lördag 31 maj 2025
torsdag 29 maj 2025
Kristi himmelsfärdsdag
Kristi himmelsfärdsdag, förr även Helgetorsdag, är en helgdag inom kristendomen som har firats sedan 300-talet. Det är dagen då Jesus efter uppståndelsen enligt Nya Testamentet lämnade jorden, och fördes upp till himlen inför elva av apostlarna. Dagen infaller 39 dagar (på den 40e dagen) efter påskdagen. Liksom påsk och pingst bygger dessa båda helger på måncyklerna och infaller därför vid olika datum olika år. Någon egentlig årsdag av Kristi himmelsfärd kan man alltså inte tala om. Den liturgiska färgen är vit på den här dagen.
Jag skall sända er vad min fader har lovat. Men ni skall stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden. Han tog dem med sig ut ur staden bort mot Betania, och han lyfte sina händer och välsignade dem. Medan han välsignade dem lämnade han dem och fördes upp till himlen. De föll ner och hyllade honom och återvände sedan till Jerusalem under stor glädje. Och de var ständigt i templet och prisade Gud.
Kristi himmelsfärdsdag har firats sedan mitten av 300-talet, eventuellt sedan 375. Då firades redan en högtid vid den tiden på året. Högtiden har kallats betessläppningen, eftersom det var då man lät boskapen gå ut på bete. I vardagligt tal benämns dagen ibland Kristi flygare.
Helgdagen, en röd dag, infaller alltid på en torsdag, vilket gör den följande fredagen till en klämdag som möjliggör för många att få en långhelg med ledighet. Sedan 1924 eller 1925 firas dagen också som folknykterhetens dag.
Den ansågs tidigare vara den första sommardagen i stora delar av Sverige och kallades därför bland annat "barärmdagen", eftersom kvinnorna började gå med bara armar, och "första metardagen" då sommarfisket inleddes. Gökottor, med eller utan kyrklig koppling, firas ofta denna dag.
När Sveriges nationaldag, den 6 juni, 2005 blev helgdag, uppstod möjligheten att få en extra lång ledighet på fem dagar (inklusive klämdagen) om Kristi himmelsfärdsdag infaller den 2 juni. Detta skedde år 2011.
I Sverige infaller Kristi himmelsfärdsdag tidigast den 30 april och senast den 3 juni, vilket gör att den ibland infaller på Valborgsmässoafton eller första maj. Senaste gången den inföll på Valborgsmässoafton var 1818.
onsdag 28 maj 2025
Tom Younger
Tom Younger, född Thomas Harris Younger den 17 oktober 1922 i New York, död 30 januari 1996 på Lidingö, var en amerikansk skådespelare, filmproducent och regissör verksam i Sverige från 1950-talet.
Räkröra i avokado
Både gott och nyttigt. Det svåraste med avokadorecept är nog att köpa avokado som är perfekt mogen. De ska vara relativt mjuka när man klämmer på dem men inte så mjuka att de är mörka inuti. Är de för hårda måste du vänta, en omogen avokado är en katastrof att äta.
4 portioner
2 ägg, hårdkokta
2 avokador
4 dl skalade räkor
3 msk majonnäs
1 dl crème fraîche
1 tsk citron, saft
0,5 tsk paprikapulver
1 krm salt
1 krm svartpeppar
Dill, till garnering
Gräslök, till garnering
Dela avokadofrukterna, ta bort kärnorna och gröp ur köttet. Mosa avokadon och hacka äggen. Blanda räkor (spara gärna några för dekorering), avokado, ägg, majonnäs och crème fraîche och smaka av med citronsaft och kryddor. Fyll de tomma skalen med röran och garnera med räkor, dill och gräslök.
Pasta med tonfisksås
Pasta med tonfisksås är en rätt som verkligen mättar bra. Såsen är riktigt smakrik och lättlagad och den har ett härligt sting från smaksatt crème fraiche. Om det blir någon mat över är detta den perfekta rätten att lägga i matlådan, faktiskt riktigt god att äta även när den är kall.
4 portioner
360 gr pasta penne
300 gr broccolibuketter
1 gul lök
3 vitlöksklyftor
3 msk olivolja
400 gr konserverade körsbärstomater
2 dl crème fraiche paprika & chili
3 msk kapris
2 burkar tonfisk i vatten, á 170 gr
2 tsk torkad oregano
Salt
Koka pastan al dente enligt anvisning på förpackningen. Skär broccoli i buketter och skiva stammen. Låt broccoli koka med pastan de sista tre minuterna. Skala och finhacka lök och vitlök. Fräs mjukt i olivolja i en kastrull. Blanda ner tomater, crème fraiche och kapris. Sjud 5–6 minuter. Blanda ner avrunnen tonfisk och oregano i tomatsåsen och låt allt bli varmt. Vänd ner pasta och broccoli. Smaka av med salt. Servera pasta med tonfisksås direkt.
Söt majskaka
Majskaka med ljuvlig kolasmak som serveras med mustig chokladkräm och glass är en annorlunda och överraskande god efterrätt.
10 bitar
150 gr smör
3 dl strösocker
1 krm vaniljpulver
Rivet skal och saft av 1 lime
3 ägg
2 dl majsmjöl
½ dl vetemjöl
½ tsk bakpulver
Chokladkräm:
1 dl vispgrädde
100 gr mörk choklad
5 dl vaniljglass
Sätt ugnen på 175° eller 160° varmluft. Smält smöret och ta kastrullen från värmen. Rör i socker, vaniljpulver, limeskal och limesaft. Rör i ett ägg i taget och mjölet blandat med bakpulver. Häll smeten i en smord och bröad form med löstagbar kant, cirka 24 cm i diameter. Grädda i mitten av ugnen cirka 30 minuter. Låt kakan kallna. Koka upp grädden i en kastrull. Bryt chokladen i bitar och låt den smälta i grädden. Servera kakan med varm chokladkräm och glass.
Mazarintårta
Mazarintårta, en sagolik tårta att bjuda på till fikat. En härlig botten med mycket smak från mandelmassa. Toppad med vaniljgrädde, färska jordgubbar, mynta och rostad mandel. Denna vackra tårta är perfekt att bjuda på till midsommar och till sommarens alla kalas.
14 bitar
350 gr mandelmassa
175 gr smör, rumsvarmt
3½ ägg
⅗ dl vetemjöl
Garnering:
2⅓ dl vispgrädde
1⅙ dl Dreamy Dessert Klassisk vaniljsås
29⅙ gr rostade mandelspån
Färsk mynta
Sätt ugnen på 175° eller 160° varmluft. Riv mandelmassan. Vispa smör och mandelmassa krämigt. Rör ner äggen ett i taget. Vänd ner mjölet. Häll smeten i en smord och bröad form med löstagbar kant, cirka 24 cm i diameter. Grädda kakan i mitten av ugnen cirka 25 minuter. Låt svalna. Vispa grädden och blanda med vaniljsåsen. Bred ut vaniljgrädden på mazarinkakan. Garnera med färska jordgubbar, mandelspån och myntablad.
Cheesecakekräm med plommonkompott
En fräsch och inte för söt efterrätt som Du snabbt slänger ihop. Kompotten förbereds med fördel dagen före. Toppa med smulat digestivekex för lite krisp.
10 portioner
666⅔ gr plommon
⅚ dl strösocker
⅚ dl vatten
1⅔ kanelstång
250 gr färskost naturell
416⅔ gr Dreamy Dessert Kesella Dessertkvarg vanilj
Kärna ur och skär plommonen i mindre bitar. Lägg i en liten kastrull och rör ner övriga ingredienser. Koka under lock cirka 10 minuter. Låt kallna. Vispa färskost och kvarg luftigt. Smula kexen. Varva kräm, kexsmulor och kompott i portionsglas eller i små skålar.
Kyckling Masala
En snabb och god paneng med thailändska smaker uppnår Du lätt med färdig sås. En spännande kycklingmiddag serverad med nudlar och hackade nötter på toppen.
4 portioner
500 gr kycklingbröstfilé
2 msk smör- och rapsolja
100 gr salladslök
150 gr sugarsnaps
1 påse Tikka masala kryddmix
3 dl matlagningsgrädde
1 dl grovhackade cashenötter
½ dl hackad färsk koriander
Till servering:
250 gr äggnudlar
Börja med att koka nudlarna enligt anvisning på förpackningen. Skär kycklingfilén i bitar och stek i smör- och rapsolja i en stekpanna. Skär salladslöken i bitar och sugar snaps i strimlor. Lägg ner det i pannan. Tillsätt kryddmix och grädde och låt koka på svag värme cirka 3 minuter. Strö över nötter och koriander. Servera med nudlarna.
Spaghettiplättar
Spagettiplättar är barnsligt goda, enkla att göra och blir snabbt populära på middagsbordet. Spagettiplättar är perfekt, snabblagad vardagsmat när det finns spagetti över i kylskåpet.
4 portioner
200 gr spaghetti, cirka 1 liter kokt
3 ägg
2½ dl matlagningsgrädde
150 gr riven ost
½ kruka färsk persilja
½ tsk salt
1 krm svartpeppar
2 msk smör- och rapsolja
Råkostsallad:
75 gr morot
75 gr blomkål
75 gr kålrabbi
75 gr rödbetor
Saft av ½ citron
2 msk olivolja
1 krm salt
1 krm svartpeppar
Koka spagettin enligt anvisning på förpackningen. Låt svalna. Klipp eller skär i kortare bitar. Vispa ihop ägg och grädde. Rör ner spagetti, ost, persilja, salt och peppar. Skeda upp lite i taget i en het stekpanna med smör-&rapsolja. Stek 2–3 minuter på varje sida. Ansa och riv rotfrukterna. Blanda dem i en skål. Pressa citron och blanda olja, salt och peppar. Ringla dressingen över salladen och servera till spagettiplättarna.
