2 654 kronor), alltså 60 euro, (drygt 663 kronor), per kvadratmeter, är skälig.

I hela lägenheten finns det bara ett fönster. Det finns ingen luftkonditionering, så inomhus är det olidligt hett på sommaren, säger hon till Svenska Yle.

Chen Ngoi-yee bor i ett rum på fyra kvadratmeter i samma lägenhet, hon är 50 år och jobbar som diskare på flera olika serveringar. Hon brukar jobba sex dagar i veckan.

Hon har bott i det lilla rummet i lägenheten ända sedan hon skilde sig från sin man för fem år sedan

Huang On-sangs och Chen Ngoi-yees sätt att bo är skrämmande vanligt, nästan 300 000 Hongkongbor uppskattas bo i den här typen av lägenheter.

De här burhemmen finns i lägenheter i traditionella arbetarstadsdelar i nedgångna fastigheter som vanligen har fem till sju våningar.

I dessa hus finns det sällan hiss, elinstallationerna är ofta i så dåligt skick att de är farliga och det är vanligt att branddörrarna är blockerade.

Genom att dela upp lägenheter i så små enheter som möjligt maximerar fastighetsägarna sina hyresintäkter.

Liu Ka-wah bor också i ett rum i en sådan lägenhet. Han är 60 år och gatsopare.

Jag är rädd för att jag snart inte längre klarar av att komma in i mitt rum. Det är så lågt i tak att det inte är lätt att från stegen krypa in i det trånga utrymmet, säger han till Svenska Yle.

Han berättar att de flesta av de drygt 20 hyresgäster som delar lägenheten där hans burhem finns bara är där en kort tid och att han upplever att alla inte är pålitliga.

Han är orolig för att någon ska stjäla de få saker han äger.

Jag låser alltid dörren till exempel när jag går på toaletten. Jag litar på dem som har bott här länge, men det gäller att vara försiktig, säger han till Svenska Yle.

Liu Ka-wah drömmer om att få flytta in i en bostad som ägs av Hongkongs förvaltning där hyrorna är så kraftigt subventionerade att även låginkomsttagarna har råd att bo i dem.

Det finns nästan en miljon sådana bostäder, men det är många som står i kö så väntetiden för att få en sådan lägenhet är lång.

Liu Ka-wah lämnade in en ansökan till förvaltningen för två år sedan efter att han blivit tvungen att flytta till sitt burhem.

Enligt Hongkongs mest kända socialarbetare Sze Lai-shan är väntetiden för en sådan lägenhet med subventionerad hyra i medeltal sex år.

Men den genomsnittliga väntetiden gäller inte för ensamstående personer, de måste vänta upp till 15 år innan de får rätt att bo i en sådan lägenhet.

Hongkongs ledning vill försöka förbättra förhållandena i burhemmen men socialarbetaren Sze Lai-shan förstår inte varför nya förordningar inte omfattar de allra minsta och sämsta burhemmen.

Hon anser att burhem helt borde förbjudas eftersom boendemiljön i dem är omänsklig, det skriver venska Yle.

Läkare varnar för nikotinpåsar med vitt snus

Vi ser dem numera överallt, de färgglada snusdosorna med vitt snus. Och de smakar allt annat än tobak. Nu varnar läkare för den ökade konsumtionen.

Användningen av vitt snus (nikotinpåsar) har ökat markant under 2020-talet, både i självrapporter och i försäljningsdata. Med smaker som hallon, mint, chili och lakrits har tillverkarna lyckats få helt nya målgrupper att börja snusa och även lockat över de traditionella tobakssnusarna, som uppfattar det vita snuset som mindre farligt.

Många undrar om det vita snuset är lika farligt som vanligt tobakssnus. Skillnaden är att vitt snus inte innehåller tobak, utan istället nikotin blandat med fyllnadsmedel och smakämnen. Det gör att man slipper vissa av de cancerframkallande ämnen som finns i traditionellt snus.

Men det betyder inte att vitt snus är riskfritt. Vitt snus innehåller inte tobak, men det innehåller nikotin (syntetiskt eller utvunnet ur tobak) och pH-höjare för att öka upptaget. Nikotinet är fortfarande starkt beroendeframkallande och kan påverka både hjärta, blodtryck och hjärnans utveckling . Forskning har också visat att vitt snus kan orsaka skador i munhålan.

I finska Ilta-Sanomat varnar kardiologen Anna-Mari Hekkala för att det har förekommit fall där nikotinpåsar med vitt snus har orsakat hjärtarytmier hos vuxna som annars är friska. Hon är oroad över att många felaktigt uppfattar nikotinpåsar som ett “hälsosamt” alternativ till traditionell rökning och snusning. Många förstår inte att det kan leda till ett mycket starkt nikotinberoende.

Andra finska läkare har också rapporterat att dessa produkter har lett till att finländare har behövt söka vård vid akutmottagningar, och de kan till och med kopplas till stroke.

Tandläkaren Ritva Lindblad varnar också för det vita snuset, vars användning alltså har ökat alarmerande, särskilt bland unga. Konsumtionsmängden mätt i dosor per invånare har ökat kraftigt, både i Sverige och Finland.

Enligt Lindblad ser man nu första tecknen på hur nikotinpåsar påverkar människors munhälsa. Hon påpekar också att det ännu är väldigt lite känt om de långsiktiga effekterna av dessa produkter.

Hon menar att det är avgörande att öka medvetenheten om dessa produkters skadliga effekter och att tandläkare bör fråga sina patienter mer detaljerat om deras användning.

Hälsorisker med vitt snus:

Nikotin är starkt beroendeframkallande och kan orsaka hjärt- och lungsjukdomar, försämra hjärnfunktionen och öka risken för flera cancerformer

I munnen kan nikotinpåsar leda till slemhinneirritation, blåsor och muntorrhet

Nikotin kan också bromsa läkning av sår och ben, vilket kan orsaka komplikationer efter exempelvis en tandutdragning

Användning kan även leda till att tänderna blir missfärgade

Nikotinpåsar kan innehålla betydligt högre nikotinhalter än vad som anges på förpackningen

Gnissla och pressa tänder

Det är vanligt att gnissla och pressa tänder. Oftast sker det när Du sover. Du kan också bita ihop när Du är vaken. Du kan märka det på att Dina tänder slits snabbt eller att Du blir öm och får ont i käkarna.

En bettskena är ett vanligt hjälpmedel för att hindra att Du pressar ihop tänderna på natten.

Ofta är det en tandläkare som märker att Du gnisslar tänder. Det kan upptäckas när han/hon undersöker Dina tänder vid en vanlig tandundersökning.

Ibland kan någon i Din omgivning höra att Du gnisslar tänder när Du sover.

Symtomen är olika beroende på om Du gnisslar eller och pressar tänderna. Du får ofta mer besvär om Du pressar tänderna än om Du gnisslar.

Efter ett tag kan Du själv märka att tänderna slits lite snabbare än vanligt. Du kan t ex se de nötta ytorna, speciellt på framtänder och hörntänder. Ibland kan kanterna på tänderna bli vassa eller taggiga.

