Därför prutar inte svensken

Svenskar prutar sällan. Vi litar till systemet och tror att priserna ligger fast som det svenska urberget.

Men när pengarna sinar kan det bli ändring på det, tror prutforskaren.

John Magnus Roos har i sin forskning för SOM-institutet under många år intresserat sig för hur vi förhåller oss till att pruta, frågan har funnits med i mer än tio år. Men inte förrän nu har prutfrågan fått någon uppmärksamhet utifrån, konstaterar han.

Fenomenet är inte utbrett i Sverige jämfört med andra länder. Priset anses givet, som att det är bestämt att det inte finns något förhandlingsutrymme, säger Roos som är konsumtionslektor i socialpsykologi vid Göteborgs universitet.

I den senaste mätningen från institutet från 2022 svarar de tillfrågade att de prutat ungefär två gånger det senaste året.

Han ser att det finns flera orsaker till att vi är försiktiga med att förhandla om priset.

I Sverige är vi bland de mest välvilliga av alla befolkningar. Vi är inte cyniska, och vi har stor tillit. Vi accepterar priset, förklarar han.

Vi vill också gärna undvika konflikter, och tycker att det känns lite pinsamt att börja ackordera om ett pris, och vi har en stor tillit till systemet för prissättning och den person som står bakom kassan, konstaterar han.

Vi tror att systemet garanterar att priset är rätt, förhandlat och klart. Om man tittar i befolkningen så är de som har lägre grad av tillit mer benägna att pruta. Män prutar också oftare än kvinnor.

Vi svenskar är också lite introverta som personlighetstyp, förklarar han, och det gör att vi inte så gärna snackar och slår oss i slang med andra. Det gör att vi inte har lika lätt för att pruta, då ska man gilla att prata med folk och slänga käft.

Finländare prutar antagligen ännu mindre än vi, skulle jag tro. De är ännu mer introverta som befolkning.

Fast på senare tid har vi rest mer, och fler från andra kulturer har också kommit hit. Det har gjort att vi fått upp ögonen för fenomenet, tror han.

Vår ekonomi i Sverige är också utvecklad. Vi har helt enkelt haft det ganska gott ställt, och kunnat köpa det vi vill ha och behöver.

I en ekonomi där alla har det bra så kan man hålla sig till systemet.

Nu kan det dock bli annorlunda. Vi får det kärvare, och det kommer antagligen att göra att fler av oss vill förhandla oss till bra priser.

Jag tror att vi kommer att pruta mer. Man ser i länder där ekonomin är mindre utvecklad att människor prutar mer. Det hänger nog ihop med att strukturerna är mer kaotiska, man försöker då hitta möjligheter att förhandla.

Själv hör han till dem som gärna förhandlar om ett pris. Inte bara för att få ned kostnad, utan också för att testa ur ett rent professionellt perspektiv. Går det att pruta, och i så fall hur? John Magnus Roos tycker att det ofta lyckas.

Det är kul att testa, och det funkar ju. Man får göra det med ett leende. Man kan ju inte få mer än ett nej.

Konsumtionsrapporten

Enligt den senaste Konsumtionsrapporten från december 2022 stundar sämre tider och hushållen minskar därför sin konsumtion rejält på vissa områden. "Tillväxten var mycket stark under kvartal ett och två, men under det tredje kvartalet 2022 har ökningen av de totala konsumtionsutgifterna legat nära noll i fasta priser" står det i rapporten, som också slår fast att hushållen har minskat sin konsumtion av bland annat möbler, inredning och rutinunderhåll av hemmet.

Svenskar prutar ungefär två gånger om året, enligt de som tllfrågats om sin konsumtion av SOM-institutet.

De tuffare tiderna gör att vi antagligen blir mer benägna att pruta, enligt konsumtionsforskaren John Magnus Roos. I länder vars ekonomier är mer kaotiska och mindre utvecklare prutas det mer. Så kan det bli även i Sverige om vi får det sämre.