Sommarpasta med zucchini och mangold
Denna lättlagade sommarpasta är både smakrik och vacker. En kastrull är allt som behövs, så disken blir minimal. Skär säsongens grönsaker i bitar och låt koka med pastan de sista minuterna. Sedan blandas allt med crème fraiche och färska örter.
4 portioner
4 portioner spaghetti, cirka 360 gr
2 vitlöksklyftor
3 salladslökar
1 zucchini
150 gr mangold
2 dl crème fraiche
½ citron, saften
1 kruka färsk basilika
50 gr parmesanost
Salt och svartpeppar
Koka upp en stor kastrull med saltat vatten. Skala och skiva vitlöken. Strimla salladslöken. Hyvla långa tunna skivor av zucchinin. Skölj mangolden. Strimla stjälkarna och dela blasten i grova bitar. Koka spaghettin enligt anvisning på förpackningen. När det återstår två minuter, tillsätt vitlök, salladslök, zucchini och mangold. Häll av och blanda med crème fraiche, citron, basilikablad och finriven parmesanost. Smaka av med salt och peppar.
måndag 26 maj 2025
Invagination hos barn
Tarmarna i kroppen rör sig med kramande rörelser för att föra maten framåt. Invagination innebär att en del av tarmen har rört sig in i den efterföljande delen. Barnet får då ont eftersom det blir stopp i tarmen, så kallat tarmvred. Invagination är vanligast hos barn som är mellan tre månader och två år.
Vid en invagination har barnet ett eller flera av följande symtom:
Mycket ont i magen
Ont i intervaller
Svullen och spänd mage
Blodblandat eller slemmigt bajs, ibland både och
Blod och slem från ändtarmsöppningen
Kräkningar
Symtomen kan komma plötsligt. Det är vanligt att invagination uppstår efter en magsjuka eller i samband med en infektion i till exempel luftvägarna.
Barn reagerar olika när de har ont i magen av invagination. Det är vanligt att barnet skriker i perioder några gånger under en timme och då drar upp benen mot magen. Många barn blir också väldigt trötta och matta mellan smärtattackerna. Ibland kan det vara svårt att få kontakt med ett barn som har ont. Hur barnet reagerar beror bland annat på barnets ålder.
Ett barn med invagination har inte ont hela tiden. Det gör ont ibland och ibland inte. Hur länge det gör ont är olika, allt från några minuter till en halvtimme eller mer. Däremellan kan barnet verka må bra. Perioderna när barnet har ont blir längre och till slut har barnet ont hela tiden.
Barnet kan till en början ha blod eller slem i bajset, men efter ett tag kan barnet inte längre prutta eller bajsa alls.
Barn kan också ha ont i magen av andra anledningar.
Kontakta genast en akutmottagning om Du tror att barnet har invagination.
Det gäller även om barnet har fått vaccin mot rotavirus och får symtom på invagination. Risken att få invagination kan öka något veckan efter vaccinationen, men det är ovanligt.
Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var Du ska söka vård.
Ring 112 om barnet mår mycket dåligt, t ex att barnet inte ger kontakt som vanligt eller blöder mycket från ändtarmsöppningen.
Vid den vanligaste typen av invagination åker den sista biten av tunntarmen in i tjocktarmen och fastnar där. Det händer också att en del av tunntarmen åker in i efterföljande del av tunntarmen, men det är ovanligt.
Invagination gör att tarmen svullnar och att det blir ett stopp i tarmen. Det kallas ibland för tarmvred. Då kan barnet varken bajsa eller prutta.
Blodkärlen kan klämmas till om invaginationen inte går över. Det gör att delar av tarmen inte får något blod. Tarmvävnaden kan då skadas. Det kan också gå hål på tarmen.
Det går inte att förebygga invagination.
Ni får börja med att berätta om barnets symtom när Ni träffar en läkare. Barnets mage undersöks sedan med röntgen, ultraljud och med röntgen av tjocktarmen. Vid tjocktarmsröntgen får barnet kontrastmedel genom ändtarmen.
Du får vara med under hela röntgenundersökningen.
Barnet kan behöva få vätska efter att ha kräkts och av att ha en svullnad i tarmen. Han/hon får då vätskan direkt i blodet genom dropp.
När barnet röntgas få han/hon också smärtlindrande och lugnande läkemedel genom droppet.
Tjocktarmsröntgen används som behandling vid invagination. Kontrastmedlet som barnet får genom ändtarmsöppningen ger ett tryck i tjocktarmen. Då kan tunntarmen tryckas tillbaka så att invaginationen går över. Behandlingen med tjocktarmsröntgen kan ta en timme eller mer.
Barnet kan dricka och äta direkt om tarmen tryckts ut vid tjocktarmsröntgen. Barnet mår då ofta så pass bra att Ni kan åka hem efter några timmar eller efter en natt på sjukhuset.
Om invaginationen inte går tillbaka av tjocktarmsröntgen behöver barnet opereras.
Ju tidigare barnet får behandling med kontrastmedlet och dropp, desto större är chanserna att barnet inte behöver opereras.
Barnet behöver opereras om tunntarmen inte trycks tillbaka av kontrastmedlet. Inför operationen sövs barnet med narkos.
Under operationen försöker kirurgen föra ut tunntarmen från tjocktarmen. Kirurgen kan behöva ta bort den skadade tarmvävnaden om tarmen har skadats av invaginationen. De friska tarmändarna sys därefter ihop.
Barnet behöver vara kvar på sjukhuset i ungefär en till fem dagar efter en operation. Hur länge barnet är kvar på sjukhuset beror på hur pass skadad tarmen var vid operationen.
Efter operationen kan barnet äta och dricka som vanligt om det gick bra att trycka ut tarmen.
Ibland behöver barnet få näring och vätska direkt i blodet genom dropp, särskilt om en del av tarmen opererades bort. Barnet kan börja dricka och äta små portioner mat direkt eller efter någon dag, för att sedan kunna äta lite mer allt eftersom. Till slut kan barnet äta samma mängder mat som tidigare.
Det finns en viss risk att barnet får invagination igen oavsett om den gick över i samband med tjocktarmsröntgen eller efter en operation. Sök därför vård direkt på en akutmottagning om barnet får liknande symtom igen.
Det blir inga skador på tarmen om den har tryckts tillbaka av kontrastmedlet. Efter en operation tar det längre tid för tarmen att läka, men barnet får oftast inga besvär när han/hon blir äldre.
För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att Du som vuxen och barnet förstår den information Ni får av vårdpersonalen.
Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av Er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av Er t ex har en hörselnedsättning.
Kladdkaka med Polly och färskostswirl
Kladdig kaka, seg brownie och frisk cheesecake, tre favoriter i ett. Kakan smakar bäst om den görs dagen innan och serveras med vispad grädde eller vaniljglass.
14 bitar
175 gr smör
175 gr mörk choklad
116⅔ gr rostade salta cashewnötter
3½ ägg
175 gr färskost naturell
2⅓ dl rårörssocker
2⅓ dl vetemjöl
116⅔ gr Polly
Sätt ugnen på 175° eller 160° varmluft. Smörj en form med löstagbar kant cirka 24 cm i diameter och ströa med råsocker. Smält smöret i en kastrull. Dela chokladen i bitar och rör ner i smöret. Låt det smälta under omrörning. Ställ åt sidan. Hacka nötterna grovt. Dela ett ägg i gula och vita, rör ihop gulan med färskosten. Visp ihop sockret med äggvitan och de resterande äggen, vispa ner chokladen. Vänd ner nötter, mjöl och hälften av godiset. Häll chokladsmeten i formen. Klicka i färskosten och rör runt så att det blir ett mönster i kakan. Strö över resten av godiset. Grädda i mitten av ugnen cirka 30 minuter, den ska vara lite kladdig i mitten. Låt kakan kallna. Servera med lättvispad grädde eller vaniljglass.
söndag 25 maj 2025
Clementinmousse
Clementinmousse på vaniljkvarg, vispgrädde och en skvätt apelsinlikör är enkelt att göra och blir till en sagolik dessert. Dekorera gärna med flisad choklad på toppen.
Riv skalet av två clementiner. Blanda skalet med kvarg och eventuellt likör. Vispa grädden och blanda med kvargen. Skala clementinerna med kniv och skär dem i bitar. Lägg dem i portionsskålar eller glas. Klicka över moussen. Låt stå i kyl 1 timme. Toppa med flisad choklad vid servering.
10 portioner
10 clementiner
625 gr Dreamy Dessert Kesella Dessertkvarg vanilj
Eventuellt 2½ msk apelsinlikör
2½ dl vispgrädde
62½ gr mörk choklad
Pannbiff med ugnsbakad lök
Pannbiff med stekt lök är fin svensk husmanskost. Genom att steka löken i ugnen blir den saftig och god.
Sätt ugnen på 200º eller 180° varmluft. Skala och klyfta lökarna fint. Lägg dem i en ugnssäker form och blanda med timjan, salt, socker och smör- och rapsolja. Stek i mitten av ugnen cirka 30 minuter, rör om då och då. Låt ströbröd och mjölk svälla fem minuter i en bunke. Skala och hacka eller riv löken fint. Blanda lök, ägg, salt, peppar och färs med ströbrödet och rör till en slät färs. Forma till biffar och stek dem i smör- och rapsolja i en stekpanna på medelvärme 3-4 minuter per sida.
10 portioner
1 250 gr nötfärs eller blandfärs
10 msk ströbröd
3¾ dl standardmjölk
1¼ gul lök
2½ ägg
2½ tsk salt
2½ krm peppar
Smör- och rapsolja
Lök:
2½ gul lök
5 rödlökar
1¼ tsk torkad timjan
2½ krm salt
2½ krm strösocker
5 msk smör- och rapsolja
25 maj
25 maj är den 145e dagen på året i den gregorianska kalendern (146e under skottår). Det återstår 220 dagar av året. Denna dag ansåg förr, tillsammans med 26 och 27 maj, vara inledningen på sommaren och skulle påvisa hur vädret skulle bli under hela årstiden, enligt ordstävet ”Urban, Vilhelmina och Beda skola sommaren leda” (alltså att vädret den 25 maj bestämde vädret för juni, vädret den 26 bestämde vädret för juli och vädret den 27 för augusti; jämför med den 30 november och dess betydelse för julvädret).
Nationaldagar
Argentinas nationaldag (till minne av avsättningen av den spanske vicekungen under majrevolutionen 1810)
Jordaniens nationaldag (till minne av statens grundande 1946)
Övriga
Handduksdagen (firad sedan 2001 till minne av författaren Douglas Adams, som avled den 11 maj detta år; i hans sciencefictionbokserie Liftarens guide till galaxen utgör handdukar ett viktigt inslag)
Internationella nörddagen som startade i Spanien och som sedan har spridits sig världen runt.
Namnsdagar
Nuvarande, Urban
Föregående i bokstavsordning
Una, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
Uno, Namnet infördes på dagens datum 1986. 1993 flyttades det till 4 november och 2001 till 14 augusti.
Urban, Namnet infördes på dagens datum 1901, då det ersatte den äldre namnformen Urbanus, och har funnits där sedan dess.
Urbanus, Namnet fanns på dagens datum redan på medeltiden, till minne av påven Urban I, som dog 230. 1901 utgick det och ersattes av den modernare namnformen Urban.
Ursula, Namnet fanns före 1901 på 21 oktober. Detta år utgick det, men återinfördes 1986, denna gång på 22 oktober. 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 tillbaka till ursprungsdatumet 21 oktober.
Föregående i kronologisk ordning
Före 1901, Urbanus
1901–1985, Urban
1986–1992, Urban, Una och Uno
1993–2000, Urban och Ursula
Från 2001, Urban
I föregående revideringar
Inga ändringar sedan 1929
Händelser
1521, Den tyska riksdagen i Worms avslutas, efter att under kejsar Karl Vs ledning ha pågått sedan 28 januari. Riksdagen har behandlat flera frågor, men blir mest känd för att den avslutas med det så kallade fördraget i Worms, där kejsaren utfärdar förbud mot att på något sätt hjälpa reformatorn Martin Luther och stämplar honom som kättare. Dessutom ska han infångas så snart som möjligt. På grund av det folkliga stödet för Luther i Tyskland kommer fördraget dock aldrig att träda i kraft.
1659, Efter påtryckningar från det engelska parlamentet tvingas den svage Richard Cromwell abdikera som lordprotektor över det engelska samväldet, bara ett drygt halvår efter att han har efterträtt sin far Oliver Cromwell på posten. England, Skottland och Irland kommer därmed att stå utan regent, men ett år senare återupprättas de tre kungarikena under den så kallade restaurationen, då Karl II blir deras kung. På grund av sina skulder flyr Richard Cromwell snart utomlands och lever på kontinenten i 20 år, innan han återvänder till England och sedan lever där i obemärkthet till sin död 1712.
1768, Den brittiske kaptenen James Cook avseglar från Plymouth med fartyget HMS Endeavour på den första av tre utforskningsresor till Stilla havet. Under resan, som tar tre år, seglar man utmed den australiska kusten och runt de nyzeeländska öarna, innan man far vidare österut över Stilla havet. När expeditionen återvänder till Storbritannien 1771 blir Cook av kung Georg III utnämnd till kommendörkapten.
1798, Dagen efter att ett uppror mot det brittiska styret på Irland har utbrutit låter britterna avrätta totalt 74 personer genom de så kallade massakrerna i Carnew och Dunlavin Green, samtidigt som de besegrar irländarna i slaget vid Carlow. Upproret, som stöds av Frankrike, pågår i huvudsak fram till slutet av andra kvartalet, men är inte helt krossat förrän i mitten av oktober. Efter detta dröjer det till Påskupproret 1916, innan irländarna på nytt reser sig mot britterna.
1935, Under de friidrottstävlingar som hålls i Ann Arbor i Michigan lyckas Jesse Owens tangera världsrekordet på 9,4 sekunder i 100-yardsloppet och slå rekorden i längdhopp (8,13 meter), 220-yardslöpningen (20,3 sekunder) och 220-yarshäcklöpningen (22,6 sekunder) inom loppet av 45 minuter. Detta blir Owens största sportbragd någonsin, då längdhoppsrekordet står sig i 25 år och häcklöpningsrekordet blir första gången någon lyckas springa distansen på mindre än 23 sekunder.
1963, Organisationen för afrikansk enhet grundades.
1977, Den amerikanska filmen Stjärnornas krig, regisserad av George Lucas, har urpremiär i USA (den svenska premiären kommer 16 december samma år). Den får två uppföljare (Rymdimperiet slår tillbaka 1980 och Jedins återkomst 1983) och när Lucas 1999 inleder projektet att göra ytterligare tre delar i serien (som utspelar sig före de gamla filmerna) har den redan uppnått kultstatus.
1992, Jay Leno tar över programledarskapet för den klassiska amerikanska pratshowen The Tonight Show på tv-kanalen NBC, sedan den förre programledaren Johnny Carson tidigare under året har gått i pension efter 30 år på posten. David Letterman, som sedan 1982 har varit programledare för Late Night with David Letterman, har hoppats på att få ta över The Tonight Show, men när han nu går miste om detta väljer han året därpå att flytta till den konkurrerande tv-kanalen CBS, där han istället blir programledare för The Late Show with David Letterman, varvid Conan O’Brien tar över Late Night, som då byter namn till Late Night with Conan O'Brien.
2020, Fallet George Floyd inträffar i Minnesota.
Födda
1550, Camillo de Lellis, italiensk romersk-katolsk präst, ordensstiftare och helgon
1612, Johan Albert Vasa, polsk biskop och kardinal
1713, John Stuart, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1762–1763
1755, Caspar Trendelenburg, svensk läkare
1762, Walter Leake, amerikansk demokratisk-republikansk politiker, senator för Mississippi 1817–1820
1773, Benjamin Tappan, amerikansk demokratisk politiker, senator för Ohio 1839–1845
1783, Philip Pendleton Barbour, amerikansk politiker och jurist, talman i USAs representanthus 1821–1823, domare i USAs högsta domstol 1836-1841
1846, Naim Frashëri, albansk poet
1865, John Raleigh Mott, amerikansk förgrundsgestalt inom World Student Christian Federation (WSCF), mottagare av Nobels fredspris 1946, Pieter Zeeman, nederländsk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1902
1877, Hasse Zetterström, svensk författare, kåsör, humorist och tidningsutgivare med pseudonymen Hasse Z
1878, Bill Robinson, amerikansk steppdansare, skådespelare och underhållare med smeknamnet Bojangles
1803, Ralph Waldo Emerson, amerikansk författare och filosof
1881, Sven Bergvall, svensk skådespelare, Günther Lütjens, tysk sjömilitär, amiral 1940
1884, Eilif Sylwan, svensk sekreterare och högerpolitiker
1887, Francesco Forgione, italiensk kapucinermunk, präst, mystiker och helgon känd som Padre Pio
1888, Elin Linnander, svensk operasångare (sopran)
1889, Oscar Rennebohm, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1947–1951, Igor Sikorsky, rysk-amerikansk flygpionjär
1898, Gene Tunney, amerikansk boxare
1901, Bellan Roos, svensk skådespelare
1905, Albin Hagström, svensk företagare, grundare av instrumenttillverkningsföretaget Hagström
1907, U Nu, burmesisk nationalist och politiker, Burmas premiärminister 1948–1958 och 1960–1962
1908, Theodore Roethke, amerikansk poet
1910, Lars Seligman, svensk skådespelare
1915, Bengt Djupbäck, svensk trubadur med artistnamnet Jokkmokks-Jokke
1918, Claude Akins, amerikansk skådespelare
1921, Jack Steinberger, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1988, Rolf Tourd, svensk skådespelare
1925, Jeanne Crain, amerikansk skådespelare
1926, Max von der Grün, tysk författare
1927, Robert Ludlum, amerikansk författare
1928, Frigyes Hidas, ungersk kompositör
1929, Beverly Sills, amerikansk operasångare
1939, Ian McKellen, brittisk skådespelare
1940, Marianne Ahrne, svensk regissör och författare
1943, Ed Whitfield, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2016
1944, Frank Oz, amerikansk regissör och skådespelare
1945, Vilasrao Deshmukh, indisk politiker, Salvatore Grimaldi, italiensk-svensk entreprenör och föreläsare
1948, Klaus Meine, tysk sångare och låtskrivare, medlem i gruppen i Scorpions
1954, Urban Bäckström, svensk nationalekonom och moderat politiker, chef för Sveriges riksbank 1994–2002, vd för Svenskt Näringsliv 2005–2014, Ann Petrén svensk skådespelare.
1955, Alistair Burt, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 1983–1997 och 2001–2019
1958, Jānis Vanags, lettisk kyrkoman, ärkebiskop för Lettlands evangelisk-lutherska kyrka 1993–, Paul Weller, brittisk sångare, musiker och låtskrivare, medlem i grupperna The Jam och The Style Council
1960, Jeanette Holmgren, svensk skådespelare och sångare
1963, Mike Myers, kanadensisk skådespelare och komiker, Ulric Andersson, svensk kyrkomusiker, sångpedagog och operasångare (tenor), domkyrkoorganist i Uppsala domkyrkoförsamling 2013-
1969, Anne Heche, amerikansk skådespelare, regissör och författare
1970, Maibritt Saerens, dansk skådespelare
1972, Titti Schultz, svensk radioprogramledare
1973, Molly Sims, amerikansk fotomodell skådespelare
1974, Petter Askergren, svensk hiphopartist med artistnamnet Petter
1975, Aïssa Maïga, fransk-senegalesisk skådespelare
1976, Stefan Holm, svensk höjdhoppare och tv-personlighet, OS-guld 2004, bragdmedaljör, Cillian Murphy, irländsk skådespelare
1990, Samir Badran, svensk TV-personlighet
Avlidna
615, Bonifatius IV, påve
735, Beda venerabilis, anglosaxisk munk
916, Flann Sinna, storkonung av Irland
992, Mieszko I, furste av Polen
1085, Gregorius VII, påve, helgon
1261, Alexander IV, påve
1607, Maria Maddalena dei Pazzi, 41, italiensk karmelitnunna, mystiker och helgon
1667, Gustav Bonde, 47, svensk friherre, Sveriges riksskattmästare
1681, Pedro Calderón de la Barca, 81, spansk dramatiker
1740, Anders Örbom, 65, svensk militär
1820, Eric Ruuth, 73, svensk greve, finansminister, generalguvernör och företagare, grundare av Höganäsbolaget
1857, Andrew Butler, 60, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator för South Carolina
1863, Peter Andreas Munch, 52, norsk historiker och språkforskare
1870, Richard Stockton Field, 66, amerikansk politiker, senator för New Jersey
1880, Robert Fredrik von Kræmer, 88, svensk friherre, landshövding i Uppsala län
1890, Frans Hodell, 49, svensk författare, skådespelare och journalist
1899, Harrison Reed, 85, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Florida
1912, Austin Lane Crothers, 52, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Maryland
1913, Alfred Redl, 49, österrikisk-ungersk officer och rysk spion
1936, Gustav Holst, 59, brittisk kompositör
1948, Sidney Preston Osborn, 64, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arizona
1954, Robert Capa, 40, ungersk-amerikansk fotograf
1967, Lennart Wallén, 52, svensk filmklippare och regissör
1979, Fred Gunnarsson, 40, svensk skådespelare
1985, Gunnar Hedberg, 60, svensk skådespelare
1988, Ernst Ruska, 81, tysk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1986, Karl Wittfogel, 91, tysk sociolog och sinolog
2000, Kid Severin, 91, svensk journalist, författare och manusförfattare
2005, Ismail Merchant, 68, indisk filmproducent
2006, Kari S Tikka, 61, finländsk professor i juridik, Lars Gyllensten, 84, svensk läkare och författare, ledamot av Svenska Akademien, dess ständige sekreterare, Desmond Dekker, 64, jamaicansk reggae- och skasångare, Marianne Flach, 68, svensk reklamkvinna och festfixare
2007, Laurie Bartram, 49, amerikansk skådespelare och balettdansös, Bartholomew Ulufa'alu, 56, salomonsk politiker, Salomonöarnas premiärminister
2009, Haakon Lie, 103, norsk socialdemokratisk politiker
2011, Leonora Carrington, 94, brittisk-mexikansk surrealistisk konstnär och författare
2013, Jimmy Wray, 75, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot
2014, Tommy Blom, 67, svensk sångare, musiker och programledare (Tages), Caroline Christensen, 88, svensk sångare och skådespelare, Wojciech Jaruzelski, 90, polsk militär, Polens president, Herb Jeffries, 100, amerikansk musiker och skådespelare
2018, Thomas Lindstein, 70, svensk professor, rektor vid Mittuniversitetet 2003–2008
2023, Stefan Nilsson, 67, svensk pianist och kompositör
Mors dag
Mors dag är en högtid då barn firar sina mödrar med blommor eller kort, men är även en kommersiell högtid som i Sverige inträffar den sista söndagen i maj. Dagen är officiell flaggdag i Finland och firas den andra söndagen i maj. I Sverige är den inte allmän flaggdag, men flaggning förekommer ofta.
Dagen introducerades i Philadelphia 1905 av amerikanskan Anna Jarvis, efter att hennes mor, fredsaktivisten Ann Jarvis, avlidit den 9 maj. Ann Jarvis hade ägnat sig åt vård av sårade soldater (från båda sidor) under amerikanska inbördeskriget, och hon hade skapat Mother's Day Work Clubs för att rikta uppmärksamheten mot allmänna hälsofrågor. Samma år inledde Anna Jarvis en kampanj för att i samband med årsdagen av moderns död försöka få instiftat en dag som skulle hedra alla mödrar, eftersom hon ansåg att ens "mor är den person som gjort mer än någon annan för Dig".
Det första mer allmänna firandet av mors dag skedde 10 maj 1908, då en gudstjänst med fokus på fjärde budet och moderskärlek hölls i en metodistkyrka i Grafton i West Virginia. Kyrkan dekorerades av Jarvis själv, och till alla besökare delades ut vita nejlikor, moderns favoritblomma. Arrangemanget sponsrades av John Wanamaker, varuhusägare i Philadelphia som samma dag arrangerade ett eget morsdagsfirande i ett av hans varuhus i staden.
Dagen spreds i resten av USA under de närmaste åren och blev 1914 officiell helgdag. President Woodrow Wilson tecknade lagförslaget som gjorde mors dag till en nationell helgdag. Även till Europa kom seden, först till Storbritannien och sedan till Skandinavien. I Storbritannien har det funnits en äldre, folklig motsvarighet, där midfastosöndagen betecknades som "Mothering Sunday". Detta inkluderade redan 1607 en tradition att bortaboende barn på den här dagen skulle få besöka föräldrahemmet ("go a-mothering").
Ibland har man velat se ännu äldre traditioner bakom mors dag. I The Encyclopædia Britannica heter det: "En högtid som härrör från modersdyrkan i det forntida Grekland. Regelrätt modersdyrkan med ceremonier för Kybele eller Rhea, gudarnas stora moder, utövades den 15 mars över hela Mindre Asien", (1959), band 15, sid. 849.
I Sverige firades mors dag första gången 1919 på initiativ av Cecilia Bååth-Holmberg. Året därpå gav Kommitterade för mors dag ut en skrift med råd om hur morsdagsfirandet kunde gå till. Det var dock först många decennier senare som dagen uppmärksammades i någon större omfattning. Personer födda på tidigt nittonhundratal och deras barn firade inte dagen på samma sätt som idag. Uppfattningen att dagen endast tillkommit av kommersiella skäl för att handlarna skulle få sälja mera var utbredd, något som även gäller Fars dag.
I Finland är mors dag delvis en familjefest, men dagen har också en mera officiell och nationell prägel jämfört med firandet i Sverige. Mors dag lanserades i Finland av läraren Vilho Reima och föreningen Finlands föräldraförbund. Reima upplevde firandet av mors dag under en resa i USA 1910 och ville införa dagen också i Finland.
Reima skrev om mors dag i tidningar och försökte introducera traditionen år 1912 och 1913, men den slog inte rot. År 1918 gjorde Vilho Reima ett nytt försök och skrev en text där han framhöll varför mors dag borde firas i Föräldraförbundets tidning "Koti-lehti". Reima föreslog att festen skulle firas den 7 juli. Den dagen hölls en fest för mors dag i Alavieska och enligt flera källor är det Finlands första morsdagsfest.
I de svenskspråkiga delarna av Finland började motsvarigheten till Kotikasvatusyhdistys, Föreningen för hemuppfostran, föra ut idén 1919. Även Samfundet Folkhälsan tog upp saken och införde premiering av ”mödrar som uppfostrat många friska och duktiga barn”. Andra föreningar som började arrangera fester på mors dag var Frälsningsarmén och flera nykterhetsföreningar. Man betonade mödrarnas betydelse för hemmet och i förlängningen familjen som samhällets grund. En orsak till den snabba spridningen var att också skolorna tog upp seden. Också föreningar, sångkörer och församlingar ordnade programfester med mödrar som hedersgäster. Sedan 1927 firas mors dag andra söndagen i maj. Dagen blev officiell flaggdag 1947.
Krigen 1939-1944 gjorde att mors dag etablerades som en nationell festdag. Kvinnornas insatser under krigsåren erkändes av statsmakten 10 maj 1942, då marskalk C G Mannerheim förlänade Frihetskorset kollektivt åt Finlands mödrar. Sedan 1946 har presidenten delat ut utmärkelsetecknet Finlands Vita Ros till förtjänta mödrar. En officiell riksomfattande fest har ordnats sedan 1941, först arrangerad av Befolkningsförbundet och sedan 1993 av regionförvaltningsverket och Social- och hälsovårdsministeriet. Trots att mors dag under åren fått kritik bland annat för att vara alltför kommersiell och att framhäva idealet om kärnfamiljen har dagen alltså fortfarande en stark ställning. Formerna för morsdagsfirandet i familjen har till stor del lärts ut i skolorna. Eleverna lärde sig uppvakta sina mödrar med blommor och morsdagskort. Från 1950-talet blev det allt vanligare med morsdagspresenter eller att bjuda mor på restaurangbesök. Det offentliga firandet har fått förnyade former, med t ex konserter och programfester.
I de flesta länder är mors dag en relativt nymodig företeelse som hämtat inspiration från länder i västvärlden. I många afrikanska länder har den brittiska morsdagen kopierats, trots att det på många håll har firats mödrar på en speciell dag långt innan brittiska kolonisatörer kommit.
Mors dag firas på olika datum i olika delar av världen.
lördag 24 maj 2025
-
...
-
Dag 10 004 Lördagen den 9 juli 1988 Dag 10 005 Söndagen den 10 juli 1988 Dag 10 006 Måndage n den 11 juli 1988 Dag 10 007 Tisdagen den 12 ju...