Nötningen sker långsamt, även om Du gnisslar tänder mycket.

Symtomen som Du får om Du pressar tänderna beror på att olika delar av käkarna har blivit överbelastade.

Följande symtom är vanliga om Du pressar tänder:

Det låter från ena eller båda käkarna när Du öppnar eller stänger munnen

Du har svårt att gapa stort. Det kan göra ont i käken när Du gapar

Du har ont eller känner Dig trött i käkmusklerna. Det kan beskrivas som att Du har träningsvärk i ansiktet. Det kan kännas på ena eller båda sidorna

Det gör ont i käken när Du tuggar. Det kan kännas värre när Du tuggar seg mat

Du känner Dig öm eller har ont i tänderna. Det är vanligt att smärtan flyttar sig mellan tänderna

Du har en dov, molande värk i tinningen eller över pannan. Det är vanligt att det gör ont redan när Du vaknar

Dina tänder spricker. Små tandsprickor gör att det kan ila i tanden. Djupare sprickor kan ge värk och ömhet

Kontakta en tandläkare om Du tror att Du gnisslar eller pressar tänder.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha rådgivning om tandvård. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Det är ganska vanligt att barn gnisslar tänder. Det kan börja från ettårsåldern, men går ofta över eller minskar i sjuårsåldern. Det behöver inte vara något som behöver behandlas.

Tandgnissling hos barn som är yngre än sju år beror ofta på att nya tänder växer fram. Det beror också på barnets bett, det vill säga hur överkäken och underkäken har kontakt med varandra när han/hon biter ihop.

Ofta nöts de små och mjuka mjölktänderna snabbt, och det gnisslande ljud som uppstår när barnet sover kan vara väldigt högt.

Kontakta en tandläkare om Du känner oro för att barnet gnisslar tänderna kraftigt när hen sover. Ibland kan barn få ont i huvudet av att gnissla tänderna.

Att tänderna nöts kan ha olika orsaker och därför börjar tandläkaren med att fråga Dig om olika saker. Det kan t ex handla om vad Du brukar äta, om Du tar några läkemedel eller om Du känner Dig stressad.

Tandläkaren undersöker hur käkarna fungerar för att ta reda på om Du gnisslar eller pressar tänder. Han/hon trycker på vissa delar av käkarna. Du får svara på frågor om Du har märkt av olika symtom, t ex om det gör ont när Du gapar eller om Du har ont i tinningen och käkarna.

Tandläkaren undersöker också detta:

Hur stort Du kan gapa

Om Du har några förändringar på tungan eller på insidan av kinden

Hur överkäkens och underkäkens tänder har kontakt med varandra när Du biter ihop

Hur kontakten mellan käkarna är när underkäken glider i sidled och framåt

Gipsmodeller mäter hur snabbt tänderna slits

För att ta reda på hur snabbt Dina tänder slits kan tandläkaren göra ett eller flera av följande:  

En gipsmodell av Din överkäke och Din underkäke

Ett foto av övre och undre käken

En tredimensionell bild av tänderna

Tandläkaren kan sedan använda informationen för att jämföra hur tändernas förändras mellan tandläkarbesöken.

Det finns flera behandlingar som kan hjälpa om Du gnisslar eller pressar tänder.

Behandlingen går ut på att bryta vanan att pressa ihop käkarna. Du får ett träningsprogram med rörelser för underkäken som gör att käkmusklerna slappnar av och blir samordnade. Det tar några minuter att göra rörelserna och Du behöver göra dem några gånger om dagen.

Det är viktigt att Du gör övningarna på rätt sätt. Tandläkaren ger Dig instruktioner innan Du börjar programmet och följer upp hur det går under tiden.

Den här typen av behandlingsprogram hjälper främst dig som pressar tänder när Du är vaken.

Ofta märker Du att övningarna hjälper redan efter någon vecka men ibland tar det längre tid.

Du kan behöva en bettskena om Du har besvär från käkmusklerna eller käklederna som beror på att Du gnisslar eller pressar tänderna. Du kan också få en bettskena om tänderna slits snabbt.

Det finns olika typer av bettskenor. Den vanligaste bettskenan är formad som en hästsko. Den används i överkäken. Oftast är bettskenan tillverkad av genomskinlig plast. Bettskenan är anpassad efter Dina egna tänder. Du får prova ut den hos en tandläkare. Du har den i munnen när Du sover.

Bettskenan blir som en stötdämpare mellan tänderna. Den gör också att Du pressar ihop tänderna mer sällan, mindre hårt och under kortare tid.

Det varierar från person till person hur länge en bettskena behövs.

En tandläkare behöver undersöka det så kallade bettet, det vill säga hur överkäkens och underkäkens tänder har kontakt med varandra när Du biter ihop. Det beror på att ojämnheter kan göra att Du biter snett och att käklederna och käkmusklerna då får för mycket belastning. Det gäller både om Du pressar tänder när Du sover och när Du är vaken.

Tandläkaren kan då slipa på emaljen eller bygga upp tänderna så att bettet blir bättre. Det gör att belastningen fördelas jämnare när Du biter.

Om Du ska ha en bettskena när Du sover får Du den efter att tandläkaren har behandlat ojämnheter.

Det är extra viktigt att Dina tänder blir lagade om Du pressar tänder. Det är också viktigt att Du får konstgjorda tänder om Du har tappat Dina egna. Annars kommer de tänder som är kvar att slitas snabbare.

Du kan även ha ont i nackmusklerna och i musklerna i skuldrorna om Du har spänningar i käklederna och käkmusklerna. Du kan behöva behandling av en fysioterapeut om Du har sådana problem.

Du kan behöva värktabletter och inflammationsdämpande läkemedel om Du har mycket ont. Även akupunktur kan hjälpa, speciellt om Du har ont under lång tid i käkens muskler. Akupunktur kan ibland ha samma effekt mot smärtorna som en bettskena har.

Det är inte klart vad det beror på att man gnisslar eller pressar tänder när man sover. Det sker framför allt i vissa sömnfaser, speciellt när Du går från djup till ytlig sömn.

Det finns flera saker som påverkar sömnen och som kan göra att Du gnisslar eller pressar tänder när Du sover. Det kan t ex vara rökning, alkohol, stress, oro och snarkningar.

Det är mycket ovanligt men tandgnissling när Du sover kan bero på neurologiska sjukdomar, på en stroke eller på ett skadligt bruk av läkemedel eller droger.

Det är inte klart vad tandpressning på dagen beror på, men det kan höra samman med stress.

Du kan söka tandvård på vilken tandvårdsmottagning Du vill i hela landet. Varje tandvårdsmottagning bestämmer själv priset för den tandvård den utför. Fråga vad en undersökning eller behandling kostar. Du har rätt att få veta det i förväg.

Barn och unga behöver inte betala för tandvård. Det gäller till och med den 31 december det år Du fyller 19 år. Då ingår nästan alla undersökningar och behandlingar som tandläkaren eller tandhygienisten anser att Du behöver.

Du får betala för tandvård från och med det år Du fyller 20 år.

Du får ett bidrag för tandvård varje år. Hur mycket Du får beror på hur gammal Du är. Det kallas allmänt tandvårdsbidrag. Säg till att Du vill använda bidraget när Du ska betala.

Högkostnadsskyddet för tandvård fungerar så att Du under en period på tolv månader betalar hela kostnaden för tandvård upp till 3 000 kronor. Om Dina tandvårdskostnader under perioden överstiger det beloppet får Du tandvårdsstöd från staten. 

Det finns garantier för de flesta behandlingar. Det betyder Du kan få en behandling omgjord utan att Du behöver betala en gång till. 

Du kan få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Tala om att Du behöver språktolk när Du bokar Ditt besök. Ibland kan Du behöva betala för språktolk.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan Du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid tandsjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Tandvårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan Du läsa vad som gäller för just Din sjukdom.  

USA inte längre hetast

USA och Wall Street är inte längre hetast för nynoterade börsbolag.

USA har länge varit centrum för världens börsnoteringar, men nu har Hongkong tagit över ledartröjan. Under första halvåret 2025 ansökte rekordmånga 208 bolag om notering i staden, med en kapitalanskaffning på totalt 13,9 miljarder dollar. Det är mer än både Nasdaq, som lockade 9,2 miljarder, och New York Stock Exchange, som landade på 7,8 miljarder dollar.

Nyligen presenterades nya regelförenklingar för aktiebolag som noterar sig på Hongkongbörsen, rapporterade Business Times.

Bland årets största noteringar i Hongkong finns batterijätten CATL och läkemedelsbolaget Jiangsu Hengrui. Intresset från kinesiska bolag att söka sig dit har ökat kraftigt, kommenterar nätbanken Nordnet på sin blogg.

Bakom utvecklingen finns flera förklaringar. En viktig faktor är att många kinesiska företag vill få tillgång till dollarfinansiering, men samtidigt undvika de hårda begränsningar som råder på hemlandets kapitalmarknad. Hongkong erbjuder en friare miljö och enklare regler än USA, vilket gör att processen för en notering kan gå snabbare.

Samtidigt har klimatet i USA blivit tuffare för nya aktörer. Striktare regelverk, politiska motsättningar och en starkare dollar har gjort att fler bolag vänder sig österut.

Utvecklingen är ett tecken på hur maktbalansen på de globala finansmarknaderna förändras. För investerare betyder det att nya möjligheter öppnas i Asien, men också att konkurrensen om kapitalet hårdnar mellan världens börser.

Med rekordmånga ansökningar i Hongkong och flera stora namn på listan, ser det ut som att trenden kommer fortsätta även under resten av året, rapporterar kinesiska finansmagasinet Caixin.

Mjölkchokladmousse med citrussallad

Mjölkchokladmousse går att förbereda i god tid och är uppskattad dessert som är populär i alla åldrar. Servera moussen med fräsch citrussallad och chokladkrisp på toppen.

10 portioner

Mjölkchokladmousse:

250 gr mjölkchoklad, 35-40% kakaohalt

1¼ gelatinblad

3¾ dl vispgrädde

1¼ dl turkisk yoghurt

Citrussallad:

1⅞ dl strösocker

1¼ dl torrt vitt vin

⅝ dl vatten

1¼ påse glöggkrydda á 37 gr

1¼ grapefrukt

1¼ apelsin

2½ clementiner

Chokladkrisp:

62½ gr smör

6¼ msk vetemjöl

3⅛ msk havregryn

1¼ msk kakao

3⅛ msk strösocker

2½ msk strimlad färsk mynta

Hacka chokladen. Blötlägg gelatinbladet 5 minuter i kallt vatten. Koka upp grädden och häll över chokladen. Rör tills chokladen har smält. Rör ner gelatinbladet. Tillsätt yoghurten när det svalnat något. Täck bunken och förvara i kyl, gärna över natten. Koka upp socker, vin, vatten och kryddor, låt kallna. Skär bort skalet på grapefrukt, apelsin och clementiner. Skär ut skinnfria klyftor och lägg ner i sockerlagen. Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Blanda ingredienserna till chokladkrispet. Arbeta samman till en smulig deg. Lägg smulorna på en plåt med bakplåtspapper och grädda i ugnen cirka 8 minuter. Låt svalna. Blanda chokladkrisp och mynta. Vispa moussen med elvisp tills den tjocknar. Lägg citrussallad i botten av höga glas och spritsa över chokladmousse. Toppa med chokladkrisp. Garnera eventuellt med myntablad.

Så tar Du ut tjänstepension smartast

Läsaren Hans är skeptisk till livslångt uttag av tjänstepensionen, och vill istället ta ut pengarna i 10 år. “Du kan faktiskt avlida efter 10 år. Då hade du i alla fall hög standard”, skriver han till redaktionen. 

Denna vecka har Hans skrivit in till redaktionsmailen med en fråga gällande hur lång tid man ska ta ut tjänstepensionen.

Läsaren Hans skriver att han hellre tar ut pengarna under kort tid och stoppar in pengarna i aktier och fonder, mycket kan hända under livet, säger han. Därför vill han inte ha ett livslångt uttag.

Bättre att ta ut på säg 10 år investera själv ett belopp på kanske 30% av Din tjänstepension. Då har Du säkert ett miljonbelopp på ISK att ha som backup. Kanske ännu mer, plus den allmänna pensionen. Du kan faktiskt avlida efter 10 år. Då hade Du i alla fall hög standard under dessa år samt en investerad slant till efterlevande och staten gick miste om en massa skatt. 10 år är perfekt, skriver Hans.

Om man exempelvis får 1 500 kronor i månaden i tjänstepension med ett livslångt uttag, så kan man fortsätta få 1 500 kronor även efter att pengarna på pensionskontot är slut. Det händer om man har en förväntad livslängd på exempelvis 82 år, men fortsätter att leva i flera år efter det.

Pension brukar kallas för en försäkring och det här är ett sådant exempel på när försäkringsdelen av pensionen lyser igenom tydligast.

Men som Hans skrev, man kanske inte lever så länge.

Vi tar frågan till en av Sveriges namnkunnigaste pensionsexperter, Håkan Svärdman på pensionförvaltaren Folksam. Och frågan är naturligtvis komplicerad och högst individuell, menar han.

En väsentlig faktor i sammanhanget är ens hälsosituation. Har man en allvarlig sjukdom som riskerar förkorta livet, kan en kort uttagsperiod på fem år vara högst motiverad.

Ytterligare en aspekt som bör vara med i kalkylen är vilka projekt man vill förverkliga under sin pensionärstid, säger han.

Hur mycket pengar som behövs, till vad och hur länge är viktiga delar av kalkylen. Drömmen man om att resa, köpa husbil, båt eller bygga ut sitt sommarhus så behövs det finanser. Men när de utgifterna ligger bakom en kanske man bedömer att man kan försörja sig på en lägre pensionsinkomst.

Då kan ett uttag av tjänstepensionen på 10–15 år vara det rätta.

Pensionen är ett lapptäcke av olika försäkringar. Man får premiepension, inkomstpension, ofta garantipension och bostadstillägg. Sedan har nästan alla svenskar tjänstepension och eget sparande i någon form.

Vad som är det bästa uttagsupplägget för sin tjänstepension måste bedömas individuellt utifrån samtliga pensioner man har tjänat ihop under sitt yrkeslivet och andra tillgångar som man kanske förfogar över, besparingar, bostad, sommarstugan, attraktiva samlarobjekt och så vidare. Samt om man lever i en parrelation som kan dela på utgifterna, säger Håkan Svärdman.

Men alla har inte sommarhus och dyra vanor. Vissa klarar sig knappt på pensionen, och då gäller andra förutsättningar.

Har man däremot små ekonomiska marginaler och kan förväntas leva länge kan ett livsvarigt uttag vara ett bättre alternativ. Studier visar också att de flesta av oss får en högst påtaglig försämrad hälsa efter 80 års ålder vilket i sig påverkar konsumtionsbehovet. Utifrån det perspektivet kan en 15 årig uttagsperiod ifall uttaget påbörjas vid 65–66 år, säger Håkan Svärdman,

Men att ta ut tjänstepensionen på kort tid för att investera pengarna i aktier och fonder via ett ISK ger han inte mycket för.

Om en del av tjänstepensionen ska sparas så bör det ske i trygga former utan höga risker.

Det perfekta uttagsupplägget kan alltså bara bedömas utifrån individens egna önskningar och behov.

Och skulle man ångra ett upplägg har man från med i år möjlighet att både stoppa utbetalningen och välja en ny uttagsperiod, kortare eller längre, vilket är utmärkt, avslutar Håkan Svärdman.

Grattis Tobias på Din 51 årsdag

 

Grattis Mats på Din 43 årsdag

 

Kladdkaka med Daim

En klassisk kladdkaka i fantastiskt god kombination med Daim.

Receptet gäller för 8 bitar

100 gr smör

2 ägg

3 dl strösocker

2½ dl vetemjöl

4 msk kakao

1 tsk bakpulver

2 tsk vaniljsocker

2 daim

2½ dl vispgrädde

Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Smält smöret. Vispa ägg och socker. Blanda i mjöl, kakao, bakpulver och vaniljsocker. Hacka dajmen och blanda ner den. Häll smeten i en smord och bröad form med löstagbar kant, cirka 24 cm i diameter. Grädda i mitten av ugnen cirka 20 minuter. Låt svalna. Sikta eventuellt kakao över den färdiga kakan. Vispa grädden och server till.

Så får Du negativ skatt på Din inkomst

Att fortsätta jobba efter 66 år kan vara rena klippet, inte bara för pensionen utan också för Din skatt.

Från och med januari det år Du fyller 67 får Du dubbla skattelättnader. Både ett förhöjt grundavdrag och ett förstärkt jobbskatteavdrag. Tillsammans innebär det att arbetsinkomster upp till 28 500 kronor i månaden beskattas med fjuttiga runt 8%, enligt 2025 års nivåer.

Det är en bra bit lägre än pensionsavgiften på 18,5%, vilket i praktiken innebär att Du får mer tillbaka än Du betalar in. Effekten kan beskrivas som en form av ”negativ skatt”.

Samtidigt ökar Din framtida pension markant om Du väntar med uttaget. Varje år efter 66 år som Du skjuter på pensionsstarten höjs månadsbeloppet med 6–7%. Endast en mindre del kommer från nya pensionsrätter, den stora vinsten ligger i att pensionen ska betalas ut under kortare tid.

Kombinationen av högre pension och extremt låg skatt gör att det kan löna sig mer än någonsin att stanna kvar i arbetslivet efter 66 år.

Skatten på arbetsinkomster för den som fyller 67 år under inkomståret eller är äldre, är endast 8% i skatt på inkomster upp till 342 000 kronor. Det gäller bara om Du inte tar ut någon pension.

Det framgår av uppgifter på Pensionsmyndighetens hemsida.

Snittsvensken som fyller 67 år under inkomståret eller är äldre, får runt 10% lägre skatt på sin pension än en yngre pensionär.

Även en genomsnittlig arbetstagare, som fyller 67 år under inkomståret eller är äldre, får cirka 10% lägre skatt på arbete än en yngre arbetstagare.

Om Du har en årsinkomst som är lägre än 240 000 kronor får Du mycket lägre skatt jämfört med arbetstagare.

Men får Du mer än så i pension så kan Du räkna med ungefär samma skatt som löntagarna får betala.

Vill Du veta mer om just hur mycket Du ska betala i skatt kan Du gå in på Skatteverkets hemsida för jobbskatteavdrag och grundavdrag.

Trötthet och smärta efter bältros. Så kan Du återhämta Dig

Bältros är en smärtsam infektion som påverkar kroppen på flera sätt. Det kan ta tid att återhämta sig efter bältros, allt från några veckor upp till flera månader. Det är t ex vanligt att känna sig extra trött och fortsätta ha ont. Här får Du tips om hur Du kan göra för att återhämta Dig efter bältros.

Bältros orsakas av viruset Varicella zoster, samma virus som ger vattkoppor. Efter att vattkoppsinfektionen har läkt kan viruset ligga vilande i nervsystemet och senare aktiveras som bältros. Infektionen resulterar ofta i smärtsamma utslag, men kan också ge symtom som trötthet och allmän sjukdomskänsla.

Bältros kan ge följder som:

Långvarig trötthet: 

Trötthet är ett vanligt problem efter bältros, särskilt efter kraftiga infektioner. Tröttheten kan vara påtaglig och kvarstå i veckor eller månader efter att utslagen försvunnit

Hudinfektioner: 

Såren efter blåsorna kan bli infekterade med bakterier. Risken för hudinfektioner är högre vid kraftiga infektioner, och hos personer som har sänkt immunförsvar. Det kan också vara så att blåsorna sitter besvärligt till, så att det är svårt att sköta såren ordentligt

Kvarvarande nervsmärta: 

För en del människor varar smärtan vid bältros långt efter att utslagen läkt. Det kallas inom vården för postherpetisk neuralgi. Det beror på att nervfibrer som skadats av viruset skickar förvirrade och överdrivna smärtsignaler från huden till hjärnan. Nervsmärta efter bältros kan vara i månader eller år efteråt

Synnedsättning: 

Om Du får bältros runt ögat kan det ge upphov till smärtsamma ögoninfektioner som kan påverka synen

Neurologiska problem: 

Det är ovanligt, men det förekommer att bältros sprids till hjärnan, vilket kan ge ansiktsförlamning, problem med hörseln eller problem med balansen

Det finns många anledningar till att bältros kan ge långvarig trötthet. Smärtan som är vanlig vid bältros är tröttande i sig, och kan också påverka sömnen negativt. En kraftig infektion innebär också att immunsystemet har jobbat hårt, vilket kan ge trötthet efteråt.

Här är fem tips för att hantera tröttheten efter bältros:

Acceptans

Vetskapen om att det är vanligt att känna sig trött efter bältros kan ofta göra det lättare att acceptera. Ge Dig själv tid, det kommer att bli bättre

Prioritera vila

Lyssna på kroppen och överansträng Dig inte. Om Du kör på för hårt finns en risk att återhämtningen tar ännu längre tid

Lätt fysisk aktivitet

Trötthet kan ofta bli bättre av lätt fysisk aktivitet, t ex promenader

Gör det Du mår bra av

Fundera över vad Du brukar bli piggare av, t ex att utöva något intresse, lyssna på musik, träffa vänner. Försök att prioritera den typen av aktiviteter

Förenkla det som går att förenkla

Försöka skala bort det som inte är nödvändigt för att fokusera på din återhämtning. Stryk i Dina todolistor och be om hjälp när Du behöver

När man kan köra på med träning efter bältros är något många funderar över, och det beror på hur allvarliga symtomen är, t ex hur mycket utslag Du har. Du bör vänta med ”svettig” träning tills utslagen läkt. När huden är läkt kan Du börja med lättare aktiviteter som promenader, stretchövningar eller lugn yoga. Öka träningen gradvis och känn efter vad Du klarar av.

Det finns ingen enskild behandling som hjälper för alla. Ofta kan det krävas en kombination av olika metoder för att få bukt med nervsmärta efter bältros. Exempel på behandlingar som används är smärtstillande tabletter, krämer eller plåster. Det finns plåster som innehåller bedövningsmedel och plåster som innehåller ämnen från chilipeppar. För långvarig behandling finns flera alternativa läkemedel som kan lindra nervsmärta. Hos de flesta går smärtan över, även om det kan ta flera månader upp till år.

Det finns bältrosvaccin som är godkänt för personer över 50 år och även för personer som är 18 år eller äldre och har nedsatt immunförsvar.

Svek mot de som byggt landet

På tisdagen presenterades förslaget på en gas i den allmänna pensionen, som föreslagits i årtionden av politiker och andra tyckare. Men facket LO verkar inte imponerade, ”Ett svek”.

De hade kunnat få mer pengar här och nu från pensionssystemet, säger LOs ordförande Johan Lindholm i ett pressmeddelande.

LO riktar skarp kritik mot pensionsgruppens utformning av en gas, som presenterades på tisdagen.

Facket menar att den ribban för att gasen ska slå till och dela ut överskott till dagens pensionärer är satt alldeles för hög. En ribba som inte var satt så hög hade inneburit miljarder extra varje år till de som har det tufft.

Pensionssystemet levererar inte som det ska. Pensionsgruppen hade en möjlighet att ge arbetare som byggt vårt land betydligt mer i plånboken. I stället fortsätter de politiska partierna att väja för problemen, säger Johan Lindholm i ett pressmeddelande och fortsätter:

LO accepterar inte att politiken fortsätter att undergräva den allmänna pensionen. Nu måste politikerna i pensionsgruppen ta sitt ansvar.

Men förslaget, som presenterades av äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) som är ordförande i riksdagens pensionsgrupp, menar att det kommer innebära en 1 200 kronor i höjd pension per år för en snittpensionär.

Det är ett historiskt beslut, säger Anna Tenje (M) på en presskonferens, rapporterar Aftonbladet.

Om förslaget blir verklighet så börjar reglerna gälla först om två år. Bakom förslaget står samtliga riksdagspartier.

Tandsten

Tandsten bildas när bakterier på tänderna blandas med saliv och det blir en hård yta på tanden. Tandsten sitter ofta mellan tänderna där det kan vara svårt att själv göra rent. Det bästa sättet att undvika tandsten är att regelbundet borsta tänderna och göra rent mellan tänderna.

Det är viktigt att ta bort tandsten, eftersom den kan leda till inflammation i tandköttet, så kallad gingivit. Om inflammationen blir kvar utan behandling under många år kan det leda till tandlossning, så kallad parodontit.

Det finns två typer av tandsten.

Den ena typen av tandsten bildas ovanför tandköttskanten på insidan av framtänderna i underkäken. Den kan också bildas på utsidan av de stora kindtänderna i överkäken.

Tandsten som bildas ovanför tandköttskanten är först grynig och har oftast en vitaktig färg. När den sedan blir hårdare kan den få en gulbrun eller mörkbrun färg av att Du t ex dricker kaffe, te eller vin. Tandsten ovanför tandköttskanten gör att Du får svårare att hålla rent nära tandköttskanten. Det kan öka risken för att få inflammation i tandköttet.

Den andra typen av tandsten bildas under tandköttskanten i inflammerade tandköttsfickor, som är området mellan tanden och tandköttet.

Tandsten som sitter ovanför tandköttskanten har en skrovlig yta som Du ofta kan känna med tungspetsen. Ibland kan Du också se att tänderna har blivit brunfärgade.

Tandsten som bildas under tandköttskanten kan Du inte se. 

Du kan istället upptäcka den på följande sätt:

Tandköttet blöder, t ex när Du borstar tänderna

Det smakar illa i munnen från tandköttsfickor som är inflammerade

Du luktar illa från munnen

Om Du har alla tre symtomen kan det betyda att Du har tandlossning.

Kontakta en tandvårdsmottagning om Du har ett eller flera av följande besvär:

Tandköttet blöder

Tandköttet är svullet

Det börjar bli mycket tandsten på tänderna

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

En tandläkare eller tandhygienist undersöker om Du har tandsten under tandköttskanten. Han/hon mäter hur djupa tandköttsfickorna är. Friska fickor är ett par millimeter djupa. Du kan ha tandlossning om de är djupare.

Tandröntgen gör det möjligt att upptäcka sådant som tandläkaren eller tandhygienisten inte kan se med egna ögon, t ex tandsten som finns mellan tänderna.

De flesta har tandsten på åtminstone någon tand trots att de rengör tänderna regelbundet med tandborste, tandtråd, tandstickor och mellanrumsborstar. Hur mycket tandsten som bildas varierar från person till person. Det kan också vara olika under olika perioder i livet.

Det finns ämnen i saliven som påverkar hur snabbt det kan bildas tandsten, t ex mineralsalter och kalcium- och fosfatjoner. Hos en del frigörs mineralerna från saliven snabbt och det bildas tandsten ovanför tandköttskanten redan efter någon vecka. Andra får knappt någon tandsten alls.

Du får ofta mer tandsten om Du röker.

Det är ovanligt att barn får besvär med tandsten. Den brukar då sitta på insidan av framtänderna i underkäken.

Det bildas lager av bakterier på Dina tänder hela tiden. Det är därför viktigt att Du borstar tänderna och göra rent mellan tänderna varje dag. Du behöver använda tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborstar för att inte få tandsten mellan tänderna.

Det går ofta att borsta bort mjuka lager av bakterier under de första två till tre veckorna efter att de har bildats. Men om tandstenen har hunnit bli hård behöver den tas bort av en tandläkare eller tandhygienist.

Det är bra att gå på regelbundna besök hos en tandhygienist för att ta bort tandsten.

En tandläkare eller tandhygienist kan ofta ta bort tandsten som sitter ovanför tandköttskanten utan att Du behöver bedövning. Det kan kännas obehagligt, men det går snabbt över.

Det kan göra ont att ta bort tandsten som sitter under tandköttskanten. Då kan Du behöva bedövning, speciellt om Du har djupa tandköttsfickor.

Tandläkaren eller tandhygienisten använder ofta ultraljud för att ta bort tandsten. Ultraljudet har en rundad metallspets längst fram som vibrerar lätt mot tandstenens yta som då lossnar. Ett annat sätt att ta bort tandsten är att skrapa bort den med ett särskilt instrument.

Tandläkaren eller tandhygienisten avslutar behandlingen med att polera tänderna med en sorts kräm. Den putsar tänderna och gör dem släta.

Du får också råd om hur Du håller Dina tänder rena, eftersom tandsten kan komma tillbaka ganska snart om Du inte håller tänderna rena.

Du kan känna dig lite öm och svullen i tandköttet efter behandlingen. Det brukar gå över efter något dygn.

Lördag i Vällingby

 

Gräsklipparvägen, Ivarskärrvägen, Björnflokevägen, Kärrgränd, Tumultgränd, Sorterargatan, Bättringsvägen, Gudmundrågatan, Multrågatan, Nickelgränd, Mässingsgränd, Gulddragargränd, Jämtlandsgatan, Bräckegatan, Burträskgatan, Tornedalsgatan, Ångermannagatan, Solursgränd, Mörsilsgatan, Lyckselevägen, Indalsbacken, Ryttmästarvägen och Linjemästarvägen

 

Krämig nötkaka med apelsingrädde

Denna nötkaka är en himmelskt god kaka som gärna ska vara lite kladdig i mitten. Severa nötkakan med vispad grädde smaksatt med rivet apelsinskal.

Receptet gäller för 8 bitar

3 dl hasselnötter

1 dl smör- och rapsolja

2 dl strösocker

3 ägg

250 gr Kesella Kvarg

2 dl vetemjöl

2 krm salt

½ tsk bakpulver

Till servering:

2 dl vispgrädde

1 dl florsocker

Rivet skal av 1 apelsin

Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Mixa 2 dl av nötterna och rör ihop med smör-&rapsolja och socker. Tillsätt äggen, ett i taget, och hälften av kvargen. Blanda mjöl, salt och bakpulver och rör ner i smeten. Häll den i en smord och bröad form med löstagbar kant, cirka 24 cm i diameter. Grovhacka resten av nötterna och strö över smeten. Grädda kakan i mitten av ugnen 18–20 minuter. Låt svalna. Vispa grädden och rör ner socker, resten av kvargen och apelsinskal. Servera apelsingrädden till kakan

24 augusti

24 augusti är den 236e dagen på året i den gregorianska kalendern (237e under skottår). Det återstår 129 dagar av året.

Nationaldagar

Ukrainas nationaldag, Ukrainas självständighetsdag

Helgondagar

Bartelsmässa, aposteln Bartolomaios helgondag

Namnsdagar

Nuvarande, Bartolomeus

Föregående i bokstavsordning

Bartolomeus, Namnet har, till minne av en av Jesu apostlar, funnits på dagens datum sedan gammalt och har inte flyttats. Det har gett upphov till att dagen förr i tiden kallades Bartelsmässa eller Barsmäss.

Bert, Namnet infördes 1986 på 8 februari. 1993 flyttades det till dagens datum, men återfördes 2001 till 8 februari.

Carita, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 19 september och 2001 till 7 maj.

Rita, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 6 maj, där det har funnits sedan dess.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, Bartolomeus

1901–1985, Bartolomeus

1986–1992, Bartolomeus, Carita och Rita

1993–2000, Bartolomeus och Bert

Från 2001, Bartolomeus

I föregående revideringar

1929–1972, Bertel

Händelser

79, Vulkanen Vesuvius får ett utbrott och Pompeji, Herculaneum med flera orter läggs i ruiner.

410, Visigoterna, ledda av Alarik, intar och plundrar Rom. De avtågar med stora mängder värdesaker, inklusive dem från Jerusalems tempel, som Titus har fört till Rom. Detta är första gången på 800 år (sedan 390 före Kristus) som Rom har plundrats.

1572, Bartolomeinatten, då franska hugenotter massakreras i Paris.

1789, Ryssarna besegrar svenskarna i det första slaget vid Svensksund.

1901, Carl Ludvig Granlund, alias Gardist-Kalle, mördar sin hyresgäst Per Johan Berglund.

1944, Allierade trupper tågar in i Paris, varvid staden befrias från tyskarna. Den tyske stridspiloten Erich Hartmann blir den första i världen att överskrida 300 luftsegrar när han under två uppdrag skjuter ner sitt 291a till 301a fiendeplan.

1952, Brittiska trupper lämnar Suezkanalen.

1983, Per Johansson vinner 100 meter frisim under årets simnings-EM

1991, Rysslands president Boris Jeltsin erkänner Estland och Lettland som självständiga stater. Ukraina förklarar sig självständigt från Sovjetunionen.

1995, Microsoft släpper Windows 95.

2003, Carolina Klüft tar VM-guld i sjukamp i årets friidrotts-VM.

2006, Internationella astronomiska unionen beslutar att degradera Pluto från planet till dvärgplanet.

2008, De 29e olympiska sommarspelen avslutas i Peking.

2009, Den sista svenskan som var född på 1800-talet, Rut Mikaelsson dör.

2016, Jordbävningen i centrala Italien 2016 äger rum.

Födda

1113, Gottfrid V, greve Maine 1126–1151, av Anjou 1129–1151 och av Mortain 1141–1151 samt hertig av Normandie 1144–1150, engelsk prinsgemål 1141 (gift med Matilda)

1198, Alexander II, kung av Skottland 1214–1249

1486, Siegmund von Herberstein, österrikisk friherre, diplomat och historieskrivare

1552, Lavinia Fontana, italiensk målare

1591, Robert Herrick, engelsk författare (döpt denna dag)

1759, William Wilberforce, brittisk parlamentsledamot, förkämpe för slaveriets och slavhandelns avskaffande

1837, Agnes Jacobsson, svensk operasångare

1838 – Ludvig Filip, fransk tronarvinge, greve av Paris

1842, August Næsström, svensk sågverksägare och riksdagsman

1890, Jean Rhys, brittisk författare, Duke Kahanamoku, hawaiiansk-amerikansk simmare och surfare

1894, Alexander Mellblom, finländsk jägaröverstelöjtnant

1895, Curt Björklund, svensk arkitekt

1899, Jorge Luis Borges, argentinsk författare, Albert Claude, belgisk onkolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1974

1900, Leonardo Conti, tysk nazistisk politiker, läkare, SS-Obergruppenführer

1902, Fernand Braudel, fransk historiker, Carlo Gambino, italiensk-amerikansk gangsterledare

1903, Karl Hanke, tysk nazistisk politiker

1905, Arthur Crudup, amerikansk bluesmusiker och låtskrivare, Sven Stolpe, svensk författare, översättare, journalist, litteraturforskare och litteraturkritiker

1912, Eric Sahlström, svensk nyckelharpsspelare

1913, Dorothy Comingore, amerikansk skådespelare

1916, LéoFerré, fransk poet och sångare, Gunnar Lindkvist, svensk skådespelare och revyartist

1918, Avery Dulles, amerikansk kardinal, Sikander Bakht, indisk politiker

1920, Rolf Zetterström, svensk läkare och professor i pediatrik

1922, Lennart Nilsson, svensk fotograf

1924, Ulla Holmberg, svensk skådespelare

1929, Yassir Arafat, palestinsk politiker, ordförande för Palestinska befrielseorganisationen 1969–2004, den Palestinska myndighetens president 1996–2004, mottagare av Nobels fredspris 1994 (hans troliga födelsedatum, officiellt använde han dock 4 augusti 1929)

1936, Kenny Guinn, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Nevada 1999–2007

1937, Sten Johan Hedman, svensk skådespelare

1938, Brian Cotter, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats

1942, Max Cleland, amerikansk demokratisk politiker, senator (Georgia) 1997–2003

1944, Christine Chubbuck, amerikansk nyhetsreporter

1947, Joe Manchin, amerikansk politiker, guvernör i West Virginia 2005–2010, senator 2010–2025, Steve Pearce, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003–2009

1948, Jean-Michel Jarre, fransk musiker, Alexander McCall Smith, brittisk författare, Sauli Niinistö, finländsk politiker, Finlands justitieminister 1995–1996, finansminister 1996–2003, vice vd för Europeiska investeringsbanken 2003–2012 och Finlands president 2012–2024

1949, Bantz J Craddock, amerikansk militär, Pia Degermark, svensk skådespelare, Bob Holden, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Missouri 2001–2005

1951, David Burnside, nordirländsk politiker, ulsterunionistisk ledamot av brittiska underhuset 2001–2005

1956, John Culberson, amerikansk republikansk politiker

1957, Stephen Fry, brittisk författare och skådespelare

1958, Steve Guttenberg, amerikansk skådespelare

1967, Jan Eriksson, svensk fotbollsspelare, Claes Åkeson, svensk tv-programledare

1973, Inge de Bruijn, nederländsk simmare, David Chappelle, amerikansk ståuppkomiker och skådespelare, Carmine Giovinazzo skådespelare CSI: New York

1976, Alex O'Loughlin, australisk skådespelare, Ruut Sjöblom, finländsk politiker

1981, Chad Michael Murray, amerikansk skådespelare

1982, Kim Källström, svensk fotbollsspelare

1988, Rupert Grint, brittisk skådespelare

1988, Kelsey Plum, amerikansk basketspelare

Avlidna

1103, Magnus Barfot, kung av Norge

1322, Beatrix av Schlesien, tysk-romersk drottning

1542, Gasparo Contarini, 58, italiensk kardinal och diplomat

1572 – Gaspard de Coligny, 53, fransk amiral

1617, Rosa av Lima, 31, peruansk tertiar inom dominikanorden, jungfru, helgon

1618, Göran Nilsson Gyllenstierna, 42, svensk friherre och riksråd, riksamiral

1679, Jean-François Paul de Gondi Retz, 65, fransk kardinal och politiker

1680, Ferdinand Bol, 64, nederländsk porträttmålare, historiemålare och etsare

1814, Timothy Bloodworth, amerikansk politiker, senator (North Carolina)

1831, August von Gneisenau, 70, preussisk greve och fältmarskalk

1834, William Kelly, 47, amerikansk jurist och politiker, senator (Alabama)

1856, Karl Backman, 51, finländsk skolledare

1867, Thomas Brown, 81, amerikansk politiker (whig), guvernör i Florida

1883, Henrik V, 62, titulärkung av Frankrike

1888, Rudolf Clausius, 66, tysk fysiker och matematiker

1901, Gunnar Wennerberg, 83, landshövding i Kronobergs län, ecklesiastikminister, poet, kompositör, ledamot av Svenska Akademien

1919, Emil Hildebrand, 70, svensk historiker och riksarkivarie

1929, Lawrence Tyson, 68, amerikansk demokratisk politiker och general, senator (Tennessee)

1943, Simone Weil, 34, fransk filosof och mystiker

1946, James Clark McReynolds, 84, amerikansk politiker och jurist, domare i USAs högsta domstol

1954, Getúlio Vargas, 72, Brasiliens president

1966, Tadeusz Bór-Komorowski, 71, polsk militär ledare och motståndskämpe

1974, Alexander de Seversky, 80, ryskfödd amerikansk flygpionjär

1975, Francis Clifford, 57, brittisk kriminalförfattare

1983, James Kealoha, 75, amerikansk politiker

1998, E G Marshall, 84, amerikansk skådespelare

2000, Tatiana Rjabusjinskaja, 83, rysk ballerina och koreograf

2001, Jane Greer, 76, amerikansk skådespelare

2007, Aaron Russo, 64, amerikansk filmproducent och politisk aktivist

2009, Rut Mikaelsson, 109, Sveriges (bekräftat) äldsta person, Anton ”Toni” Sailer, 73, österrikisk alpin skidåkare

2011, Jack Hayes, 92, amerikansk kompositör och dirigent, tvåfaldigt Oscarsnominerad, Mirjam Vire-Tuominen, 92, finländsk kommunistisk politiker, riksdagsledamot

2012, Félix (Félix Miéli Venerando), 74, brasiliansk fotbollsspelare, målvakt i Brasiliens VM-guldvinnande landslag

2013, Julie Harris, 87, amerikansk skådespelare

2014, Richard Attenborough, 90, brittisk filmregissör, producent och skådespelare, Leonid Stadnyk, 44, ukrainare känd som världens längste man under en period

2015, Justin Wilson, 37, brittisk racerförare

2016, Walter Scheel, 97, västtysk politiker (FDP), västtysk utrikesminister, förbundspresident, Roger Tsien, 64, kinesisk-amerikansk biokemist, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2008

2021, Charlie Watts, 80, brittisk trumslagare och musikproducent, medlem i The Rolling Stones

2023, Bray Wyatt, 36, amerikansk fribrottare i WWE

Grattis Rigmor Strandberg på Din 102 årsdag

Arbetskraftsinvandring

Vi ska inte konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor, vi ska ha ordning och reda på arbetsmarknaden

I vårt starka samhälle är arbetskraftsinvandring ett tillskott, inte ett sätt att utnyttja människor. Arbetskraftsinvandring ska bara tillåtas när det inte går att hitta rätt personer i Sverige. Jobb i yrken där det inte råder brist på arbetskraft ska gå till arbetslösa personer i Sverige.

Socialdemokraterna vill:

Att arbetskraftsinvandring bara ska tillåtas när det inte går att hitta rätt personer i Sverige

Att jobb som kräver kort eller ingen utbildning alls i första hand ska gå till arbetslösa personer som redan bor i Sverige

Återinföra en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandrare. Vi vill komma till rätta med problemen med utländska arbetstagare som utnyttjas på svensk arbetsmarknad och stoppa lönedumpningen

Öka trycket på oseriösa arbetsgivare och införa tuffare förhandskontroller av företag som ansöker om tillstånd för arbetskraftsinvandring. Arbetstagare som utnyttjas eller drabbas av arbetsgivare som missköter sig ska ha rätt till skadestånd

Bekämpa arbetslivskriminalitet och osund konkurrens

Att huvudentreprenören bör vara ansvarig för att underleverantörer betalar kollektivavtalsenliga löner, följer skattelagstiftningen och betalar arbetsgivaravgifter.

Idag har Sverige liberala regler för arbetskraftsinvandring. Socialdemokraterna föreslår att arbetskraftsinvandring bara ska tillåtas när det inte går att hitta rätt personer i Sverige. Jobb i yrken där det inte råder brist på arbetskraft ska gå till arbetslösa personer i Sverige.

Vi står upp för schyssta löner och trygga anställningar oavsett bransch, yrke eller vem det är som arbetar. Utmaningen de kommande åren är att fortsätta pressa tillbaka arbetslösheten, särskilt bland nyanlända, och då ska jobb i yrken, där det inte råder brist på arbetskraft i Sverige, inte gå till andra än de som lever och bor i Sverige.

Inom EU ska vi inte konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor, vi ska ha ordning och reda på arbetsmarknaden med lika lön och villkor för lika arbete. Den fria rörligheten får inte användas som en ursäkt för att dumpa villkor och löner. I Sverige ska svenska kollektivavtal gälla.

Det här har vi gjort:

Rivit upp Lex Laval så att svenska fackförbund alltid kan kräva ett svenskt kollektivavtal av utländska arbetsgivare

Infört ett entreprenörsansvar för såväl utstationerade arbetstagare som för arbetstagare som är anställda i Sverige inom bygg- och anläggningsbranschen. En arbetstagare som inte får lön för det arbete han eller hon har utfört i en bygg- eller anläggnings­entreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör i entreprenadkedjan

Tagit initiativ till att öppna regionala center mot arbetslivskriminalitet

Svenska kollektivavtal ska gälla för alla som jobbar i Sverige

Krävt krav på kollektivavtal vid upphandlingar

Satsat stort på Arbetsmiljöverket för att bekämpa arbetslivkriminalitet

Gett Polisen och samverkande myndigheter bättre förutsättningar för att komma åt oseriösa arbetsgivare genom arbetsplatsinspektioner.

Obegripligt system

Oron inför sin pension växer i hela befolkningen. Sedan sommaren 2024 har alla faktorer som påverkar pensionsoron förvärrats, och pensionssystemet ses som allt för svårt att begripa sig på.

Den största rädslan gäller politiska beslut som kan försämra pensionärers villkor, något som 64% uppger. Därefter följer oro för inflationen (47%) och otillräckligt sparande (38%). Just oron för sparandet har ökat mest, med hela 13% jämfört med fjolåret. Endast 14% tror att framtidens pensionärer kommer att ha det bättre än dagens, ned från 18% året innan.

Undersökningen visar att även om engagemanget för pensionsfrågor är stort, växer oron för om pensionen ska räcka till, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

Framför allt yngre generationer, födda på 1980- och 1990-talet, uttrycker oro för både sparandet och inflationens påverkan. Enligt Åhrman speglar det en förändrad arbetsmarknad, där färre fasta anställningar och fler gigjobb skapar osäkerhet kring framtida pensionsinbetalningar.

Över hälften av de tillfrågade vill gå i pension mellan 60 och 67 år, men framtidstron är låg. Det kan tolkas som ett tecken på att framtidstron är svag, säger Åhrman.

Undersökningen visar också att sex av tio tycker att pensionssystemet är svårt att förstå, en ökning från fem av tio i fjol. Fler uppger att det är svårt att veta hur mycket som faktiskt betalas in och hälften har svårt att få överblick.

Trots detta sparar många privat. Fem av tio gör det, medan endast en av tio söker rådgivning. Det är lite förvånande att bara en av tio söker rådgivning, säger Åhrman.

Par lämnade hund i varm bil, åtalas för djurplågeri

En varm sommardag i slutet av juni lämnade ett par sin hund instängd i bilen, en kvinna såg hunden och ringde polisen. Nu åtalas paret för djurplågeri.

Vid Everdals badplats i Växjö såg en kvinna en hund som satt instängd i en bil, en bilruta på passagerrarsidan var öppen någon centimeter och bilen stod parkerad i solen, det skriver Smålandsposten.

Kvinnan ringde till polisen och när de kom till platsen visste hon att hunden hade suttit inlåst i den varma bilen i minst 30 minuter eftersom hon hade hållit kontroll på hunden så länge.

En mindre hund satt fastkopplad inne i bilen på golvet höger fram, hunden skällde och verkade flämta, står det i polisens promemoria, skriver Smålandsposten.

Poliserna letade efter hundens och bilens ägare men kunde inte hitta dem och bestämde sig därför för att krossa en bilruta för att rädda hunden.

När poliserna fick ut hunden ur bilen var den helt tyst. Där den hade suttit fanns det en vattenskål som nästan var helt tom.

Poliserna tog in hunden i sin radiobil, parkerade i skuggan och satt luftkonditioneringen på full effekt, samt gav hunden rejält med vatten att dricka, vilket gjorde att den piggnade till.

En stund därefter hittade polisen ägarna och delgav dem misstanke om djurplågeri, paret förhördes, mannen erkände brott och hävdade att han bara tänkt vara borta en liten stund.

Kvinna förnekade dock brott och påstod att de endast varit borta i 15 minuter, hon sade att hon inte tyckte det var särskilt varmt och att hon ansåg att poliserna borde ha letat upp henne i stället för att krossa en bilruta.

Kvinnan blev irriterad när poliserna förhörde henne på grund av misstanke om djurplågeri.

Det är ju bara en hund. Det är inte en människa som kommer att dö, sade hon, skriver Smålandsposten.

En bil med krossad ruta och en irriterad kvinna. Ägaren blev irriterad för att polisen krossat en bilruta för att rädda en hund. Det är inte kvinnan i texten på bilden

Smålandsposten skriver att kvinnans spontana reaktion när polisen förklarade för henne att det kan bli aktuellt att komma till tingsrätten var, ”För en hund ska man komma till rätten”.

Det fanns inte tillräcklig ventilation eller något skydd mot värmen i bilen som hunden lämnades i och åklagaren föreslår 2 000 kronor i böter vardera för hundägarna, det rapporterar Sveriges Radio.