torsdag 29 maj 2025

Kristi himmelsfärdsdag

Kristi himmelsfärdsdag, förr även Helgetorsdag, är en helgdag inom kristendomen som har firats sedan 300-talet. Det är dagen då Jesus efter uppståndelsen enligt Nya Testamentet lämnade jorden, och fördes upp till himlen inför elva av apostlarna. Dagen infaller 39 dagar (på den 40e dagen) efter påskdagen. Liksom påsk och pingst bygger dessa båda helger på måncyklerna och infaller därför vid olika datum olika år. Någon egentlig årsdag av Kristi himmelsfärd kan man alltså inte tala om. Den liturgiska färgen är vit på den här dagen.

Jag skall sända er vad min fader har lovat. Men ni skall stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden. Han tog dem med sig ut ur staden bort mot Betania, och han lyfte sina händer och välsignade dem. Medan han välsignade dem lämnade han dem och fördes upp till himlen. De föll ner och hyllade honom och återvände sedan till Jerusalem under stor glädje. Och de var ständigt i templet och prisade Gud.

Kristi himmelsfärdsdag har firats sedan mitten av 300-talet, eventuellt sedan 375. Då firades redan en högtid vid den tiden på året. Högtiden har kallats betessläppningen, eftersom det var då man lät boskapen gå ut på bete. I vardagligt tal benämns dagen ibland Kristi flygare.

Helgdagen, en röd dag, infaller alltid på en torsdag, vilket gör den följande fredagen till en klämdag som möjliggör för många att få en långhelg med ledighet. Sedan 1924 eller 1925 firas dagen också som folknykterhetens dag.

Den ansågs tidigare vara den första sommardagen i stora delar av Sverige och kallades därför bland annat "barärmdagen", eftersom kvinnorna började gå med bara armar, och "första metardagen" då sommarfisket inleddes. Gökottor, med eller utan kyrklig koppling, firas ofta denna dag.

När Sveriges nationaldag, den 6 juni, 2005 blev helgdag, uppstod möjligheten att få en extra lång ledighet på fem dagar (inklusive klämdagen) om Kristi himmelsfärdsdag infaller den 2 juni. Detta skedde år 2011.

I Sverige infaller Kristi himmelsfärdsdag tidigast den 30 april och senast den 3 juni, vilket gör att den ibland infaller på Valborgsmässoafton eller första maj. Senaste gången den inföll på Valborgsmässoafton var 1818.



onsdag 28 maj 2025

Tom Younger

Tom Younger, född Thomas Harris Younger den 17 oktober 1922 i New York, död 30 januari 1996 på Lidingö, var en amerikansk skådespelare, filmproducent och regissör verksam i Sverige från 1950-talet.


Räkröra i avokado

Både gott och nyttigt. Det svåraste med avokadorecept är nog att köpa avokado som är perfekt mogen. De ska vara relativt mjuka när man klämmer på dem men inte så mjuka att de är mörka inuti. Är de för hårda måste du vänta, en omogen avokado är en katastrof att äta.

4 portioner

2 ägg, hårdkokta

2 avokador

4 dl skalade räkor

3 msk majonnäs

1 dl crème fraîche

1 tsk citron, saft

0,5 tsk paprikapulver

1 krm salt

1 krm svartpeppar

Dill, till garnering

Gräslök, till garnering

Dela avokadofrukterna, ta bort kärnorna och gröp ur köttet. Mosa avokadon och hacka äggen. Blanda räkor (spara gärna några för dekorering), avokado, ägg, majonnäs och crème fraîche och smaka av med citronsaft och kryddor. Fyll de tomma skalen med röran och garnera med räkor, dill och gräslök.



Pasta med tonfisksås

Pasta med tonfisksås är en rätt som verkligen mättar bra. Såsen är riktigt smakrik och lättlagad och den har ett härligt sting från smaksatt crème fraiche. Om det blir någon mat över är detta den perfekta rätten att lägga i matlådan, faktiskt riktigt god att äta även när den är kall.

4 portioner

360 gr pasta penne

300 gr broccolibuketter

1 gul lök

3 vitlöksklyftor

3 msk olivolja

400 gr konserverade körsbärstomater

2 dl  crème fraiche paprika & chili

3 msk kapris

2 burkar tonfisk i vatten, á 170 gr

2 tsk torkad oregano

Salt

Koka pastan al dente enligt anvisning på förpackningen. Skär broccoli i buketter och skiva stammen. Låt broccoli koka med pastan de sista tre minuterna. Skala och finhacka lök och vitlök. Fräs mjukt i olivolja i en kastrull. Blanda ner tomater, crème fraiche och kapris. Sjud 5–6 minuter. Blanda ner avrunnen tonfisk och oregano i tomatsåsen och låt allt bli varmt. Vänd ner pasta och broccoli. Smaka av med salt. Servera pasta med tonfisksås direkt.

Söt majskaka

Majskaka med ljuvlig kolasmak som serveras med mustig chokladkräm och glass är en annorlunda och överraskande god efterrätt.

10 bitar

150 gr smör

3 dl strösocker

1 krm vaniljpulver

Rivet skal och saft av 1 lime

3 ägg

2 dl majsmjöl

½ dl vetemjöl

½ tsk bakpulver

Chokladkräm:

1 dl vispgrädde

100 gr mörk choklad

5 dl vaniljglass

Sätt ugnen på 175° eller 160° varmluft. Smält smöret och ta kastrullen från värmen. Rör i socker, vaniljpulver, limeskal och limesaft. Rör i ett ägg i taget och mjölet blandat med bakpulver. Häll smeten i en smord och bröad form med löstagbar kant, cirka 24 cm i diameter. Grädda i mitten av ugnen cirka 30 minuter. Låt kakan kallna. Koka upp grädden i en kastrull. Bryt chokladen i bitar och låt den smälta i grädden. Servera kakan med varm chokladkräm och glass.

Mazarintårta

Mazarintårta, en sagolik tårta att bjuda på till fikat. En härlig botten med mycket smak från mandelmassa. Toppad med vaniljgrädde, färska jordgubbar, mynta och rostad mandel. Denna vackra tårta är perfekt att bjuda på till midsommar och till sommarens alla kalas.

14 bitar

350 gr mandelmassa

175 gr smör, rumsvarmt

3½ ägg

⅗ dl vetemjöl

Garnering:

2⅓ dl vispgrädde

1⅙ dl Dreamy Dessert Klassisk vaniljsås

Cirka 583⅓ gr färska bär

29⅙ gr rostade mandelspån

Färsk mynta

Sätt ugnen på 175° eller 160° varmluft. Riv mandelmassan. Vispa smör och mandelmassa krämigt. Rör ner äggen ett i taget. Vänd ner mjölet. Häll smeten i en smord och bröad form med löstagbar kant, cirka 24 cm i diameter. Grädda kakan i mitten av ugnen cirka 25 minuter. Låt svalna. Vispa grädden och blanda med vaniljsåsen. Bred ut vaniljgrädden på mazarinkakan. Garnera med färska jordgubbar, mandelspån och myntablad.

Cheesecakekräm med plommonkompott

En fräsch och inte för söt efterrätt som Du snabbt slänger ihop. Kompotten förbereds med fördel dagen före. Toppa med smulat digestivekex för lite krisp.

10 portioner

666⅔ gr plommon

⅚ dl strösocker

⅚ dl vatten

1⅔ kanelstång

250 gr färskost naturell

416⅔ gr Dreamy Dessert Kesella Dessertkvarg vanilj

6⅔ digestivekex

Kärna ur och skär plommonen i mindre bitar. Lägg i en liten kastrull och rör ner övriga ingredienser. Koka under lock cirka 10 minuter. Låt kallna. Vispa färskost och kvarg luftigt. Smula kexen. Varva kräm, kexsmulor och kompott i portionsglas eller i små skålar.

Kyckling Masala

En snabb och god paneng med thailändska smaker uppnår Du lätt med färdig sås. En spännande kycklingmiddag serverad med nudlar och hackade nötter på toppen.

4 portioner

500 gr kycklingbröstfilé

2 msk smör- och rapsolja

100 gr salladslök

150 gr sugarsnaps

1 påse Tikka masala kryddmix

3 dl matlagningsgrädde

1 dl grovhackade cashenötter

½ dl hackad färsk koriander

Till servering:

250 gr äggnudlar

Börja med att koka nudlarna enligt anvisning på förpackningen. Skär kycklingfilén i bitar och stek i smör- och rapsolja i en stekpanna. Skär salladslöken i bitar och sugar snaps i strimlor. Lägg ner det i pannan. Tillsätt kryddmix och grädde och låt koka på svag värme cirka 3 minuter. Strö över nötter och koriander. Servera med nudlarna.

Spaghettiplättar

Spagettiplättar är barnsligt goda, enkla att göra och blir snabbt populära på middagsbordet. Spagettiplättar är perfekt, snabblagad vardagsmat när det finns spagetti över i kylskåpet.

4 portioner

200 gr spaghetti, cirka 1 liter kokt

3 ägg

2½ dl matlagningsgrädde

150 gr riven ost

½ kruka färsk persilja

½ tsk salt

1 krm svartpeppar

2 msk smör- och rapsolja

Råkostsallad:

75 gr morot

75 gr blomkål

75 gr kålrabbi

75 gr rödbetor

Saft av ½ citron

2 msk olivolja

1 krm salt

1 krm svartpeppar

Koka spagettin enligt anvisning på förpackningen. Låt svalna. Klipp eller skär i kortare bitar. Vispa ihop ägg och grädde. Rör ner spagetti, ost, persilja, salt och peppar. Skeda upp lite i taget i en het stekpanna med smör-&rapsolja. Stek 2–3 minuter på varje sida. Ansa och riv rotfrukterna. Blanda dem i en skål. Pressa citron och blanda olja, salt och peppar. Ringla dressingen över salladen och servera till spagettiplättarna.

Sommarpasta med zucchini och mangold

Denna lättlagade sommarpasta är både smakrik och vacker. En kastrull är allt som behövs, så disken blir minimal. Skär säsongens grönsaker i bitar och låt koka med pastan de sista minuterna. Sedan blandas allt med crème fraiche och färska örter.

4 portioner

4 portioner spaghetti, cirka 360 gr

2 vitlöksklyftor

3 salladslökar

1 zucchini

150 gr mangold

2 dl  crème fraiche

½ citron, saften

1 kruka färsk basilika

50 gr parmesanost

Salt och svartpeppar

Koka upp en stor kastrull med saltat vatten. Skala och skiva vitlöken. Strimla salladslöken. Hyvla långa tunna skivor av zucchinin. Skölj mangolden. Strimla stjälkarna och dela blasten i grova bitar. Koka spaghettin enligt anvisning på förpackningen. När det återstår två minuter, tillsätt vitlök, salladslök, zucchini och mangold. Häll av och blanda med crème fraiche, citron, basilikablad och finriven parmesanost. Smaka av med salt och peppar.

Grattis Yvonne Lombard Hellsing på Din 96 årsdag

Grattis Kjell på Din 81 årsdag

 


måndag 26 maj 2025

Invagination hos barn

Tarmarna i kroppen rör sig med kramande rörelser för att föra maten framåt. Invagination innebär att en del av tarmen har rört sig in i den efterföljande delen. Barnet får då ont eftersom det blir stopp i tarmen, så kallat tarmvred. Invagination är vanligast hos barn som är mellan tre månader och två år.

Vid en invagination har barnet ett eller flera av följande symtom:

Mycket ont i magen

Ont i intervaller

Svullen och spänd mage

Blodblandat eller slemmigt bajs, ibland både och

Blod och slem från ändtarmsöppningen

Kräkningar

Symtomen kan komma plötsligt. Det är vanligt att invagination uppstår efter en magsjuka eller i samband med en infektion i till exempel luftvägarna.

Barn reagerar olika när de har ont i magen av invagination. Det är vanligt att barnet skriker i perioder några gånger under en timme och då drar upp benen mot magen. Många barn blir också väldigt trötta och matta mellan smärtattackerna. Ibland kan det vara svårt att få kontakt med ett barn som har ont. Hur barnet reagerar beror bland annat på barnets ålder.

Ett barn med invagination har inte ont hela tiden. Det gör ont ibland och ibland inte. Hur länge det gör ont är olika, allt från några minuter till en halvtimme eller mer. Däremellan kan barnet verka må bra. Perioderna när barnet har ont blir längre och till slut har barnet ont hela tiden.

Barnet kan till en början ha blod eller slem i bajset, men efter ett tag kan barnet inte längre prutta eller bajsa alls.

Barn kan också ha ont i magen av andra anledningar.

Kontakta genast en akutmottagning om Du tror att barnet har invagination.

Det gäller även om barnet har fått vaccin mot rotavirus och får symtom på invagination. Risken att få invagination kan öka något veckan efter vaccinationen, men det är ovanligt.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var Du ska söka vård.

Ring 112 om barnet mår mycket dåligt, t ex att barnet inte ger kontakt som vanligt eller blöder mycket från ändtarmsöppningen.

Vid den vanligaste typen av invagination åker den sista biten av tunntarmen in i tjocktarmen och fastnar där. Det händer också att en del av tunntarmen åker in i efterföljande del av tunntarmen, men det är ovanligt.

Invagination gör att tarmen svullnar och att det blir ett stopp i tarmen. Det kallas ibland för tarmvred. Då kan barnet varken bajsa eller prutta.

Blodkärlen kan klämmas till om invaginationen inte går över. Det gör att delar av tarmen inte får något blod. Tarmvävnaden kan då skadas. Det kan också gå hål på tarmen.

Det går inte att förebygga invagination.

Ni får börja med att berätta om barnets symtom när Ni träffar en läkare. Barnets mage undersöks sedan med röntgen, ultraljud och med röntgen av tjocktarmen. Vid tjocktarmsröntgen får barnet kontrastmedel genom ändtarmen.

Du får vara med under hela röntgenundersökningen.

Barnet kan behöva få vätska efter att ha kräkts och av att ha en svullnad i tarmen. Han/hon får då vätskan direkt i blodet genom dropp.

När barnet röntgas få han/hon också smärtlindrande och lugnande läkemedel genom droppet.

Tjocktarmsröntgen används som behandling vid invagination. Kontrastmedlet som barnet får genom ändtarmsöppningen ger ett tryck i tjocktarmen. Då kan tunntarmen tryckas tillbaka så att invaginationen går över. Behandlingen med tjocktarmsröntgen kan ta en timme eller mer.

Barnet kan dricka och äta direkt om tarmen tryckts ut vid tjocktarmsröntgen. Barnet mår då ofta så pass bra att Ni kan åka hem efter några timmar eller efter en natt på sjukhuset.

Om invaginationen inte går tillbaka av tjocktarmsröntgen behöver barnet opereras.

Ju tidigare barnet får behandling med kontrastmedlet och dropp, desto större är chanserna att barnet inte behöver opereras.

Barnet behöver opereras om tunntarmen inte trycks tillbaka av kontrastmedlet. Inför operationen sövs barnet med narkos.

Under operationen försöker kirurgen föra ut tunntarmen från tjocktarmen. Kirurgen kan behöva ta bort den skadade tarmvävnaden om tarmen har skadats av invaginationen. De friska tarmändarna sys därefter ihop.

Barnet behöver vara kvar på sjukhuset i ungefär en till fem dagar efter en operation. Hur länge barnet är kvar på sjukhuset beror på hur pass skadad tarmen var vid operationen.

Efter operationen kan barnet äta och dricka som vanligt om det gick bra att trycka ut tarmen.

Ibland behöver barnet få näring och vätska direkt i blodet genom dropp, särskilt om en del av tarmen opererades bort. Barnet kan börja dricka och äta små portioner mat direkt eller efter någon dag, för att sedan kunna äta lite mer allt eftersom. Till slut kan barnet äta samma mängder mat som tidigare.

Det finns en viss risk att barnet får invagination igen oavsett om den gick över i samband med tjocktarmsröntgen eller efter en operation. Sök därför vård direkt på en akutmottagning om barnet får liknande symtom igen.

Det blir inga skador på tarmen om den har tryckts tillbaka av kontrastmedlet. Efter en operation tar det längre tid för tarmen att läka, men barnet får oftast inga besvär när han/hon blir äldre.

För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att Du som vuxen och barnet förstår den information Ni får av vårdpersonalen.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av Er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av Er t ex har en hörselnedsättning.


Kladdkaka med Polly och färskostswirl

Kladdig kaka, seg brownie och frisk cheesecake, tre favoriter i ett. Kakan smakar bäst om den görs dagen innan och serveras med vispad grädde eller vaniljglass.

14 bitar

175 gr smör

175 gr mörk choklad

116⅔ gr rostade salta cashewnötter

3½ ägg

175 gr färskost naturell

2⅓ dl rårörssocker

2⅓ dl vetemjöl

116⅔ gr Polly

Sätt ugnen på 175° eller 160° varmluft. Smörj en form med löstagbar kant cirka 24 cm i diameter och ströa med råsocker. Smält smöret i en kastrull. Dela chokladen i bitar och rör ner i smöret. Låt det smälta under omrörning. Ställ åt sidan. Hacka nötterna grovt. Dela ett ägg i gula och vita, rör ihop gulan med färskosten. Visp ihop sockret med äggvitan och de resterande äggen, vispa ner chokladen. Vänd ner nötter, mjöl och hälften av godiset. Häll chokladsmeten i formen. Klicka i färskosten och rör runt så att det blir ett mönster i kakan. Strö över resten av godiset. Grädda i mitten av ugnen cirka 30 minuter, den ska vara lite kladdig i mitten. Låt kakan kallna. Servera med lättvispad grädde eller vaniljglass.



söndag 25 maj 2025

Clementinmousse

Clementinmousse på vaniljkvarg, vispgrädde och en skvätt apelsinlikör är enkelt att göra och blir till en sagolik dessert. Dekorera gärna med flisad choklad på toppen.

Riv skalet av två clementiner. Blanda skalet med kvarg och eventuellt likör. Vispa grädden och blanda med kvargen. Skala clementinerna med kniv och skär dem i bitar. Lägg dem i portionsskålar eller glas. Klicka över moussen. Låt stå i kyl 1 timme. Toppa med flisad choklad vid servering.

10 portioner

10 clementiner

625 gr Dreamy Dessert Kesella Dessertkvarg vanilj

Eventuellt 2½ msk apelsinlikör

2½ dl vispgrädde

62½ gr mörk choklad



Pannbiff med ugnsbakad lök

Pannbiff med stekt lök är fin svensk husmanskost. Genom att steka löken i ugnen blir den saftig och god.

Sätt ugnen på 200º eller 180° varmluft. Skala och klyfta lökarna fint. Lägg dem i en ugnssäker form och blanda med timjan, salt, socker och smör- och rapsolja. Stek i mitten av ugnen cirka 30 minuter, rör om då och då. Låt ströbröd och mjölk svälla fem minuter i en bunke. Skala och hacka eller riv löken fint. Blanda lök, ägg, salt, peppar och färs med ströbrödet och rör till en slät färs. Forma till biffar och stek dem i smör- och rapsolja i en stekpanna på medelvärme 3-4 minuter per sida.

10 portioner

1 250 gr nötfärs eller blandfärs

10 msk ströbröd

3¾ dl standardmjölk

1¼ gul lök

2½ ägg

2½ tsk salt

2½ krm peppar

Smör- och rapsolja

Lök:

2½ gul lök

5 rödlökar

1¼ tsk torkad timjan

2½ krm salt

2½ krm strösocker

5 msk smör- och rapsolja



25 maj

25 maj är den 145e dagen på året i den gregorianska kalendern (146e under skottår). Det återstår 220 dagar av året. Denna dag ansåg förr, tillsammans med 26 och 27 maj, vara inledningen på sommaren och skulle påvisa hur vädret skulle bli under hela årstiden, enligt ordstävet ”Urban, Vilhelmina och Beda skola sommaren leda” (alltså att vädret den 25 maj bestämde vädret för juni, vädret den 26 bestämde vädret för juli och vädret den 27 för augusti; jämför med den 30 november och dess betydelse för julvädret).

Nationaldagar

Argentinas nationaldag (till minne av avsättningen av den spanske vicekungen under majrevolutionen 1810)

Jordaniens nationaldag (till minne av statens grundande 1946)

Övriga

Handduksdagen (firad sedan 2001 till minne av författaren Douglas Adams, som avled den 11 maj detta år; i hans sciencefictionbokserie Liftarens guide till galaxen utgör handdukar ett viktigt inslag)

Internationella nörddagen som startade i Spanien och som sedan har spridits sig världen runt.

Namnsdagar

Nuvarande, Urban

Föregående i bokstavsordning

Una, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Uno, Namnet infördes på dagens datum 1986. 1993 flyttades det till 4 november och 2001 till 14 augusti.

Urban, Namnet infördes på dagens datum 1901, då det ersatte den äldre namnformen Urbanus, och har funnits där sedan dess.

Urbanus, Namnet fanns på dagens datum redan på medeltiden, till minne av påven Urban I, som dog 230. 1901 utgick det och ersattes av den modernare namnformen Urban.

Ursula, Namnet fanns före 1901 på 21 oktober. Detta år utgick det, men återinfördes 1986, denna gång på 22 oktober. 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 tillbaka till ursprungsdatumet 21 oktober.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, Urbanus

1901–1985, Urban

1986–1992, Urban, Una och Uno

1993–2000, Urban och Ursula

Från 2001, Urban

I föregående revideringar

Inga ändringar sedan 1929

Händelser

1521, Den tyska riksdagen i Worms avslutas, efter att under kejsar Karl Vs ledning ha pågått sedan 28 januari. Riksdagen har behandlat flera frågor, men blir mest känd för att den avslutas med det så kallade fördraget i Worms, där kejsaren utfärdar förbud mot att på något sätt hjälpa reformatorn Martin Luther och stämplar honom som kättare. Dessutom ska han infångas så snart som möjligt. På grund av det folkliga stödet för Luther i Tyskland kommer fördraget dock aldrig att träda i kraft.

1659, Efter påtryckningar från det engelska parlamentet tvingas den svage Richard Cromwell abdikera som lordprotektor över det engelska samväldet, bara ett drygt halvår efter att han har efterträtt sin far Oliver Cromwell på posten. England, Skottland och Irland kommer därmed att stå utan regent, men ett år senare återupprättas de tre kungarikena under den så kallade restaurationen, då Karl II blir deras kung. På grund av sina skulder flyr Richard Cromwell snart utomlands och lever på kontinenten i 20 år, innan han återvänder till England och sedan lever där i obemärkthet till sin död 1712.

1768, Den brittiske kaptenen James Cook avseglar från Plymouth med fartyget HMS Endeavour på den första av tre utforskningsresor till Stilla havet. Under resan, som tar tre år, seglar man utmed den australiska kusten och runt de nyzeeländska öarna, innan man far vidare österut över Stilla havet. När expeditionen återvänder till Storbritannien 1771 blir Cook av kung Georg III utnämnd till kommendörkapten.

1798, Dagen efter att ett uppror mot det brittiska styret på Irland har utbrutit låter britterna avrätta totalt 74 personer genom de så kallade massakrerna i Carnew och Dunlavin Green, samtidigt som de besegrar irländarna i slaget vid Carlow. Upproret, som stöds av Frankrike, pågår i huvudsak fram till slutet av andra kvartalet, men är inte helt krossat förrän i mitten av oktober. Efter detta dröjer det till Påskupproret 1916, innan irländarna på nytt reser sig mot britterna.

1935, Under de friidrottstävlingar som hålls i Ann Arbor i Michigan lyckas Jesse Owens tangera världsrekordet på 9,4 sekunder i 100-yardsloppet och slå rekorden i längdhopp (8,13 meter), 220-yardslöpningen (20,3 sekunder) och 220-yarshäcklöpningen (22,6 sekunder) inom loppet av 45 minuter. Detta blir Owens största sportbragd någonsin, då längdhoppsrekordet står sig i 25 år och häcklöpningsrekordet blir första gången någon lyckas springa distansen på mindre än 23 sekunder.

1963, Organisationen för afrikansk enhet grundades.

1977, Den amerikanska filmen Stjärnornas krig, regisserad av George Lucas, har urpremiär i USA (den svenska premiären kommer 16 december samma år). Den får två uppföljare (Rymdimperiet slår tillbaka 1980 och Jedins återkomst 1983) och när Lucas 1999 inleder projektet att göra ytterligare tre delar i serien (som utspelar sig före de gamla filmerna) har den redan uppnått kultstatus.

1992, Jay Leno tar över programledarskapet för den klassiska amerikanska pratshowen The Tonight Show på tv-kanalen NBC, sedan den förre programledaren Johnny Carson tidigare under året har gått i pension efter 30 år på posten. David Letterman, som sedan 1982 har varit programledare för Late Night with David Letterman, har hoppats på att få ta över The Tonight Show, men när han nu går miste om detta väljer han året därpå att flytta till den konkurrerande tv-kanalen CBS, där han istället blir programledare för The Late Show with David Letterman, varvid Conan O’Brien tar över Late Night, som då byter namn till Late Night with Conan O'Brien.

2020, Fallet George Floyd inträffar i Minnesota.

Födda

1550, Camillo de Lellis, italiensk romersk-katolsk präst, ordensstiftare och helgon

1612, Johan Albert Vasa, polsk biskop och kardinal

1713, John Stuart, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1762–1763

1755, Caspar Trendelenburg, svensk läkare

1762, Walter Leake, amerikansk demokratisk-republikansk politiker, senator för Mississippi 1817–1820

1773, Benjamin Tappan, amerikansk demokratisk politiker, senator för Ohio 1839–1845

1783, Philip Pendleton Barbour, amerikansk politiker och jurist, talman i USAs representanthus 1821–1823, domare i USAs högsta domstol 1836-1841

1846, Naim Frashëri, albansk poet

1865, John Raleigh Mott, amerikansk förgrundsgestalt inom World Student Christian Federation (WSCF), mottagare av Nobels fredspris 1946, Pieter Zeeman, nederländsk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1902

1877, Hasse Zetterström, svensk författare, kåsör, humorist och tidningsutgivare med pseudonymen Hasse Z

1878, Bill Robinson, amerikansk steppdansare, skådespelare och underhållare med smeknamnet Bojangles

1803, Ralph Waldo Emerson, amerikansk författare och filosof

1881, Sven Bergvall, svensk skådespelare, Günther Lütjens, tysk sjömilitär, amiral 1940

1884, Eilif Sylwan, svensk sekreterare och högerpolitiker

1887, Francesco Forgione, italiensk kapucinermunk, präst, mystiker och helgon känd som Padre Pio

1888, Elin Linnander, svensk operasångare (sopran)

1889, Oscar Rennebohm, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1947–1951, Igor Sikorsky, rysk-amerikansk flygpionjär

1898, Gene Tunney, amerikansk boxare

1901, Bellan Roos, svensk skådespelare

1905, Albin Hagström, svensk företagare, grundare av instrumenttillverkningsföretaget Hagström

1907, U Nu, burmesisk nationalist och politiker, Burmas premiärminister 1948–1958 och 1960–1962

1908, Theodore Roethke, amerikansk poet

1910, Lars Seligman, svensk skådespelare

1915, Bengt Djupbäck, svensk trubadur med artistnamnet Jokkmokks-Jokke

1918, Claude Akins, amerikansk skådespelare

1921, Jack Steinberger, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1988, Rolf Tourd, svensk skådespelare

1925, Jeanne Crain, amerikansk skådespelare

1926, Max von der Grün, tysk författare

1927, Robert Ludlum, amerikansk författare

1928, Frigyes Hidas, ungersk kompositör

1929, Beverly Sills, amerikansk operasångare

1939, Ian McKellen, brittisk skådespelare

1940, Marianne Ahrne, svensk regissör och författare

1943, Ed Whitfield, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2016

1944, Frank Oz, amerikansk regissör och skådespelare

1945, Vilasrao Deshmukh, indisk politiker, Salvatore Grimaldi, italiensk-svensk entreprenör och föreläsare

1948, Klaus Meine, tysk sångare och låtskrivare, medlem i gruppen i Scorpions

1954, Urban Bäckström, svensk nationalekonom och moderat politiker, chef för Sveriges riksbank 1994–2002, vd för Svenskt Näringsliv 2005–2014, Ann Petrén svensk skådespelare.

1955, Alistair Burt, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 1983–1997 och 2001–2019

1958, Jānis Vanags, lettisk kyrkoman, ärkebiskop för Lettlands evangelisk-lutherska kyrka 1993–, Paul Weller, brittisk sångare, musiker och låtskrivare, medlem i grupperna The Jam och The Style Council

1960, Jeanette Holmgren, svensk skådespelare och sångare

1963, Mike Myers, kanadensisk skådespelare och komiker, Ulric Andersson, svensk kyrkomusiker, sångpedagog och operasångare (tenor), domkyrkoorganist i Uppsala domkyrkoförsamling 2013-

1969, Anne Heche, amerikansk skådespelare, regissör och författare

1970, Maibritt Saerens, dansk skådespelare

1972, Titti Schultz, svensk radioprogramledare

1973, Molly Sims, amerikansk fotomodell skådespelare

1974, Petter Askergren, svensk hiphopartist med artistnamnet Petter

1975, Aïssa Maïga, fransk-senegalesisk skådespelare

1976, Stefan Holm, svensk höjdhoppare och tv-personlighet, OS-guld 2004, bragdmedaljör, Cillian Murphy, irländsk skådespelare

1990, Samir Badran, svensk TV-personlighet

Avlidna

615, Bonifatius IV, påve

735, Beda venerabilis, anglosaxisk munk

916, Flann Sinna, storkonung av Irland

992, Mieszko I, furste av Polen

1085, Gregorius VII, påve, helgon

1261, Alexander IV, påve

1607, Maria Maddalena dei Pazzi, 41, italiensk karmelitnunna, mystiker och helgon

1667, Gustav Bonde, 47, svensk friherre, Sveriges riksskattmästare

1681, Pedro Calderón de la Barca, 81, spansk dramatiker

1740, Anders Örbom, 65, svensk militär

1820, Eric Ruuth, 73, svensk greve, finansminister, generalguvernör och företagare, grundare av Höganäsbolaget

1857, Andrew Butler, 60, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator för South Carolina

1863, Peter Andreas Munch, 52, norsk historiker och språkforskare

1870, Richard Stockton Field, 66, amerikansk politiker, senator för New Jersey

1880, Robert Fredrik von Kræmer, 88, svensk friherre, landshövding i Uppsala län

1890, Frans Hodell, 49, svensk författare, skådespelare och journalist

1899, Harrison Reed, 85, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Florida

1912, Austin Lane Crothers, 52, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Maryland

1913, Alfred Redl, 49, österrikisk-ungersk officer och rysk spion

1936, Gustav Holst, 59, brittisk kompositör

1948, Sidney Preston Osborn, 64, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arizona

1954, Robert Capa, 40, ungersk-amerikansk fotograf

1967, Lennart Wallén, 52, svensk filmklippare och regissör

1979, Fred Gunnarsson, 40, svensk skådespelare

1985, Gunnar Hedberg, 60, svensk skådespelare

1988, Ernst Ruska, 81, tysk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1986, Karl Wittfogel, 91, tysk sociolog och sinolog

2000, Kid Severin, 91, svensk journalist, författare och manusförfattare

2005, Ismail Merchant, 68, indisk filmproducent

2006, Kari S Tikka, 61, finländsk professor i juridik, Lars Gyllensten, 84, svensk läkare och författare, ledamot av Svenska Akademien, dess ständige sekreterare, Desmond Dekker, 64, jamaicansk reggae- och skasångare, Marianne Flach, 68, svensk reklamkvinna och festfixare

2007, Laurie Bartram, 49, amerikansk skådespelare och balettdansös, Bartholomew Ulufa'alu, 56, salomonsk politiker, Salomonöarnas premiärminister

2009, Haakon Lie, 103, norsk socialdemokratisk politiker

2011, Leonora Carrington, 94, brittisk-mexikansk surrealistisk konstnär och författare

2013, Jimmy Wray, 75, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot

2014, Tommy Blom, 67, svensk sångare, musiker och programledare (Tages), Caroline Christensen, 88, svensk sångare och skådespelare, Wojciech Jaruzelski, 90, polsk militär, Polens president, Herb Jeffries, 100, amerikansk musiker och skådespelare

2018, Thomas Lindstein, 70, svensk professor, rektor vid Mittuniversitetet 2003–2008

2023, Stefan Nilsson, 67, svensk pianist och kompositör

Mors dag

Mors dag är en högtid då barn firar sina mödrar med blommor eller kort, men är även en kommersiell högtid som i Sverige inträffar den sista söndagen i maj. Dagen är officiell flaggdag i Finland och firas den andra söndagen i maj. I Sverige är den inte allmän flaggdag, men flaggning förekommer ofta.

Dagen introducerades i Philadelphia 1905 av amerikanskan Anna Jarvis, efter att hennes mor, fredsaktivisten Ann Jarvis, avlidit den 9 maj. Ann Jarvis hade ägnat sig åt vård av sårade soldater (från båda sidor) under amerikanska inbördeskriget, och hon hade skapat Mother's Day Work Clubs för att rikta uppmärksamheten mot allmänna hälsofrågor. Samma år inledde Anna Jarvis en kampanj för att i samband med årsdagen av moderns död försöka få instiftat en dag som skulle hedra alla mödrar, eftersom hon ansåg att ens "mor är den person som gjort mer än någon annan för Dig".

Det första mer allmänna firandet av mors dag skedde 10 maj 1908, då en gudstjänst med fokus på fjärde budet och moderskärlek hölls i en metodistkyrka i Grafton i West Virginia. Kyrkan dekorerades av Jarvis själv, och till alla besökare delades ut vita nejlikor, moderns favoritblomma. Arrangemanget sponsrades av John Wanamaker, varuhusägare i Philadelphia som samma dag arrangerade ett eget morsdagsfirande i ett av hans varuhus i staden.

Dagen spreds i resten av USA under de närmaste åren och blev 1914 officiell helgdag. President Woodrow Wilson tecknade lagförslaget som gjorde mors dag till en nationell helgdag. Även till Europa kom seden, först till Storbritannien och sedan till Skandinavien. I Storbritannien har det funnits en äldre, folklig motsvarighet, där midfastosöndagen betecknades som "Mothering Sunday". Detta inkluderade redan 1607 en tradition att bortaboende barn på den här dagen skulle få besöka föräldrahemmet ("go a-mothering").

Ibland har man velat se ännu äldre traditioner bakom mors dag. I The Encyclopædia Britannica heter det: "En högtid som härrör från modersdyrkan i det forntida Grekland. Regelrätt modersdyrkan med ceremonier för Kybele eller Rhea, gudarnas stora moder, utövades den 15 mars över hela Mindre Asien", (1959), band 15, sid. 849.

I Sverige firades mors dag första gången 1919 på initiativ av Cecilia Bååth-Holmberg. Året därpå gav Kommitterade för mors dag ut en skrift med råd om hur morsdagsfirandet kunde gå till. Det var dock först många decennier senare som dagen uppmärksammades i någon större omfattning. Personer födda på tidigt nittonhundratal och deras barn firade inte dagen på samma sätt som idag. Uppfattningen att dagen endast tillkommit av kommersiella skäl för att handlarna skulle få sälja mera var utbredd, något som även gäller Fars dag.

I Finland är mors dag delvis en familjefest, men dagen har också en mera officiell och nationell prägel jämfört med firandet i Sverige. Mors dag lanserades i Finland av läraren Vilho Reima och föreningen Finlands föräldraförbund. Reima upplevde firandet av mors dag under en resa i USA 1910 och ville införa dagen också i Finland.

Reima skrev om mors dag i tidningar och försökte introducera traditionen år 1912 och 1913, men den slog inte rot. År 1918 gjorde Vilho Reima ett nytt försök och skrev en text där han framhöll varför mors dag borde firas i Föräldraförbundets tidning "Koti-lehti". Reima föreslog att festen skulle firas den 7 juli. Den dagen hölls en fest för mors dag i Alavieska och enligt flera källor är det Finlands första morsdagsfest.

I de svenskspråkiga delarna av Finland började motsvarigheten till Kotikasvatusyhdistys, Föreningen för hemuppfostran, föra ut idén 1919. Även Samfundet Folkhälsan tog upp saken och införde premiering av ”mödrar som uppfostrat många friska och duktiga barn”. Andra föreningar som började arrangera fester på mors dag var Frälsningsarmén och flera nykterhetsföreningar. Man betonade mödrarnas betydelse för hemmet och i förlängningen familjen som samhällets grund. En orsak till den snabba spridningen var att också skolorna tog upp seden. Också föreningar, sångkörer och församlingar ordnade programfester med mödrar som hedersgäster. Sedan 1927 firas mors dag andra söndagen i maj. Dagen blev officiell flaggdag 1947.

Krigen 1939-1944 gjorde att mors dag etablerades som en nationell festdag. Kvinnornas insatser under krigsåren erkändes av statsmakten 10 maj 1942, då marskalk C G Mannerheim förlänade Frihetskorset kollektivt åt Finlands mödrar. Sedan 1946 har presidenten delat ut utmärkelsetecknet Finlands Vita Ros till förtjänta mödrar.  En officiell riksomfattande fest har ordnats sedan 1941, först arrangerad av Befolkningsförbundet och sedan 1993 av regionförvaltningsverket och Social- och hälsovårdsministeriet. Trots att mors dag under åren fått kritik bland annat för att vara alltför kommersiell och att framhäva idealet om kärnfamiljen har dagen alltså fortfarande en stark ställning. Formerna för morsdagsfirandet i familjen har till stor del lärts ut i skolorna. Eleverna lärde sig uppvakta sina mödrar med blommor och morsdagskort. Från 1950-talet blev det allt vanligare med morsdagspresenter eller att bjuda mor på restaurangbesök. Det offentliga firandet har fått förnyade former, med t ex konserter och programfester.

I de flesta länder är mors dag en relativt nymodig företeelse som hämtat inspiration från länder i västvärlden. I många afrikanska länder har den brittiska morsdagen kopierats, trots att det på många håll har firats mödrar på en speciell dag långt innan brittiska kolonisatörer kommit.

Mors dag firas på olika datum i olika delar av världen.