Livmodercancer

Livmodercancer innebär att det har uppstått en cancertumör inne i livmodern. Symtomen märks ofta tidigt. Då går det att få behandling som tar bort sjukdomen. Livmodercancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna i Sverige. Livmodercancer är ovanligt före 40 års ålder.

Livmodercancer är en annan sjukdom än livmoderhalscancer. 

Livmodercancer uppstår i slemhinnan på livmoderns insida. Drygt 1 400 personer om året får sjukdomen. De flesta har passerat klimakteriet. De flesta kan få behandling som tar bort sjukdomen. Livmodercancer är samma sak som livmoderkroppscancer.

Slemhinnan i livmodern byggs upp när hormonet östrogen påverkar celler så att de delar på sig och nya celler bildas.

Livmodercancer kan uppstå i slemhinnan om något blir fel i celldelningen. Först växer cancertumören bara i slemhinnan. Sedan kan den börja växa igenom slemhinnan och in i livmoderns muskelvägg.

Det finns lymfkärl och blodkärl i livmoderväggen. Cancercellerna kan spridas genom dem till lymfkörtlarna i bäckenet och magen. Där kan cancercellerna bilda metastaser, som är samma sak som dottertumörer. Cancercellerna kan också spridas till äggstockarna, slidan och lungorna.

Förändrade celler kan bildas och börja föröka sig okontrollerat om något går fel vid celldelningen. Cellförändringarna kan leda till livmodercancer.

Symtomen vid livmodercancer kan vara blödningar eller flytningar som på något sätt är annorlunda:

Du får blödningar fast Du har slutat att ha mens.

Du får förändrade flytningar när Du är i klimakteriet eller efter att Du har slutat att ha mens.

Du får förändrad mens innan Du har kommit i klimakteriet eller när Du är i klimakteriet. Förändrad mens kan t ex vara att Du blöder mer än Du brukar eller att mensen pågår längre.

Det är ovanligt att det gör ont men det kan vara ett symtom om Du tidigare har fått behandling för t ex framfall eller cellförändringar i livmoderhalsen. Då kan det göra ont därför att det är för trångt för att blödningen som cancern orsakar ska kunna komma ut. Det kan göra ont som vid mens.

Symtomen kan ha andra orsaker än cancer. Enstaka blödningar under första året efter den sista mensen beror ofta på att äggstockarna fortfarande producerar hormoner.

Kontakta en vårdcentral eller en gynekolog om Du har symtom som kan bero på på livmodercancer.

Om det är helg kan Du vänta tills det blir vardag.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Läkaren behöver känna och titta på livmodern. Det görs vid en gynekologisk undersökning.

Du erbjuds utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att Du kan ha livmodercancer. Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Det innebär bland annat att det finns tider avsatta för de undersökningar Du kan behöva.

Läkaren som skriver remissen berättar för Dig varför Du bör utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp, vad det innebär och när Du kan få besked om Du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om Du är tydlig med hur personalen säkrast når Dig, så att Du inte missar någon tid.

Ett vävnadsprov kan visa om Du har livmodercancer. Vävnadsprovet kan ofta tas vid den gynekologiska undersökningen. Läkaren för in en tunn slang genom slidan, livmoderhalsen och in i livmodern. Slemhinneceller sugs ut genom slangen. Det kan göra lite ont men provtagningen går fort.

Vävnadsprovet kan också tas vid en gynekologisk skrapning. Skrapning görs på ett sjukhus.

Vävnadsprovet skickas till ett laboratorium där det undersöks i mikroskop.

Fler undersökningar behövs för att ta reda på mer om sjukdomen om Du har cancer. Undersökningarna kan visa hur stor cancertumören är och om den har spridit sig.

Lungorna brukar röntgas eller så undersöks hela bröstkorgen och magen med datortomografi eller med magnetkamera för att se om cancern har spridit sig.

En grupp med specialister på gynekologisk cancervård föreslår den behandling de bedömer blir bäst för Dig utifrån de undersökningar som har gjorts. Sedan pratar Du och läkaren om det.

