Ett slut på Ukrainakriget kräver troligen ohållbara bakslag på slagfältet eller politisk revolt i Ryssland, enligt bedömare Tidningarnas Telegrambyrå pratat med.
Att det går att knäcka den ryska krigsmaskinen med sanktioner och ekonomisk motvind tror de inte på.
Tiotusentals ryska soldater har dödats eller skadats, kanske över 100 000 enligt vissa västliga källor. Den ryska krigsmakten har under året dessutom förlorat ett mycket stort antal stridsvagnar, artilleripjäser, flygplan, helikoptrar och annan utrustning, som måste ersättas för att Vladimir Putins soldater ska kunna fortsätta kriget i Ukraina.
Till detta kommer alla ryska robotattacker och artillerisalvor mot ukrainska mål, plus all ammunition och alla minor och handgranater som går åt dagligen.
Den statsfinansiella effekten är tydlig. Den ryska försvarsmaktens utgifter ökade med 23% till 66 miljarder dollar (cirka 700 miljarder kronor) i fjol. Och för i år ligger budgeten på 84 miljarder dollar (cirka 880 miljarder kronor).
Krigskostnaderna har gett rejäla underskott i den ryska statsbudgeten på senare tid. I januari hamnade underskottet på den högsta nivån sedan åtminstone 1998, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.
En bidragande orsak är att de löpande intäkterna till Ryssland från exporten av energi har fallit, bland annat till följd av väsentligt lägre pris på olja och gas, men också som ett resultat av EU-embargon, raset för gasleveranser till Europa och ett pristak på olja från G7-länderna.
För att dra in mer pengar har den ryska regeringen börjat skruva på oljeskatten, en av de viktigaste intäktskällorna. Det förslag som har presenterats beräknas i sig lyfta statens oljeintäkter med över 600 miljarder rubel (cirka 85 miljarder kronor).
Om oljepriset håller sig på den här nivån och pristaket på rysk olja skruvas åt, så att taket hamnar lägre och lägre, så kommer det bli väldigt dyrt för Ryssland att hålla på med det här, säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.
Problemet är att om de väljer att prioritera kriget framför landets interna välstånd blir det inget stopp på kriget, även om det blir sämre för den ryska befolkningen
Per Hammarlund, chefsekonom på Fjärde AP-fonden och tidigare tillväxtstrateg på SEB, är inne på samma spår.
Så länge vi inte ser ett avgörande på slagfältet får vi räkna med att det blir så här under överskådlig tid, säger han.
Sanktionsexperten Mattias Hedwall, partner på advokatbyrån Baker McKenzie, håller med.
Vad kan göra att Rysslands krigföring upphör?
Det är svårt att säga. Så länge det finns andra kanaler att bedriva handel med blir det svårt, säger han.
Sanktionerna mot Ryssland i korthet
EU och USA införde de första sanktionerna mot Ryssland redan 2014, efter annekteringen av den ukrainska Krimhalvön. Men sanktionerna blev successivt betydligt mer omfattande och kännbara i samband med den fullskaliga ryska attacken mot Ukraina.
Totalt finns just nu nio olika paket av olika sanktioner mot Ryssland, ryska företag, ryska beslutsfattare och även Belarus. Ett tionde sanktionspaket är på väg.
En del av sanktionerna är handelsrestriktioner, som begränsar både rysk import och export.
Sanktioner har även riktats mot ledande ryska beslutsfattare och personer misstänkta för krigsbrott. På sanktionslistan finns president Vladimir Putin, utrikesminister Sergej Lavrov och en lång rad så kallade oligarker med koppling till Putinregeringen. Totalt finns 1 386 ryssar och 171 ryska företag och organisationer med på sanktionslistan.
Det finns även sanktioner mot finanssektorn, ryska energiföretag, ryska flygbolag och andra transportföretag. Det finns även sanktionsbeslut på diplomatisk nivå, som att Ryssland sparkats ut från den världspolitiska samarbetsorganisationen G8, som nu återgått till att agera som G7.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar