Infektion och inflammation

När Du får en infektion har kroppen angripits av bakterier, virus eller svamp. För att försvara sig reagerar kroppen oftast med en inflammation.

Infektion och inflammation är ord som ofta används när man talar om olika sjukdomar. De hör ihop, men beskriver ändå två skilda tillstånd.

En infektion orsakas av att ett så kallat smittämne angriper kroppen. 

De vanligaste smittämnena är följande:

Bakterier

Virus

Svamp

Kroppen skyddar sig på flera sätt mot skadliga och främmande ämnen. Ibland kan smittämnena ändå ta sig in i kroppen och börja föröka sig. Då får Du en infektion.

De vanligaste infektionerna som orsakas av virus är förkylningar och influensa. Det finns många olika sorters förkylningsvirus och influensavirus.

Det här är andra exempel på infektioner som orsakas av virus:

Vattkoppor och bältros

Herpes runt munnen och herpes i underlivet

HPV, humant papillomvirus

TBE

HIV

Hepatit A, hepatit B och hepatit C

Covid19, coronavirus.

Streptokocker är vanliga bakterier som kan orsaka flera olika sorters sjukdomar. 

De sjukdomarna är t ex följande:

Halsfluss

Scharlakansfeber

Rosfeber

Svinkoppor

Det här är exempel på andra sjukdomar som orsakas av olika sorters bakterier:

Borrelia

Urinvägsinfektion

Salmonella

Infektion med gula stafylokocker, t ex sårinfektioner.

Svamp finns alltid naturligt på och i kroppen utan att orsaka någon skada. Men ibland kan svampen snabbt föröka sig och ge besvär, t ex om immunförsvaret eller bakteriefloran i kroppen påverkas.

Bakteriefloran är de bakterier som naturligt finns i kroppen, och som behövs för att vi ska må bra. Den kan rubbas t ex i samband med att Du får behandling med antibiotika.

Svamp kan orsaka en allvarlig infektion som sprider sig i kroppen. Det kan uppstå när immunförsvaret är kraftigt nedsatt, t ex vid HIV.

En inflammation innebär att kroppens immunförsvar har reagerat på en skada eller ett angrepp. En infektion leder nästan alltid till en inflammation.

Infektioner är den vanligaste orsaken till inflammationer. 

Andra orsaker kan t ex vara något av följande:

Skador på kroppen, t ex sårskador och benbrott

Skador av värme, kyla eller kemiska ämnen

Allergier

Artros

Astma

Kroppen kan också reagera med en inflammation vid så kallade autoimmuna sjukdomar. Det betyder att immunsystemet har börjat angripa den egna kroppen.

Det här är några exempel på autoimmuna sjukdomar:

Diabetes typ 1

Celiaki, glutenintolerans

Psoriasis

Multipel skleros, MS

Ulcerös kolit

Crohns sjukdom

Reumatiska sjukdomar, t ex muskelreumatism eller ledgångsreumatism

När kroppen skadas släpper cellerna i den skadade vävnaden ut olika ämnen. Då börjar det strömma mer blod genom blodkärlen och ut i den skadade vävnaden. Vita blodkroppar samlas för att försvara kroppen mot angreppet eller för att reparera skador.

När Du får en inflammation påverkas kroppen på olika sätt. 

Det här är vanliga symtom från området i kroppen som är inflammerat:

Det blir rött eller rosa

Det blir varmt

Det blir svullet

Det gör ont

Vid en kraftig inflammation kan Du även få feber.

Ibland bildas det var i ett infekterat sår. Var är en gulvit eller gul vätska som är lite trögflytande. Den består av döda vita blodkroppar, döda bakterier och död nedbruten vävnad. Varbildningen är en del av försvaret och läkningen.

Efter immunförsvarets reaktion kan en inflammation oftast läka ut av sig själv. Ibland kan inflammationen förvärras och det kan bildas en böld av var.

För att minska risken att få infektioner kan Du försöka undvika smitta på olika sätt. Oftast krävs direkt eller nära kontakt för att smittämnen ska överföras. 

Här kommer några råd:

Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten. Du kan använda handsprit om Du inte har tillgång till tvål och vatten

Hosta och nys i armvecket. Undvik folksamlingar i förkylningstider

Håll avstånd när någon hostar eller nyser

Använd kondom som skydd mot sexuellt överförda infektioner

Var noggrann med hygienen när Du jobbar med mat

Genom att stärka immunförsvaret kan du minska risken att bli sjuk. 

Det kan Du t ex göra på följande sätt:

Ät bra mat

Ha bra sömnvanor

Motionera

Var måttlig med alkohol

Undvik att röka

Undvik droger

Tvätta händerna och minska risken att bli sjuk

Vilka undersökningar läkaren gör beror på vilka besvär Du har. Du får beskriva Dina symtom samtidigt som läkaren gör en bedömning. Läkaren kan t ex göra en kroppsundersökning, och ibland kan Du behöva lämna ett blodprov.

Bakterieprov eller virusprov brukar tas med hjälp av en bomullspinne. Med pinnen rör läkaren lätt på det område där Du har fått en infektion. Det tar några sekunder och gör inte ont.

Pinnen stoppas sedan ner i ett rör och skickas till ett laboratorium. Svaret kommer oftast inom några dagar.

Det finns också snabbtester som ger svar inom några timmar. 

De finns för t ex följande sjukdomar:

Streptokocker

Klamydia

Körtelfeber

Influensa

RS-virus

Vilken behandling Du får beror på vilken typ av infektion och inflammation Du har.

Infektioner som orsakas av bakterier behandlas oftast med antibiotika.

Vanliga infektioner som influensa och förkylning går oftast över av sig själv.

Infektioner som orsakas av virus kan inte behandlas med antibiotika, men ibland kan Du behöva behandling med virushämmande läkemedel.

Det finns vaccin mot en del virussjukdomar, t ex influensa och TBE.

Infektioner som är orsakade av svamp behandlas med receptfria eller receptbelagda läkemedel. Vilket som ska användas beror på var på kroppen Du har infektionen.

En inflammation som orsakas av bakterier behandlas med antibiotika.

En varfylld böld behandlas genom att läkaren öppnar bölden. Då kommer varet ut och såret kan rengöras.

Du kan få läkemedel som dämpar symtom som värk och svullnad.

Om Du har en autoimmun sjukdom behöver det egna immunförsvaret dämpas så att det inte angriper den egna vävnaden. Då kan Du få kortison eller behandling med andra läkemedel.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning.

När Du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård Du har kan Du ge Ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även Dig som inte är myndig. 

Du kan välja att inte ge Ditt samtycke till den vård som Du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka Ditt samtycke.