Den vanligaste behandlingen är operation. Efter operationen kan Du behöva strålbehandling och ibland behandling med cytostatika.

En del får bara strålbehandling eller hormonbehandling i stället för operation.

Oftast tas hela livmodern bort. Även äggledarna och äggstockarna opereras bort eftersom cancern kan sprida sig dit. Ibland tas också lymfkörtlar i magen bort.

Det vanligaste är att bli opererad med titthålskirurgi, som också kallas laparoskopi. Då förs smala instrument in genom små hål i magen. Där lossas organen så att de kan tas ut genom slidan.

Ibland behöver kirurgen operera genom ett snitt i magen.

Du sövs före operationen. 

Det är vanligt att kunna lämna sjukhuset 1-2 dagar efter titthålsoperationen. En del behöver stanna längre. Du kan behöva stanna ungefär 4-7 dagar om operationen gjordes genom ett snitt.

Det är ovanligt med allvarliga komplikationer. Du får blodförtunnande läkemedel som minskar risken för blodpropp.

En del kan få en infektion i såret eller urinvägsinfektion. Kontakta kliniken där Du opererades om Du får feber, svårt att kissa eller om det gör ont på ett nytt sätt de första veckorna efter operationen.

Du kan inte längre bli gravid om livmodern har tagits bort. Du kommer in i klimakteriet om båda äggstockarna har tagits bort och Du inte redan har passerat klimakteriet. Du kan få klimakteriebesvär även om Du redan har passerat klimakteriet, men de besvären brukar gå över snabbt.

Undvik att röka eller att dricka alkohol före och efter operationen. Såren läker bättre, och risken minskar för blödningar, infektioner och att hjärtat och lungorna ska påverkas. Dessutom återhämtar Du Dig snabbare.

Sluta helst att röka helt, gör annars ett uppehåll. 

Drick ingen alkohol alls minst fyra veckor före operationen eller den tid som är kvar till operationen om den ska göras tidigare. Vänta dessutom minst fyra veckor efter operationen innan Du dricker alkohol.

Prata med Din läkare om Du behöver hjälp att sluta röka eller hjälp att ändra Dina alkoholvanor.

Du kan få strålbehandling efter operationen om det finns risk att cancerceller har spridit sig utanför livmodern.

Du kan få strålbehandling i stället för att bli opererad om Du t ex har någon annan sjukdom som gör att det är olämpligt med en operation.

Det finns yttre strålbehandling och inre strålbehandling.

Yttre strålbehandling betyder att strålningen kommer från en apparat utanför kroppen. Det är vanligt att få behandling varje vardag i fem veckor.

Du kan lämna sjukhuset efter varje behandlingstillfälle. Ett behandlingstillfälle tar några minuter. Första besöket kan vara lite längre.

Inre strålbehandling betyder att strålningen ges inifrån kroppen. Då blir det möjligt att behandla med en hög stråldos utan att det påverkar den friska vävnaden runt omkring så mycket.  

Du får prova ut en kapsel som ser ut som en stav. Ett radioaktivt läkemedel placeras i kapseln. Läkaren sätter in kapseln i slidan och tar ut den efter några minuter. Då är behandlingen klar.

Det är vanligt med behandling en gång i veckan i tre veckor. Du kan lämna sjukhuset efter varje behandlingstillfälle.

En del får besvär medan behandlingen pågår. Du kan bli mycket trött, må illa eller få diarré. Det kan svida när Du kissar. Besvären går oftast över en tid efter att behandlingen är avslutad, men ibland blir besvären bestående.

Ibland kan cytostatika vara ett komplement till operation och strålbehandling. Cytostatika får Du som dropp i blodet vid ett besök på sjukhuset.

Behandlingen tar några timmar. Efteråt kan Du lämna sjukhuset.

Det är vanligt att behandlingen upprepas 4-6 gånger. Det kallas en kur. Oftast behövs flera kurer. Mellan varje kur brukar det vara tre veckor.

Biverkningar av cytostatika kan ofta lindras

Cytostatika kan göra att Du mår illa men det finns läkemedel som kan lindra.

Det är vanligt att bli trött och känslig för infektioner. Vissa cytostatika kan göra att Du tappar håret. Det kommer tillbaka efter behandlingen. Du kan få prova ut en peruk innan behandlingen börjar, om Du vill.

Behandling med gulkroppshormon kan motverka östrogenet som cancern behöver för att växa. Det kan bromsa och minska cancern.

Du kan få hormonbehandling som enda behandling om Du t ex har någon annan sjukdom som gör att det är olämpligt med operation eller strålbehandling. Behandlingen får Du som tabletter.

Du behöver komma på återbesök när behandlingen är klar. Återbesöken är till för att upptäcka om sjukdomen skulle komma tillbaka och för att Du ska få hjälp med biverkningar som Du kan ha fått av behandlingen.

Vid återbesöken görs alltid en gynekologisk undersökning. Ibland behövs fler undersökningar, t ex att lungorna röntgas eller datortomografi.

Risken att sjukdomen ska komma tillbaka är störst de första åren. Därför är det vanligt med fler återbesök i början och färre ju längre tiden har gått sedan Du fick behandling, men det kan variera. Återbesöken brukar upphöra efter fem år. 

Det går att bli av med cancern igen om den kommer tillbaka. Vilken behandling Du kan få beror på hur Du mår och var i kroppen cancern kommer tillbaka.

Det är vanligt med cytostatika, men det kan vara andra sorters cytostatika än när Du hade sjukdomen första gången. Du kan bli opererad igen om det finns en möjlighet att all cancer kan tas bort. Du kan också få behandling med gulkroppshormon.

Ibland går det inte att bli av med sjukdomen. Då finns behandling som kan sakta ner cancern och lindra symtom. Det kan göra att Du får leva ett bra liv trots sjukdomen, ibland i många år. 

Det varierar från person till person hur sjukdomen och behandlingarna påverkar livet. De flesta mår bra efter behandlingen och har inga eller bara små besvär.

Hur stora förändringarna blir för Dig beror på vilken behandling Du behöver, om Du har andra sjukdomar och hur Du mår i övrigt. Det kan också variera från en period till en annan. 

Här är några saker som du kan uppleva efter behandling för livmodercancer.

Livmodern och äggstockarna kan kännas viktiga, oavsett om Du redan har fött barn eller inte kan eller tänker göra det. Det kan vara orsaken om Du känner sorg och saknad efter behandlingen mot livmodercancer.

En del kan känna sig mycket trötta fastän de vilar och sover. Tröttheten kan ha olika orsaker. Berätta om Du är mycket trött. Då kan Du få hjälp, och andra omkring Dig kan förstå hur Du har det. 

Rör på Dig på ett sätt som passar Dig, det brukar hjälpa mot tröttheten. Ta flera korta vilopauser hellre en än att vila länge åt gången. 

Du kan få besvär med förstoppning, diarréer, gaser eller att det läcker urin. Det finns olika hjälp att få, och en del som Du kan göra själv. 

Sjukdomen och behandlingarna kan göra att maten smakar annorlunda. Lusten att äta kan också påverkas om Du har förstoppning eller diarré. Du kan få hjälp om Du behöver. 

Du kan få svullnader eller en tyngdkänsla i underlivet eller i benen om lymfkörtlar har opererats bort eller strålbehandlats. Det kallas lymfödem. Besvären kan komma direkt efter behandlingen men ibland kommer de senare. Det finns hjälp att få. 

Det går att ha ett bra sexliv och samliv efter livmodercancer, men det kan ta tid. Det kan ha olika orsaker, t ex hur Du tänker och känner. Det finns hjälp att få. 

Du kommer i klimakteriet om äggstockarna också har tagits bort och Du fortfarande hade mens. Då kan Du få vallningar, eller besvär av att slidan blir torr och svider. Det finns olika slags läkemedel som kan hjälpa.

Slidan kan ha blivit kortare och mindre töjbar om Du har fått strålbehandling. Det kan göra slidan trång så att det blir svårare att ha slidsamlag eller att bli undersökt.

Du kan förebygga besvär genom att använda en vaginalstav, som också kallas dilatator. Det är en stav som Du för in i slidan. Du får den på kliniken där Du har fått behandling. Du kan behöva byta storlek efter ett tag.

Du kan behöva vara sjukskriven från någon månad till ungefär ett halvår. Arbetsgivaren är skyldig att underlätta så att Du orkar arbeta.

Det går inte att säga exakt varför någon får livmodercancer, men hormonerna östrogen och gulkroppshormon har ofta betydelse. Gulkroppshormon är samma sak som progesteron.

Östrogen och gulkroppshormon styr menscykeln genom att påverka slemhinnan i livmodern på olika sätt. Östrogen bygger upp slemhinnan. Gulkroppshormon avbryter uppbyggnaden.

Risken för livmodercancer ökar om östrogen kan verka utan att balanseras av gulkroppshormon. Det kan ske av olika anledningar.

Den största risken för livmodercancer är övervikt. Det beror på att östrogen tillverkas i kroppsfettet, förutom i äggstockarna. Ju mer övervikt Du har, desto mer östrogen bildas och desto större blir risken för livmodercancer.

Äggstockarna slutar att tillverka hormonerna östrogen och gulkroppshormon när Du har haft Din sista mens. Men kroppen fortsätter att bilda en viss mängd östrogen i kroppsfettet.

Du utsätts för mer östrogen ju fler gånger Du har haft mens. Risken för cancer ökar alltså om Du börjar få mens tidigt och slutar att ha mens sent.

Risken för livmodercancer kan öka om det går lång tid mellan gångerna som Du har mens, som vid polycystiskt ovarialsyndrom, PCOS. Då har Du ingen ägglossning och bara lite gulkroppshormon.

Behandling med östrogen utan tillägg av konstgjort gulkroppshormon ökar risken för livmodercancer om Du har livmodern kvar. Konstgjort gulkroppshormon kallas också gestagent hormon.

Mindre än 5% av all livmodercancer är ärftlig. Ärftlig livmodercancer kan bero på en förändring i några gener som kallas Lynchgenerna. Förändringen ökar risken även för tjocktarmscancer och ändtarmscancer.

Du kan få ta bort livmodern fast den är frisk om en utredning visar att Du har en ärftlig risk för cancer.

Att undvika övervikt är det viktigaste Du kan göra för att minska risken för livmodercancer. Ät bra mat och rör på Dig.

Graviditet skyddar mot livmodercancer. Det beror på att Du har mer gulkroppshormon i kroppen om Du är gravid. Risken för cancer minskar ju fler gånger Du har varit gravid.

P-piller, p-ring eller p-plåster skyddar också mot livmodercancer. Skyddet finns kvar i flera år efter att Du har slutat med p-piller, p-ring eller p-plåster.

Behandling mot klimakteriebesvär minskar risken om östrogen kombineras med gestagen, som är konstgjort gulkroppshormon.

Behandling så att Du får igång mensen minskar risken för livmodercancer om Du har polycystiskt ovarialsyndrom, PCOS och är i fertil ålder.

Du har rätt att vara delaktig i Din vård när det är möjligt. Vårdpersonalen ska se till att Du förstår vilka behandlingsalternativ som finns och vad de innebär.

Du kan ställa frågor eller be att få informationen nedskriven. Du har rätt att få information på Ditt eget språk om Du inte talar svenska. Du har rätt att få tolkhjälp om Du har en hörselnedsättning.

Du ska ha möjlighet till en vårdplan. Den ska svara på frågor som är viktiga för Dig, t ex hur Du får rehabilitering och vem Du kan kontakta om Du behöver.

Du kan få en ny medicinsk bedömning om Du känner Dig osäker på om Du får den vård och behandling som är bäst för Dig.

Det finns många olika sätt att reagera på att få ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med Din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med Dig, om det är möjligt.

På många sjukhus finns särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan också prata med sjukhusets kurator.

Du kan kontakta t ex Cancerrådgivningen eller en patientförening. 

Barn behöver få veta vad som händer och prata om det. Läs mer om att prata med barn när en förälder är allvarligt sjuk.

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk.