Bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen efter prostatacancer. Det finns olika typer av bröstcancer. De flesta blir av med sjukdomen efter behandling om bröstcancern upptäcks tidigt. Det finns behandlingar som kan göra att Du får leva ett bra liv om bröstcancern upptäcks senare och har hunnit sprida sig.

I början ger bröstcancer oftast inga symtom. Efter en tid kan Du få ett eller flera symtom.

En knöl i bröstet eller i armhålan kan vara bröstcancer. Det gäller särskilt om Du är 40 år eller äldre och om knölen är ny och det har gått några veckor utan att den verkar vara på väg att försvinna. Knölar som försvinner efter en mensperiod är nästan aldrig cancer.

Det går inte att känna med fingrarna om en knöl är en cancertumör.

Bröstet kan ibland se annorlunda ut än det brukar göra. Huden eller bröstvårtan kan bli indragen. Ibland går det att känna en knöl under indragningen.

Bröstet kan bli ömt eller göra ont. Det är ibland ett symtom vid bröstcancer. Det är vanligare att det beror på något annat, t ex att Du snart ska ha mens. Då kan brösten kännas spända.

Ett sår på bröstet eller bröstvårtan som inte läker inom 2-3 veckor kan bero på bröstcancer. Det är vanligare med andra orsaker.

Bröstet kan svullna. Huden på bröstet blir förtjockad och porerna syns som små gropar. Det är ett ovanligt symtom vid bröstcancer. Huden kan samtidigt rodna. En annan förklaring till svullnad och rodnad kan vara mjölkstockning eller bröstböld.

Vätska ur bröstvårtan är ganska vanligt men beror oftast inte på bröstcancer. Det kan i stället bero på att hormonnivåerna är förändrade. Då är vätskan oftast genomskinlig, eller mjölkaktig. Blodig eller brunaktig vätska kan innebära att det finnas cellförändringar eller förstadium till cancer i bröstet.

Kontakta en vårdcentral om Du tror att Du har bröstcancer. På vissa håll kan Du söka specialiserad öppenvård utan att behöva remiss. Det kan vara t ex på en bröstmottagning eller kirurgmottagningen på ett sjukhus.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Du utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren har starka skäl att tro att Du har bröstcancer.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att det går så snabbt som möjligt att bli undersökt och få svar på de undersökningar som behövs.

En läkare känner igenom brösten och lymfkörtlarna i armhålan, vid nyckelbenen och på halsen. Läkaren kan be Dig att svara på olika frågor.

Har Du någon genetisk släkting som har haft bröstcancer eller äggstockscancer.

Använder Du p-piller, eller får Du någon annan hormonbehandling, t ex på grund av klimakteriebesvär.

Det är även viktigt att berätta om tidigare hormonbehandlingar som är avslutade.

Båda brösten undersöks med mammografi som är en form av röntgen.

Du undersöks med ultraljud om det finns en knöl eller om mammografibilderna visar på någon avvikelse, eller för att se lymfkörtlarna intill bröstet. Du kan också bli undersökt med ultraljud om mammografibilderna är svåra att bedöma därför att Du har täta bröst.

Ett prov från knölen kan undersökas i mikroskop för att se om det finns cancer och vilken typ av bröstcancer det är.

Du kan behöva undersökas mer om Du har cancer och cancertumören är stor eller om det finns tecken på att cancern har spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan. Undersökningarna kan visa om cancern har spridit sig till andra delar av kroppen.

Det är vanligt att behöva bli undersökt med datortomografi. Du kan också behöva få levern undersökt med ultraljud. Även skelettet kan behöva undersökas. Det görs med magnetkamera eller med skelettskintigrafi.

Vid skelettskintigrafi sprutas en liten dos av ett radioaktivt läkemedel in i blodet. Läkemedlet söker sig till områden i skelettet där någon typ av skada kan finnas, t ex på grund av cancer. Det syns när Du undersöks med en speciell kamera som kallas gammakamera.

Det radioaktiva läkemedlet försvinner snabbt ur kroppen.

Din läkare rådgör med andra specialister om vilken behandling som blir bäst för Dig utifrån resultaten av de undersökningar som har gjorts. Din läkare berättar för Dig vilken behandling de rekommenderar.

Vilken behandling Du kan få beror bland annat på vilken sorts bröstcancer Du har, vilket stadium den är i och hur Du mår för övrigt. 

De flesta som får bröstcancer opereras. Ibland opereras en del av bröstet, andra gånger behöver hela bröstet tas bort.

De flesta som opereras för bröstcancer blir samtidigt opererade i armhålan för att se om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna där.

Du får behandling med läkemedel före operationen om cancertumören behöver krympas.

Det är vanligare att få behandling med läkemedel efter operationen. Syftet är att få bort cancerceller som kan finnas kvar i kroppen. Behandlingen kan öka chansen att Du ska bli av med sjukdomen och minska risken för att den ska komma tillbaka.

Det finns olika läkemedel. Ibland kombineras de.

Cytostatika är en grupp läkemedel som kan hämma cancercellerna på olika sätt. Det vanligaste är att få sex kurer med cytostatika med tre veckors uppehåll mellan kurerna.

Cytostatika ges oftast som dropp direkt in i blodet. Det är vanligt att få en kombination av olika cytostatika. Det brukar ge bättre effekt. Några vanliga läkemedel är de som innehåller epirubicin, doxorubicin, cyklofosfamid, 5-FU, docetaxel eller paklitaxel.

Behandlingen med cytostatika kan göra att Du blir känslig för infektioner, mår illa eller får torra slemhinnor. En del får ont i kroppen eller domningar i fingrar och tår. Det finns bra läkemedel för att både förebygga och mildra de flesta biverkningarna.

Det är vanligt att håret faller av men det kommer nästan alltid tillbaka efter behandlingen. Du kan få en peruk som Du provar ut innan behandlingen börjar.

Behandlingen kan också göra att Du känner Dig mycket trött.

Det är vanligt att hormonet östrogen får bröstcancern att växa. Det finns läkemedel som riktar sig mot hormonet östrogen på olika sätt, så kallade antihormonella läkemedel. 

Det är följande typer av läkemedel:

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet tamoxifen blockerar effekten av det östrogen som Du har i kroppen. Då hindras cancercellerna från att växa och föröka sig.

Läkemedel som tillhör gruppen aromatashämmare hindrar den produktion av östrogen som Du har i kroppsfettet även efter klimakteriet. Aromatashämmare har ingen effekt om du fortfarande har mens eftersom äggstockarna producerar östrogen då. Ibland går det att få läkemedel med goserelin om Du fortfarande har mens men behöver aromatashämmare.

Läkemedel som innehåller goserelin stoppar östrogenproduktionen i äggstockarna och kan användas om Du är under 40 år. Ibland kombineras det med tamoxifen eller aromatshämmare.

Det är vanligt att behöva behandlingen med antihormonella läkemedel i 5-10 år. Det är viktigt att följa behandlingen utan avbrott.

Läkemedlen kan göra att Du får klimakterieliknande besvär även om Du redan har varit i klimakteriet. Vanliga symtom är svettningar, värmevallningar och torra slemhinnor i underlivet. Du kan få ont i lederna om Du får behandling med aromatashämmare.

Prata med Din läkare om biverkningarna. Du kan få byta läkemedel eller få behandling som mildrar biverkningarna om Du har besvär.

HER2-positiv bröstcancer innehåller ett protein som gör att cancercellerna kan växa fortare. Proteinet kan blockeras med hjälp av målriktade läkemedel som innehåller antikroppar.

En del behöver behandling både före och efter operationen, en del opereras först och får behandling sedan.

Du får antikropparna trastuzumab och pertuzumab tillsammans med cytostatika om behandlingen börjar före operationen. Efter operationen fortsätter behandlingen oftast med trastuzumab i ett år.

Du får trastuzumab om Du behöver behandling enbart efter operationen. De första behandlingarna brukar kombineras med cytostatika.

Trastuzumab kan ges som dropp i blodet eller en spruta i underhuden. Pertuzumab ges som dropp i blodet. Det vanligaste är att få behandling var tredje vecka.

Behandlingen kan påverka hjärtat hos en del personer. Det går att behandla och försvinner oftast efter behandlingen. Ditt hjärta undersöks flera gånger under den period som behandlingen pågår.

Behandling med läkemedel som tillhör gruppen bisfosfonater kan stärka skelettet och minska risken för att sjukdomen ska komma tillbaka och påverka skelettet.

Du kan behöva behandlingen om Du har passerat klimakteriet och risken är större att cancern kommer tillbaka. Risken är större, t ex om cancern hade spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan. Du får behandlingen som dropp i blodet en gång i månaden.

Du behöver bli undersökt av en tandläkare innan behandlingen börjar om Du tidigare har haft t ex tandlossning eller en infektion i käkbenet. Det beror på att bisfosfonater då kan orsaka käkskador.

Det är vanligt att få strålbehandling efter en operation, särskilt om bara en del av bröstet har tagits bort. Strålbehandling efter operationen minskar risken för att cancertumören ska komma tillbaka i bröstet.

Du kan också få strålbehandling om lymfkörtlarna innehöll cancerceller. Då får Du strålbehandling både mot bröstet och de områden med lymfkörtlar som finns nära bröstet.

Strålbehandling får Du oftast varje vardag i 3-6 veckor. Ibland är behandlingen längre, t ex om det är svårt att avgöra om all cancer togs bort vid operationen eller om Du är yngre än 50 år. Risken är högre att sjukdomen ska komma tillbaka i bröstet om Du är yngre än 50 år.

Strålbehandling kan bland annat göra att huden blir röd och irriterad när behandlingen pågått ett tag och några veckor efteråt. Det är bra att smörja huden varje dag med oparfymerad hudkräm. Det strålade området kan också bli lite svullet.

Du får komma på ett första återbesök 2-3 veckor efter operationen för att se så att såret läker som det ska. Vilken uppföljning Du behöver därefter beror på vilken slags cancertumör Du hade och vilken annan typ av behandling Du får.

Uppföljningarna organiseras på olika sätt i olika delar av landet. Det kan vara en läkare eller en kontaktsjuksköterska som ansvarar för återbesöken.

De flesta brukar bli kallade till ett återbesök ett år efter avslutad behandling. Brösten undersöks med mammografi. En läkare, kontaktsjuksköterskan eller annan särskilt utbildad sjuksköterska känner igenom båda brösten och undersöker om det finns svullna lymfkörtlar i armhålorna eller på halsen.

Vid uppföljningarna kan Du också få hjälp med eventuella biverkningar av behandlingen.

Ibland fortsätter uppföljningarna några år. De flesta behöver bara undersökas med mammografi varje år eller vartannat år. Du kallas automatiskt om Du är kvinna och 40-74 år. Kliniken där Du får behandling ordnar så att Du blir kallad om Du är yngre än 40 år eller äldre än 74 år eller om Du är man.

Det är vanligare att Du själv upptäcker om Du får nya symtom, än att de upptäcks vid en uppföljning. 

Kontakta vården genast om en eller flera av följande saker stämmer:

Du har något symtom från bröstet, t ex en knöl i bröstet eller kring bröstet

Du har ont i t ex skelettet sedan mer än två veckor

Du har hosta som inte går över

Du känner Dig ovanligt trött

Kontaktsjuksköterskan kan svara på frågor även mellan uppföljningarna och kan snabbt ordna ett besök så att Du får bli undersökt. Kontakta en vårdcentral i stället om kontakten med kontaktsjuksköterskan har upphört därför att det har gått lång tid sedan behandlingen.

Det kallas återfall om bröstcancern kommer tillbaka efter behandling. Cancern kan komma tillbaka i bröstet som Du har kvar eller i lymfkörtlarna i armhålan.

Cancern kan också komma tillbaka som metastaser. Det är samma sak som dottertumörer och innebär att cancern har spridit sig till andra delar av kroppen, t ex skelettet, levern eller lungorna.

Metastaser i andra delar av kroppen än brösten minskar chanserna att bli av med cancern. Då finns behandling som kan bromsa sjukdomen, ibland i flera år.

Risken för återfall beror på flera olika egenskaper hos bröstcancern. 

Här är några exempel:

Risken för återfall är mindre ju mindre cancertumören är

Risken för återfall är mindre om lymfkörtlarna är fria från cancer

Bröstcancer som är oberoende av hormoner: Det är mycket sällsynt med återfall efter fem år

Bröstcancer som är beroende av hormoner: Risken för återfall kan finnas kvar även efter mer än tio år. Risken är liten om cancern bara fanns i bröstet utan att ha spridit sig till lymfkörtlarna. Risken för återfall minskar om Du tar läkemedel mot hormonet östrogen.

Läkaren avgör i samråd med dig vilken behandling som blir bäst om Du är gravid och får bröstcancer. 

Behandlingen beror på flera saker.

Hur allvarlig är cancertumören

Vilka är riskerna för barnet

Vad vill Du

Om Du har en partner eller någon annan närstående är det bra om han/hon också kan vara med i beslutet.

Du kan undersökas med mammografi och ultraljud även om Du är gravid eller ammar.

Du kan lämna cellprov eller vävnadsprov. Det kan finnas en risk att det börjar läcka mjölk från stället där sticket görs om Du ammar.

Lungorna kan röntgas och levern kan undersökas med ultraljud för att se om cancern har spridit sig. Du kan också undersökas med magnetkamera fast Du är gravid.

Behandlingen beror på när i graviditeten bröstcancern upptäcks. Det går att bli opererad under alla delar av graviditeten. Efter 16e graviditetsveckan går det att få cytostatikabehandling. Då är risken mycket liten för att fostret ska påverkas av behandlingen.

Behandlingar som behöver vänta till efter förlossningen är strålbehandling, antihormonell behandling och målriktad behandling.

I brösten finns många mjölkkörtlar där bröstmjölken bildas. Varje mjölkkörtel har en mjölkgång som leder ut i bröstvårtan. Bröstcancer kan uppstå i mjölkkörtlarna eller i mjölkgångarna.

Bröstcancer är den näst vanligaste cancersjukdomen, efter prostatacancer. Drygt 8 000 personer får bröstcancer varje år. Några får cancer i båda brösten. Varje bröstcancer räknas för sig  och därför är antalet diagnoser lite fler än antalet personer som får bröstcancer.

Män kan också få bröstcancer men det är mycket ovanligt, ungefär 40 personer om året i hela Sverige.

Cancer i mjölkgångarna vanligast

Bröstcancer kan uppstå i olika delar av bröstet:

Duktal cancer är bröstcancer i mjölkgångarna som leder ut bröstmjölken genom bröstvårtan. Det är den vanligaste formen av bröstcancer.

Lobulär cancer är cancer i mjölkkörtlarna som bildar bröstmjölk.

Det finns olika typer av bröstcancer. De behandlas olika. Det går nästan alltid att bli helt fri från alla typer av bröstcancer, om cancern upptäcks i ett tidigt stadium. Annars går det oftast att bromsa sjukdomen i flera år.

Luminal cancer är den vanligaste formen av bröstcancer. Åtta av tio bröstcancertumörer är luminala. Cancern är beroende av könshormoner för att växa, t ex östrogen och progesteron. Luminal cancer delas in i luminal A och luminal B.

Luminal A utvecklas lite långsammare. Det är vanligt att behöva opereras och att få strålbehandling och hormonbehandling.

Luminal B utvecklas snabbare. Det är vanligt att behöva bli opererad och att få strålbehandling, cytostatikabehandling och antihormonell behandling.

Ungefär var åttonde bröstcancer är HER2-positiv. Cancercellerna har extra mycket av ett protein som heter HER2. Det gör att cancertumören kan växa fortare. Det är vanligt att behöva bli opererad och få strålbehandling. Du behöver också behandling med cytostatika och målriktad behandling med antikroppar.

Ungefär var tionde bröstcancertumör är trippelnegativ. Det betyder att den växer oberoende av östrogen, progesteron eller HER2. Behandlingen består av cytostatika, strålbehandling och operation.

Det kan vara bra om en utredning görs för att ta reda på om bröstcancern är ärftlig. Risken för det är större om Du har trippelnegativ cancer. 

Bröstcancer brukar delas in i olika stadier. Hur länge cancern är kvar i ett tidigt stadium innan den utvecklas vidare kan variera mycket även mellan olika personer som har samma typ av bröstcancer.

I början växer cancern bara på den plats där den har uppstått. Det är ett förstadium till bröstcancer och kallas cancer in situ. De flesta har inga symtom men mammografi kan upptäcka cancer in situ.

Cancertumören kan växa igenom mjölkgångens eller mjölkkörtelns vägg ut i fettväven eller bindväven i bröstet. Det kallas att cancern är invasiv. Ibland går det att känna en knöl men många bröstcancertumörer är bara någon centimeter även när de är invasiva. Då går de oftast inte att känna. Däremot kan de upptäckas med mammografi.

Cancertumören kan vara upp till fem centimeter. Den kan ha spridit sig längs lymfkärlen till lymfkörtlar i armhålan. 

Cancertumören är större än fem centimeter eller också har den växt in i huden eller bröstkorgen. Den kan också ha spridit sig till flera lymfkörtlar ovanför nyckelbenet eller bakom bröstbenet.

Cancercellerna växer in i blodkärl så att sjukdomen sprider sig till andra delar av kroppen och bildar nya cancertumörer. Det kallas dottertumörer eller metastaser. Metastaser kan finnas i t ex skelettet, lungorna eller levern.

Metastaser bildas oftast när cancertumören har funnits i bröstet i flera år och när den har vuxit och blivit flera centimeter stor. Men det kan också ta både kortare och längre tid för bröstcancer att sprida sig.

Det är viktigt att Du ser till att bli undersökt varje gång Du får en kallelse till mammografi. Mammografi kan upptäcka de tidigaste formerna av bröstcancer som inte ger några symtom. Du får regelbundna kallelser om Du är kvinna och mellan 40 och 74 år.

Du kan känna igenom brösten regelbundet. Det kan inte ersätta de regelbundna kontrollerna med mammografi men Du kan lättare märka förändringar om Du lär Dig hur Dina bröst brukar kännas.

Kontakta vården om Du får något symtom, även om Du nyligen har undersökts med mammografi.

Det går aldrig att helt säkert säga varför en person har fått cancer. Däremot finns det saker som kan öka risken för att få bröstcancer. Många riskfaktorer kan Du inte göra något åt, andra går att påverka.

Före 40 års ålder är bröstcancer ovanligt. Därefter ökar risken.

Mycket östrogen i kroppen under långa perioder ökar risken för bröstcancer. Att få mens tidigt och att komma in i klimakteriet sent innebär att östrogen påverkar kroppen extra länge.

Hormonbehandling under lång tid mot klimakteriebesvär ökar risken för bröstcancer. Risken för cancer är troligen mycket liten om Du får hormonbehandling under kortare tid än fem år. Risken för bröstcancer ökar något om Du använder p-piller längre än fem år. Risken minskar om Du slutar med p-piller.

Täta bröst ökar risken för bröstcancer. Det är inte klart varför det är så. Täta bröst innebär att Du har mycket bröstkörtelvävnad. Du kan inte själv avgöra om Du har täta bröst men det syns på mammografibilder.

Övervikt efter klimakteriet ökar risken för bröstcancer.

Bröstcancer är en av de cancerformer som påverkas mest av alkohol. Ju mindre Du dricker, desto mindre är risken. 

Rökning ökar risken för bröstcancer. Ju mindre Du röker, desto mindre är risken. Det finns olika hjälp om Du vill sluta röka.

Att vara stilla mycket ökar troligen också risken för bröstcancer, oavsett vad Du väger. 

Mellan 5-10% av all bröstcancer är ärftlig. Personer med en ärftligt ökad risk kan få bröstcancer eller äggstockscancer när de är 40 år eller yngre.

Det går att utreda om Du har en ärftligt ökad risk för bröstcancer. Du kan be om en utredning om det finns skäl att tro att risken kan vara ökad. 

Du kan få komma på särskilda kontroller om utredningen visar att Du har en ärftligt ökad risk. Då undersöks brösten med bland annat mammografi, ultraljud eller magnetkamera.

Du kan få operera bort brösten för säkerhets skull om Du har en ärftlig risk för bröstcancer. Du kan också få operera bort äggstockarna. Du kan fortfarande få bröstcancer eller äggstockscancer trots en operation men risken är mycket liten.

Graviditet kan minska risken för bröstcancer. Risken minskar för varje graviditet. Risken minskar mer ju yngre en person är vid sin första graviditet. Risken för bröstcancer kan däremot öka lite för den som blir gravid för första gången efter 30 års ålder, jämfört med att inte ha fött barn alls. Men det är en liten ökning.

Amning minskar också risken för bröstcancer, men inte lika mycket som att vara gravid.

För de flesta som har haft bröstcancer finns det inga fysiska eller praktiska hinder för att fortsätta med livet som det var före sjukdomsbeskedet.

Det varierar från person till person hur mycket sjukskrivning som behövs, om Du har rätt till det. De flesta som får cytostatikabehandling behöver vara helt sjukskrivna medan behandlingen pågår. En del som får strålbehandling kan arbeta deltid medan behandlingen pågår.

Det är vanligt att kunna återgå till vardagen när behandlingen med cytostatika eller strålbehandling är avslutad. Det gäller även om Du behöver fortsätta med antihormonell behandling eller antikroppsbehandling. Du kan behöva öka arbetstiden lite i taget om Du har varit sjukskriven. 

En del behandlingar behöver pågå under lång tid, t ex behandling med antihormonella läkemedel. Behandlingarna kan ge besvärliga biverkningar.

Du kan känna Dig mer motiverad att följa behandlingen om Du vet mer om hur den fungerar. Ett sätt är att ta hjälp av en patientförening. Där kan Du få prata med någon som har fått samma behandling och som kan berätta vad den innebär. 

Prata med Din läkare eller kontaktsjuksköterska om biverkningarna besvärar Dig, det finns ofta bra möjligheter att lindra dem.

Patientpodden om bröstcancer, "När jag mådde så dåligt trodde jag att jag var den enda människan på hela jorden som mådde så".

En del har ont, även en tid efter behandlingarna. Det finns olika hjälp och behandlingar att få, beroende på varför det gör ont. Att lära sig mer om varför det gör ont kan också hjälpa.

Du få kan få en protes, en delprotes eller en bröstrekonstruktion för att ersätta hela eller de delar av bröstet som har tagits bort.

Förlusten av en kroppsdel kan ändå skapa känslor av sorg. Du kan känna annorlunda inför Din kropp. Det kan påverka självkänslan och sexualiteten. Det finns hjälp att få. 

Du mår bättre, får mindre ont och orkar mer om Du tar hand om Dig. Rör på Dig så mycket Du orkar. Välj en fysisk aktivitet som Du trivs med och känner att Du klarar av. Be läkaren om en remiss till en fysioterapeut om Du behöver hjälp.

Försök att äta bra.

Ta flera korta pauser om Du känner Dig mycket trött. Undvik att vila långa stunder.

Livet kan kännas annorlunda även om allt har gått bra och Du kan leva som Du gjorde före sjukdomen och behandlingen. Erfarenheterna av vad Du har varit med om har Du alltid med Dig. Det är vanligt att det känns jobbigt i perioder. Oftast blir det bättre, även om det kan ta tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Det är viktigt att Du får återhämta Dig på det sätt som passar Dig. Gör saker som Du tycker om. Umgås med människor som känns bra för Dig.

Vissa behandlingar kan försämra fertiliteten. Det kan ändå gå att få till en graviditet.

Använd preventivmedel om Du har haft bröstcancer och vill undvika en graviditet. Prata med Din läkare om Du behöver preventivmedel som innehåller hormoner.

Du kan vara fertil även om en eller flera av följande saker stämmer:

Du har fått behandling med cytostatika

Du får behandling med tamoxifen

Du har oregelbunden mens eller ingen mens

Det kan gå att spara ägg eller embryon före cancerbehandlingen så att Du kan bli gravid efteråt. Förberedelserna som behövs kan innebära att cancerbehandlingen fördröjs lite.

Prata med Din läkare om vilka möjligheter som gäller för Dig.

Du erbjuds att frysa in sperma om Du är man.

De hormoner som behövs för att bli gravid är samtidigt en risk vid bröstcancer. Men risken för återfall verkar vara låg om Du blir gravid efter att Du har behandlats för bröstcancer. Det visar den forskning som har gjorts.

Du får komma till specialistmödravården om Du blir gravid efter att Du har haft bröstcancer.

Prata med Din läkare om Du vill bli gravid och har haft bröstcancer.

Cytostatika försämrar fertiliteten. Men ofta är det bara tillfälligt. De första 3-12 månaderna efter behandlingen kan det vara svårt att få till en graviditet. En del som får cytostatikabehandling kommer i klimakteriet i förtid.

Tamoxifen kan skada fostret. Därför behöver Du göra ett uppehåll i behandlingen redan 2-3 månader innan Du försöker att bli gravid. Du kan börja med tamoxifen igen när barnet är fött och när Du inte ammar.

Strålbehandling påverkar inte fertiliteten.

Det går att amma även om en del av bröstet har opererats bort. Strålbehandling kan göra att det kommer mindre med mjölk, men bara i det behandlade bröstet.

Det finns många olika sätt att reagera på att få ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med Din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. 

På många sjukhus finns särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan även prata med sjukhusets kurator. 

Barn behöver få veta vad som händer och prata om det. 

Du har rätt att vara delaktig i Din vård när det är möjligt. Vårdpersonalen ska se till att Du förstår vilka behandlingsalternativ som finns och vad de innebär.

Du kan ställa frågor eller be att få informationen nedskriven. Du har rätt att få information på Ditt eget språk om Du inte talar svenska. Du har rätt att få tolkhjälp om Du har en hörselnedsättning.

Du ska ha möjlighet till en vårdplan. Den ska svara på frågor som är viktiga för Dig, t ex hur Du får rehabilitering och vem Du kan kontakta om Du behöver.

Du kan få en ny medicinsk bedömning om Du känner Dig osäker på om Du får den vård och behandling som är bäst för Dig.

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk.