Du som tillhör en riskgrupp behöver extra D-vitamin

Blir Du ofta sjuk. Då kanske Du behöver ta extra D-vitamin

Personer som ständigt drabbas av förkylningar kan tillhöra en riskgrupp som kan få skydd mot luftvägsinfektioner genom att ta extra D-vitamin.

Äldre, överviktiga och mörkhyade personer löper störst risk att ha låga nivåer av D-vitamin och räknas som riskgrupper, det gäller även personer som ofta blir sjuka, skriver Land.

Det är normalt att bli sjuk en till två gånger per säsong, blir du sjuk fyra till sex gånger per säsong räknas du som riskgrupp.

En studie från 2021 visar att skyddseffekten av extra D-vitamin för friska personer som inte tillhör någon riskgrupp i genomsnitt är 8%, men för personer i riskgrupper var den 40%.

Peter Bergman, professor vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet, är en av forskarna bakom studien och han säger att den som ofta får luftvägsinfektioner kan be att få ta ett test för att se om orsaken är låga nivåer av D-vitamin.

Eftersom effekten av D-vitamin är begränsad för friska personer tycker han att sjukvården bör fokusera på personer i riskgrupperna.

Enligt studien får personer i riskgrupperna bäst effekt av att äta 10–25 mikrogram D-vitamin per dag under vinterhalvåret.

Vi fann inga signaler om att det skulle finnas risk för biverkningar med normala doser av D-vitamin, upp till 50 mikrogram, säger Peter Bergman till Land.

Förkylningstider känner vi väl till, och när vi tillbringar mer tid inomhus tillsammans med andra människor ökar spridningen av bakterier och virus. Dåliga vanor utsätter vårt immunförsvar för risker att drabbas av förkylningar.

 

Hovets hyrestvister, från värmeavgifter till lyxvillor

Planteringar pågår utanför Victorias och Daniels bostad Haga slott. Inget Du kan hyra av Kungliga Djurgårdsförvaltningen dock.

Vad skulle Du gjort om Du förfogade över närmare 350 bostäder i Sverige. Frågar vi kungahuset hade svaret kunnat bli, tvistat med hyresgäster.

Givet det stora antal fastigheter och bostäder hovet i dag disponerar ska det sägas att hyrestvisterna och konflikterna förhållandevis få.

Men visst händer det.

Så sent som i oktober handlade det om en gammal trävilla på Djurgården, vilken tillhört hovet i mer än 200 år.

Likväl gav villan upphov till en tvist sedan hyresgästen, som hade bott i villan i nästan tio år, hävdade rätt till kontraktet efter sin mors död.

Hovet ansåg i sin tur att villan skulle användas för deras anställda, och vann sedermera.

Går vi tillbaka ett år i tiden, hittar vi ännu en hyrestvist, som uppstod sedan en familj visat intresse för en stor villa vid Ulriksdals slott.

Problemet uppstod när kungahusets krav på hyresgästen var för höga för att familjen skulle kunna acceptera dem.

Eftersom villan ägs av staten och omfattas av den kungliga dispositionsrätten, är det kungen som avgör vem som får bo i fastigheten, liksom vilka krav som ställs på hyresgästen.

Ett upplägg som enligt hovet “har godkänts”.

Tillbaka till nutid och den senaste i raden av kungliga hyrestvister.

Här har det rört sig om en ovanlig tvist mellan kungahuset och en hyresgäst, som hyrt en trerummare på 109 kvadrat av Kungliga Djurgårdens förvaltning, KDF, sedan 2010.

Hovet har anklagats för att under mer än tio år ha tagit ut ett otillåtet hyrestillägg för värme, skriver Hem & Hyra.

För hyresgästen har det inneburit en kallhyra på drygt 11 000 kronor samt ett tillägg på cirka 2 000 kronor i månaden för värme och varmvatten. Summor som gjort att hyresgästen under pågående tvist deponerat över 300 000 kronor hos länsstyrelsen.

Nu har dock hyresgästen och kungahuset nått en förlikning, vilket bekräftas av både hyresgästens advokat och KDF. Enligt denna får hyresgästen behålla de över 300 000 kronor hen deponerat hos länsstyrelsen.

Slutet gott, allting gott, i både slott och koja.

Trött på Dina dåliga val, gör ett bokslut

Trött på ledsna och trasiga spargrisar. Det är vi också. Dags för bokslut.

Livet är för kort för att fatta korkade beslut, än mindre ha dålig ekonomi. Inför nästa år kommer Du därför ha en tydlig bild över exakt vad som behöver göras. Gör Dig redo att syna Dina köpbeteenden och vanor i sömmarna. 

Dags att se sanningen i vitögat. Ja, åtminstone om Du inför nästa år vill ta ett helhetsgrepp om Din ekonomi.

För även om “bokslut” inte är den roligaste termen i ordboken, kan en genomgång vid årets slut ge Dig en tydlig överblick och potentiellt krympa tunga utgiftsposter.

Små utgifter har, som Du kanske märkt, en förmåga att summeras till betydande belopp över ett år. Precis som abonnemang, matkassar, lånevillkor och andra hushållskostnader.

Att syna köpbeteenden och vanor är ett sätt att ta reda på vart alla dessa slantar tar vägen, och hur Du betalar. Information som i förlängningen ringar in förbättringsområden och lägger grunden till en mer stabil och hållbar ekonomi.

Och det vill Du och resten av Sverige ha efter ett trist år av tunga umbäranden i inflationens spår.

Börja med att ta aktiv kontroll över Din ekonomi. Skapa sedan en lista över Dina prioriteringar.

Frågar Du Hypoteket är mycket vunnet om Du i ett första steg tar aktiv kontroll över Din ekonomi. Därefter skapar Du en prioriteringslista.

Den bör rymma alla Dina nödvändiga utgifter såsom hyra, räntor och försäkringar. Först därefter kan Du ta ställning till ett eventuellt överskott, och hur det ska användas.

Följ Din belåningsgrad som påverkar amorteringen. Uppdatera bostadsvärderingen om det gått fem år sedan senaste värderingen. Ta ut amorteringsunderlaget och jämför bankernas villkor. Byt bank om Du hittar bättre erbjudanden.

Även små belopp gör skillnad. Så vi säger det igen, om Du tvingats dra ner eller sluta spara, gör sparandet till en prioritet 2025. Sätt en stående överföring för en fast summa varje månad.

För buffertsparande, välj ett sparkonto med ränta och insättningsgaranti. Spara först upp två månaders utgifter innan Du investerar i fonder eller aktier.

Hur ser Ditt elavtal ut. Kan Du byta och minska Dina kostnader. Jämför även hemförsäkringar för bättre villkor eller lägre pris. Identifiera och avsluta abonnemang eller tjänster Du inte använder.

1 december

1 december är den 335e dagen på året i den gregorianska kalendern (336:e under skottår). Det återstår 30 dagar av året.

Nationaldagar

Centralafrikanska republikens nationaldag

Rumäniens nationaldag

Helgdagar

Costa Rica, Dagen för militärens avskaffande

Övrigt

Lettland Förhistorisk tids Lettland, Barbes Diena

Världsaidsdagen

Namnsdagar

Nuvarande, Oskar och Ossian

Föregående i bokstavsordning

Eligius, Namnet fanns, till minne av ett franskt helgon från 600-talet, på dagens datum före 1812, då det utgick.

Ole, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Oskar, Namnet infördes, som en hedersbetygelse åt den nyvalde svenske kronprinsen Karl (XIV) Johans och kronprinsessan Désirées son Oscar (I), som hade blivit svensk arvprins, när hans far blev kronprins 1810, på dagens datum 1812 och har funnits där sedan dess.

Ossian, Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1812, Eligius

1812–1900, Oskar

1901–1985, Oskar

1986–1992, Oskar, Ossian och Ole

1993–2000, Oskar och Ossian

Från 2001, Oskar och Ossian

I föregående i revideringar

1929, Oskar

1950, Oskar

1964, Oskar

1973, Oskar

1989, Oskar

1995, Oskar

2000, Oskar

2005, Oskar

2010, Oskar

2015, Oskar

2020, Oskar

Händelser

1640, Portugal återfår sitt oberoende av Spanien

1821, Dominikanska republiken förklarar sig självständigt från Spanien.

1822, Dom Pedro kröns till kejsare av Brasilien som Peter I av Brasilien (Pedro I)

1856, Järnvägslinjerna Malmö–Lund och Göteborg–Jonsered invigs. Detta är de första stambanorna i Sverige och är i trafik än idag.

1900,  Sveriges folkmängd är 5 136 441.

1913, Inträffade Hammarbymordet.

1918, Efter att tidigare ha varit en dansk provins blir Island nu ett eget kungarike i personalunion med Danmark. Därmed blir den danske kungen Kristian X nu officiellt också kung av Island.

1918, Kungariket Jugoslavien bildas under namnet Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike, ofta förkortat SHSs kungarike.

1924, Kommunistuppror i Estland slås ned.

1934, Första adventskalendern (luckkalender) säljs i Sverige av flickscouter.

1939, Världspremiär i New York för filmen Borta med vinden med Clark Gable och Vivien Leigh i huvudrollerna.

1955, Rosa Parks nekar att lämna sin sittplats i en buss åt en vit man och hon arresteras. Händelsen utlöser bussbojkotten i Montgomery.

1957, Den första adventskalendern i radio börjar sändas av Sveriges Radio.

1958, Autonoma Centralafrikanska republiken utropas. Gångtunneln mellan Stockholms centralstation och T-Centralen öppnas.

1959, Antarktisfördraget skrivs.

1963, Nagaland blir Indiens sextonde delstat.

1966, Den första julbocken sätts på plats i Gävle och blir snart stadens mest kända symbol.

1973, Papua Nya Guinea blir självständigt efter att ha tillhört Australien. Gideonsbergskyrkan i Västerås invigs.

1976, Angola går med i Förenta nationerna.

1977, Barnkanalen Nickelodeon har världspremiär i USA via kabel-tv. Första åren heter kanalen Pinwheel för att 1981 bli Nickelodeon.

1991, Ukraina lämnar Sovjetunionen.

1997, Demonstrationer i Bryssel mot taxfree.

1998, Världens största oljebolag bildas genom fusion av Mobil och Exxon.

2003, Advokaten Otto Rydbeck offentliggör en omfattande oberoende utredning över Skandias förehavanden gällande bland annat tvivelaktiga lägenhetsaffärer och enorma pensionsavtal till topptjänstemän. 

2004, Finansminister Pär Nuder kallar Sveriges 40-talister för ”köttberg” på ett morgonmöte på Skandinaviska Enskilda Banken.

2018, Omfattande demonstrationer anordnade av Gula västarna äger rum i den franska huvudstaden Paris. Liknande protester hålls i bland annat Marseille, Lille, La Réunion och Bryssel

Födda

1081, Ludvig VI, kung av Frankrike 1108–1137.

1751, Johan Henric Kellgren, poet, ledamot av Svenska Akademien.

1761, Madame Tussaud, tillverkare av vaxfigurer, grundare av vaxkabinettet Madame Tussauds i London.

1805, George Catlin Woodruff, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1861–1863.

1838, Theodor Decker, finländsk arkitekt.

1844, Alexandra av Danmark, drottning av Storbritannien 1901–1910 (gift med Edvard VII) Nils Boström, svensk hemmansägare och riksdagsman.

1857, Samuel M Ralston, amerikansk demokratisk politiker, senator (Indiana) 1923–1925.

1865, Friend Richardson, amerikansk politiker, Kaliforniens 25e guvernör.

1867, Robert P Lamont, amerikansk politiker och affärsman.

1879, Viran Rydkvist, svensk skådespelare och teaterdirektör.

1884, Karl Schmidt-Rottluff, målare och grafiker.

1886, Erik Börjesson, svensk fotbollsspelare. Rex Stout, amerikansk deckarförfattare.

1893, Ernst Toller, tysk dramatiker.

1896, Oscar Thorsing, svensk ambassadör och journalist. Georgij Zjukov, sovjetisk militär, marskalk av Sovjetunionen.

1905, Verner Karlsson, svensk musiker.

1906, Rune Elmqvist, uppfinnare av den inplanterbara pacemakern.

1907, Oscar Törnblom, svensk skådespelare.

1910, Alicia Markova, brittisk ballerina.

1912, Minoru Yamasaki, amerikansk arkitekt.

1913, Mary Martin, skådespelare och sångare.

1919, Karl-Erik Forsgårdh, svensk skådespelare.

1922, Dilip Kumar, indisk skådespelare.

1925, Martin Rodbell, amerikansk biokemist, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1994.

1929, David Doyle, amerikansk skådespelare.

1935, Woody Allen, filmregissör, skådespelare och komiker.

1937, Vaira Vīķe-Freiberga, lettisk politiker, president 1999-2007.

1939, Lee Trevino, amerikansk golfspelare.

1940, Richard Pryor, skådespelare och komiker.

1942, John Clauser, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 2022. Jukka Paarma, finländsk ärkebiskop 1998–2010.

1945, Bette Midler, skådespelare och sångare.

1946, Gilbert O'Sullivan, irländsk sångare och kompositör.

1947, Pierre Isacsson, svensk sångare.

1950, Ueli Maurer, schweizisk politiker, ordförande i Schweiziska folkpartiet.

1951, Richard Hobert, svensk journalist, manusförfattare, kompositör och regissör. Jaco Pastorius, amerikansk musiker, basist. Treat Williams, amerikansk skådespelare.

1952, Rick Scott, amerikansk republikansk politiker och affärsman.

1953, Victor Ambros, amerikansk molykärbiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2024

1955, Olle Jönsson, svensk sångare i Lasse Stefanz.

1956, Minoo Akhtarzand, iran-svensk elektronikingenjör, företagsledare, ämbetsman och landshövding i Jönköpings län och Västmanlands län.

1958, Charlene Tilton, amerikansk skådespelare.

1961, Jeremy Northam, brittisk skådespelare.

1970, Jonas Claesson, bandyspelare.

1972, Norbert Wójtowicz, polsk historiker och romersk-katolsk teolog.

1976, Matthew Shepard, mordoffer.

1977, Brad Delson, amerikansk musiker, gitarrist i Linkin Park.

1983, Jacob Widén, svensk musiker, sångare och gitarrist i Neverstore.

1985, Janelle Monáe, amerikansk sångare.

1988, Tyler Joseph, amerikansk sångare och låtskrivare i Twenty One Pilots., Zoë Kravitz, amerikansk skådespelerska.

2003, Robert Irwin, australisk fotograf och naturvårdare.

Avlidna

1135, Henrik I, kung av England sedan 1100.

1282, Margareta Sambiria av Pommerellen, drottning av Danmark 1252–1259, gift med Kristofer I.

1374, Magnus Eriksson, kung av Sverige 1319–1364 och av Norge 1319–1343 (drunknad vid Bergen)

1463, Maria av Gueldres, drottning av Skottland 1449–1460 (gift med Jakob II)

1521, Leo X, född Giovanni de’ Medici, påve sedan 1513.

1581, St. Edmund Campion, brittisk jesuit och martyr.

1679, Gustaf Soop, svensk friherre, riksråd 1658.

1729, Giacomo Filippo Maraldi, fransk-italiensk astronom.

1780, Johan Ihre, språkforskare.

1825, Alexander I av Ryssland, rysk tsar.

1866, George Everest, brittisk överste och geograf.

1886, Isak Albert Berg, svensk operasångare.

1916, Charles de Foucauld, romersk-katolsk präst, eremit och ordensgrundare, saligförklarad.

1928, Gunnar Knudsen (politiker), norsk affärsman och politiker, statsminister 1908–1910, 1913–1920.

1934, Sergej Kirov, sovjetisk politiker och kommunist, mördad.

1941, Alva B Adams, amerikansk demokratisk politiker, senator (Colorado) 1923–1924 och 1933–1941.

1942, Ruth Maier, österrikisk judinna.

1943, Frida Winnerstrand, svensk skådespelare.

1947, G H Hardy, brittisk matematiker. Alma Bodén, svensk operettsångare och skådespelare.

1952, Edward James Gay, amerikansk demokratisk politiker, senator (Louisiana) 1918–1921.

1958, Boots Mallory, brittisk skådespelare.

1961, Hartwig Fock, svensk skådespelare och teaterregissör.

1964, J B S Haldane, brittisk genetiker.

1972, Antonio Segni, italiensk politiker, president 1962–1964.

1973, David Ben-Gurion, Israels förste premiärminister 1948–1953, 1955–1963.

1988, J Vernon McGee, amerikansk teolog och radiopredikant.

1997, Stéphane Grappelli, fransk jazzviolinist.

1998, Bertil Nordahl, svensk fotbollsspelare och tränare. OS-guld 1948.

2002, Bruno Wintzell, populärsångare och programledare.

2004, Bernhard av Lippe-Biesterfeld, prinsgemål till drottning Juliana av Nederländerna.

2005, Jack Colvin, amerikansk skådespelare.

2006, Claude Jade, 58, fransk skådespelare.

2007, Ken McGregor, 78, australisk tennisspelare.

2009, Paul Naschy, 75, spansk skådespelare.

2011, Bill McKinney, 80, amerikansk skådespelare. Christa Wolf, 82, tysk författare.

2012, Arthur Chaskalson, 81, sydafrikansk domare, president i Sydafrikas konstitutionella domstol 1994–2001 och ordförande i högsta domstolen 2001–2005.

2014, Rune Bergman, 81, svensk skådespelare.

2020, Arnie Robinson, 72, amerikansk friidrottare, OS-guld 1976.

Första söndagen i advent

Första söndagen i advent eller första advent är kyrkoårets första dag. Helgdagen är den fjärde söndagen före juldagen, det vill säga den söndag som infaller mellan 27 november och 3 december. Sina historiska rötter har adventsfirandet i adventsfastan, en fasteperiod som speglade påskfastan och i likhet med denna var 40 dagar lång och därmed omfattade sex söndagar. Denna spegling av påskfastan lever kvar i att Jesu intåg i Jerusalem utgör predikounderlag såväl den första söndagen i advent som på palmsöndagen. Traditionellt i kyrkan är advent alltså en tid av fasta, förberedelse och väntan inför firandet av Jesu födelse vid jul.

Den liturgiska färgen är vit; sex altarljus används. Eftersom Första advent inte har någon oktav, används blå (svensk särtradition) eller violett under påföljande vecka, med två altarljus. Violett är botens och förberedelsens liturgiska färg. Vit färg och sex ljus är dock en svenskkyrklig särtradition, allmänkyrkligt används violett (blå) även under första söndagen i advent.

Evangeliebokens rubriken för dagen är Ett nådens år, och en välkänd text är då evangelierna berättar om hur folkets förväntan om Messias möttes då Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Samma bibelmotiv utgör också tema för palmsöndagen.

Under 1900-talet började man i Sverige använda särskilda adventsljusstakar med ett stearinljus för varje adventssöndag, och det första ljuset tänds alltså denna söndag. På "första advent" är besöksantalet högre i kyrkorna än det är vid en vanlig söndag.