1600
1600, var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
27 januari, Nederländske kaptenen Sebald de Weert upptäcker Davis' Land
19 februari, Vulkanen Huaynaputina i Peru får ett utbrott.
17 mars, Under riksdagen i Linköping utfärdas dödsdomar mot de till hertig Karl (IX) utlämnade rådsherrar, som har stött Sigismund och som vägrar byta till Karls sida. Under riksdagen erbjuds hertig Karl också att ta över som regent i landet till dess att hertig Johan eller Karls son Gustav (II) Adolf är myndig.
20 mars, Fem svenska rådsherrar avrättas i Linköpings blodbad
9 augusti, Sverige påbörjar ett krig mot Polen i Baltikum. Några soldater vid Torshällakanalen strejkar, då de anser sig ha gjort sig förtjänta av sin lön, som inte betalas ut. Hertig Karl låter dem välja mellan kanalarbete och tjänst i Narva. Den första gruppen invandrade valloner når Sverige.
Födda, 17 januari, Pedro Calderón de la Barca, spansk dramatiker.
28 januari, Clemens IX, född Giulio Rospigliosi, påve 1667–1669.
19 november, Karl I, kung av England, Skottland och Irland 1625–1649. Bathsua Makin, engelsk författare och feminist.
Avlidna, 17 februari, Giordano Bruno, italiensk filosof.
20 mars, (avrättade i Linköpings blodbad), Sten Axelsson Banér, svenskt riksråd. Gustav Banér. Sten Banér. Bengt Falk, svensk hövitsman. Ture Nilsson Bielke. Erik Larsson Sparre, svenskt riksråd, rikskansler sedan 1593.
18 maj, Nicolaus Olai Bothniensis, teolog, svensk ärkebiskop sedan 1599.
3 juli, Chand Bibi, indisk furstinna och regent.
12 oktober, Luis de Molina, spansk teolog.
December, Marie de Rohan, hertiginna av Chevreuse, fransk hovfunktionär och de facto politiker.
1601
1601, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
17 juni, Svenskarna besegras av polackerna i slaget vid Kokenhusen.
16 augusti, Olaus Martini vigs till ny svensk ärkebiskop.
24 december, Slaget vid Kinsale utkämpas i Irland. William Shakespeares pjäs Hamlet har enligt många forskare urpremiär på Globeteatern i London. Hungersnöd dödar nästan halva Estlands befolkning efter en regning sommar.
Födda, 22 april, Karl Filip, hertig av Södermanland, son till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp
17 augusti, Pierre de Fermat, fransk matematiker.
22 september, Anna av Österrike, fransk drottning.
27 september, Ludvig XIII, kung av Frankrike 1610–1643.
14 november, Jean Eudes, fransk romersk-katolsk präst, missionär och ordensgrundare samt sedermera helgon. Axel Urup, dansk krigare. Giuliano Finelli, italiensk skulptör.
Avlidna, 24 oktober, Tycho Brahe, dansk astronom.
Oktober, Nils Göransson Gyllenstierna, svensk friherre, riksråd, rikskansler 1560–1590 och riksdrots 1590–1595. Domingo de Ulloa, biskop i Michoacán, Mexiko.
12 maj, Anna III av Stolberg, regerande tysk abbedissa.
1602
1602, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Januari, Vid en riksdag i Örebro beslutar de svenska ständerna att man ska stå bakom hertig Karl (IX)s beslut att skicka svenska representanter till ett gränsmöte med Danmark.
8 maj, Spanien ockuperar Porto Longone för att bygga ett fort, i enlighet med fördraget i London
8 november, Det nya bodleianska biblioteket invigs i Oxford. Hertig Karl återupprättar adelsrådet i överensstämmelse med den gamla landslagen. En rad nya ätter får representation vid sidan av de gamla. Härvid blir Mauritz Lewenhaupt riksdrots, Svante Bielke rikskansler, Axel Ryning riksamiral och Seved Svensson Ribbing riksskattmästare. Hertig Karl företar en resa kring Bottenhavet tillsammans med sonen Gustav (II) Adolf.
Födda, 29 januari, Amalie Elisabeth av Hanau-Münzenberg, regent i Hessen.
18 februari, Per Brahe den yngre, svensk greve, riksdrots 1640–1680.
23 maj, Philippe de Champaigne, fransk målare.
14 juli, Jules Mazarin, fransk statsman och kardinal.
30 november, Otto von Guericke, tysk politiker och uppfinnare.
10 december, Erik Karlsson Gyllenstierna, svenskt riksråd. Abraham Bosse, fransk tecknare och grafiker. Martino Longhi den yngre, italiensk arkitekt under den romerska högbarocken.
Avlidna, 8 april, Ludvig Munk, dansk-norsk ämbetsman och greve samt Norges riksståthållare.
22 maj, Renata av Lothringen, hertiginna av Bayern.
1603
1603, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
14 mars, Karl IX grundar Göteborg i det att han ger byggmästare Hans Fleming i uppdrag att staka ut staden.
24 mars, När Elisabet I dör utan arvingar efterträds hon som regerande drottning av England och Irland av sin kusin Maria Stuarts son Jakob VI, som sedan 1567 är kung av Skottland och nu alltså även blir kung av England och Irland med regentnamnet Jakob I. Därmed förenas England och Skottland i en personalunion, som ett århundrade senare (1707) ersätts av en realunion, då de båda länderna bildar kungariket Storbritannien.
Augusti, Hertig Karl utropar sig till kung under namnet Karl IX. Sverige hemsöks av pest.
Födda, 2 mars, Pietro Novelli, italiensk barockmålare.
23 juli, Axel Lillie, svensk generalguvernör, fältmarskalk och riksråd.
17 augusti, Lennart Torstenson, svensk fältmarskalk och riksråd. Margareta Brahe, svensk hovfunktionär.
Avlidna, 18 februari, Claude Catherine de Clermont, guvernant till Frankrikes barn.
24 mars, Elisabet I, regerande drottning av England och Irland sedan 1558
26 oktober, Otto II av Braunschweig-Lüneburg-Harburg, tysk hertig.
13 december, François Viète, fransk matematiker.
1604
1604, var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
22 mars, Hertig Karl erkänns som kung av Sverige med namnet Karl IX, med arvsrätt av hans manliga avkomma, vid en riksdag i Norrköping, vilket benämns Norrköpings arvförening. Detta sker sedan Johan IIIs son Johan har avsagt sig alla tronanspråk. Riksdagen beslutar också att tronföljaren måste bekänna sig till den lutherska tron. Vidare skall en teologie lektor tillsättas vid varje latinskola, varvid prästutbildningen flyttas från kyrkans domän till skolans.
21 augusti, Staden Giötheborg börjar bebyggas av nederländare.
15 september, Svenskarna besegras av polackerna i slaget vid Weissenstein.
9 oktober, Supernova 1604 observeras i Vintergatan. Den nederländske byggmästare Cornelis Cornelisson sänds till Amsterdam för att rekrytera bosättare till det nygrundade Göteborg. Den svenska exporten av osmundjärn förbjuds för att inte skada exporten av stångjärn (utförseln stoppas dock inte helt och hållet förrän 1630). Kajaneborg får stadsprivilegium.
Födda, 16 augusti, Bernhard av Sachsen-Weimar, hertig av Sachsen-Weimar, tysk fältherre.
Avlidna, 13 februari, Katarina av Bourbon, prinsessa av Navarra och kronprinsessa av Lothringen. Ma Shouzhen, kinesisk konstnär och kurtisan. Isabella Andreini, italiensk skådespelare.
1605
1605, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
17 januari, Miguel Cervantes publicerar första delen av romanen Don Quijote. Den andra delen ges ut år 1615.
1 april, Sedan Clemens VIII har avlidit den 5 mars väljs Alessandro Ottaviano de' Medici till påve och tar namnet Leo XI. Han avlider dock redan den 27 april
8 april, Karl IX grundlägger Uleåborg, som sedan får stadsprivilegier 1610.
16 maj, Sedan Leo XI har avlidit den 27 april väljs Camillo Borghese till påve och tar namnet Paulus V.
3 juni, Riksrådet Hogenskild Bielke avrättas, dömd för förräderi mot Vasaätten.
12 juni, Mariefreds stad får stadsprivilegier
Sommaren, Svenskarna försöker i ett krigståg mot Livland bland annat belägra Riga.
17 september (GS), Den svenska armén under Karl IX lider ett svårt nederlag mot polackerna under Jan Karol Chodkiewicz i slaget vid Kirkholm, det värsta svenska nederlaget före Poltava.
11 december, Sigismund gifter sig med Konstantia av Steiermark, syster till hans första hustru Anna. Hemmingus Henrici ger ut en finsk psalmbok med 250 psalmer.
Födda, 6 februari, Bernhard av Corleone, italiensk botgörare och lekmannabroder inom kapucinorden; helgon.
8 april, Filip IV, kung av Kastilien och Aragonien 1621–1665, samt av Portugal 1621–1640.
30 april, Peder Winstrup, dansk biskop i Lunds stift. Andrea Bolgi, italiensk barockskulptör. Lars Wivallius, svensk skald. Constantia Sirenberg, tysk musiker och sångerska.
Avlidna, 5 mars, Clemens VIII, född Ippolito Aldobrandini, påve sedan 1592.
13 april, Boris Godunov, rysk tsar.
27 april, Leo XI, född Alessandro Ottaviano de' Medici, påve sedan 1 april detta år.
3 juni, Hogenskild Bielke, svensk friherre och riksråd (avrättad)
Juni, Maria Grigorievna Skuratova-Belskaja, rysk regent.
17 september, Anders Lennartsson, svensk krigare, riksmarsk sedan 1600 (stupad i slaget vid Kirkholm)
17 oktober, Akbar den store, indisk stormogul.
8 november, Robert Catesby, brittisk ledare för en grupp katolska konspiratörer och Krutkonspirationen. Marie de Brimeu – italiensk humanist.
1606
1606, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
4 mars, Nederländske kaptenen Willem Janszoon upptäcker Australien vid Cape York
Mars–april, Vid en riksdag i Örebro diskuterar man sätt att hindra det polska hotet om återinsättning av Sigismund på tronen och återinförande av den katolska läran.
2 oktober, Karl IX grundar staden Vasa i Finland genom att Mussor får stadsprivilegium
26 december, Shakespeares Kung Lear uruppförs för kung Jakob I i bankettsalen på Whitehall Palace. Johan IIIs son Johan blir hertig av Östergötland.
Födda, 10 februari, Christine Marie av Frankrike, regent i Savojen.
28 februari, William Davenant, engelsk poet och pjäsförfattare
3 mars, Edmund Waller, engelsk poet.
12 maj, Joachim von Sandrart, tysk konsthistoriker och konstnär
23 maj, Juan Caramuel y Lobkowitz, spansk författare
6 juni, Pierre Corneille, fransk författare.
10 juli, Corfitz Ulfeldt, dansk diplomat och riksgreve.
15 juli, Rembrandt, nederländsk konstnär.
18 september, Preben von Ahnen, lensmann (senare amtman) över Nordlands län (senare Nordlands amt) i Norge. Giovanni Francesco Grimaldi, italiensk arkitekt och konstnär.Pierre du Ryer, fransk dramatiker
Avlidna, 31 januari, Guy Fawkes, brittisk katolsk konspiratör (avrättad)
23 mars, Toribio av Mongrovejo, spanskt helgon.
6 augusti, Ottaviano Mascherino, italiensk arkitekt.
2 september, Carel van Mander, holländsk konstnär och poet.
1607
1607, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
15 mars, Karl IX kröns till kung av Sverige i Uppsala. Riksrådet gör misslyckade försök att hålla kungamakten i schack genom att hänvisa till Uppsala mötes beslut.
14 maj, Jamestown, Virginia grundas och därmed också den första permanenta engelska bosättningen i Nordamerika.
Juni, Fort Oranje byggs i Ternate på Kryddöarna. Svenskarna återtar Weissenstein. Magnus Brahe blir svensk riksmarsk. Nederländaren Jakob van Dijk går i svensk tjänst. Han kommer sedermera värva en rad utländska bosättare till Göteborg och bli stadens förste burggreve. Karl IX låter påbörja grävandet av den så kallade Karlsgraven, en förelöpare till Trollhätte kanal. Karl IX grundar Skultuna Messingsbruk i Västmanland (privilegiebrevet finns fortfarande bevarat på riksantikvarieämbetet). Bruket är fortfarande i aktivt bruk 400 år senare. Den norrländska kustvägen Norrstigen påbörjas. Lilla Edets sluss, en av Sveriges första, färdigställs. Halva regentskapet över Andorra överlåts på Frankrikes statsöverhuvud.
Födda, 22 mars, Fredrik Gustafsson Stenbock, svensk militär och ämbetsman.
4 september, Candida Xu, kinesisk adelskvinna, beskyddare av katolska missionärer i Kina.
5 november, Anna Maria van Schurman, tysk-holländsk författare, målare, gravör, poet och akademiker.
15 november, Madeleine de Scudéry, fransk romanförfattare.
28 november, Pietro Sforza Pallavicino, italiensk kardinal och historiker.
Avlidna, Februari, Gustav Eriksson Vasa, son till Erik XIV och Karin Månsdotter (död i fattigdom i Ryssland)
25 maj, Maria Maddalena dei Pazzi, italiensk mystiker och helgon.
30 juni, Cesare Baronius, italiensk katolsk kyrkohistoriker.
23 november, Mauritz Stensson Leijonhufvud, svensk greve, friherre och riksråd, riksdrots sedan 1602.
December, Abraham Angermannus, svensk ärkebiskop 1593–1599.
1608
1608, var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
Juni, Svenskarna erövrar Dünamünde och strax därefter Kokenhusen och Fellin från polackerna.
Juli, Det engelska skeppet Mary and Margaret, med Christopher Newport som kapten, lämnar England för seglats mot Jamestown, Virginia
Oktober, Polackerna återerövrar Kokenhusen.Galileo Galilei uppfinner teleskopet. Magnus Erikssons landslag från 1350, i utförande av Kristofers landslag från 1442, trycks med vissa tillägg. Bland annat är Moseböckerna appendix till Sveriges rikes lag. Utgivningen är en del av revisionen av lagen, som kommer att öka spänningen mellan kronan och adeln. En riksdag hålls i Örebro. Härvid diskuteras en fredstrevare från Polen och Karl IX gör ett försök att ena lutherdom och kalvinism.
Födda, 7 oktober, Erik Palmskiöld, svensk arkivsekreterare i Riksarkivet.
8 december, Vendela Skytte, svensk poet och lärd.
9 december, John Milton, engelsk poet och författare.
Avlidna, 13 februari, Bess av Hardwick, engelsk hovfunktionär och godsägare.
4 juni, Francesco Caracciolo, italiensk romersk-katolsk präst och ordensgrundare, helgon.
13 augusti, Giovanni da Bologna, italiensk skulptör, Sigrid Brahe, svensk grevinna och en av huvudpersonerna i onsdagsbröllopet.
1609
1609, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Februari, Polackerna erövrar Pärnu från svenskarna.
9 maj, Spanien erkänner Nederländernas självständighet.
15 maj, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Kamenka.
17 juni, En allierad svensk-rysk styrka besegrar polsk-litauiska trupper som stödjer tronpretendenten den falske Dmitrij II i slaget vid Torzjok.
13 juli, Första slaget vid Tver mellan svenskar och ryssar slutar oavgjort.
15 juli, Svenskarna besegrar ryssarna i det andra slaget vid Tver.
Augusti, Galileo Galilei.
18 augusti, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Kaljazin.
25 augusti, Galileo Galilei demonstrerar sitt första teleskop för venetianska lagstiftare.
28 augusti, Henry Hudson blir den förste europén som siktar Delawarebukten.
28 oktober, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Troitsko. Johannes Kepler publicerar sin upptäckt att planeternas banor är elliptiska och inte helt cirkelformade. I Ryssland råder sedan några år "stora oredan", då flera personer kämpar om makten och tsarvärdigheten. Karl IX ingriper i de ryska tronsstriderna, genom att stödja tronpretendenten Vasilij Sjujskij, varvid krig utbryter med Ryssland. Genom ett fördrag i Viborg utlovar svenskarna nämligen en undsättningsarmé på 5 000 man mot att Kexholms fästning avstås till Sverige. Karl IX drabbas av hjärnblödning och blir delvis förlamad. Axel Oxenstierna blir svenskt riksråd. Kung Karl överlämnar sitt eget förslag till landslagens kunga- och kyrkobalk till ständernas granskning. När förslaget inte antas lägger han ner hela revisionsprojektet. Johannes Messenius utnämns till professor i juridik vid Uppsala universitet. Han är antipolsk agitator och publicerar också källskrifter till Sveriges historia. Dessutom skriver han dramer grundade på sagohistoriskt stoff samt författar även Scondia Illustrata, som skildrar Sveriges historia från biblisk tid till 1611. Karl IX blir den siste svenske kungen att rida eriksgata enligt landslagens gamla bestämmelser. Vid ärkebiskop Olaus Martinis död blir Petrus Kenicius ny svensk ärkebiskop. Ambrosianska biblioteket öppnas.
Födda, 21 februari, Raimondo Montecuccoli, italiensk militär och militärteoretiker.
18 mars, Fredrik III, kung av Danmark och Norge 1648–1670.
22 mars, Johan II Kasimir, kung av Polen 1648–1668.
14 oktober, Ernst Gunter av Holstein-Augustenburg.
18 oktober, Josias Rantzau, tysk fältherre.
25 eller 26 november, Henrietta Maria av Frankrike, drottning av England, Skottland och Irland 1625–1649 (gift med Karl I)
Avlidna, 21 januari, Joseph Justus Scaliger, fransk filolog.
17 mars, Olaus Martini, svensk ärkebiskop sedan 1601.
2 juni, Svante Turesson Bielke, svensk friherre och riksråd samt rikskansler sedan 1602.
15 juli, Annibale Carracci, italiensk målare.
29 september, Ebba Månsdotter Lilliehöök, svensk brukspatron och grevskapsförvaltare.
1610
1610, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
7 januari, Galileo Galilei upptäcker tre månar runt planeten Jupiter, Europa, Io och Callisto
13 januari, Galileo Galilei upptäcker Jupiters fjärde måne: Ganymedes
12 mars, Jakob De la Gardie intar Moskva under det De la Gardieska fälttåget. Staden tvingas dock snart uppges.
April, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Rzjov.
23 juni, Jakob De la Gardie dagtingar med ryssarna och deras allierade polackerna i Klusjino.
24 juni (GS), Ryssarna besegras av polackerna i slaget vid Klusjino.
Början av augusti, Sverige börjar åter kriga mot Ryssland, Ingermanländska kriget, genom en belägring av Ivangorod.
2 september (NS), Gregorianska kalendern införs i Preussen
Oktober, Sverige sluter stillestånd med Ryssland i Ivangorod.
16 november, Karl IX ratificerar stilleståndet i Ivangorod.
1–23 december, En riksdag hålls i Örebro, varvid Sveriges kronprins Gustav (II) Adolf framträder för första gången. Karl IXs kanal, Sveriges första kanal, en föregångare till Hjälmare kanal, står färdig och används fram till 1650. Biskoparna tillsätter en utredning för att likforma de svenska skolväsendet, vilket resulterar i 1611 års skolordning.
Födda, 22 april , Alexander VIII, född Pietro Vito Ottoboni, påve 1689–1691.
17 juni, Birgitte Thott, dansk författare och översättare.
30 juli, Lorens von der Linde, svensk militär, riksråd, fältmarskalk.
10 december, Adriaen van Ostade, nederländsk konstnär. Maria Anna av Österrike, regent i Bayern. Marie Meurdrac, fransk kemist och alkemist. Maria Cunitz, schlesisk astronom. Karin Thomasdotter, finländsk fogde och länsman.
Avlidna, 3 mars, Anna Maria Vasa, dotter till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud)
11 maj, Matteo Ricci, italiensk jesuit, missionär och sinolog.
14 maj, Henrik IV, kung av Frankrike sedan 1589.
20 juni, Simone Moschino, italiensk skulptör och arkitekt.
18 juli, Caravaggio, italiensk barockmålare.
14 juli, Francisco Solano, spansk missionär, helgon.
21 december, Katarina Vasa, svensk prinsessa, dotter till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud). Amina av Zazzau, afrikansk hausadrottning.
1611
1611, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
12 februari, Svenskarna försöker överrumpla Nöteborgs fästning, men misslyckas.
Februari, Svenskarna inleder en belägring av Kexholms fästning.
2 mars, Svenskarna erövrar Kexholms fästning.
Våren, Sverige sluter ett stillestånd med Polen, vilket skall vara till juni 1612.
4 april, Danmark förklarar Sverige krig i Örebro varvid Kalmarkriget utbryter. Anledningen är konflikt om herraväldet över Lappmarken och Baltikum.
6 april, Filipstads stad får stadsprivilegium. Detta förloras 1694 och återfås inte förrän 1835.
29 april, Visby drabbas av en stadsbrand
3 maj, Danskarna börjar belägra Kalmar.
27 maj, Danskarna intar Kalmar stad.
11 juni, Svenskarna under Karl IX anländer till Kalmar slotts undsättning.
25 juni, Svenskarna under kronprins Gustav (II) Adolf överrumplar och plundrar Kristianopel.
12 juli, Danskarna bränner ner staden Göteborg
15 juli, Novgorod erövras av svenskarna.
17 juli, Svenskarna anfaller danskarnas befästa läger utanför Kalmar, men tvingas dra sig tillbaka till Ryssby två mil norr om staden.
3 augusti, Danskarna intar Kalmar slott.
9 augusti, Borgholms slott på Öland kapitulerar till danskarna, som besätter hela ön.
12 augusti, Karl IX skriver ett brev till Kristian IV av Danmark, där han utmanar honom på duell. Den danske kungen hånar honom dock i sitt svar.
7 oktober, Svenskarna har återtagit Öland och återtar denna dag Borgholms slott från danskarna.
30 oktober, Vid Karl IXs död blir Gustav II Adolf vid 17 års ålder omyndig kung av Sverige och får en förmyndarregering. 1604 års arvförening stadgar att regenten blir myndig vid 24 års ålder
26 december, Gustav II Adolf förklaras myndig vid en riksdag i Nyköping. Han tvingas dock till omfattande eftergifter till adeln genom den kungaförsäkran, som Axel Oxenstierna har utarbetat. Kungen lovar att inte stifta lagar, starta krig, sluta freder, stillestånd och förbund utan rådets och ständernas samtycke. Vidare skall inte ens de lägsta ämbetsposterna besättas med ofrälse personer. Kungens fogdar underställs landshövdingarna, vilka alla tillhör adeln.
28 december, Svenskarna försöker överrumpla den danska hären i Kalmar, men misslyckas. En ny svensk skolordning antas. Trivialskolorna behålls i sitt gamla skick medan katedralskolorna i stiftsstäderna byggs ut med fler klasser. Physica, en populär skolastisk handbok i naturlära, skrivs av den svenske astronomen och astrologen Sigfrid Aron Forsius. Andreas Bureus ger på svenska regeringens uppdrag ut en karta över Norrland. Fagersta Bruk startar sin verksamhet.
Födda, 4 maj, Carlo Rainaldi, italiensk arkitekt.
16 maj, Innocentius XI, född Benedetto Odescalchi, påve 1676–1689.
11 september, Henri de la Tour d'Auvergne de Turenne, fransk fältherre. Robert Douglas, greve, skotsk militär i svensk tjänst. Thomas Urquhart, skotsk skriftställare. Leonora Baroni, italiensk musiker.
Avlidna, 30 oktober, Karl IX, svensk riksföreståndare 1599–1604 och kung av Sverige sedan 1604. Eleonora de' Medici, hertiginna av Mantua.
1612
1612, var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
6 januari, Axel Oxenstierna utnämns till svensk rikskansler, och därmed kungens närmaste rådgivare, en post som han kommer att inneha i 42 år, fram till sin död 1654.
12 januari, Den skånska staden Vä bränns ner av svenskarna
20 januari, Matthias blir tysk-romersk kejsare då Rudolf II avlidit
27 januari, Kalmarkriget, Danskarna misslyckas med att storma Gullbergs fästning vid Göteborg. Svenskarna står emot fem stormningsförsök på sex timmar. Danskarna intar istället staden Lödöse, vilken svenskarna emellertid återtar i februari.
11 februari, Svenskarna under Gustav II Adolf besegras av danska förband i slaget i Vittsjö i Skåne. Kungen är nära att drunkna, men klarar sig.
21 februari, Svenskarna under Jesper Mattson Cruus af Edeby besegrar danskarna under kung Kristian IV i slaget vid Kölleryd.
26 februari, Kungälv bränns ner
Mars, Svenskarna hämnas på danskarna genom att bränna Uddevalla
18 mars, Svenskarna besegrar en rysk kosackarmé.
22 mars, Bermuda blir en engelsk koloni
April, Svenskarna belägrar och erövrar Nöteborgs fästning. Svenskarna inleder en belägring av fästningen Kopore.
14 maj, Danskarna marscherar upp vid Älvsborgs fästning.
22 maj, Danskarna börjar beskjuta Älvsborgs fästning.
23 maj, Danskarna går till storms mot Älvsborgs fästning.
24 maj, Danskarna intar Älvsborgs fästning. Svenskarna dagtingar och får fritt avtåg.
11 juni, Danskarna intar Borgholms slott på Öland.
13 juni, Matthias utses formellt till tysk-romersk kejsare
16 juni, Svenskarna erövrar fästningen Kopore från ryssarna.
Juni, Stilleståndet med Polen från året innan går ut, men förlängs till oktober 1613.
23 juli, Danskarna gör ett halvhjärtat anfallsförsök mot Jönköping men besegras och återtågar efter tre dagar.
3 augusti, Danska flottan avseglar från Kalmar mot Stockholms skärgård.
9 augusti, Danskarna utanför Stockholm besegras av svenskarna.
10 augusti, Danskarna återseglar mot Kalmar.
29 november, Johan IIIs son hertig Johan gifter sig med Karl IX:s dotter Maria Elisabet.
4 december, Svenskarna erövrar fästningen Ivangorod från ryssarna. Magnus Brahe (1564–1633) övergår från riksmarskämbetet till riksdrotsämbetet. Axel Ryning övergår från riksamiralämbetet till riksmarskämbetet. Göran Nilsson Gyllenstierna blir ny riksamiral. Axel Oxenstierna genomdriver privilegier för adeln som får ensamrätt till högre ämbeten och företrädesrätt till övriga tjänster på riksdagen. Under året erövrar svenskarna även fästningarna Jama och Gdov från ryssarna.
Födda, 17 januari, Thomas Fairfax, general under engelska inbördeskriget.
25 maj, Johan Albert Vasa, polsk biskop och kardinal, son till Sigismund och Konstantia av Steiermark.
24 juni, Johan Axelsson Oxenstierna, greve och statsman.
2 augusti, Saskia Uylenburgh, nederländsk modell, Rembrandts hustru.
9 augusti, Sven Bröms, svensk teolog, professorn i medicin och rektor vid Uppsala universitet, grundare av Ockelboverken.
7 november, Pierre Mignard, fransk målare. Louis Le Vau, fransk arkitekt.
Avlidna, 29 mars, Anna Katarina av Brandenburg, drottning av Danmark och Norge sedan 1597, gift med Kristian IV.
5 juni, Hans Leo Hassler, tysk kompositör.
12 augusti, Giovanni Gabrieli, italiensk kompositör.
12 september, Vasilij IV, rysk regent 1606–1610.
13 september, Karin Månsdotter, drottning av Sverige 1568, gift med Erik XIV.
7 oktober, Giovanni Battista Guarini, italiensk skald. Barthélemy de Laffemas, fransk ekonom och författare. Isabel Barreto, spansk sjöamiral, en av världens första kvinnliga amiraler
1613
1613, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
20 januari, Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Knäred under engelskt överinseende. I freden avstår Sverige Finnmarken till Danmark och tvingas betala Älvsborgs andra lösen på 1 000 000 daler för att återfå Älvsborgs fästning samt får tullfrihet i Öresund.
Början av året, Ryssarna återtar de fästningar, som svenskarna erövrade förra året, förutom Gdov.
Oktober, Stilleståndet mellan Sverige och Polen går ut. En schism mellan de båda Uppsalaprofessorerna Johannes Rudbeckius och Johannes Messenius slutar med att Messenius tvingas lämna sin tjänst. Rudbeckius blir Gustav II Adolfs hovpredikant, medan Messenius blir assessor i hovrätten och vårdare av rikets arkiv.
Födda, 24 februari, Mattia Preti, italiensk barockmålare.
12 mars, André Le Nôtre, fransk trädgårdsarkitekt.
16 juli, Alderano Cibo, italiensk kardinal.
20 september, Jean-François Paul de Gondi Retz, fransk kardinal och politiker.
25 september, Claude Perrault, fransk arkitekt och läkare
13 oktober, Marion Delorme, fransk kurtisan och salongsvärdinna.
23 december, Carl Gustaf Wrangel, svensk greve, fältmarskalk, riksråd och generalguvernör, riksamiral 1657–1664 och riksmarsk 1664–1676.
Avlidna, 16 mars, Sigrid Sture, svensk häradshövding.
8 juni, Ludovico Cigoli, italiensk konstnär, målare.
29 juni, Seved Svensson Ribbing, svenskt riksråd, riksskattmästare sedan 1602.
10 juli, Dona Catherina av Kandy, singalesisk monark.
6 december, Anton Praetorius tysk präst, reformert teolog, författare och förkämpe mot häxjakt och tortyr. Flaminio Ponzio, italiensk arkitekt. Magdalena Moons, hjältinna under de Nederländska frihetskriget. Izumo no Okuni, japansk miko (tempeltjänare) och skådespelare.
1614
1614, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
20 januari, Sverige sluter ett tvåårigt stillestånd med Polen.
10 februari, Vid en riksdag i Örebro beslutas om en ny svensk rättegångsordning, föregångaren till Svea hovrätt. Den är tänkt som högsta domstol, men får snarast karaktär av regional överrätt.
5 april, Sverige sluter ett försvarsförbund med Nederländerna i Haag (dokumentet skickas till Sverige för att ratificeras av kungen och återkommer ratificerat till Haag den 14 december). Efter detta inrättas i Nederländerna Sveriges första fasta ambassad.
20 april, Åbo slott drabbas av en svår brand, mitt under ett besök av Gustav II Adolf.
22 maj, Kristianstad får stadsprivilegier
Juni, Svenskarna lyckas inta en skans vid floden Volchovs inflöde i Ladoga. En rysk flotta på 30 lodjor erövras också.
14 juli, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Bronnicy.
10 september, Den ryska fästningen Gdov har lyckats stå emot två stormningsförsök av svenskarna, men inför det tredje försöket kapitulerar staden, för att slippa den plundring, som skulle bli följden av en lyckad stormning, och faller alltså i svenskarnas händer. Kriget mot Ryssland fortsätts under Gustav II Adolfs ledning. Han anländer till Finland efter omfattande rustningar för en avgörande strid mot ryssarna. De finska städerna delas upp i stapelstäder och uppstäder. Enbart stapelstäderna (Helsingfors, Åbo och Viborg) får bedriva utrikeshandel. Kronan försöker på detta sätt koncentrera flödet av varor, för att få största möjliga tullinkomster.
Födda, 7 september, Gustaf Otto Stenbock, svensk greve, riksråd, militär och ämbetsman, riksamiral 1664–1676.
4 november, Alexander Karol Vasa, son till Sigismund och Konstantia av Steiermark. Margaret Fell, engelsk kväkare och religiös ledargestalt.
Avlidna, 7 april, El Greco, grekisk konstnär
14 juli, Camillo de Lellis, italiensk romersk-katolsk präst och ordensstiftare, helgon.
11 augusti, Lavinia Fontana, italiensk målare.
1615
1615, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
3 februari, Engelske kaptenen John Milward från Engelska ostindiska kompaniets skepp Thomas upptäcker Julön
11 juni, Karl IXs dotter Katarina Vasa gifter sig med pfalzgreven Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken. De blir sedermera föräldrar till Karl X Gustav.
31 juli, Svenskarna marscherar mot Pskov.
20 augusti, Pskov blir helt inneslutet av svenskarna.
3 september, Svenskarna får fram artilleri och kan börja beskjuta Pskov.
30 september, Sedan den svenska situationen vid Pskov har blivit allt sämre kommer order om reträtt.
9 oktober, Innan reträtten gör svenskarna ett misslyckat försök att erövra Pskov. Jesper Mattson Cruus af Edeby blir ny svensk riksskattmästare. Halmstads slott färdigställs. Miguel Cervantes publicerar andra delen av romanen Don Quijote. Den första delen ges ut 1605. En ovanligt kraftig islossning och vårflod i Torne älv för bort kyrkan i Särkilax.
Födda, 1 januari, Seved Bååth, svensk ämbetsman, president för Svea hovrätt 1661–1668 och riksskattmästare 1668–1669.
25 januari, Govert Flinck, nederländsk konstnär.
27 januari, Nicolas Fouquet, fransk politiker.
13 mars, Innocentius XII, född Antonio Pignatelli, påve 1691–1700.
20 juni, Salvator Rosa, italiensk målare, poet och gravör under barocken. Josina Walburgis van Löwenstein-Wertheim-Rochefort, nederländsk abbedissa.
Avlidna, 4 juni, Yodo-dono, inflytelserik japansk adelskvinna.
27 maj, Margareta av Valois, drottning av Navarra och Frankrike.
September, Arabella Stuart, engelsk adelskvinna.
1616
1616, var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
20 januari, Den första fjärdedelen av Älvsborgs lösen (250 000 riksdaler) utbetalas.
22 februari, Sverige sluter stillestånd med Ryssland i Diderino.
9 augusti, I syfte att förbättra läget i kriget mot Ryssland skickas återigen en svensk styrka om 3 500 man mot staden Pskov.
23 september, Den svenska styrkan vid Pskov tvingas återtåga på grund av dåligt underhåll. Man lämnar dock kvar en liten styrka på 250 man i en skans utanför staden.
29 september, Stilleståndet mellan Sverige och Polen från 1614 går ut.
11 december, Den svenska skansen utanför Pskov kapitulerar till ryssarna. Den svenske hovpredikanten Johannes Rudbeckius talar inför kungen. Med motiveringen att Herrens tjänare förstår sig på politik lika väl som kungar kräver han större privilegier för prästerna. Then Swenska Psalmboken från 1586 ges ut i reviderad upplaga med 170 psalmer. Gustav II Adolf vistas fyra månader i Finland för att befästa sin ställning som kung. För att minska risken för uppror från de skattetyngda bönderna låter kungen tillsätta rannsakningskommissioner, som ska granska allmogens klagomål mot adeln och kronan. Den avsatte professorn Johannes Messenius anklagas för brottsliga förbindelser med Sigismund och jesuiterna och döms därför till döden. Han benådas men fängslas istället på Kajaneborg, där han författar Scondia Illustrata, Sveriges historia från biblisk tid till 1611. Nicolaus Copernicus bok De revolutionibus förbjuds av katolska kyrkan. Den manchuiske hövdingen Nurhaci grundar den senare Jin-dynastin, som tar över hela Kina 28 år senare. Ombord på ett slavskepp förs smittkoppor från Kongo till Salvador, Brasilien
Födda, 8 januari, Giovanni Antonio de Rossi, italiensk arkitekt.
13 januari, Antoinette Bourignon, fransk religiös mystiker och svärmare.
2 februari, Sébastien Bourdon, fransk målare under barockepoken.
24 april, Gustav Gustavsson af Wasaborg, frilloson till Gustav II Adolf och Margareta Slots.
13 augusti, Plautilla Bricci, italiensk konstnär och arkitekt.
23 november, John Wallis, engelsk matematiker.
Avlidna, 23 april, Miguel de Cervantes, spansk författare, William Shakespeare, engelsk dramatiker och diktare
1 juni, Tokugawa Ieyasu, japansk shogun.
3 november, Agnes Hedwig av Anhalt, regerande furstlig abbedissa av Quedlinburg.
1617
1617, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
20 januari, En riksdag öppnas i Örebro.
24 januari, Gustav II Adolf utfärdar Ordningen för ständernas sammanträden 1617 i Örebro, vilket brukar kallas Sveriges första riksdagsordning. Genom ett fast regelverk institutionaliseras riksdagen, som i fortsättningen blir kanalen för förhandlingar mellan kung och ständer.
17 februari, Sverige och Ryssland sluter freden i Stolbova, vilken gör slut på ingermanländska kriget, som har varat sedan 1610. Sverige erhåller Ingermanland och Kexholms län längst in i Finska viken, vilket gör att Ryssland för nära 100 år framåt är utestängt från Östersjön, medan det svenska Estland och Livland är hopbundet landvägen med det övriga svenska riket. I gengäld erkänner Sverige Michail Romanov som rysk tsar och tvingas ge upp planerna på att placera en svensk kandidat på den ryska tronen. Örebro stadga fastställs. Denna innebär att katolicismen förbjuds och att invånare som övergår till katolicismen skall bestraffas med döden och få sin egendom beslagtagen.
19 april, Gustav II Adolf grundlägger staden Nystad i Finland, där sedan Freden i Nystad 1721 sluts.
12 oktober, Gustav II Adolf kröns i Uppsala. Adelsprivilegierna från 1611 bekräftas och blir normgivande för adelns särställning ända fram till frihetstiden. Kungen förmår också riksdagen att bryta stilleståndssituationen med Polen, genom att spela på rädslan för en återkatolisering av Sverige.
Det finska stapeltvånget (vilket förbjuder mindre städer att handla med utlandet) förstärks genom en seglationsordning.
16 december, Provinsen Buenos Aires grundas. Strängnäsbiskopen Laurentius Paulinus börjar ge ut sitt teologiska verk Ethica christiana. Häri varnas för olovlig vidskepelse såsom spåkonst och stjärntydning samt trolldom och häxkonst. Särkilax kapell vid Torne älv spolas bort i en våldsam vårflod.
Födda, 30 maj, Magnus Durell, svensk vice hovrättspresident, minister i Danmark 1646–1657, landshövding i Kristianstads län och Blekinge.
13 september, Louise Charlotte av Brandenburg, politiskt aktiv hertiginna av Kurland.
19 november, Eustache Le Sueur, fransk målare.
Avlidna, 1 januari, Hendrick Goltzius, nederländsk konstnär.
21 mars, Pocahontas, amerikansk indian.
27 juni, Giovanni Botero, italiensk diplomat, präst och författare.
8 augusti, Tarquinia Molza, italiensk skald, känd som en av sin samtids lärdaste kvinnor.
24 augusti, Rosa av Lima, peruansk tertiar inom dominikanorden, jungfru, helgon.
25 september, Francisco Suárez, spansk filosof och teolog.
12 oktober, Bernardo Baldi, italiensk diktare och lärd.
31 oktober, Alfonso Rodriguez, spansk lekman inom jesuitorden, helgon. Margareta Saraechhia, italiensk författare.
1618
1618, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
13 maj, Trettioåriga kriget utbryter i Tyskland genom den så kallade "defenestrationen" i Prag, då några av kejsarens representanter kastas ut genom ett slottsfönster
1 juli, Ferdinand II kröns till kung av Ungern
18 oktober, Axel Oxenstierna utfärdar en kansliordning, i vilken grunden till Riksarkivet läggs.
22 oktober, Protestanterna besegrar kejsarens trupper i slaget vid Pilsen.
5 november, Sverige sluter stillestånd med Polen.
27 november, Stilleståndet mellan Sverige och Polen förlängs. Kammarkollegium bildas genom kammarordningen, författad av Axel Oxenstierna. Reformen innebär att kammarens funktion utvidgas från passiv kontroll av rikets ekonomi till aktiv finanspolitik. Kammaren blir mer självständig än tidigare. En djupgående och omfattande omorganisation av den svenska krigsmakten börjar. Sverige indelas i landregementesområden, som skall ställa upp med ett regemente var. Magnus Erikssons stadslag från 1350 trycks. De nederländska industriidkarna Louis De Geer och Willem de Besche från Vallonien börjar arrendera järnbruket Finspång av kronan. Finspång blir senare centrum för den svenska vapenindustrin.
Födda, 12 februari, Olof Verelius, svensk filolog, professor i Sveriges antikviteter och Riksantikvarie.
26 december, Elisabet av Böhmen, tysk intellektuell, regerande abbedissa av Herford.
Avlidna, 5 mars, Johan, hertig av Östergötland, svensk prins, son till Johan III.
20 maj, Henrik Horn, svensk diplomat och riksråd.
7 augusti, Maria Elisabet, dotter till Karl IX, gift med hertig Johan.
24 augusti, Göran Nilsson Gyllenstierna, svensk friherre och riksråd, riksamiral sedan 1611.
27 augusti, Albrekt Fredrik av Preussen, hertig av Preussen 1568-1618.
29 oktober, Sir Walter Raleigh, engelsk sjömilitär, upptäcktsresande, hovman och författare. Christina Rauscher, tysk regeringskommissionär.
1619
1619, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
31 januari, Andra Älvsborgs lösen slutbetalas och det nya Göteborg anläggs efter att Göta älvs mynning åter kommit i svensk besittning. Ett nederländskt faktori har funnits vid Hisingen sedan seklets början och det utländska inflytandet över den nya staden är stort.
31 maj, Kejsarens trupper besegrar protestanterna i slaget vid Sablat.
21 september, Alingsås får stadsprivilegier. Gustav II Adolf skickar sändebud till Tyskland för att samla musiker till ett kungligt hovkapell. Nederländaren Govert Silentz flyttar till Sverige. Tillsammans med några av sina landsmän bidrar han under 1620-talet med tekniska insatser i kopparbruket. En av dessa insatser är rening av Stora kopparbergets råkoppar.
Födda, 24 februari, Gustaf Adolf Levenhaupt, svensk militär, riksråd, fältmarskalk och generalguvernör.
Charles Le Brun, fransk målare.
6 mars, Cyrano de Bergerac, fransk dramatiker.
21 april, Jan van Riebeeck, nederländsk kolonisatör.
19 maj, Gustaf Rosenhane, svensk friherre och jurist.
28 augusti, Anne Genevieve av Bourbon, politiskt aktiv fransk hertiginna.
17 december, Rupert av Pfalz, engelsk guvernör i Kanada. Barbara Strozzi, italiensk barockkompositör.
Birgitta Durell, svensk textilfabrikör.
Avlidna, 4 januari, Kristina Svantesdotter Sture, gift med Gustav Axelsson Banér; svensk brevskrivare.
4 mars – Anna av Danmark, drottning av Skottland sedan 1589 och av England sedan 1603 (gift med Jakob VI/I)
17 mars, Denis Calvaert, flamländsk konstnär.
6 maj, Lekë Matrënga, albansk präst och författare.
22 juli, Laurentius av Brindisi, italiensk kyrkolärare; helgon.
13 november, Ludovico Carracci, italiensk målare.
23 december, Johan Sigismund, kurfurste av Brandenburg. Caterina Vitale, maltesisk apotekare.
1620
1620, var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
28 juli, Den första ordinarie svenska postförbindelsen med utlandet öppnas mellan Hamburg och Stockholm över Danmark.
6 september (GS), Engelska puritaner reser från England till Amerika med båten Mayflower.
7 september, Söderhamn i Hälsingland och Nykarleby i Finland får stadsprivilegium.
29 oktober (GS), Böhmiska trupper lider nederlag mot katolska ligans trupper i slaget vid Vita berget.
25 november, Efter förhandlingar mellan Axel Oxenstierna och kurfurstendömet Brandenburg gifter sig Gustav II Adolf med Maria Eleonora av Brandenburg. Bröllopet hålls i Kalmar och i samband med det anställs en rad utländska musiker och ett permanent hovkapell bildas. Karl IXs utomäktenskapliga son Carl Carlsson Gyllenhielm blir riksamiral. Jakob De la Gardie blir ny svensk riksmarsk. Utvandring från Sverige förbjuds, för att man inte skall förlora arbetskraftsresurser och utrikesresor kontrolleras därför noga. Den övre roteringsgränsen på 60 år slopas för att öka antalet svenska soldater. Alla svenska män över 15 år är nu i princip underkastade rotering. En ny skolordning antas enligt vilken det ska finnas tre skoltyper i Sverige: barnaskolor (drivna av socknarna och städerna), trivialskolor och gymnasier. Den nederländske arkitekten Kasper Panten går i svensk tjänst. Han leder bland annat arbetet på Eskilstunahus slott och en ombyggnad av slottet Tre Kronor.
Födda, 1 februari, Gustav Bonde, svensk friherre, riksskattmästare 1660–1667.
20 juli, Nikolaes Heinsius, nederländsk filolog och diplomat.
21 juli, Jean Picard, fransk astronom.
6 september, Isabella Leonarda, italiensk kompositör. Dorothy Maijor, engelsk, skotsk och irländsk lordprotektorgemål 1658–1659
Avlidna, 9 mars, Aegidius Albertinus, tysk författare.
18 augusti. Wanli, kejsare av den kinesiska Mingdynastin. Axel Ryning, svensk friherre och riksråd, riksamiral 1602–1611 och riksmarsk sedan 1612. Eudoxia Saburova, rysk kronprinsessa.
1621
1621, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
9 februari, Sedan Paulus V har avlidit den 28 januari väljs Alessandro Ludovisi till påve och tar namnet Gregorius XV.
12 maj, Piteå och Torneå får stadsprivilegier.
4 juni, Göteborg får stadsprivilegier
29 juni, Borås stad får stadsprivilegier.
7 juli, Uppsala universitet öppnas än en gång.
12 juli, Luleå stad får stadsprivilegier.
13 augusti, Svenskarna inleder en belägring av Riga.
23 augusti, Sundsvall får stadsprivilegier.
16 september, Svenskarna erövrar Riga från polackerna. Härmed inleds den svenska ockupationen av Livland, som kommer att vara till 1721. Dessutom upplöses den svensk-polska unionen formellt.
13 november, Åland blir en svensk kronbesittning. Kriget mellan Sverige och Polen, som legat nere några år, återupptas i Livland, och Livländska skedet 1621-1625 inleds i och med att 148 fartyg skeppar svenska trupper dit. Den första allmänna svenska skråväsendesordningen utkommer. Hantverk utanför skråorganisationerna förbjuds. Gustav II Adolfs krigsartiklar utfärdas. De 150 artiklarna utgör Sveriges första samlade krigslagstiftning. En finskspråkig psalmbok, Soumenkielinen virskirja, trycks i Stockholm av Viborgsbiskopen Olof Elimaeus.
Födda, 3 januari, Lars Claesson Fleming, svenskt riksråd, landshövding i Stockholms län 1652–1654 och Uppsala län 1654.
27 januari, Thomas Willis, engelsk vetenskapsman.
30 januari, Georg II Rakoczy, furste av Siebenbürgen.
17 mars, Hans Jakob Christoffel von Grimmelshausen, tysk författare.
25 mars, Matthäus Merian den yngre, schweizisk-tysk målare.
21 juni, Axel Turesson Natt och Dag, svensk landshövding i Stockholms län 1645.
8 juli, Leonora Christina, dansk memoarskrivare.
8 september, Louis II Condé, fransk fältherre. Rutger von Ascheberg, svensk greve, militär och ämbetsman (född i Kurland). David Beck, nederländsk konstnär. Johannes Schefferus, tysk-svensk lärd.
Sibylle Schwartz, tysk författare.
Avlidna, 28 januari, Paulus V, född Camillo Borghese, påve sedan 1605.
10 februari, Pietro Aldobrandini, italiensk kardinal och konstmecenat.
8 mars, Enevold Kruse, dansk adelsman och riksståthållare i Norge mellan 1608 och 1618.
11 maj, Johann Arndt, tysk teolog.
13 augusti, Jan Berchmans, belgisk jesuit och präststuderande, helgon.
17 september, Roberto Bellarmino, italiensk teolog, jesuit och kardinal, helgon.
24 september, Jan Karol Chodkiewicz, polsk fältherre.
25 september, Mary Sidney, engelsk poet.
16 oktober, Jan Pieterszoon Sweelinck, nederländsk kompositör.
13 december, Katarina Stenbock, drottning av Sverige 1552–1560, gift med Gustav Vasa. Hendrick de Keyser, nederländsk arkitekt och konstnär.
1622
1622, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
29 mars, Norrtälje får stadsprivilegier
17 april, Protestanterna besegrar kejsarens trupper i slaget vid Wiesloch.
26 april, Protestanterna besegras av kejsarens trupper i slaget vid Wimpfen.
10 juni, Protestanterna besegras av kejsarens trupper i slaget vid Höchst.
22 juni, Umeå får stadsprivilegier
29 augusti, Spanska trupper besegrar tyska protestantiska i slaget vid Fleurus.
20 november, Lilla tullen införs i Stockholm.
27 november, Sverige sluter stillestånd med Polen på två år. Lilla tullen, en avgift för att införa varor till städerna, införs i Sverige. Denna lilla beskattning väcker missnöje bland bönder och borgare, men kommer ändå att bestå i mer än två sekel. Det bestäms att Sverige ska sätta upp 30 fältregementen (varav sex från Finland), sammanlagt 36 000 man. Borås stad och Norrtälje stad samt danska Kristianstad får stadsprivilegium. Petrus Rudbeckius psalmbok Enchiridion utkommer. Laurentius Laurinus, rektor i Söderköping, utger en musiklärobok, Musicae rudimenta pro incipientibus necessaria.
Den blivande hovkapellmästaren Tomas Bolttzius anländer till Sverige. Vid Gustav II Adolfs död skriver han två större sorgemusikverk. En katastrofal minskning av klädesexporten från England leder till att en permanent handelsmyndighet upprättas (senare Board of Trade).
Födda, 15 januari, Molière, fransk dramatiker.
7 februari, Vittoria della Rovere, toskansk storhertiginna och rådsmedlem.
8 september, Knut Kurck, svenskt riksråd.
15 oktober, Magnus Gabriel De la Gardie, svensk greve, riksmarskalk 1651–1653, riksskattmästare 1652–1660, rikskansler 1656–1680 och riksdrots 1680–1684.
31 oktober, Pierre Puget, fransk målare och skulptör.
8 november, Karl X Gustav, kung av Sverige 1654–1660
Avlidna, 23 januari, William Baffin, engelsk sjöfarare och upptäcktsresande.
25 januari, Karl Filip, svensk prins, son till Karl IX.
23 februari, Johann Crüger, tysk tonsättare och kantor.
24 april, Fidelis av Sigmaringen, katolsk ordenspräst och martyr, helgon.
Hösten, Jesper Mattson Cruus af Edeby, svensk fältmarskalk, ämbetsman och riksråd, riksskattmästare sedan 1615.
7 december, Sofia av Brandenburg, tysk regent.
28 december, Frans av Sales, fransk teolog och kyrkolärare; helgon (1665)
1623
1623, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
8 januari, Furstendömet Salm-Salm grundas
Juni, Åbo hovrätt inrättas. För att komma åt maktmissbruk bland finska ståthållare och fogdar tillsätts också en generalguvernör över Finland.
27 juli, Katolikerna besegrar protestanterna i slaget vid Stadtlohn och ett kortvarigt stillestånd sluts.
6 augusti, Sedan Gregorius XV har avlidit den 8 juli väljs Maffeo Barberini till påve och tar namnet Urban VIII. Västerås gymnasium inrättas av biskopen Johannes Rudbeckius. Johan Skytte blir ny svensk riksskattmästare. Rykten om polska flottsammandragningar utanför Danzig når Sverige. Gustav II Adolf befarar ett polskt anfall, varför han låter blockera Danzig. Danzig i sin tur förbinder sig att inte tillåta någon polsk flottupprustning inom sitt område. En tysk församling inrättas i Göteborg. Pesten hemsöker Sverige och i Stockholm dör många människor.
Födda, 11 april, Decio Azzolino den yngre, italiensk kardinal.
19 juni, Blaise Pascal, fransk fysiker och matematiker.
12 juli, Elizabeth Walker, engelsk apotekare.
16 juli, Bengt Gabrielsson Oxenstierna svensk greve, diplomat, ämbetsman och riksråd samt kanslipresident 1680–1702.
16 oktober, Kristina Augusta Vasa (Gustavsdotter), svensk prinsessa, dotter till Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg
10 november, Bengt Horn, svenskt riksråd. Margaret Cavendish, engelsk författare. Frederik Ahlefeldt, dansk adelsman och politiker, Danmarks storkansler 1676–1686. Joris van Son, flamländsk konstnär.
Avlidna, 2 januari, Sivert Beck, 56, dansk adelsman, herre till Näsbyholms slott och Vanås i Skåne.
4 juli, William Byrd, engelsk kompositör.
8 juli, Gregorius XV, född Alessandro Ludovisi, 69, påve sedan 1621.
6 augusti, Anne Hathaway, William Shakespeares hustru.
23 september, Peder Månsson Utter, 57, svensk arkivarie och genealog (död i pesten)
1624
1624, var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.
15 april, Sala stad får stadsprivilegium
Maj, Salvador i Brasilien, plundras av nederländarna.
1 juni, Stilleståndet mellan Sverige och Polen går ut men förlängs till 1 mars 1625.
21 september, Södertäljes borgmästare Z Anthelius och två andra svenskar avrättas på grund av sin katolska tro. Gustavianska arvegodsen (300 hemman) doneras av Gustav II Adolf till Uppsala universitet. Härigenom tryggas universitetets ekonomi. Gustav II Adolf får erbjudande om att ingå i en antihabsburgsk, evangelisk allians, men ställer så höga motkrav (bland annat att få bli militär ledare), att Sverige hamnar utanför. Sverige utfärdar privilegier för Söderkompaniet eller Nya Sverigekompaniet, lett av nederländaren Willem Usselinx. Hälften av andelarna ägs av holländska köpmän. Man börjar i Sverige slå värdemynt av kopparen från Falun. (Detta innebär, att mynten värderas efter vad som står på dem, inte efter hur mycket metallen i dem egentligen är värd).
Födda, 1 januari, Olov Svebilius, svensk ärkebiskop 1681–1700.
7 januari, Guarino Guarini, italiensk arkitekt.
13 februari, Erik Axelsson Oxenstierna, svensk greve, rikskansler 1654–1656.
24 februari, Wilhelm Böös Drakenhielm, svensk generaltullmästare.
8 augusti, Sten Nilsson Bielke, svensk amiral och riksråd, riksskattmästare 1672–1684.
11 september, Jordan Edenius, svensk professor.
10 oktober, Gustaf Kurck, svenskt riksråd.
6 november, Maria Dauerer, svensk apotekare.
Avlidna, 21 februari, Dirck van Baburen, nederländsk barockmålare.
13 september, Ketevan av Muchrani, regerande drottning av Kachetien.
21 september, Kristina Augusta Vasa (Gustavsdotter), 11 månader gammal, svensk prinsessa, dotter till Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg
26 december, Simon Marius, tysk astronom.
1625
1625, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
16 januari, Gustav II Adolf skriver kontrakt med skeppsbyggmästaren Henrik Hybertsson om ett stort svenskt krigsfartyg, vilket kommer att få namnet Vasa.
1 mars, Stilleståndet mellan Sverige och Polen går ut.
27 mars, Vid Jakob Is död efterträds han som kung av England, Skottland och Irland av sin son Karl I.
14 maj, Kapten John Powell gör anspråk på Barbados för England
Juli, Första attacken från Barbareskpirater i sydvästra England inträffar
1 september, En stor brand härjar i Gamla stan i Stockholm. Nederländarna slår sig ner på Manhattan, och grundar staden New Amsterdam (New York).Tekniken att använda trä istället för läderbälgar introduceras vid Kopparberget i Falun. Stora svenska styrkor överflyttas från Finland och Sverige till Livland, för en ny offensiv mot polackerna. Gustav II Adolf inför kopparmyntfot för att slippa importera silver, sedan utvinningen i Sala silvergruva minskat. Svenska vatten- och väderkvarnar beläggs med en avgift för varje tunna råg eller korn som mals, den så kallade kvarnskatten. Invandringen av valloner till Sverige ökar, vilket medför ett tillskott för järnhanteringen. Universitetsbyggnaden Gustavianum vid Uppsala domkyrka uppförs. Den kallaste delen av lilla istiden i Skandinavien, som inleddes 1576, tar slut.
Födda, 13 maj, Carlo Maratta, italiensk målare.
8 juni, Giovanni Domenico Cassini, italiensk astronom.
10 oktober, Erik Dahlbergh, svensk greve, fältmarskalk, arkitekt, författare med mera. Margareta Beijer, chef för svenska postverket.
Avlidna, 26 februari, Anna Vasa, svensk prinsessa, dotter till Johan III och Katarina Jagellonica.
27 mars, Jakob I/VI, kung av Skottland sedan 1567 samt av England och Irland sedan 1603
1 juni, Honoré d'Urfé, fransk författare.
26 oktober, Jan Rutgersius, holländsk filolog och diplomat.
16 november, Sofonisba Anguissola, italiensk målare.
8 december, Kristina av Holstein-Gottorp, svensk riksföreståndargemål 1599–1604 och drottning av Sverige 1604–1611, gift med Karl IX.
1626
1626, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
7 januari, Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Wallhof.
15 april, Protestanterna och danskarna besegras av kejsarens trupper i slaget vid Dessau bro.
24 maj, Nederländaren Peter Minuit köper ön Manhattan av de inhemska indianerna för varor till ett värde av 24$. Riddarhusordningen antas, varigenom den svenska adeln indelas i klasserna. herre-, riddar- och svenneståndet. Gustav II Adolf landstiger i Pillau utanför Königsberg och erövrar de polska hamnar, vilket inleder Preussiska skedet (1626-1629) av kriget mot Polen.
17 augusti (GS), Protestanterna besegras av kejsarens trupper i slaget vid Lutter am Barenberge.
21 september, Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Mewe.
Oktober, Axel Oxenstierna blir generalguvernör över de svenska besittningarna i Preussen.
8 december, Ferdinand III kröns till kung av Ungern. Peterskyrkan i Rom invigs Strängnäs gymnasium inrättas av biskop Laurentius Paulinus Gothus. Genom kansliordningen (tillkommen på Axel Oxenstiernas initiativ) skapas Kanslikollegium med bestämda uppgifter inom in- och utrikespolitik. Regalskeppet Vasa börjar byggas på Stockholms skeppsgård. Nederländare är drivande i bygget, både teoretiskt och praktiskt. Andreas Bureus (Anders Bure, Den svenska geografins fader) utger sin berömda Nordenkarta, tillkommen på uppdrag av svenska regeringen. Kronobruket Lövsta (järnbruk) i Uppland utarrenderas till holländaren Willem de Besche, dock hela tiden under kronans kontroll.
Födda, 5 februari, Marie de Rabutin Chantal de Sévigné, fransk författare.
17 maj, Eleonora Katarina av Pfalz, svensk adelsdam, dotterdotter till Karl IX.
13 juli, Johannes Baazius den yngre, svensk ärkebiskop 1677–1681.
4 oktober, Richard Cromwell, lordprotektor över England, Skottland och Irland 1658–1659.
7 eller 8 december (GS), Kristina, regerande drottning av Sverige 1632–1654 (myndig 1644). Alexandre Bontemps, betjänt hos kung Ludvig XIV av Frankrike.
Avlidna, 9 april, Sir Francis Bacon, engelsk filosof och statsman.
30 oktober, Willebrord Snell, holländsk matematiker, astronom och fysiker.
30 september, Nurhaci, manchuisk hövding och grundare av den senare Jin-dynastin. Salomon de Brosse, fransk arkitekt. Beate Huitfeldt, dansk hovfunktionär.
1627
1627, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
17 februari, Barbados blir en engelsk koloni
13 april, Svenskarna besegras av polackerna i slaget vid Hammerstein.
25 maj, Gustav II Adolf såras vid Danziger Haupt.
16 juli, "Turkräden": Pirater från Alger tar sig till Island och kidnappar och förslavar 400 personer
7–8 augusti, Gustav II Adolf såras än en gång i det oavgjorda slaget vid Dirschau mot polackerna. Linköpings gymnasium inrättas. Louis De Geer blir svensk undersåte och får privilegiet att leda hela den svenska järnproduktionen och vapentillverkningen. Ett av den svenska adelns privilegier upphävs då det beslutas att även frälsebönder skall roteras (utskrivas och inordnas i krigsmakten) i samma utsträckning och skatte- och kronobönder. Endast adelns bönder vid sätesgårdarna är undantagna från utskrivning. Dessutom påläggs adeln nya skatter av kronan. Örebro slott står färdigt efter decennier av ombyggnad. Biskop Johannes Rudbeckius får i uppdrag att nyorganisera den estländska kyrkan och skolan, för att inkorporera provinsen i Sverige. Detta går dock om intet genom den livländska adelns motstånd. Sveriges första bollhus (för dåtidens motsvarighet till tennis) uppförs vid Slottsbacken i Stockholm. Uroxen dör ut i en polsk djurpark.
Födda, 25 januari, Robert Boyle, engelsk naturforskare.
27 september, Jacques Bénigne Bossuet, fransk teolog, biskop av Meaux och talesman för gallikanismen. Maria Sofia De la Gardie, svensk industrialist, bruksägare, hovfunktionär och grevinna.
Avlidna, 27 januari, Cecilia Vasa, svensk prinsessa, dotter till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud).
11 oktober, Bernardo de Balbuena, spansk diktare.
8 november, Djahangir, indisk stormogul. Madame Ke, politiskt inflytelserik kinesisk amma och gunstling.
1628
1628, var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
12 januari, Sveriges riksdags hemliga utskott ger Gustav II Adolf fullmakt att med alla medel ingripa i trettioåriga kriget.
18 mars, Livrustkammaren grundas genom att Gustav II Adolf beordrar, att de kläder, som han burit i slagen vid Danziger Haupt och Dirschau året innan skall ställas ut.
24 juni, Då den fria staden Stralsund belägras av kejsarens befälhavare Wallenstein går Sverige och Danmark i förbund med staden och lämnar bistånd till den, Sverige 2 000 man.
15 juli, Svenskarna besegrar polackerna i land-sjöslaget vid Danzig.
24 juli, Med hjälp av det svenska biståndet lyckas man häva belägringen av Stralsund.
10 augusti, Regalskeppet Vasa förliser under sin jungfrufärd i inloppet till Stockholm.
September, Protestanterna besegras av kejsarens trupper i slaget vid Wolgast.
14 oktober, Svenskarna besegras av polackerna i slaget vid Osterode. En rättegång, för att utröna vem som bär ansvaret för Vasas förlisning, hålls, men utan resultat. Även bärgningsförsöken misslyckas. Lilla Rågö inköps av greve Thomas von Ramm. Den statliga myndigheten Lantmäteriet bildas. Bridgetown på Barbados, grundläggs av britterna. Krasnojarsk i Sibirien, grundläggs av ryssarna. William Harvey publicerar sin forskning om blodcirkulation i Exercitatio Anatomica de Motu Cordis et Sanguinis in Animalibus.
Födda, 12 januari, Charles Perrault, fransk författare.
10 mars, Marcello Malpighi, italiensk fysiolog.
16 mars, Svante Larsson Sparre, landshövding.
17 mars, François Girardon, fransk skulptör.
26 mars, Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg, drottning av Danmark och Norge 1648–1670, gift med Fredrik III.
23 april, Johann van Waveren Hudde, nederländsk matematiker (död 1704)
25 april, David Klöcker Ehrenstrahl, svensk konstnär.
15 maj, Carlo Cignani, italiensk målare. Jacob Isaakszoon van Ruysdael, nederländsk landskapsmålare. Pedro de Mena, spansk skulptör. Carlo Cignani, italiensk konstnär. Biagio Falcieri, italiensk konstnär. Andrea Suppa, italiensk marinkonstnär. Giovanni Battista Venanzi, italiensk kyrkomålare. Guillaume Courtois, fransk konstnär och etsare. Noël Coypel, fransk konstnär Anne Chabanceau de La Barre, fransk sångerska, första hovsångerskan vid svenska hovet.
Avlidna, 23 september, Amalia von Hatzfeld, svensk grevskapsförvaltare. Francisco Ribalta, spansk konstnär. Juan Ribalta, spansk konstnär. Hans Collaert, flamländsk konstnär. Giacomo Locatelli, italiensk konstnär. Ding Yunpeng, kinesisk konstnär. Jan H Muller, nederländsk konstnär
1629
1629, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
2 februari, Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Gurzno.
Februari, Gustav II Adolf och Kristian IV sammanträffar på Ulfsbäcks kungsgård.
4 juni, Nederländska ostindiska kompaniets skepp Batavia förliser id revet utanför Beaconön vid Västaustralien under jungfruresan till Ostindien. Efter ett myteri bland de överlevande, blir två mördare i exil de första europeiska bosättarna i Australien. Deras följande öde är okänt.
17 juni, venskarna besegras av polackerna i slaget vid Stuhm.
Juni, Riksdagen bekräftar officiellt det svenska beslutet att ingripa i trettioåriga kriget.
16 september, Stillestånd sluts i Altmark mellan Sverige och Polen på sex år. Sverige får inneha Livland och en rad preussiska hamnar under dessa sex år.
Oktober, Det svenska rådet bifaller förslaget om att gå med i trettioåriga kriget. En upprustning av Hjälmare kanal påbörjas. Enorma vapenarsenaler tillverkas på Louis De Geers vapenfaktorier i Norrköping. Riksskattmästaren Johan Skytte blir generalguvernör i Estland och försöker centralisera förvaltning, kyrka, rättskipning och skola, för att inkorporera provinsen i Sverige. Sverige drabbas återigen av pesten.
Födda, 14 april, Christiaan Huygens, nederländsk matematiker, fysiker och astronom.
29 juni, Johan Ekeblad, brevskrivare och hovman hos drottning Kristina.
16 augusti, Agneta Horn, svensk memoarförfattare.
17 augusti, Johan III Sobieski, kung av Polen 1674–1696.
11 oktober, Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken, svensk hertig och tysk pfalzgreve, bror till Karl X Gustav samt riksmarsk 13 februari–1 maj 1660. Pierre Legros den äldre, fransk skulptör under barocken.
Avlidna, 19 januari, Abbas den store, persisk shah.
30 januari, Carlo Maderno, italiensk arkitekt.
10 februari, Willem de Besche, vallonsk-svensk byggherre och bruksägare
6 juli, Georg Friedrich von Greiffenklau, tysk ärkebiskop och kurfurste av Mainz.
21 augusti, Camillo Procaccini, italiensk målare och gravör.
18 augusti, Vendela Skytte, svensk poet.
29 augusti, Pietro Bernini, italiensk skulptör och arkitekt.
1630
Trettioåriga kriget
Födda, 5 september 1638, Ludvig XIV av Frankrike, kung av Frankrike.
Avlidna, 1630, Johannes Kepler, tysk astronom och fysiker.
30 april 1632, Sigismund III, Polsk kung, Litauisk Storfurste/ Sigismund I, Svensk Kung.
6 november 1632, Gustav II Adolf, kung av Sverige 1611-1632.
15 februari 1637, Ferdinand II, tysk-romersk kejsare.
1631
1631, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
13 januari, Genom fördraget i Bärwalde erhåller Sverige 400 000 riksdaler årligen av Frankrike, mot att Sverige ställer upp med 36.000 man i Tyskland.
3 april, Svenskarna erövrar staden Frankfurt an der Oder.
21 april, Sverige ockuperar Hertigdömet Pommern.
4 maj, Sverige sluter förbund med kurfurstendömet Brandenburg.
10 maj, Kejserlige generalen Tilly stormar och plundrar Sveriges allierade Magdeburg.
18 juli, Gustav II Adolf leder bland annat Västgöta ryttare i ett överfall i slaget vid Burgstall.
Augusti, Tilly anfaller Sachsen.
1 september, Ett förbund sluts mellan Sverige och Sachsen.
7 september (GS), En svensk armé under Gustav II Adolf besegrar kejsarens trupper under Tilly i slaget vid Breitenfeld, en av de mera kända svenska segrarna under trettioåriga kriget
22 september, Svenskarna erövrar staden Erfurt.
17 november, Svenskarna erövrar staden Frankfurt am Main.
4 december, Staden Mainz, där Gustav II Adolf slår vinterkvarter, erövras av svenskarna. Ett svenskt sändebud skickas till Konstantinopel för att försöka få med osmanerna i kampen mot kejsaren, vilket dock misslyckas. Wallenstein blir åter general i den kejserliga armén. Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken blir ny svensk riksskattmästare.
Födda, 26 juni, Vincenzo Albrici, italiensk tonsättare, organist och kapellmästare.
28 november, Abraham Brueghel, flamländsk målare.
14 december, Anne Conway, engelsk filosof inom metafysiken och moralfilosofin.
Avlidna, 28 februari, Regina Basilier, tysk-svensk affärsidkare.
10 juli, Konstantia av Steiermark, 42, polsk drottning, gift med Sigismund.
14 oktober, Sofia av Mecklenburg, 74, drottning av Danmark och Norge 1572–1588, gift med Fredrik II. Catherine de Parthenay, fransk matematiker.
1632
1632, var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
Vid årets ingång förfogar den svenska krigsmakten över cirka 150 000 man (att jämföra med 18 000 tio år tidigare), av vilka många är utländska legoknektar.
9 mars,Svenskarna besegras av kejsarens trupper i slaget vid Bamberg.
31 mars (21 mars gs), Svenskarna erövrar Nürnberg.
15 april (5 april gs), Då svenskarna går över floden Lech uppstår en drabbning med de kejserliga, varvid Tilly blir dödligt sårad.
24 april (14 april gs), Svenskarna erövrar Augsburg.
17 maj (7 maj gs), Svenskarna erövrar München. Svenskarna börjar befästa Nürnberg. Wallenstein slår läger utanför staden.
1 september, Svenskarna misslyckas med ett försök att storma Wallensteins läger. Lennart Torstenson tillfångatas.
3 september, Svenskarna besegras av kejsarens trupper i slaget vid Nürnberg. Gustav II Adolf tågar söderut för att angripa de kejserliga arvländerna, varvid Donauwörth erövras. Wallenstein marscherar norrut och infaller i Sachsen, Sveriges bundsförvant. Gustav II Adolf bryter upp från Bayern för att undsätta Sachsen.
15 november (5 november gs), Svenskarna besegrar kejsarens trupper i slaget vid Rippach.
16 november (6 november gs), Svenskarna besegrar kejsarens trupper i Slaget vid Lützen, men Gustav II Adolf stupar i slaget
18 december (8 december gs), Budet om Gustav II Adolfs död når Stockholm. Rådet övertar riksstyrelsen och den sexåriga Kristina hyllas som regerande drottning av Sverige, men får en förmyndarstyrelse (ledd av Axel Oxenstierna) på grund av sin omyndighet. Wallenstein intar Prag varefter den sachsiska hären utrymmer Böhmen. Gustav II Adolf grundar universitetet i Dorpat (Tartu universitet). Galileo Galilei ger ut Dialog om de två världssystemen.
Födda, 8 januari, Samuel von Pufendorf, tysk jurist och historiker.
2 februari, Göran Göransson Gyllenstierna, svensk greve och riksråd.
9 februari, Peter Schnack, svensk ämbetsman.
29 augusti, John Locke, engelsk filosof.
24 oktober, Antonie van Leeuwenhoek, holländsk naturvetare.
30 oktober (20 oktober gs), Christopher Wren, engelsk arkitekt. Jan Vermeer, nederländsk konstnär.
24 november, Baruch Spinoza, nederländsk-judisk filosof.
28 november (18 november gs), Jean-Baptiste Lully, italiensk-fransk tonsättare.
16 december, Erik Benzelius den äldre, svensk ärkebiskop 1700–1709. Bárbara Coronel, spansk skådespelare.
Avlidna, 25 januari, Maria Andreae, tysk apotekare.
7 februari, Margareta Gonzaga (hertiginna av Lothringen)
23 februari, Giambattista Basile, neapolitansk diktare, hovman och sagosamlare.
30 april, Sigismund, kung av Polen sedan 1587 och av Sverige 1592–1599.
22 augusti, Klas Horn, svensk ämbetsman, riksråd, landshövding.
16 november (6 november gs), Gustav II Adolf, kung av Sverige sedan 1611 (stupad i slaget vid Lützen).
18 november, Ludovico Ludovisi, italiensk kardinal.
1633
1633, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Januari, Axel Oxenstierna utses till Sveriges ombud i Tyskland. Han stannar där i tre år.
Februari, Kristina hyllas som omyndig drottning av Sveriges riksdag.
April, Ett evangeliskt förbund ingås i Heilbronn mellan Sverige och de protestantiska staterna i sydvästra Tyskland. Axel Oxenstierna blir förbundets
18 juni, Anthonie van Diemen "återupptäcker" Amsterdamön i Indiska oceanen, som börjat falla i glömska
28 juni, Svenskarna besegrar kejsarens trupper i slaget vid Oldendorf.
Juli, Gustav II Adolfs lik hemförs till Sverige. I samband med transporten genom landet rapporteras flera märkliga naturfenomen och tilldragelser.
1 augusti, Svenskarna besegrar kejsarens trupper i slaget vid Pfaffenhofen.
27 september, Svenskarna besegras av kejsarens trupper i slaget vid Steinau.
10 oktober, Axel Oxenstierna nedtecknar ett memorial till Rådet, vilket han påstår är Gustav II Adolfs politiska testamente, trots att makten förskjuts till högadeln. Ständerna väntar till året därpå med att ta ställning till förslaget. Trots detta bildas en femmannaregering, varvid gamle riksdrotsen Magnus Brahe avgår. Rikskansler är Axel Oxenstierna. Riksmarsk är Jakob De la Gardie. Riksamiral är Carl Carlsson Gyllenhielm (Karl IXs utomäktenskaplige son). Svenska härar under Gustav Horn och hertig Bernhard av Weimar opererar i Bayern, där bland annat staden Regensburg erövras. Krigsrörelserna i Tyskland avstannar på grund av Wallensteins fredsförhandlingar med svenskarna. Stora Barnhuset i Stockholm grundas på den nyanlagda Drottninggatan. Där skall man ta hand om barn, som är föräldralösa eller vars föräldrar ej kan försörja dem. Gustavi domkyrka i Göteborg invigs.
Födda, 14 oktober, Jakob II, kung av England, Skottland och Irland 1685–1688. Samuel Pepys, engelsk ämbetsman. Kaya Sultan, osmansk prinsessa.
Avlidna, 4 mars, Magnus Brahe, svensk greve och riksråd, riksmarsk 1607–1612, riksdrots sedan 1612 och president för Svea hovrätt sedan 1614.
24 april, Sigrid Eriksdotter Vasa, svensk prinsessa, dotter till Erik XIV och Karin Månsdotter.
12 juli, Thofania d'Adamo, italiensk giftmördare.
12 augusti, Jacopo Peri, italiensk kompositör, kallad "operans fader"
2 oktober, Scipione Borghese, italiensk kardinal och konstsamlare. Virginia Eriksdotter, frillodotter till Erik XIV och Agda Persdotter. George Abbot, engelsk prelat.
1634
1634, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
15 februari, Albrecht von Wallenstein mördas i staden Eger i Böhmen. Troligtvis i slutet av februari, Svenskarna besegrar tillsammans med sachsarna kejsarens trupper i slaget vid Liegnitz.
22 juni, Gustav II Adolf begravs i Riddarholmskyrkan.
29 juli, Den nya svenska regeringsformen, en förordning om rikets förvaltning, antas av riksdagen. Förvaltningen läggs på de fem kollegierna, styrda av varsin riksämbetsman. Riksämbetsmännen innehar regeringsmakten, medan regenten är omyndig, så detta är en stor triumf för adeln, medan de meniga ståndens inflytande minskar. De svenska landskapen ersätts som juridisk indelning av Sverige av län. Finland delas bland annat upp i fyra län, Åbo och Björneborg, Nyland och Tavastehus, Viborg och Nyslott , Österbotten samt Kexholm. Ingermanland står utanför denna indelning. Landskapen lever dock kvar i folks medvetande och bidrar in på 2000-talet till identitetsskapande inom landet.
27 augusti (GS), Svenska hären under hertig Bernhard av Weimar och Gustav Horn lider ett svårt nederlag mot kejsarens trupper i slaget vid Nördlingen, varvid Horn råkar i fångenskap. Detta nederlag medför att Heilbronnförbundet splittras och flera av Sveriges bundförvanter övergår till kejsaren.
5 november, Göta hovrätt inrättas i Jönköping, Sverige. Amiralitetskollegium inrättas och utgör svenska flottans överstyrelse i både militära och ekonomiska frågor. Ätten Oxenstierna får ännu mera makt då Axels bror, Gabriel Gustavsson, blir riksdrots och hans kusin Gabriel Bengtsson blir riksskattmästare. Mantalspengarna, en personskatt för samtliga svenska invånare över 15 år (även tjänstefolk och egendomslösa) permanentas.
Födda, 16 januari, Dorothe Engelbretsdatter, norsk författare.
20 mars, Balthasar Bekker, nederländsk reformert teolog.
22 april, Carlo Fontana, italiensk arkitekt.
24 december, Maria Anna av Österrike, spansk regent.
Avlidna, 19 november, Alexander Karol Vasa, son till Sigismund och Konstantia av Steiermark.
22 december, Johan Albert Vasa, polsk biskop och kardinal, son till Sigismund och Konstantia av Steiermark.
25 december, Lettice Knollys, engelsk hovfunktionär.
1635
1635, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
22 februari, Franska Akademien i Paris, Frankrike grundas som nationell akademi för bevarandet av det franska språket
April, Axel Oxenstierna besöker Frankrike, där han förhandlar fram en fastare allians mellan Sverige och Frankrike, som nu går in aktivt i trettioåriga kriget.
30 maj, Den tysk-romerske kejsaren Ferdinand II sluter fred i Prag med kurfurst Johan Georg I av Sachsen och katolska ligan. Freden innebär att alla områden i Tyskland ska behålla den trosriktning (katolicism eller protestantism) som de hade den 12 november 1627, att Bayern övertar Pfalz ställning som kurfurstendöme, att Sachsen övertar Lausitz från Böhmen, att man ska bilda en gemensam tysk rikshär, att alla särförbund, både katolska ligan och det protestantiska Heilbronnförbundet ska upplösas och att alla som har burit vapen mot kejsaren får amnesti. Freden är ett försök att göra slut på det pågående trettioåriga kriget, vilket dock misslyckas, eftersom de utländska makterna i Tyskland (Sverige och Frankrike) vägrar gå med på att lämna landet och istället sluter förbund mot de tyska staterna, varpå kriget fortsätter till 1648.
2 september, Då stilleståndet i Altmark går ut sluts ett nytt stillestånd i Stuhmsdorf (Sztumska Wieś) mellan Sverige och Polen. Detta stillestånd är på 26 år och i det avstår Sverige från de inkomstbringande hamnarna i Preussen, men behåller Livland.
Oktober, Hertig Bernhard av Weimar inträder i fransk tjänst med sin för svensk räkning värvade här.
22 oktober, Svenskarna besegrar kejsarens trupper i slaget vid Dömitz. Johan Banér blir befälhavare för den svenska hären. Landshövdingsstadgan införs i Sverige och innebär att landshövdingarna från och med nu skall föra landböcker, det vill säga kontrollera fogdarnas ekonomiska förehavanden. Därmed blir landshövdingarna statsmaktens representanter på lokalnivå. De leder civilförvaltningen genom en så kallad landsregering, sedermera kallad länsstyrelse. Hans Olofsson ger ut ett av Sveriges äldsta julspel, Een lijten andeligh Tragoedia Om tree wijsa män. För första gången används svartkrut vid sprängningar i svenska gruvor. Den nederländske vetenskapsmannen Hugo Grotius utses till svensk ambassadör i Paris.
Födda, 13 januari, Philipp Jakob Spener, tysk teolog.
18 februari, Johan Göransson Gyllenstierna, svensk greve och riksråd.
18 juli, Robert Hooke, engelsk naturforskare och uppfinnare.
25 november, Françoise d'Aubigné de Maintenon, politiskt aktiv fransk markisinna.
Avlidna, 31 januari, Johannes Chesnecopherus, Sveriges förste botaniske författare.
15 april, Urszula Mayerin, politiskt aktiv polsk hovfunktionär.
21 april, Maria Musch, nederländsk redare.
27 augusti, Lope de Vega, spansk dramatiker och poet.
1636
1636, var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
20 februari, Den svenska postföringen ordnas genom att Svenska Postverket grundas. Mot skattefrihet skall vissa bönder låta sina drängar förmedla posten.
Juli, Axel Oxenstierna återvänder till Sverige.
18 september, Harvard University, USAs äldsta universitet, grundas
24 september (GS), Svenskarna under Johan Banér besegrar kejsarens trupper i slaget vid Wittstock i norra Brandenburg. Frankrike förklarar kejsaren krig och bistår Sverige med ytterligare en subsidietraktat, resultat av Axel Oxenstiernas besök i Frankrike. Änkedrottningen Maria Eleonora av Brandenburg fråntas vårdnaden om drottning Kristina. Kristina fostras istället hos sin faster Katarina Vasa på Stegeborgs slott. Johannes Messenius avlider efter nära 20 år i fängelse. För att öka kronans tullintäkter förbjuds alla sjöstäder norr om Stockholm och Åbo att idka utrikeshandel. Detta kallas "Det bottniska handelstvånget". Arkitekten Nicodemus Tessin den äldre bosätter sig i Sverige. Fermats lilla sats formuleras. Martin Laimbauer, bondeledare, avrättas. Tullverket grundades officiellt.
Födda, 23 oktober, Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, drottning av Sverige 1654–1660, gift med Karl X Gustav.
2 november, Edward Colston, brittisk slavhandlare.
6 november, Henrietta Adelaide av Savojen, politiskt aktiv kurfurstinna av Bayern. Jacques Marquette, jesuitisk missionär. Justine Siegemundin, tysk barnmorska och författare. Marguerite de la Sablière, fransk kulturmecenat och ledare för en litterär salong.
Avlidna, 3 februari, Petrus Kenicius, svensk ärkebiskop sedan 1609.
17 september, Stefano Maderno, italiensk skulptör. Dodo Knyphausen, tysk militär i svensk tjänst. Louyse Bourgeois, fransk barnmorska och författare i förlossningskonst.
1637
1637, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
1 januari, Spanjorerna förstör Nederländernas koloni vid Trinidad och Tobago
7 februari, Svenskarna står i begrepp att storma Leipzig, som man belägrar, men då staden får förstärkningar försöker man istället locka dessa till strid. Detta misslyckas emellertid, och man drar sig därför tillbaka till Torgau, där man blir kvar till sommaren.
18 juni–3 juli, Johan Banér drar tillbaka den svenska hären från Torgau till Pommern undan en hotande fientlig inringning.
5 juli, Laurentius Paulinus Gothus blir vald till svensk ärkebiskop.
November, De båda fartygen Kalmare Nyckel och Fågel Grip utrustas av ett svensk-nederländskt konsortium samt avseglar mot nya världen under befäl av Peter Minuit.
Januari, Kejserliga trupper under Matthias Gallas erövrar Vorpommern och Mecklenburg från Sverige. Bergskollegium inrättas (med Axel Oxenstiernas svåger Carl Filipsson Bonde som förste chef). Det skall befrämja, samordna och övervaka den svenska bergsnäringen. Per Braheden yngre. blir generalguvernör över Storfurstendömet Finland med Åland och bägge Karelerna. Den franske arkitekten Simon de la Vallée anländer till Sverige. Den första allmänna svenska zigenarförordningen, Placat om Tatrarnes fördrifvande av landet, utfärdas. Enligt denna skall alla zigenare fördrivas före 8 november 1638. Därefter skall påträffade män hängas och kvinnor och barn landsförvisas.
Födda, 12 mars, Anne Hyde, prinsessa av England. Catarina Wentin, svensk (ursprungligen tysk) barnmorska.
Avlidna, 6 augusti, Ben Jonson, engelsk poet och dramatiker.
17 augusti, Johann Gerhard, tysk luthersk teolog.
29 september, Lorenzo Ruiz, filippinsk kristen martyr.
19 december, Christina av Lothringen, italiensk regent.
1638
1638, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
3 mars, Fransmännen besegrar kejsarens trupper i slaget vid Rheinfelden.
29 mars, En svensk koloni, Nya Sverige, grundas i Nordamerika sedan Kalmar Nyckel och Fågel Grip lagt till vid Paradisudden vid Delawareflodens mynning
Juni, Peter Minuit ger sig av från Nya Sverige, mot Europa och lämnar befälet över kolonin till löjtnant Måns Kling.
9 augusti, Fransmännen och deras allierade besegrar kejsarens trupper i slaget vid Wittenweier.
6 september, Generalguvernör Per Brahe den yngre inför postbefordran i Finland. Det svenska postverket grundades två år tidigare.
28 september, Staden Nyen vid Nevamynningen i Livland grundas
7 december, Fransmännen erövrar Breisach.
13 december, Vid fastern Katarinas död väljer drottning Kristina att stanna på Stegeborgs slott. Johan Banér försvarar Pommern, Sveriges sista besittning i Tyskland. Sverige får nya subsidier av Frankrike, på villkor att fredsförhandlingarna med fienden skall föras gemensamt mellan de båda länderna. Inom kort köps mark från indianerna och Fort Christina byggs som skydd för Nya Sverige mot det konkurrerande nederländska kompaniet. Axel Oxenstierna lyckas, trots hårt motstånd från adeln, driva fram pengar till att bygga Riddarhuset. Den svenska förmyndarregeringen börjar ta till den kortsiktiga metoden, att sälja ut kronohemman, för att täcka krigskostnaderna. Per Brahe den yngre uppmärksammar att många finnar flyttar till Livland för att få skattefrihet. En pestepidemi når Sverige.
Galileo Galilei ger ut Samtal och matematiska demonstrationer om två nya vetenskaper. Bild- och stenhuggareämbetet i Stockholm bildas av Heinrich Damer och fem andra mästare.
Födda, 10 januari, Nicolaus Steno, dansk geolog.
5 mars, Shunzhi, manchuisk monark, den förste kejsaren av Qingdynastin som härskade över Kina.
23 mars, Frederik Ruysch, holländsk läkare och anatom.
6 augusti, Nicolas Malebranche, fransk filosof.
5 september, Ludvig XIV, kung av Frankrike 1643–1715.
20 september, Antonio Gherardi, italiensk målare och arkitekt.
25 november, Katarina av Bragança, drottning av England, Skottland och Irland 1662–1685 (gift med Karl II)
November, James Gregory, skotsk optiker.
Avlidna, 26 februari, Claude Gaspard Bachet de Méziriac, fransk matematiker.
6 maj, Cornelius Jansen, nederländsk teolog.
13 december, Katarina Vasa, svensk prinsessa, dotter till Karl IX och Maria av Pfalz, mor till Karl X Gustav. Pietro Paolo Floriani, italiensk arkitekt. Barbara Longhi, italiensk målare. Margareta Brahe, svensk hovfunktionär.
1639
1639, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
4 april, Svenska hären under Johan Banér tågar söderut och besegrar en kejserlig-sachsisk här under general Marzini i slaget vid Chemnitz i södra Sachsen.
20 juli, Kristine Svendsdatter hittar ett av de två Gallehushornen.
Januari, Fort Saint George, den första bosättningen i Brittiska Indien, grundas vid Madras. Hjälmare kanal står färdigupprustad. Byggandet av Drottning Kristinas sluss vid Söderström i Stockholm påbörjas. Stockholms bild- och senhuggarämbete inrättas.
Födda, 8 maj, Baciccia, italiensk barockmålare.
29 september, Lord Russell, brittisk politiker.
21 december, Knud Thott, danskt gehejmeråd.
22 december, Jean Racine, fransk tragedidramatiker. Märta Berendes, svensk hovfunktionär och författare.
Avlidna, 12 mars, Domenico Ginnasi, italiensk kardinal.
21 maj, Tommaso Campanella, dominikansk teolog, filosof och poet.
20 augusti, Martin Opitz, tysk skald och smaklärare. Madeleine du Fargis, fransk hovfunktionär och gunstling.
1640
1640, var ett skottår som börjar en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som börjar en onsdag i den julianska kalendern.
17 april, Peter Holländer Ridder anländer som ny direktör för kolonin Nya Sverige
Maj, Svenska och franska stridskrafter möts för första gången i Erfurt.
Sommaren, Johan Banér leder ett krigståg genom Franken och Böhmen med både svenska och franska trupper, men måste senare återtåga, för att inte inringas.
Juli, Änkedrottningen Maria Eleonora lämnar Sverige och beger sig till sitt hemland Brandenburg.
1 december, Personalunion mellan Portugal och Spanien upphör. Hjälmare kanal öppnas åter för trafik. Åbo gymnasium ombildas till Kungliga Akademien i Åbo (sedermera Helsingfors universitet) med Per Brahe den yngre som förste kansler. Det finns fyra fakulteter med några hundra studenter. Förste rektor är Eskil Petræus. Per Brahe den yngre. blir ny svensk riksdrots vid Gabriel Oxenstiernas död. Det svenska hovkapellet får sin förste franske musiker då violinisten och dansmästaren Cunu Aubry anställs.
Efter en förödande brand gör Stockholms stadsingenjör Anders Torstensson upp en ny generalplan för staden. Det dröjer till 1800-talet innan den genomförs. Gymnasier grundas i Stockholm och Göteborg.
Helsingfors flyttas från Södernäsviken till en ny plats mellan Södernäs och Estnäs uddar. Björngårdsteatern öppnas i Stockholm.
Födda, 22 april, Marianna Alcoforado, portugisisk nunna.
9 juni, Leopold I, tysk-romersk kejsare 1658–1705.
28 augusti – Johan Gabriel Stenbock, svenskt riksråd.
11 september, Gabriel Kurck, svensk friherre, landshövding i Skaraborgs län 1668–1683. Aphra Behn, engelsk författare och spion.
Avlidna, 11 november, Ellen Marsvin, dansk godsägare och länsman.
27 november, Gabriel Gustafsson Oxenstierna, svensk friherre, riksdrots sedan 1634.
30 december, Jean-François Regis, fransk jesuit och predikant, helgon. Adriana Basile, italiensk kompositör. Francisca Duarte, nederländsk sångerska.
1641
1641, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
10 maj, Johan Banér dör i Halberstadt och efterträds som svensk överbefälhavare av Lennart Torstenson.
19 juni, Svenskarna besegrar kejsarens trupper i slaget vid Wolfenbüttel.
14 juli, Stillestånd sluts mellan Sverige och Brandenburg i Stockholm.
9 augusti, Österrike erkänner Graubünden
16 augusti, Järle län konstitueras som eget landshövdingedöme vid ett möte i Riksrådet.
25 november, Nederländerna ockuperar Maranhão. Gymnasierna i Skara och Viborg inrättas. Louis De Geer adlas för sina förtjänster som svenska kronans vapenleverantör och industrimagnat. Avesta stad och Falu stad får stadsprivilegium. Kalmar slott drabbas av en svår brand. Byggandet av Riddarhuset i Stockholm påbörjas. Den indiska staden Madras grundas av Brittiska Ostindiska Kompaniet. Flera tusen katolska upprorsmän dödas i Irland efter ett misslyckat uppror mot England
Födda, 22 november, Anthonie Heinsius, nederländsk statsman.
20 december, Urban Hjärne, svensk läkare och naturforskare. Giovanni Battista Contini, italiensk arkitekt. Gertrud Möller, tysk författare.
Avlidna, 2 april, Georg, hertig av Braunschweig-Lüneburg.
10 maj, Johan Banér, svensk militär och fältmarskalk, en av Sveriges främsta fältherrar.
9 december, Anthonis van Dyck, flamländsk målare. Sara Copia Sullam, italiensk-judisk poet, författare och salongsvärd.
1642
1642, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
17 januari, Fransmännen besegrar kejsarens trupper i slaget vid Kempen.
8 maj, Säters stad får stadsprivilegier
21 maj, Svenskarna besegrar kejsarens trupper i slaget vid Schweidnitz.
20 september, Nyen får stadsprivilegium.
23 oktober, Svenskarna under Lennart Torstenson besegrar kejsarens trupper i det andra slaget vid Breitenfeld, även känt som slaget vid Leipzig. Svenskarna intar Leipzig.
29 oktober, Kristinehamn och Järle får stadsrättigheter.
24 november, Tasmanien upptäcks av Abel Tasman.
25 november, Fyra av Slottet Tre Kronors torn störtar samman vid en hotande eldsvåda, och drottning Kristina måste fly ur sina rum
13 december, Nya Zeeland upptäcks av Abel Tasman. En ungdomsbrottsling avrättas för första gången i Amerika, efter tidelag med en ko och en häst. Svenska hären rycker fram i Schlesien, där man intar fästningen Glogau och snart även Mährens huvudstad Olmütz. Drottning Kristinas sluss vid Söderström står färdig. Det första steget mot en fast, lagstadgad svensk fattigvård tas med den så kallade tiggarordningen. Fattigstugor i socknarna skrivs in i lagen. Det kungliga och adliga ägandet i Nya Sverigekompaniet förstärks, när de nederländska köpmännen säljer sina andelar. Bibeln utges i sin helhet på finska, med tillhjälp av Eskil Petræus. Johan Printz, småländsk prästson och degraderad general under trettioåriga kriget, utnämns till guvernör över Nya Sverige. Drottning Kristina låter bygga ett litet lusthus vid Kungsträdgården i Stockholm. Detta leder till att allt fler adelsmän börjar bygga hus där och stadsdelen blir stadens mest fashionabla. Blaise Pascal konstruerar en mekanisk räknemaskin. Tryckerimetoden mezzotint introduceras av Ludwig von Siegen. Hertig Ernst den fromme av Sachsen-Gotha inför statlig folkskola och allmän skolplikt för pojkar och flickor. Thomas Hobbes ger ut De cive, en avhandling om staten och medborgaren.
Födda, 24 april, Samuel Columbus, svensk diktare och språkforskare.
31 oktober, Jakob Arrhenius, svensk historiker.
5 november, Nils Gyldenstolpe, svensk greve, ämbetsman och diplomat samt kanslipresident 1702–1709.
30 november, Andrea Pozzo, italiensk målare och arkitekt.
25 december, Isaac Newton, engelsk fysiker och naturvetare. Marie Anne de La Trémoille, spansk politiker. Louise-Anastasia Serment, fransk naturfilosof.
Avlidna, 8 januari, Galileo Galilei, italiensk vetenskapsman.
14 juni, Saskia Uylenburgh, Rembrandts modell och maka.
3 juli, Maria av Medici, fransk drottning och regent.
18 augusti, Guido Reni, italiensk målare.
1 november, Jean Nicolet, fransk upptäcktsresande.
28 november, Simon de la Vallée, fransk-svensk arkitekt, dödad i duell.
1643
1643, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Februari, Den nye guvernören över kolonin Nya Sverige, Johan Printz, anländer dit.
Mars, Lennart Torstensons här intränger i Mähren. Då landet redan är helt utplundrat tvingas svenskarna dock retirera norrut igen.
1 april, Åmål får stadsprivilegium av drottning Kristinas förmyndarregering.
14 maj, Ludvig XIV tillträder Frankrikes tron.
18 maj, Franska trupper vinner en förintande seger över en spansk här i slaget vid Rocroi.
13 juni, Askersund får stadsprivilegier
September, Lennart Torstenson får den svenska förmyndarstyrelsens befallning att angripa Danmark.
14 november, Fransmännen besegras av kejsarens trupper i slaget vid Tuttlingen.
13 december, Lennart Torstensons här går in i Holstein och erövrar så småningom området, vilket blir inledningen till kriget mot Danmark.
20 december, Lindesberg och Nora får stadsprivilegier. Fredsförhandlingar mellan trettioåriga krigets parter inleds i Osnabrück och Münster. Johan Oxenstierna och Johan Adler Salvius representerar Sverige. Diktaren Georg Stiernhielms stora fornsvenska lexikon Gambla Swea- och Götha måles fatebur utkommer. Gymnasiet i Växjö inrättas. Louis De Geer köper Lövsta järnbruk och drar igång produktionen på allvar. Evangelista Torricelli uppfinner kvicksilverbarometern.
Födda, 4 januari, Isaac Newton, engelsk matematiker och fysiker.
23 mars, María de León Bello y Delgado, spansk nunna och mystiker.
24 december, Israel Kolmodin, svensk teolog.
Avlidna, 14 maj, Ludvig XIII, kung av Frankrike sedan 1610.
12 juli, François Duquesnoy, flamländsk skulptör.
8 september, Giovanni Ciampoli, sekreterare åt påven Urban VIII.
21 september, Hung Taiji, manchuisk monark, den förste kejsaren av Qing-dynastin.
29 november, Claudio Monteverdi, italiensk kompositör.
30 december, Giovanni Baglione, italiensk barockmålare. Maria Pita, spansk nationalhjältinna. Sophie Brahe, dansk astronom.
1644
1644, var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
9 januari, Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Kolding.
Januari, Jylland besätts av svenska trupper.
Februari och mars, Gustav Horn infaller i Skåne och erövrar Landskrona och Helsingborg.
28 februari, Nederländernas ockupation av Maranhão upphör
Våren, Svenskarna ockuperar Jämtland, men landskapet återgår snart i danska händer.
16 maj, Svenskarna besegras av danskarna i sjöslaget vid Lister Dyb.
27 maj, Slaget om Shanhaiguan resulterar i att Mingdynastin faller och Qingdynastin tar makten över Kina.
Sommaren, Norrmännen under Hannibal Shested sticker Vänersborg i brand men misslyckas med att erövra Göteborg.
1 juli, Sjöslaget vid Kolberger Heide i Keilbukten mellan den svenska (under ledning av Clas Fleming) och danska flottan slutar oavgjort.
24–30 juli (GS), Fransmännen besegrar kejsarens trupper i slaget vid Freiburg.
15 september, Sedan Urban VIII har avlidit den 29 juli väljs Giovanni Battista Pamphili till påve och tar namnet Innocentius X.
13 oktober, Svenska flottan besegrar den danska i sjöslaget vid Femern och kan kapa de flesta danska fartygen.
23 november, Svenskarna besegrar kejsarens trupper i slaget vid Jüterbog.
8 december, Kristina blir myndig och regerande svensk drottning.
22 december, Svenskarna besegras av danskarna i slaget på Bysjöns is.
23 december, Svenskarna besegrar kejsarens trupper i slaget vid Magdeburg. Lotsåldermannen Johan Månsson gör en kartbok över Stockholms skärgård och Östersjön. I Sverige införs mynt av plåt. Samtidigt har silver- och koppardalerns värde utkristalliserat sig till att 1 daler silvermynt är värt 2,5 daler kopparmynt.
Födda, 11 april, Maria Johanna av Savojen, italiensk regent.
21 april, Conrad Reventlow, dansk statsman och adelsman, Danmarks storkansler 1699–1708.
12 augusti, Heinrich Biber, österrikisk tonsättare och violinist.
28 september, Ole Rømer, dansk astronom och ämbetsman.
26 oktober, Mattias Steuchius, professor i logik och metafysik, svensk ärkebiskop 1714–1730.
Avlidna, 21 april, Torsten Stålhandske, finländsk militär.
13 juli, Peder Gustafsson Banér, svenskt riksråd.
29 juli, Urban VIII, född Maffeo Barberini, påve sedan 1623.
27 augusti, Katarina av Brandenburg, regerande furstinna av Transsylvanien 1629-1630.
1645
1645, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Januari, Världens äldsta ännu utkommande tidning börjar utkomma under namnet Ordinari Post Tijdender, senare Stockholms Post-Tidningar. Den innehåller krigsnyheter och propaganda för att bearbeta den svenska hemmaopinionen.
15 februari, Sverige ockuperar Verdens stift
24 februari, Svenskarna under Lennart Torstenson besegrar kejsarens trupper i slaget vid Jankov sydöst om Prag.
16 mars, Smålands nation i Uppsala grundas
25 april, Fransmännen besegras av kejsarens trupper i slaget vid Mergentheim.
24 juli, Fransmännen besegrar kejsarens trupper i slaget vid Allersheim.
3 august, Fransmännen besegrar kejsarens trupper i det andra slaget vid Nördlingen.
13 augusti, Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Brömsebro. Sverige erhåller Jämtland, Härjedalen, Gotland, Ösel, Halland på trettio år och oinskränkt tullfrihet i Öresund
6 september, I Sverige delas Norrlands län upp i Hudiksvalls och Härnösands län
December, Lennart Torstenson nedlägger befälet över den svenska armén.
Födda, 8 februari, Christian Bielke, dansk amiral.
14 juni, Haquin Spegel, danskfödd präst och diktare, svensk ärkebiskop 1711–1714
28 juli, Margareta Lovisa av Orleans, fransk prinsessa, storhertiginna av Toscana.
16 augusti, Jean de La Bruyère, fransk hovman och författare.
Avlidna, 10 januari – William Laud, engelsk prelat.
15 mars, Johan Skytte, svenskt riksråd och universitetskansler; Gustav II Adolfs lärare.
13 juli, Marie de Gournay, fransk författare och feminist.
28 augusti, Hugo Grotius, folkrättens fader.
8 september, Francisco de Quevedo, spansk romanförfattare och poet.
18 december, Nur Jahan, indisk mogulkejsarinna. Amelia Lanyer, engelsk diktare.
13 juli, Mikael I av Ryssland, rysk tsar
1646
1646, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
31 mars, Stillestånd sluts mellan Sverige och Sachsen i Eulenburg.
April, Carl Gustav Wrangel blir ny svensk överbefälhavare.
Augusti, Svenska hären förenar sig med den franska under Turennes ledning i Hessen.
29 oktober, Frankrike ockuperar Porto Longone. Vadstena Krigsmanshus, ett slags sjukhus för krigsskadade, tas i bruk först nu, trots att det inrättades redan av Gustav II Adolf. Nya grevskap och friherreskap bildas i Finland, vilket göra att fler skattebönder hamnar under adelns förmyndarskap.
Födda, 15 april, Kristian V, kung av Danmark och Norge 1670–1699.
16 april, Jules Hardouin-Mansart, fransk arkitekt.
5 juni, Elena Cornaro Piscopia, italiensk matematiker.
1 juli, Gottfried Wilhelm von Leibniz, tysk filosof och matematiker.
14 augusti, John Flamsteed, engelsk astronom. Giacinto Calandrucci, italiensk målare. Madeleine Boullogne, fransk målare.
Avlidna, 4 eller 24 februari, Anders Bure, svensk generalmatematikus, krigsråd, den svenska kartografins fader.
8 augusti, Johannes Rudbeckius, svensk biskop.
29 november, Laurentius Paulinus Gothus, svensk ärkebiskop sedan 1637. Ann Cunningham, skotsk adelsdam och arméledare.
1647
1647, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
17 februari, Drottning Kristina vill överlämna regentskapet till sin kusin Karl Gustav varför hon till en början föreslår, att denne utnämns till generalissimus över de svenska trupperna i Tyskland. Axel Oxenstierna motarbetar förslaget, men Karl Gustav utnämns ändå.
4 mars, Bayern anfalls av de förenade härarna och tvingas till stilleståndet i Ulm, slutet mellan Bayern, Köln, Frankrike och Sverige.
Maj, Carl Gustaf Wrangel infaller i Böhmen och ödelägger landet.
8 augusti, Irländska trupper besegras av engelska parlamentsarmén i slaget vid Dungans Hill.
Augusti, Peter Stuyvesant utses till direktör för Nya Amsterdam.
28 december, Karl I utlovar kyrkoreform, vilket utlöser andra engelska inbördeskriget. Svenska trupper erövrar staden Bregenz. Kalmar drabbas av en brand, men man har redan tidigare bestämt att flytta staden till Kvarnholmen, så staden återuppbyggs inte på sin gamla plats. Johannes Canuti Lenaeus utnämns till svensk ärkebiskop; gränserna för Uppsala stift ändras och Härnösands stift skapas. Superintendenten flyttas från Mariestad till Karlstad när staden blir stiftsstad för Värmlands stift. Kopparbergs län inrättas. Gabriel Bengtsson (Oxenstierna) entledigas från tjänsten som svensk generalguvernör i Livland. Byggandet av Mikaelikyrkan påbörjas. Västerbottniska nationen bildas av studenter vid Uppsala universitet. Tysken Jakob Momma grundar ett svenskt handelshus, vilket med tiden blir mycket betydelsefullt. För detta upphöjs han och brodern Abraham senare till svenska adelsmän. Drottning Kristina försöker komma runt Axel Oxenstierna genom att i ärenden vända sig till Kanslikollegiets underordnade personal, istället för till rikskanslern. Ständerna uppmanar drottning Kristina att gifta sig, för att rädda arvriket och dämpa trycket från aristokratin. Hon har dock bestämt sig för att aldrig ingå äktenskap. Sverige får sin första jaktstadga, i vilken man kan ana ett visst jaktvårdsintresse. Högdjursjakten förbehålls kung och adel, förutom i Norrland (till vilket även Dalsland, Värmland och Dalarna räknas). Sveriges första sockerraffinaderi anläggs i Stockholm. Axel Urup tar befälet över utvidgningen av Köpenhamns fästningsverk. Den första engelska bosättningen på Bahamas grundas. Borgen i Aberystwyth bränns till grunden av parlamentsarmén i det engelska inbördeskriget. Den tyska staden Marburg plundras.
Födda, 1 april, John Wilmot, 2:e earl av Rochester, engelsk poet.
2 april, Maria Sibylla Merian, tysk naturalist, illustratör och entomolog.
22 juli, Marguerite-Marie Alacoque, fransk jungfru, nunna och mystiker, helgon.
29 juli, Carl Piper, svensk diplomat.
22 augusti, Denis Papin, uppfinnare.
18 november, Pierre Bayle, filosof. Henry Aldrich, teolog. Petter Dass, norsk författare. Jakob Boëthius, rektor vid Västerås Gymnasium. Gustaf Carlson, frilloson till Karl X Gustav. Elias Brenner, konstnär. Kristofer Gyllenstierna, svenskt riksråd. Elisabetha Hevelius, polsk astronom.
Avlidna, 21 maj, Pieter Corneliszoon Hooft, nederländsk diktare.
23 augusti, Axel Turesson Natt och Dag, svensk landshövding i Stockholms län 1645.
8 oktober, Anne Stanley, engelsk arvtagerska och tronarvinge.
25 oktober, Evangelista Torricelli.
30 november, Giovanni Lanfranco, italiensk målare under barocken. Matthias Gallas, tysk fältherre. Bonaventura Cavalieri, matematiker. Pietro Novelli, italiensk barockmålare.
1648
1648, var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
17 januari, Det långa parlamentet i England klubbar ett lagförslag (Vote of No Address) som avbryter förhandlingarna med Kung Karl I och inleder den andra fasen i engelska inbördeskriget.
28 februari, Vid Kristian IV:s död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Fredrik III.
7 maj, Svenskarna besegrar kejsarens trupper i slaget vid Zusmarshausen.
14 juni, Slaget vid Wevelinghoven äger rum.
16–19 juli, Svenskarna under general Hans Christoff von Königsmarck intar och plundrar en del av Prag. Krigsbytet består bland annat av Codex argenteus (den gotiska Silverbibeln)
20 augusti, Fransmännen besegrar kejsarens trupper i slaget vid Lenz.
7 oktober, En av de värsta naturkatstroferna i Nordens historia inträffar då ett stort jordskred får flera hus att rasa ner i Göta älv vid Intagan, nära bohuslänska Hjärtum
14 oktober, Westfaliska freden sluts och gör slut på trettioåriga kriget. Freden sluts mellan Sverige och kejsaren i Osnabrück och mellan Frankrike och kejsaren i Münster. Sverige blir en erkänd stormakt och erhåller Vorpommern, en del av Hinterpommern, Rügen, Usedom, Wollin, Wismar, Bremen och Verden.
31 oktober, Araberna och Portugal skriver på ett fördrag där portugiserna skall bygga en befästning vid Kuriyat, Dibba Al-Hisn, and Matrah, Oman. Änkedrottning Maria Eleonora av Brandenburg återvänder till Sverige. Trots hårt motstånd från familjen Oxenstierna lyckas drottning Kristina få Johan Adler Salvius upptagen i riksrådet. Per Brahe den yngre blir för andra gången generalguvernör över Finland med Åland och Österbotten. Norrländska tjärkompaniet grundas eftersom man exporterar mycket tjära därifrån. Georg Stiernhielm skriver sin berömda hexameterdikt Hercules om vikten av dygden och plikten. Nicodemus Tessin den äldre ritar en stadsplan för det nya Kalmar. Gymnasiet i Härnösand inrättas. Den klassiske filologen Isaac Vossius från Nederländerna anländer till Sverige och blir drottning Kristinas bibliotekarie och lärare i grekiska.
Födda, 3 oktober, Élisabeth Sophie Chéron, fransk konstnär
Avlidna, 28 februari, Kristian IV, kung av Danmark och Norge sedan 1588.
20 maj, Vladislav IV, kung av Polen sedan 1632.
26 maj, Vincent Voiture, fransk författare.
25 augusti, Josef av Calasanz, spansk romersk-katolsk präst, bekännare och ordensgrundare samt helgon.
1 september, Marin Mersenne, fransk filosof och matematiker. Emerentia Pauli, svensk hjältinna.
1649
1649, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
30 januari, När kung Karl I avrättas under det engelska inbördeskriget kommer England och Irland stå utan regent i fyra år, innan Oliver Cromwell 1653 utropar sig till lordprotektor över det engelska samväldet. Rojalisterna erkänner dock hans son Karl II som kung, men det är bara i Skottland denne lyckas göra anspråken gällande. Han förblir därmed kung av Skottland i två år, innan han 1651 av Cromwells trupper tvingas abdikera och gå i exil.
10 mars, Drottning Kristina lyckas få sin kusin Karl Gustav utnämnd till svensk tronföljare, trots ständernas motstånd. Adeln vill inte ha honom som tronföljare och de övriga ständerna ser hellre ett äktenskap mellan honom och drottning Kristina. Kristina sätter punkt för diskussionen, genom att säga nej till äktenskap. Karl Gustav blir alltså tronföljare, men får inte arvsrätt till tronen för sin avkomma.
28 augusti, Fartyget Kattan, som är på väg med förnödenheter till kolonin Nya Sverige, förliser vid Puerto Rico.
September, Den franske filosofen René Descartes (i Sverige känd som Cartesius) anländer till Stockholm.
December, En svensk expedition under ledning av Henrik Carloff avseglar till Guldkusten (i nuvarande Ghana) och får rätt att bedriva handel vid Cabo Corso. En ny svensk skolordning antas. Utbildningsväsendet delas in i tre stadier, trivialskolor, gymnasier och akademier. En svensk gästgivare- och skjutsordning ("Krogare- och Gästgifware Ordningh") antas. Friskjutsen (borgares och bönders skyldighet att hålla hästar för resande) avskaffas och fasta gästgiverier (med hästhållning) införs i Sverige. Längden för en svensk mil bestäms (cirka 10 689 meter) och det stadgas att milstolpar skall sättas upp utmed de svenska vägarna. Den första heltäckande finska språkläran utarbetas av Kungliga Akademiens rektor, Eskil Petræus. Per Brahe den yngre grundlägger Brahestad i norra Österbotten, Kristinestad i södra Österbotten, Kristina i södra Savolax och Villmanstrand i Karelen. Det svenska Afrikanska kompaniet, som skall handla med slavar, guld och elfenben i Västafrika, bildas på initiativ av Louis De Geer. Sverige drabbas av missväxt. Det kurdiska furstendömet Baban grundas.
Födda, 2 februari, Benedictus XIII, född Pietro Francesco Orsini, påve 1724–1730.
23 juli, Clemens XI, född Giovanni Francesco Albani, påve 1700–1721. Marie Anne Mancini, italiensk kulturpersonlighet Esther Liebmann, tysk bankir.
Avlidna, 30 januari, Karl I, kung av England, Skottland och Irland sedan 1625 (avrättad)
30 juni, Simon Vouet, fransk målare.
7 augusti, Maria Leopoldina av Österrike-Tyrolen, tysk-romersk kejsarinna.
1650
1650, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
26 januari, Muskat upphör att vara en portugisisk besittning
Juli, De ofrälse svenska stånden framställer krav på reduktion av adelns gods.
15 juli, Frankrikes ockupation av Porto Longone hävs
9 oktober, Den svenska kronan görs ärftlig bland pfalzgreven Karl Gustavs manliga avkomlingar.
20 oktober, Drottning Kristina kröns till svensk drottning under Kröningsriksdagen. Per Brahe den yngre förlänas Kajana friherreskap. Sverige drabbas av missväxt och boskapspest. Den svenska kopparbrytningen slår rekord med 3 000 ton.
Födda, 27 april, Charlotta Amalia av Hessen-Kassel, drottning av Danmark och Norge 1670–1699, gift med Kristian V
4 november, Vilhelm III, kung av England, Skottland och Irland 1689–1702, samregent med Maria II 1689–1694, och prinsgemål av dessa länder 1689–1694 (gift med Maria II)
Avlidna, 11 februari, René Descartes, fransk filosof och matematiker (död i Stockholm)
17 mars, Carl Carlsson Gyllenhielm, svensk friherre, fältmarskalk, riksråd och ståthållare, riksamiral sedan 1620, son till Karl IX och Karin Nilsdotter
19 juni, Matthäus Merian den äldre, schweizisk-tysk kopparstickare och förläggare. Catalina de Erauso, spansk soldat. Trophime Bigot, fransk barockmålare. Sibylle Schwartz, tysk författare.
1651
1651, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
7 augusti, Drottning Kristina deklarerar att hon planerar att avstå kronan till förmån för Karl Gustav. För tillfället förmås hon dock att stanna.
18 augusti, Olof Eriksson Willman landstiger i Japan och kommer sedermera att skildra sina upplevelser där i sin dagbok, publicerad 1667.
3 september, England och Irland står utan regent sedan två år tillbaka, medan Skottland sedan Karl Is avrättning 1649 har erkänt hans son Karl II som skotsk kung. Nu tvingas dock denne gå i exil och Oliver Cromwell inordnar även Skottland i det engelska samväldet, som han två år senare utropar sig till lordprotektor över.
28 september, Bracław och Tjernihiv återförs till Polen. Kommerskollegium inrättas. Ämbetsverkets uppgift är bland annat att öka invandringen av arbetskraft, särskilt hantverkare, till Sverige. Magnus Gabriel De la Gardie, drottning Kristinas gunstling, faller i onåd. Kajana får stadsprivilegium av Per Brahe den yngre. Hårdare bestämmelser införs för de svenska gästgiverierna, som måste ha minst tre gästrum utöver gästgivarens eget. Carl Gustaf Wrangel utnämns till greve.
Födda, 10 april, Ehrenfried Walter von Tschirnhaus, tysk matematiker och filosof.
6 augusti, François Fénelon, fransk teolog och andlig författare. Carl Gustaf Rehnskiöld, svensk greve, fältmarskalk, kungligt råd.
16 september, Engelbert Kaempfer, tysk läkare och forskningsresande.
12 november, Juana Inés de la Cruz, mexikansk författare, poet och dramatiker.
Avlidna, 7 april, Lennart Torstenson, riksråd och fältmarskalk.
8 augusti, Amalie Elisabeth av Hanau-Münzenberg, regent i Hessen.
9 oktober, Anna Katarina Konstantia Vasa, dotter till Sigismund och Konstantia av Steiermark.
22 november, Giovanni Battista Soria, italiensk arkitekt.
15 december, Virginia Centurione Bracelli, italiensk mystiker och ordensgrundare, helgon. Anna Roemers Visscher, nederländsk författare.
1652
1652, var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.
24 januari, Gränna stad får stadsprivilegium, av Per Brahe den yngre
8 april, Kapstaden grundas av Jan van Riebeeck som en proviantbas för det Holländska Ostindiska Kompaniet.
Augusti, Vid en omfattande skogsbrand i Småland förstörs bondgårdar, torp och kyrkor
8 september, Karlstad drabbas av en stadsbrand
29 september, Stockholm drabbas av en eldsvåda som bränner ner stora delar av Norrmalm, hela delen öster om Brunkeberg. Handelskrig utbryter mellan Nederländerna och England. Sverige ställer sig på Englands sida, medan Danmark ställer sig på Nederländernas sida. De svenska bönderna kräver minskat tryck från adeln på skattebönderna och ett stopp för nya donationer. Trots protesterna når svenska kronans godsdonationer till adeln nu sin kulmen. De katolska agenterna i Stockholm lämnar bud till påven om att drottning Kristina har beslutat att konvertera till katolicismen. Olof Rudbeck demonstrerar i Uppsala sin epokgörande upptäckt av lymfkärlen. Gabriel Oxenstierna övergår från riksskattmästarämbetet till riksamiralämbetet. Magnus Gabriel De la Gardie blir ny svensk riksskattmästare. En 18 man stark ensemble av italienska musiker, under ledning av Vincenzo Albrici, anländer till Sverige från Rom. Vaxholms stad anläggs. Sveriges äldsta bevarade milstolpe uppsätts i Kopparbergs län (den finns numera på Skansen). Ett rykte om att den vandrande juden Ahasverus ska ha setts i Skara får drottning Kristina att kräva, att han infångas, för att visas upp vid hovet, dock utan resultat.
Födda, 7 april, Clemens XII, född Lorenzo Corsini, påve 1730–1740.
21 april, Michel Rolle, fransk matematiker.
25 april, Boris Sjeremetiev, rysk fältmarskalk.
27 maj, Elisabeth Charlotte, fransk prinsessa och memoarskrivare.
Avlidna, 30 januari, Georges de La Tour, fransk konstnär, målare.
11 maj, Eva Ment, holländsk kolonist.
15 maj, Svante Larsson Sparre.
8 juni, Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken, tysk greve, pfalzgreve och hertig, informell innehavare av det svenska riksskattmästareämbetet 1622–1634, gift med Gustav II Adolfs syster Katarina och far till Karl X Gustav.
19 juni, Louis De Geer, svensk industri- och finansman av vallonskt ursprung.
29 juli, Fredrik Gustafsson Stenbock, svensk militär och ämbetsman.
12 augusti, Jakob De la Gardie, svensk greve och fältherre, riksmarsk sedan 1620.
12 september, Johann von Werth, tysk general.
22 oktober, Johannes Bureus, svensk fornforskare, språkman och mystiker.
1653
1653, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
19 maj, Teschen blir en Habsburgsbesittning som en del av Schlesien
Oktober, Guvernören över Nya Sverige, den hårdföre Johan Printz, tröttnar på uppgiften och återvänder till Sverige.
16 december, Oliver Cromwell utropar sig till lordprotektor (statschef, i praktiken diktator) över det engelska samväldet, som omfattar hela brittiska öarna, inklusive England, Skottland och Irland. Under dunkla omständigheter avlägsnas Magnus Gabriel De la Gardie från posten som riksskattmästare av drottning Kristina. Gustav Horn blir svensk riksmarsk. Fästningen Nya Älvsborg börjar anläggas utanför Göteborg. Tolv procent av svenska kronans inkomster går nu till hovlivet. Hovets utgifter ligger på 520.000 daler silvermynt, att jämföra med 167 000 daler 1644. Herman Fleming, en av reduktionens starkaste förespråkare, blir president i Kammarkollegium. Olof Rudbeck publicerar sina studier av lymfkärlen, den första svenska insatsen i naturvetenskap. Snart hävdar dock dansken Thomas Bartholin, att han gjort samma upptäckt. Den engelske diplomaten Bulstrode Whitelocke leder en ambassad till drottning Kristina. Han kommer sedermera att skriva ner sina erfarenheter från Sverige. Sverige drabbas av en ny pestepidemi. Drottning Kristina instiftar Amarantherorden i Stockholm. Taj Mahal i Indien färdigställs. Fredrikshamn grundas under namnet Veckelax. Nya eller Lilla bollhuset inrättas strax bredvid det gamla i Stockholm. Ett 15-tal torpare i Närke gör uppror mot överheten, soldatutskrivningar, hårda skatter och missväxt i det så kallade Morgonstjärneupproret. Upproret slås strax ner och är en i raden av många missnöjesyttringar vid denna tid. Vad som är speciellt med detta uppror är, att det på 1800-talet sväller enormt. Flera historiker målar då upp händelsen, som ett försök av 100-tals bönder att störta drottning Kristina. Denna historieskrivning kommer att fortleva in på 2000-talet.
Födda. 17 februari, Arcangelo Corelli, italiensk tonsättare och violinist.
30 maj, Claudia Felicitas av Tyrolen, tysk-romersk kejsarinna.
31 maj, Eleonora Maria Josefa av Österrike, drottning av Polen.
2 april, Georg av Danmark, engelsk och skotsk prinsgemål 1702–1707, irländsk prinsgemål 1702–1708 och brittisk prinsgemål 1707–1708 (gift med Anna)
Avlidna, 5 juni, Federico Cornaro, 73, italiensk kardinal.
26 juni, Juliana Morell, spansk författare, den första kvinnliga doktoranden i juridik.
16 oktober, Jan Wildens, flamländsk målare.
2 december, Domingo Pimentel Zúñiga, 68, spansk kardinal. Constantia Sirenberg, tysk musiker och sångerska. Lucrezia Marinella, italiensk poet, filosof och författare.
1654
1654, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
2 februari, Skeppet Örnen avseglar från Göteborg mot Nya Sverige. Resan blir äventyrlig och tar 109 dagar, varunder ett hundratal av de 350 ombordvarande hinner omkomma.
13 mars, I Sverige uppgår Hudiksvalls och Härnösands län i Västernorrlands län.
Slutet av mars, Första bremiska kriget utbryter, eftersom staden Bremen enligt Westfaliska freden skall vara svensk, men staden inte vill finna sig i detta.
22 maj, Skeppet Örnen, under befäl av Johan Risingh, anländer till Nya Sverige.
6 juni, Drottning Kristina abdikerar och efterträds på den svenska tronen av sin kusin Karl X Gustav som kröns till kung av Sverige samma dag.
10 juni, Kristina lämnar Sverige "tre timmar efter mörkrets inbrott".
14 juli, Den svenska skansen vid Burg (nära Bremen) faller i bremarnas händer.
5 augusti, Kristina slår sig ner i ett palats i Antwerpen.
22 augusti, 23 judiska flyktingar från Brasilien bosätter sig i Nya Amsterdam, och skapar kärnan för vad som kommer att bli den största judiska bosättningen i stadsmiljö någonsin, den i New York
28 augusti, Rikskanslern Axel Oxenstierna dör efter 42 år på posten. Hans son Erik blir ny rikskansler.
5 september, Svenskarna återtar skansen vid Burg.
24 oktober, Karl X Gustav gifter sig med Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp då hon också kröns till drottning av Sverige.
28 november, Recessen i Stade sluts mellan Sverige staden Bremen, vilket avslutar Första bremiska kriget. Staden blir svensk.
24 december, Kristina konverterar i hemlighet till katolicismen i Bryssel. Sverige och England ingår en handelstraktat. Balttysken Reinhold Rademacher får i uppdrag att anlägga ett manufakturverk för järn-, stål- och kopparförädling i Eskilstuna. Karl X Gustav ger order om att förstärka försvaret i de baltiska provinserna sedan Ryssland gjort framgångsrika anfall mot Polen. Det svenska riksrådet gör upp planer för ett kommande krig och väljer mellan att anfalla Danmark eller rikta anfallet österut. Man erbjuder Polen bistånd mot Ryssland i utbyte mot landområden, men anbudet antas inte. Därför kommer anfallet att riktas mot just Polen. Carl Gustaf Wrangels gods Skokloster börjar byggas efter ritningar av Jean de la Vallée och Nicodemus Tessin den äldre. Herman Fleming blir en av kung Karl X Gustavs närmaste män och kommer framöver att införa en ekonomisk åtstramningspolitik i Sverige. Ledningen i Afrikanska kompaniet ändras, så att det nu blir helt svenskägt och svensktstyrt.
Födda, 4 maj, Kangxi, den andre Qing-kejsaren av Kina.
27 december, Jakob Bernoulli, schweizisk matematiker. Anne Dacier, fransk filolog. Eleanor Glanville, engelsk entomolog.
Avlidna, 25 januari, Ebba Mauritzdotter Lewenhaupt, svensk hovfunktionär och donator.
6 februari, Francesco Mochi, italiensk skulptör under manierismen och barocken.
10 juni, Alessandro Algardi, italiensk barockskulptör.
28 augusti, Axel Oxenstierna, svensk greve, riksråd och statsman samt rikskansler sedan 1612
9 september, Petrus Claver, spansk jesuit och missionär, helgon.
1655
1655, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1 februari, Befäl vid det svenska infanteriet och kavalleriet inkallas, som förberedelse för nya krigsrörelser.
8 mars, Samtliga svenska och finska överstar befalls att vara beredda på marsch från och med 1 maj.
25 mars, Christian Huygens upptäcker planeten Saturnus största måne Titan.
7 april, Sedan Innocentius X har avlidit den 7 januari väljs Fabio Chigi till påve och tar namnet Alexander VII
16 maj, 16 kofferdifartyg tas i svensk tjänst för transport av tung materiel.
26 maj, Ett stort antal hästar upphandlas i Nordtyskland för svenska härens räkning.
19 juni, Svenska armén i Livland sätts på marsch mot Dünaburg i Polen.
25 juni, Under riksdagen år 1655 genomdriver Karl X Gustav genomdriver den så kallade fjärdepartsräfsten. En fjärdedel av de donationsjordar, som donerats till adeln sedan 1633, skall återlämnas till kronan. Områden runt befästningar, kungliga slott och gruvor får i fortsättningen inte avsöndras.
1 juli, Svenska hären angriper Polen (Dünaburg), vilket inleder det Nordiska kriget.
3 juli, Fältmarskalk Arvid Wittenberg samlar den svenska hären vid Stettin.
5 juli, Fältmarskalk Arvid Wittenberg går in i Polen med svenska hären.
9 juli, Hären i Sverige, under Karl X Gustavs ledning, embarkerar flottan vid Dalarö. Reduktionskollegium, lett av Herman Fleming, bildas för att verkställa reduktionsbeslutet.
14 juli, 15 000 polacker kapitulerar vid Netze och övergår i svensk tjänst.
15 juli, Svenska hären, under Karl X Gustavs ledning, landstiger på Rügen.
25 juli, En polsk här kapitulerar till fältmarskalk Wittenberg och svär Sverige trohet. En svensk flotta blockerar Danzigs hamn.
26 juli–5 augusti, Svenskarna erövrar Pilten från polackerna.
29 juli, Ryssarna intar Grodno och Vilna i Polen.
30 juli, Norrköping härjas av en brand och när staden byggs upp får den en modern stadsplan
31 juli, Hären under Karl X Gustav går in i Polen för att möta hären under Wittenberg.
15 augusti, De båda svenska härarna förenas i Konin.
23 augusti, Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Sobota.
25 augusti, En svensk eskader ankrar upp utanför Danzig och blockerar staden.
29 augusti, Svenskarna erövrar Warszawa.
1 september, Svenska hären bryter upp från Warszawa och går mot Kraków.
6 september, Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Zarnow.
15 september, Nya Sverige, Sveriges besittning i Nordamerika, erövras av Nederländerna. Kolonin upphör att existera, men flera svenskar blir kvar i området.
16 september, Svenskarna innesluter Kraków.
20 september, Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Nowy Dwór.
22 september, Före detta drottning Kristina lämnar Bryssel och beger sig mot Rom.
23 september, Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Wojnicz.
8 oktober, Svenskarna erövrar Kraków.
10 oktober, De litauiska ständerna underkastar sig Sverige.
27 oktober, 5 300 qvartianer under Koniecpolski svär Karl X Gustav trohet.
28 oktober, 11 000 qvartianer under Potocki svär Karl X Gustav trohet.
29 oktober, Svenskarna innesluter klostret Częstochowa.
3 november, Före detta drottning Kristina konverterar officiellt till katolicismen i Innsbruck.
6 november, Karl X Gustav återvänder till Warszawa varvid flera vojvodskap svär honom trohet.
24 november, Svenskarna står med 18.000 man utanför staden Thorn.
25 november, Den svenska eskadern lämnar Danzig, Thorn faller i svenska händer.
10 december, Staden Elbing kapitulerar för svenskarna.
17 december, Svenskarna står nu utanför Königsberg och hotar kurfursten av Brandenburg.
20 december, Före detta drottning Kristina håller sitt högtidliga intåg i Rom. Kristina börjar kalla sig Kristina Alexandra efter påven Alexander VII.
Födda, 25 januari, Cornelius Anckarstierna, svensk amiral.
12 februari, Anna Isabella Gonzaga, italiensk regent.
4 maj, Bartolomeo Cristofori, italiensk klaverbyggare och uppfinnare.
13 maj, Innocentius XIII, född Michelangelo dei Conti, påve 1721–1724.
17 juni, Cornelius Cruys, norsk-nederländsk viceamiral.
24 november, Karl XI, kung av Sverige 1660–1697 (myndig 1672), Mademoiselle De Lafontaine, fransk ballerina.
Avlidna, 7 januari, Innocentius X, född Giovanni Battista Pamphili, påve sedan 1644.
25 februari, Daniel Heinsius, nederländsk filolog och skald.
18 mars, Maria Eleonora av Brandenburg, drottning av Sverige 1620–1632, gift med Gustav II Adolf.
30 april, Eustache Le Sueur, fransk målare.
9 maj, Karl Ferdinand Vasa, son till Sigismund och Konstantia av Steiermark.
30 maj, Kristian av Brandenburg-Bayreuth, markgreve av Brandenburg-Bayreuth sedan 1603
15 juli, Girolamo Rainaldi, italiensk arkitekt.
28 juli, Cyrano de Bergerac, fransk dramatiker.
24 oktober, Pierre Gassendi, fransk naturforskare och filosof.
27 november, Anna Ovena Hoyer, tysk poet
1656
1656, var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
7 januari, Fördraget i Wehlau sluts mellan Sverige och kurfursten av Brandenburg, varvid kurfurstendömet får suveränitet över Ostpreussen. Karl X Gustav får ge upp planerna på hela polska kusten
17 januari, Svenska hären drar sig tillbaka från Königsberg.
28 januari, Karl X Gustavs här förenas med general Robert Douglas' i Łowicz.
2 februari, Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Radom. Gustav Otto Stenbocks här innesluter Marienburg.
8 februari, Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Golomb.
14 februari, Koniecpolski och hans qvartianer lämnar svensk tjänst.
28 februari, Marienburg kapitulerar för Stenbock. Karl X Gustavs här kommer till Jaroslaw.
8 mars, Svenskarna intar staden Bielitz.
14–19 mars, 4 000 qvartianer lämnar svensk tjänst.
22 mars, Då kardinal Decio Azzolino den yngre har träffat före detta drottning Kristina väldigt mycket den senaste tiden ser han sig denna dag tvingad att skriva ett brev till påven. I brevet dementerar han ryktena om att han och Kristina skulle vara mer intima än enbart vänskapligt.
24 mars, Svenskarna besegrar polackerna i striden vid Sandomierz.
26 mars, Svenskarna går över floden San och besegrar polackerna och litauerna.
27 mars, Svenskarna besegras av polackerna i slaget vid Warka.
5 april, Fältmarskalk Arvid Wittenbergs armé tar skydd i Warszawa.
19 april, Hertig Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken får befälet över hären, medan Karl X Gustav beger sig till Thorn.
27 april, Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Gneizno.
30 april, Polackerna gör ett stort utfall från Danzig mot Dirschau, vilket dock slås tillbaka av svenskarna.
8 maj, Polackerna gör ett stort stormanfall mot Warszawa men slås tillbaka av svenskarna.
15 maj, Danzigborna lämnar alla framskjutna skansar.
17 maj, Ryssland förklarar Sverige krig, detta är början till Karl X Gustavs ryska krig.
19 maj, Danzig är nu totalt inringat av svenskarna, både till lands och till sjöss, med 6 000 man. Samtidigt belägrar polackerna Warszawa med 35 000 man.
3 juni, Ryssarna invaderar Ingermanland och anfaller östra Finland.
15 juni, Sverige sluter ett nytt förbund med Brandenburg.
19 juni, Polackerna genomför ett nytt stormanfall mot Warszawa.
21 juni, Svenskarna i Warszawa kapitulerar för polackerna.
5 juli, Ryssarna belägrar Kexholm.
8 juli, Svenskarna anfaller det ryska lägret Petjory.
14 juli, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Rautus kyrka.
17 juli, En holländsk flotta anländer till Danzig för att undsätta staden.
18–20 juli, Svenskarna besegrar polackerna i tredagarsslaget vid Warszawa.
28 juli, Ryssarna innesluter Dorpat.
14 augusti, Ryssarna intar Dünaburg.
21 augusti, Ryssarna, under befäl av tsar Aleksej, börjar belägra Riga.
24 augusti, Svenskarna besegras av polackerna i slaget vid Rawa.
28 augusti, Svenskarna besegras av polackerna i slaget vid Łowicz.
30 augusti, Lewenhaupts här undsätter Kexholm.
1 september, En dansk flotta förenar sig med den holländska vid Danzig. Genom traktaten i Elbing, sluten med Nederländerna, tvingas Sverige upphöra med alla fientligheter mot Danzig, som nederländarna vill skydda.
4 september, Stenbocks här lämnar Danzig för att undsätta Riga.
15 september, Polske kungen avslår Karl X Gustavs förslag om fredsförhandlingar.
16 september, Danska flottan lämnar Danzig.
26 september, De sista holländska fartygen lämnar Danzig.
28 september, Svenskarna besegras av polackerna i slaget vid Lyck.
6 oktober, Ryssarna upphäver belägringen av Riga.
12 oktober, Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Filippovo.
19 oktober, Fältmarskalk Hans Kristoffer von Königsmarck tas till fånga och förs till Danzig.
22 oktober, Dorpat kapitulerar för ryssarna.
24 oktober, Polen och Ryssland ingår ett vapenstillestånd.
5 november, Polackerna, under befäl av kung Johan Kasimir, erövrar Danzig.
6 november, Polen och Ryssland ingår ett fördrag mot Sverige.
10 november, Kurfursten Fredrik Wilhelm erkänns av svenskarna som furste över Ostpreussen genom fördraget i Libau.
2 december, Svenskarna slår tillbaka ett polskt anfall mot Danziger Haupt.
6 december, Karl X Gustav sluter ett avtal med fursten Georg II Rákóczy av Siebenbürgen (Transsylvanien)
24–25 december, Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Konitz.
28 december, Stenbocks här går i vinterkvarter utanför Danzig. Magnus Gabriel De la Gardie blir ny svensk rikskansler. En folkresning utbryter i Polen mot svenskarna. Den så kallade Palmstruchska banken grundas.
Födda, 2 februari, Alida Schuyler, nordamerikansk affärskvinna.
9 februari, Rosa Venerini, italiensk nunna, helgon.
5 juni, Joseph Pitton de Tournefort, fransk botaniker.
20 juli, Johann Bernhard Fischer von Erlach, österrikisk arkitekt.
11 september, Ulrika Eleonora av Danmark, drottning av Sverige 1680–1693, gift med Karl XI.
20 oktober, Nicolas de Largillière, fransk konstnär.
29 oktober, Edmond Halley, brittisk vetenskapsman.
Avlidna, 26 februari, Valdemar Christian av Schleswig-Holstein, dansk greve.
21 mars, James Ussher, irländsk ärkebiskop och teolog.
27 april, Jan van Goyen, nederländsk landskapsmålare.
23 oktober, Erik Axelsson Oxenstierna, svensk greve, rikskansler sedan 1654.
12 december, Gabriel Bengtsson Oxenstierna, svensk ämbetsman, riksskattmästare 1634–1645 och riksamiral sedan 1652. Andrea Bolgi, italiensk barockskulptör.
1657
1657, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern. Sedan föregående år pågår Karl X Gustavs ryska krig.
8 januari, Georg II Rákóczy av Siebenbürgen (Transsylvanien), angriper Polen med en stor här.
11 januari, Danzigborna bränner ner förstäderna till staden.
11 februari, Polackerna upphäver belägringen av Kraków.
23 februari, Den danska herredagen beviljar medel för krig mot Sverige.
27 februari, Svenskarna spränger dammarna utanför Danzig.
2 mars, En storbrand bryter ut i Edo som ödelägger staden och dödar tiotusetals invånare
12 mars, Karl X Gustav inleder ett resultatlöst krigståg mot södra Polen.
1 april, Karl X Gustavs här förenas med Rákóczys på 50 000 man.
12 april, Österrikarna innesluter det av svenskarna hållna Kraków.
6 maj, Svenskarna erövrar Brest-Litovsk från ryssarna.
13 maj, Svenskarna intar Brzesc.
14 maj, Polackerna genomför ett stort utfall från Danzig mot svenskarna.
22 maj, Österrike ansluter sig officiellt till Sveriges fiender och ingriper i polska kriget. Man skickar en ny här mot Kraków.
5 juni, Danmark förklarar Sverige krig.
7 juni, Danska förstärkningar från Själland kommer till redden utanför Danzig.
16 juni, Danskarna, under befäl av Bille, går in i det svenska Bremen och erövrar det.
20 juni, Karl X Gustav får reda på den danska krigsförklaringen.
23 juni, Svenska hären kan, utan att förlora ansiktet, lämna Polen och gå mot Danmark, varför den bryter upp från Thorn och tågar västerut.
2 juli, Svenska hären intågar i Stettin i Pommern.
8 juli, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Walk. Siebenbürgarna besegras av polackerna i slaget vid Jaworow.
18 juli, Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Ängelholm.
21 juli, Georg II Rákóczy sluter fred med Polen och lämnar kriget.
1 augusti, Svenskarna försöker erövra ryssarnas huvudläger vid Lava, men misslyckas.
6 augusti, Svenskarna har återtagit Bremen från danskarna och börjar nu belägra det danska fästet Itzehoe.
10 augusti, Svenskarna erövrar Itzehoe. Samma dag påbörjar de en belägring av fästet Frederiksodde.
13 augusti, Svenskarna i Krakow kapitulerar för polackerna och österrikarna.
21 augusti, Ryssarna innesluter Riga.
31 augusti, Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Genevadsbro.
12–13 september, Sjöslaget vid Møen, mellan svenska och danska flottorna, slutar oavgjort.
17 september, Kurfursten av Brandenburg sluter stillestånd med polackerna.
27 september, Svenskarna besegras av danskarna i slaget vid Hjärtum.
3 oktober, Svenskarna besegras av danskarna i slaget vid Kattarp.
24 oktober, Svenskarna stormar den danska fästningen Frederiksodde. Sedan denna är intagen kan de erövra hela Jylland.
5 november, Ett fredsavtal sluts mellan Brandenburg och Polen, varvid Brandenburg sluter sig till Sveriges fiender och kurfursten erkänns som herre till Ostpreussen.
Slutet av november, En lokal gränsfred sluts mellan svenskarna och ryssarna i Kajana friherreskap.
10–11 december, Ryssarna erövrar Marienburg. Carl Gustaf Wrangel blir ny svensk riksamiral. Norrmännen under general Iver Krebbe riktar ett anfall mot Västergötland. De drivs snart på flykten och får istället försvara Bohuslän mot svenskarna. Jämtland återtas tillfälligt av norrmännen under Jörgen Bielke. Före detta drottning Kristina vistas i Frankrike där hon börjar underhandla om Neapels krona. Johan Palmstruch öppnar Sveriges allra första affärsbank, Stockholm Banco. Sverige drabbas av pesten.
Födda, 11 juli, Fredrik I av Preussen, kung av Preussen 1701–1713, kurfurste av Brandenburg 1688–1713.
12 november, Anna Dorothea av Sachsen-Weimar, regerande tysk abbedissa.
Avlidna, 10 maj, Gustaf Horn, svensk greve, militär, fältmarskalk och riksråd, riksmarsk sedan 1653.
3 juni, William Harvey, brittisk vetenskapsman, upptäckare av blodomloppet 1628.
13 september, Jacob van Campen, nederländsk arkitekt och konstnär.
23 oktober, Erik Karlsson Gyllenstierna, svenskt riksråd.
5 december, Johan Axelsson Oxenstierna, svensk greve och statsman.
27 september, Olimpia Maidalchini, italiensk politiker, Giuliano Finelli, italiensk skulptör. Orazio Torriani, italiensk barockarkitekt.
1658
1658, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
6 januari, Svenskarna lyckas häva den ryska belägringen av Riga genom att man gör ett utfall och besegrar ryssarna i slaget vid Kobron.
30 januari, Svenska hären tågar över isen på Lilla Bält. Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Tybrindvig.
6–12 februari, Svenska hären tågar över isen på Stora Bält
26 februari, Danskarna tvingas till freden i Roskilde. Förutom landvinsterna beslutas att Sverige och Danmark gemensamt skall utestänga utländska flottor från Östersjön. Därmed har Sverige nått sin största utbredning någonsin. I freden erhåller Sverige
29 april, Svenskarna tar Bornholm i besittning.
17 maj, Vapenvila sluts mellan Sverige och Ryssland i Karl X Gustavs ryska krig.
Maj, Hertigen av Holstein-Gottorp erhåller med Sveriges hjälp full suveränitet över sitt hertigdöme.
22 juni, Nederländarna tar Jaffna från portugiserna
1 juli, Thorn, hållet av svenskarna, innesluts av en fiendehär på 40 000 man.
23 juli, Karl X Gustav beslutar om ett nytt krig mot Danmark sedan landet försvårat fredsfördragets uppfyllande.
27 juli, Växjö drabbas av en kvartersbrand
29 juli, Svenskarna innesluter Wolmar i Litauen.
4 augusti, Litauerna överlämnar Wolmar till svenskarna.
7 augusti, Svenskarna landstiger vid Korsör.
8 augusti, Svenska flottan börjar blockera Köpenhamn.
11 augusti, Köpenhamn börjar belägras av svenskarna.
27 augusti, En svensk här går in i Kurland.
3 september, Vid Oliver Cromwells död efterträds han som lordprotektor över det engelska samväldet av sin son Richard Cromwell.
6 september, Kronborg erövras av svenskarna.
12 september, Svenskarna erövrar Marienburg från ryssarna.
Mitten av september, En allierad här bestående av österrikare, polacker och brandeburgare samlas i Mecklenburg.
17 september, Svenskarna går över norska gränsen. Brandenburg ingår förbund med Polen i Wehlau. Den allierade hären går in i Holstein.
19 september, Hertigen av Kurland accepterar att svenskarna marscherar genom landet.
29 september, Svenskarna erövrar Kurland.
30 september, Svenskarna intar Mitau och tar hertigen av Kurland till fånga.
7 oktober, Svenskarna härjar ön Amager.
29 oktober, Svenska flottan besegras av den holländska i slaget i Öresund. Därmed kan holländarna bryta igenom den svenska blockaden och undsätta Köpenhamn.
Oktober, Den allierade hären driver svenskarna från Jylland.
6 november, Svenskarna avslår ett anfall mot Thorn.
27 november, De allierade intar Kolding.
8 december, Svenskarna utrymmer Als. Ett uppror utbryter på Bornholm och danska trupper tar ön.
11 december, Svenskarna i Trondheim kapitulerar.
13 december, Svenskarna i Thorn kapitulerar.
20 december, Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Valiesar. Georg Stiernhielm publicerar Herkules, det första större diktverket på svenska. Pseudonymen Skogekär Bergbo utger sitt litteraturhistoriska och teoretiska arbete Thet Swenska Språketz Klagemål. Före detta drottning Kristinas underhandlingar om Neapels krona avbryts och hon återvänder till Rom. Olof Rudbeck ger ut en katalog över beståndet i Uppsalauniversitetets botaniska trädgård; sammanlagt 1 800 arter, däribland den exotiska potatisen. Dalsland överförs från Skara till Karlstads stift. Sveriges allra första affärsbank, Stockholm Banco går i konkurs. Som en följd av detta inrättas Riksens Ständers Bank (nuvarande Riksbanken), världens första centralbank.
Födda, 21 juli, Alexis Littré, fransk anatom och kirurg.
5 oktober, Maria av Modena, drottning av England, Skottland och Irland 1685–1688 (gift med Jakob II)
11 oktober, Henri de Boulainvilliers, fransk historiker. Juliana Dias da Costa, politiskt aktiv mogulgemål.
Avlidna, 19 april, Kirsten Munk, dansk och norsk regentgemål 1615–1629, gift morganatiskt med Kristian IV.
24 april, Francesco Maria Richini, italiensk arkitekt och skulptör under ung- och högbarock.
3 september, Oliver Cromwell, lordprotektor över England, Skottland och Irland sedan 1653.
8 december, Johan Printzensköld, svensk guvernör på Bornholm.
1659
1659, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
27 januari, Hertig Adolf Johan går mot Marienburg.
31 januari, Svenskarna intar staden Konitz. Den ökända Spanaprocessen inleds i Rom och avslöjar en omfattande handel med gifter.
10–11 februari, Svenskarna företar en misslyckad stormning av Köpenhamn.
21 mars, Svenskarna intar Langeland.
6 april, Engelska flottan går in i Öresund.
30 april, Svenska flottan besegrar den danska i sjöslaget i Femerbält.
5 maj, Engelska ostindiska kompaniet övertar Sankta Helena
9–20 maj, Falster, Lolland och Nakskov faller i svenska händer.
16 maj, Svenskarna evakuerar Frederiksodde.
21 maj, Danzigs garnison anfaller det av svenskarna hållna Dirschau.
25 maj, Efter påtryckningar från det engelska parlamentet tvingas den svage Richard Cromwell abdikera som lordprotektor över det engelska samväldet, bara ett drygt halvår efter att han har efterträtt sin far Oliver Cromwell på posten. England, Skottland och Irland kommer därmed att stå utan regent, men ett år senare återupprättas de tre kungarikena under den så kallade restaurationen, då Karl II blir deras kung.
29 maj, Svenskarna intar den danska ön Mön.
14–25 juli, Genom Haagkonserterna 1 och 2 blir Nederländerna tvingade av England och Frankrike att göra ansträngningar för att skapa fred i Norden.
23 juli, Svenska flottan besegrar den danska i sjöslaget vid Ebeltoftviken. Kurländarna erövrar Mitau från svenskarna, varvid de lämnar Kurland.
19 september, Österrikarna erövrar Stettin från svenskarna.
30 oktober, De allierade lanstiger på Fyn.
2–4 november, De allierade landstiger med ytterligare en här på västra Fyn. Hindsgavls slott stormas av danska trupper och förstörs.
4 november, Österrikarna ger upp Stettin.
7 november, Pyreneiska freden.
11 november, De allierade arméerna på Fyn förenas.
12 november, En riksdag samlas i Göteborg.
14 november, En svensk här tillfångatas av en dansk på Fyn i slaget vid Nyborg.
29 november, Fred sluts mellan Sverige och Nederländerna.
12 december, Svenskarna i Danziger Haupt kapitulerar.
24 december, Karl X Gustav överlämnar befälet i Danmark till Filip av Sulzbach. Karl X Gustav låter länsa det danska Kronborgs slott på värdeföremål och tar bland annat en tavla föreställande 900-talskungen Gorm den gamles dop. Svenskarna anfaller Östfold och Fredrikshald i Norge, men drivs tillbaka. Eskilstuna får stadsprivilegium. Före detta drottning Kristina flyttar in på sin slutgiltiga adress i Rom, Palazzo Riario.
Födda, Mars, Anna Margrethe Lasson, dansk författare.
26 mars, William Wollaston, engelsk filosof.
29 april, Sophia Elisabet Brenner, svensk författare.
30 april, Jacob Reenstierna den yngre, svenskt kungligt råd, ämbetsman.
10 september, Henry Purcell, engelsk kompositör.
Avlidna, 15 januari, Juliane av Hessen-Darmstadt, Ostfrieslands regent. Johan Filip von Krusenstierna, guvernör över Svenska guldkusten.
10 augusti, Fredrik III av Holstein-Gottorp, hertig av Holstein-Gottorp.
7 november, Jens Bjelke, kansler i Norge 1614–1648
1660
1660, var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
13 februari, Karl X Gustav dör och efterträds som kung av Sverige av sin endast fyraårige son Karl XI, som därmed får en förmyndarregering. Enligt den avlidne konungens testamente skall denna bestå av följande personer, Änkedrottning Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, Riksmarsk, Hertig Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken, Riksdrots, Per Brahe den yngre, Rikskansler, Magnus Gabriel De la Gardie, Riksskattmästare, Herman Fleming, Riksamiral, Carl Gustaf Wrangel Den svenska förmyndarregeringen installeras. Då den till stor del består av kungens släktingar behåller kungafamiljen sitt inflytande på makten. Man beslutar att söka fred med Sveriges fiender. I ett additament till 1634 års regeringsform beslutas, att ständerna skall sammankallas vart tredje år.
En svensk här infaller i Norge och börjar belägra Fredrikshald.
1 mars, Karl XI hyllas som omyndig kung.
5 mars, Riksdagen i Göteborg avslutas.
16 mars, I London upplöses det Långa parlamentet.
23 april, Fred sluts mellan Sverige ena sidan och Polen, Brandenburg och Österrike den andra i klostret Oliwa nära Danzig. Häri avträder polske kungen Livland och alla anspråk på den svenska kronan, som polska kungar har haft sedan Sigismunds dagar i slutet av 1500-talet. Detta är Sveriges första fred med Polen, trots att stridigheterna mot landet började nästan hundra år tidigare (1563)
8 maj, Brittiska parlamentet utropar Karl II till kung av England.
27 maj, Freden i Köpenhamn sluts mellan Sverige och Danmark. Trondheims län och Bornholm återlämnas till Danmark, varvid den svenska stormaktens dalande tillbakagång har inletts. Sverige begär också att från danskarna återfå fästningen Karlsborg i Cabo Corso, men det visar sig, att de redan har sålt den till Nederländerna. I övrigt bekräftas Roskildefredens bestämmelser från 1658
29 maj, Sedan de engelska och skotska parlamenten har beslutat att återupprätta monarkin, som har varit avskaffad sedan 1649, har tronpretendenten Karl II återkallats och på sin 30-årsdag håller han sitt intåg i London och utropas till kung av England, Skottland och Irland.
Oktober, På adelns förslag utesluts hertig Adolf Johan och Herman Fleming ur den svenska förmyndarregeringen. På deras poster insätts Lars Kagg respektive Gustav Bonde. Därmed har kungamaktens inflytande i förmyndarregeringen börjat förminskas och adeln ökar åter sin makt.
28 november, Royal Society instiftas. Sveriges före detta drottning Kristina återvänder för att försöka återta Sveriges tron men misslyckas. Mariestad blir residensstad i Skaraborgs län. Kalmar domkyrka påbörjas. Arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. har inspirerats av jesuitkyrkan Il Gesù i Rom. Erik Jönsson adlas till Erik Dahlbergh. Holländarna intar Nagapattinam.
Födda, 19 februari, Friedrich Hoffmann, läkare och kemist.
15 mars, Olof Rudbeck den yngre, svensk vetenskapsman och upptäcktsresande.
16 april, Hans Sloane, brittisk samlare och naturforskare, grundare av British Museum.
2 maj, Alessandro Scarlatti, italiensk tonsättare.
28 maj, Georg I, kung av Storbritannien och Irland 1714–1727.
5 juni, Sarah Jennings, brittisk politiskt aktiv gunstling.
24 juli, Charles Talbot, 1e hertig av Shrewsbury, brittisk statsman.
September, Daniel Defoe, författare av bland annat Robinson Crusoe.
4 december, André Campra, fransk kompositör. Jeanne Dumée, fransk astronom och författare.
Avlidna, 2 februari, Govert Flinck, nederländsk konstnär.
10 februari, Judith Leyster, holländsk målare.
13 februari, Karl X Gustav, kung av Sverige sedan 1654.
6 augusti, Diego Velásquez, spansk målare.
27 september, Vincent de Paul, fransk romersk-katolsk präst och ordensgrundare, helgon.
4 oktober, Francesco Albani, italiensk målare.
5 november, Alexandre de Rhodes, fransk jesuitmissionär.
15 december, Martino Longhi den yngre, italiensk arkitekt under den romerska högbarocken.
1661
1661, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
30 januari, Den engelske lordprotektorn Oliver Cromwell avrättas postumt tre år efter sin naturliga död.
28 mars, Erik Dahlbergh får kungligt privilegium att författa planschverket Suecia antiqua et hodierna, som skall skildra det svenska stormaktsväldet.
21 juni, Fred sluts mellan Sverige och Ryssland i Kardis. Stolbovafreden från 1617 bekräftas.
16 juli, Palmstruchska banken (Stockholm Banco) ger ut de första sedlarna i Europa.
14 augusti, Norrmännen påbörjar bygget av Fredrikstens fästning vid Halden, den nya gränsen mot Sverige, sedan Bohus fästning tre år tidigare har blivit svensk.
26 oktober, Sverige och Danmark undertecknar Nasselbackatraktaten, som reglerar gränsen mellan det norska Østfold och Bohuslän, som Sverige har erövrat tre år tidigare genom freden i Roskilde 1658.
30 december, En brand härjar på Drottningholms slott som måste återuppbyggas, Riksskattmästare Gustaf Bonde drar upp riktlinjer för Sveriges ekonomi. Då statsskulden är enorm förespråkas sparsamhet på många områden, särskilt krig. Nils Brahe den yngre förhandlar fram ett preliminärt vänskaps- och handelsfördrag mellan Sverige och England. Sverige sluter förbund med Danmarks fiende i söder, hertigen av Holstein-Gottorp. Man beslutar att riva Gamla Älvsborgs fästning och att använda stenen till Nya Älvsborg och Göteborgs stad. Kungliga biblioteket i Stockholm får i uppdrag att arkivera ett exemplar av varje svensk trycksak. Den franske kungen Ludvig XIV grundar L'Académie Royale de Danse som skall komma att bli betydelsefull för balettens utveckling som dansform.
Födda, 6 november, Karl II, kung av Spanien, Neapel och Sicilien från år 1665.
18 december, Christopher Polhem (född Polhammar), svensk uppfinnare och industrialist. Rika Maja, samisk nåjd.
Avlidna, 5 februari, Shunzhi, manchuisk monark, den förste kejsaren av Qing-dynastin som härskade över Kina.
9 mars, Jules Mazarin, fransk statsman och kardinal.
11 april, Mary Bankes, engelsk krigshjältinna.
27 maj, Archibald Campbell, skotsk markis och 8e earl av Argyll.
19 november, Lars Kagg, svensk greve, riksråd och fältmarskalk, riksmarsk sedan 1660.
7 december, Ariana Nozeman, nederländsk skådespelare. María de Zayas, spansk författare (död detta år eller 1647).
1662
1662, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
19 februari, Norge delas in i amt
18 september, Genom Malmö recess får de skånska ständerna säte och stämma i Sveriges riksdag, men den känsliga frågan om skåneadelns privilegier skjuts på framtiden. Änkedrottning Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp börjar låta uppföra Drottningholms slott efter ritningar av Nicodemus Tessin den äldre. Hovsorgen efter Karl X Gustavs död avläggs officiellt och det blir åter tillåtet med musik och dans på slottet. Olof Rudbecks anatomiska teater, Theatrum anatomicum, börjar byggas på taket av Gustavianum i Uppsala. Det åttakantiga rummet blir en stor sevärdhet. Det så kallade Duellplakatet införs i Sverige, vilket stadgar stränga straff för alla adelsmän, som inger sig i dueller. Före detta drottning Kristina återvänder till Rom efter att ha besökt Sverige i samband med Karl X Gustavs bortgång. Bondepraktikan ges för första gången ut på svenska.
Födda, 28 april, Aurora von Königsmarck, grevinna, älskarinna till August den starke.
30 april, Maria II, drottning och regerande drottning av England, Skottland och Irland 1689–1694, samregent och gift med Vilhelm III.
3 maj, Matthäus Daniel Pöppelmann, tysk barockarkitekt.
Avlidna, 8 april, Birgitte Thott, dansk författare och översättare.
19 augusti, Blaise Pascal, fransk fysiker och matematiker.
13 oktober, Laurentius Gunnari Banck, svensk rättslärd och publicist.
20 december, Axel Lillie, svenskt riksråd och generalguvernör. Lucrezia Orsina Vizzana, italiensk kompositör.
1663
1663, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Maj, Collegium Medicum, Sveriges första medicinstyrelse, inrättas för att hålla uppsikt över läkarkåren och apoteken. För att få praktisera måste varje läkare och även tandläkare i framtiden genomgå examen inför kollegiet.
6 november, Sverige inför en ny förordning för flaggan. Ett "religionsplakat" förbjuder definitivt alla nymodigheter i religiöst tänkesätt i Sverige. Det svenska hovkapellet får en ny kapellmästare i Gustav Düben, som blir en pionjär som kompositör av flerstämmig musik. Studentnationer vid Uppsala universitet blir tillåtna, efter att en tid ha varit förbjudna. Drury Lane Theatre, teater i centrala London byggs. Thomas a Kempis bok Kristi efterföljelse översätts för första gången till svenska. Käre Jesus, vi är här skrivs av Tobias Clausnitzer. Cornelis Pietersz Bega (1631–1664) målar Musiklektionen som numera finns att skåda på Nationalmuseum, Stockholm.
Födda, 12 februari, Cotton Mather, inflytelserik puritansk predikant och författare.
22 mars, August Hermann Francke, tysk teolog, pietist och pedagog.
12 maj (troligen), Magnus Stenbock, Måns Bock, svensk greve, militär, fältmarskalk.
16 oktober, Eugen av Savojen, österrikisk adelsman och general.
14 november, Friedrich Wilhelm Zachau, tysk kompositör. Amalia Wilhelmina Königsmarck, svensk dilettantkonstnär, amatörskådespelare och poet.
Avlidna, 27 augusti, Jonas Columbus, svensk musiker, kyrkoherde, prost och professor.
18 september, Josef av Copertino, 60, italiensk franciskanbroder och präst. Antoine de Beaulieu, den första balettmästaren i Sverige. Anne Hautefeuville, var en fransk skådespelare. Nzinga av Ndongo och Matamba, regerande angolansk drottning.
1664
1664, var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
13 maj, Carl Gustaf Wrangel blir ny svensk riksmarsk.
1 augusti, den habsburgska armén besegrar osmanerna i slaget vid Sankt Gotthard i dagens Ungern vilket utmynnar i Freden i Vasvár
8 september, Nederländarna överlåter Nya Amsterdam till engelsmännen, som ändrar namnet till New York.
15 september, Bodekull får stadsprivilegier. Motsättningarna inom det svenska rådet skärps. Det är mellan Magnus Gabriel De la Gardie, som är franskvänlig, å ena sidan och Gustav Bonde å den andra. Gustav Bondes anhängare kräver en fredlig och sparsam politik. Man vill ha en reduktion av adelns godsinnehav. Friherren Claes Rålamb, som framfört likartad kritik, väljs in i riksrådet. Gustav Otto Stenbock blir ny svensk riksamiral. Sveriges regering framlägger ett förslag inför Sveriges riksdag om upprustning av Svenska flottan, eftersom Sverige måste vara på sin vakt för att upprätthålla sin stormaktsställning. Genom en ny svensk bestämmelse måste varje gästgiveri sätta upp en tavla med avstånd och avgift för färd till närmaste skjutsstationer. Giovanni Lorenzo Bernini påbörjar på uppdrag av Ludvig XIV ritandet av en ny östfasad på Louvren. Tartuffe av Molière har ursprunglig premiär på Versailles, men förbjuds kort därefter. Antikvitetsprofessorn Olof Verelius ger ut det från isländska översatta diktverket Gautreks och Rolfs Saga. Den första legostadgan i Sverige införs. Jérôme Hatt tar bryggarexamen och grundar därefter bryggeriet Brasseries Kronenbourg.
Födda, 24 januari, Lars Roberg, svensk medicinsk och naturvetenskaplig forskare, grundare av Akademiska sjukhuset.
26 februari, Nicolas Fatio de Duillier, vetenskapsman.
6 april, Arvid Horn, svensk militär, diplomat, statsman, riksråd och lantmarskalk samt kanslipresident 1710–1719 och 1720–1738.
14 april, Ulrik Adolf Holstein, dansk greve och statsman, Danmarks storkansler 1721–1730.
3 juni, Rachel Ruysch, nederländsk målare.
18 juli, Gustaf Cronhielm, svensk greve och ämbetsman samt kanslipresident 15 maj–12 december 1719. David Richter den yngre, svensk guldsmed och målare. Johan Arendt Bellman, svensk universitetslärare och musiker. Johan August Meijerfeldt den äldre, svensk militär och greve samt tillförordnad kanslipresident 1719–1720. Catherine Jérémie, fransk botaniker. Maria Guyomar de Pinha, thailändsk kock.
Avlidna, 20 februari, Corfitz Ulfeldt, tysk diplomat och riksgreve.
Mars, Jacob Heinrich Elbfas, livländsk målare.
5 april, Knut Jöransson Posse af Hedensund, friherre och riksråd.
16 juli, Andreas Gryphius, religiös tysk barockförfattare.
27 augusti, Francisco de Zurbarán, spansk konstnär.
Augusti, Hendrick Munnichhoven, nederländsk målare. Maria Cunitz, schlesisk astronom.
1665
1665, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
1 juli, Nyköping, inklusive Nyköpingshus, brinner ner efter en incident vid ölbryggning. När staden byggs upp igen får den en ny, modern, stadsplan.
17 september, Karl II blir kung av Spanien, Neapel och Sicilien. Astronomen Giovanni Domenico Cassini upptäcker den stora fläcken på Jupiter. Den svenske friherren Claes Rålamb yrkar på att godsen i provinserna, liksom för krigsmakten nödvändiga underhållsgods, skall reserveras för kronan. En italiensk språkmästare i Uppsala ger ut en alkemisk traktat med titeln Hemligheternas hemlighet. Alkemi är för närvarande på modet. Värdeförhållandet mellan 1 daler silvermynt och 1 daler kopparmynt stannar på 1:3 och kommer att förbli så till den svenska myntreformen 1777.
Födda, 6 februari, Anna, regerande drottning av England och Skottland 1702–1707, av Irland 1702–1714 och av Storbritannien 1707–1714.
12 februari, Rudolf Jakob Camerarius, tysk botaniker och läkare.
17 mars, Élisabeth Jacquet de La Guerre, fransk kompositör.
21 augusti, Giacomo Filippo Maraldi, fransk-italiensk astronom.
5 oktober, Catharina Bröms, svensk brukspatron vid Wij säteri och bruk 1708–1735.
Avlidna, 12 januari, Pierre de Fermat, fransk matematiker.
17 september, Filip IV, kung av Kastilien och Aragonien 1621–1665, kung av Portugal 1621–1640.
November, Elizabeth Bourchier, engelsk lordprotektorgemål 1653–1658 (gift med Oliver Cromwell)
10 december, Catherine de Vivonne, markisinnan de Rambouillet, grundare av den litterära salongen.
1666
1666, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern. Året kallas ofta Annus Mirabilis och nämns i dikten med samma namn.
27 januari, Andra bremiska kriget utbryter när Sverige återigen försöker tvinga Bremen att erkänna Sveriges överhöghet, vilket staden inte vill.
28 februari, Bodekull byter namn till Karlshamn
12 augusti, Varberg förstörs i en häftig eldsvåda
2 september, Den stora stadsbranden i London utbryter och varar i tre dagar, vilken ödelägger större delen av staden
15 november, Det andra bremiska kriget slutar med att Sverige erkänner Bremens självständighet genom traktaten i Habenhausen.
28 november, Placat och Påbudh, Om Gamble Monumenter och Antiquiteter, Sveriges första ansats till en fornminneslag, beslutades efter förlaga från Johan Hadorph, och la grunden för rannsakningar efter antikviteter som startade året därpå.
19 december, Stiftelsebrevet för Lunds universitet utfärdas. Universitetet är ett led i Skånes försvenskande och invigs två år senare. En särskild vägdirektör, wägmästaren, tillsätts för att hålla uppsikt över svenska vägar, broar och skjutsväsendet. Språkforskaren Johannes Schefferus ger ut sitt historiska arbete Upsalia antiqua i vilket en ny teori om var Uppsalas hednatempel låg presenteras.
Före detta drottning Kristina återkommer en andra gång till Sverige.
Födda, 9 februari, George Hamilton, brittisk fältmarskalk.
22 februari, Christian Christophersen Sehested, dansk ämbetsman och adelsman, Danmarks storkansler 1708–1721.
15 mars, George Bähr, tysk arkitekt.
12 april, Pierre Legros den yngre, fransk barockskulptör.
4 september, Anna Maria Ehrenstrahl (död 1729), svensk konstnär.
5 september, Gottfried Arnold, tysk författare.
6 september, Ivan V, tsar av Ryssland.
15 september, Sofia Dorotea av Celle.
21 september, Fabian Törner, svensk universitetslärare.
9 november, Carl Gustaf Armfeldt den äldre, svensk friherre och general.
12 november, Mary Astell, brittisk författare, feminist och retoriker.
Avlidna, 22 januari, Shah Jahan, indisk mogulhärskare. Anna av Österrike, fransk regent.
20 maj, Jordan Edenius, svensk professor.
30 juni, Adam Krieger, organist, kapellmästare och tonsättare.
1 september, Frans Hals, nederländsk konstnär.
23 september, François Mansart, fransk arkitekt.
22 december, Guercino, italiensk konstnär, målare.
26 december, Alexandrine von Taxis, tysk postmästare och grevinna.
1667
1667, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Februari, På änkedrottning Hedvig Eleonoras initiativ invigs "Hennes Konglig Maijttz Comædiehuus", en teater, i Lejonkulan (och Stora Bollhuset vid Slottsbacken) i Stockholm, först med en holländsk trupp.
27 februari, Nederländska kolonin Nederländska Guyana grundas
20 juni, Sedan Alexander VII har avlidit den 22 maj väljs Giulio Rospigliosi till påve och tar namnet Clemens IX.
31 juli, Fördraget i Breda undertecknas. Före detta drottning Kristina utjagas ur Sverige. Efter en lång tvist om det svenska fortet vid svenska Guldkusten betalar holländarna 140 000 riksdaler i ersättning för det, medan Sverige tvingas avstå från all handel på Västafrika. Magnus Gabriel De la Gardie inrättar ett antikvitetskollegium, ett självständigt ämbetsverk under rikskansliet med Georg Stiernhielm som förste president. Sverige får en sjölag, utarbetad av holländaren Hendrick de Moucheron, vilket kommer att gälla fram till 1891.
Födda, 26 maj, Abraham de Moivre, fransk matematiker.
18 juli, Elias Palmskiöld, svensk arkivman och samlare; arkivsekreterare i Riksarkivet.
27 juli, Johann Bernoulli, schweizisk matematiker.
28 augusti, Louise av Mecklenburg-Güstrow, drottning av Danmark och Norge 1699–1721, gift med Fredrik IV.
5 september, Giovanni Girolamo Saccheri, italiensk jesuitpräst och matematiker.
2 november, Jakob Sobieski, polsk prins.
30 november, Jonathan Swift, engelsk författare. Abraham de Moivre, fransk matematiker.
Avlidna, 12 januari, Bernhard av Corleone, italiensk botgörare och lekmannabroder inom kapucinorden, helgon.
22 maj, Alexander VII, född Fabio Chigi, påve sedan 1655.
25 maj, Gustav Bonde, svensk friherre, riksskattmästare sedan 1660.
5 juni, Pietro Sforza Pallavicino, italiensk kardinal och historiker.
11 juli, Stefano Durazzo, italiensk kardinal.
18 juni, Lovisa Henrietta av Oranien-Nassau, kurfurstinna av Brandenburg.
3 augusti, Francesco Borromini, italiensk arkitekt, skulptör och murarmästare.
10 september, Melchiorre Caffà, italiensk skulptör.
24 oktober, Godefroy Wendelin, belgisk astronom.
1668
1668, var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
28 januari, Lunds universitet invigs och börjar sin verksamhet.
Januari, Sverige, Nederländerna och England ingår en trippelallians mot Frankrike.
2 maj, Freden i Aachen avslutar Devolutionskriget.
Augusti, Varberg drabbas av en stadsbrand
3 september, Västerås drabbas av en stadsbrand
17 september, Den svenska Riksens ständers bank, världens äldsta ännu existerande riksbank, grundas. Den är underställd ständernas kontroll och blir kreditgivare till svenska staten.
29 september, England gör anspråk på Hudsonvikens stränder, som Ruperts land
10 december, Gävle gymnasium grundas. Den första och äldsta studentnationen, Östgöta nation, Lund bildas. Isaac Newton bygger det första spegelteleskopet. Sveriges före detta drottning Kristina försöker tillskansa sig Polens krona men misslyckas varefter hon återvänder till Rom. Blå boken riktar kritik mot Magnus Gabriel De la Gardies finanspolitik och yrkar på reduktion. Valet av hans släkting Seved Bååt till riksskattmästare försvårar dock detta. På riksdagen utvidgas striden mellan adeln och övriga stånd till att även gälla försvenskningen av Skånelandskapen. Adelns försvenskningsförsök hänger nämligen samman med en ambition att öka frälsets privilegier. Adelsmännen vill bland annat införa gårdsrätt, rätten att döma och bestraffa sina egna tjänare, vilket ståndsbönderna i Skåne har rätt till. Med startpunkt i Älvdalen i norra Dalarna inleds en kort men intensiv period av svenska trolldomsprocesser, kallad Det stora oväsendet. Målaren David Klöcker (senare adlad som Ehrenstrahl) utför utsmyckningen av Hedvig Eleonoras paradsängkammare.
Födda, 30 oktober, Sofia Charlotta av Hannover, kurfurstinna av Brandenburg.
10 november, François Couperin, fransk kompositör.
14 november, Johann Lukas von Hildebrandt, österrikisk arkitekt.
15 november, Göran Josuæ Adelcrantz, svensk arkitekt.
31 december, Hermann Boerhaave, nederländsk botanist, kemist och läkare. Alessandro Specchi, italiensk arkitekt.
Avlidna, 17 januari, Axel Lewenhaupt, 41, svensk ämbetsman och militär. Fang Weiyi, kinesisk diktare, kalligrafiker, målare och literaturhistoriker.
11 december, Marquise-Thérèse de Gorla, fransk skådespelare.
1669
1669, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
2 januari, En stor brand utbryter i Göteborg, varvid 50 hus förstörs
10 maj, Ytterligare en brand utbryter i Göteborg, varvid 80 hus förstörs, däribland rådhuset
Juli, Den sista Hansedagen hålls.
23 augusti, 23 kvinnor döms till döden i Mora och avrättas dagen därpå. En kunglig trolldomskommission under riksrådet Lorentz Creutz har tillsatts och allmän kyrkobön mot trolldom införs. Sverige ansluter sig till den antifranska garantitraktaten i Haag, genom vilken spanska kronans rätt till Spanska Nederländerna garanteras. Trolldomsprocesser inleds även i Bohuslän. Fosfor upptäcks av den hamburgske alkemisten Henning Brand, när han försöker skapa guld av mänsklig urin. 1669 års förmyndaordning
Födda, 13 februari, Jean-Charles de Folard, fransk militär och militärteoretiker. Jakob Fredrik Below, svensk läkare. Bernardino Cametti, italiensk barockskulptör. Elżbieta Sieniawska, politiskt aktiv polsk magnat och konstmecenat.
Avlidna, 23 april, Johannes Canuti Lenaeus, svensk ärkebiskop sedan 1647.
16 maj, Pietro da Cortona, italiensk målare och arkitekt.
19 augusti, Seved Bååth, svensk ämbetsman, president för Svea hovrätt 1661–1668 och riksskattmästare sedan 1668.
10 september, Henrietta Maria av Frankrike, drottning av England, Skottland och Irland 1625–1649 (gift med Karl I)
4 oktober, Rembrandt, nederländsk konstnär.
9 december, Clemens IX, född Giulio Rospigliosi, påve sedan 1667. Lars Wivallius, svensk skald och äventyrare.
1670
1670, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
9 februari, Vid Fredrik IIIs död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Kristian V.
22 februari, Laurentius Stigzelius utnämns till ny svensk ärkebiskop. När han strax därefter vigs till ämbetet av biskop Enander i Linköping blir det sista gången innan 1914, som en svensk ärkebiskop vigs (alla ärkebiskopar mellan Stigzelius och Nathan Söderblom är redan biskopar vid tillträdet)
29 april, Sedan Clemens IX har avlidit året innan väljs Emilio Bonaventura Altieri till påve och tar namnet Clemens X
2 maj, Hudson Bay-kompaniet får rätten att bedriva handel vid Hudson Bay
1 november, Bahamaöarna blir en engelsk koloni. Den antifranska trippelalliansen från året innan sprängs när England köper stöd från Frankrike och sluter anfallsförbund mot Nederländerna. Sex personer halshuggs för häxeri i Kungälv. De första spadtagen tas till Carlsburg vid floden Wesers mynning. Staden är tänkt att bli en svensk stödjepunkt för handelskonkurrens, men projektet rinner ut i sanden. De finska trolldomsprocesserna når sin kulmen. Framförallt på Åland och i Österbotten hålls rättegångar. Ransäters socken skapas genom utbrytning ur Övre Ulleruds socken.
Födda, 25 februari, Maria Margarethe Kirch, tysk astronom.
17 april, Dorothea von Velen, mätress till Johan Vilhelm av Pfalz och en reformator av kvinnors rättigheter.
12 maj, August den starke, kurfurste av Sachsen 1694–1733, kung av Polen 1697–1704 och 1709–1733.
5 juli, Dorothea Sofia av Neuburg, italiensk regent.
19 juli, Olof Celsius den äldre, svensk botaniker, språkforskare, runforskare och präst. Julie d'Aubigny, fransk operasångare och fäktare.
Avlidna, 9 februari, Fredrik III, kung av Danmark och Norge sedan 1648.
5 april, Leonora Baroni, italiensk musiker.
11 oktober, Louis Le Vau, fransk arkitekt.
15 november, Johan Amos Comenius, tjeckisk pedagog, biskop och författare.
16 december, Bartholomeus van der Helst, nederländsk målare. Alyona, mordvinsk ataman och upprorsledare.
1671
1671, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Januari, Saint Christopher och Nevis uppgår i kolonin Leewardöarna. En kombinerad svensk-dansk-fransk forskningexpedition företas till Ven, för att närmare undersöka Tycho Brahes verk. Den svenska adeln får gårdsrätt (rätten att döma och bestraffa sina tjänare) trots prästernas och borgarnas motstånd.
Lantmätaren Jonas Gedda utforskar Ume lappmark och ritar den första kartan över lappskatteland.
Födda, 14 juni, Tomaso Albinoni, italiensk kompositör.
9 juli, Margareta von Ascheberg, svensk regementschef.
11 oktober, Fredrik IV, kung av Danmark och Norge 1699–1730.
26 december, Philipp Ludwig Wenzel von Sinzendorf, österrikisk överhovkansler. Hannah Callowhill Penn, amerikansk guvernör.
Avlidna, 31 mars, Anne Hyde, engelsk prinsessa.
8 maj, Sébastien Bourdon, 55, fransk målare under barockepoken.
25 juni, Giovanni Battista Riccioli, 73, italiensk astronom.
13 september, Axel Urup, 69, dansk krigare.
1672
1672, var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
4 april, Den svenska förmyndarregeringen sluter förbund med Frankrike. Mot subsidier skall Sverige ingripa i Tyskland med 16 000 man vid ett franskt anfall mot Nederländerna.
April, Frankrike förklarar Nederländerna krig.
18 december, England förstör den nederländska kolonin på Tobago. Karl XI blir myndig och därmed regerande kung av Sverige. Högadeln försöker avkräva honom en kungaförsäkran, som kraftigt inskränker hans makt, men övriga riksdagen förespråkar att 1654 års kungaförsäkran skall gälla. Karl XI får alltså i princip samma maktbefogenheter som sin far (Karl X Gustav). Regeringen lyckas dock inte förmå de ofrälse stånden att ställa upp på en upprustning av försvaret.
18–20 december, Karl XIs myndighet och trontillträde firas i Stockholm med fyrverkerisprakande festligheter. En så kallad karusell, en blandning av riddarspel och maskerad med ryttarlekar i romersk tappning, arrangeras på Hötorget. Tjugo svenskar avrättas för häxeri och minst ett tiotal avlider i sviterna av tortyr under året. Ett svenskt handelsskepp seglar för första gången in i Medelhavet då Jakob Mommas kofferdist (handelsfartyg) Finlands Vapen ankrar i Marseille. Strömstad får stadsprivilegium.
Olof Verelius ger ut Hervarar saga. Sten Nilsson Bielke blir ny svensk riksskattmästare.
Födda, 19 mars, Johan Moraeus, svensk bergsläkare.
9 juni, Peter den store, rysk tsar 1682–1725. Ann Baynard, engelsk naturfilosof.
Avlidna, 28 januari, Pierre Séguier, 83, fransk politiker.
18 mars, Agneta Horn, 42, svensk memoarförfattare.
22 april, Georg Stiernhielm, 73, svensk skald, kallad "den svenska skaldekonstens fader"
12 augusti, Philippe de Champaigne, 70, fransk målare.
16 december, Johan Kasimir, 63, kung av Polen 1648–1668.
1673
1673, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
20 april, Kristine kyrka i östra Jönköping invigs
3 december, Privilegierna från 18 oktober året innan bekräftas och därmed grundas järnbruket Galtströms bruk i Njurunda socken i Medelpad. Det blir landskapets första bruk och kommer att finnas kvar till 1916. Karl XI rider eriksgata och kommer bland annat till Kalmar, vars förfallna slott måste rustas upp inför besöket. Juristen Gustaf Rosenhane gör en resa genom Hälsingland för att utrota trolldomen i trakten. Han genomskådar dock masshysterin och kommer längre fram i skrift att förklara den som ett fenomen med rötter i social oro och okunnighet bland allmogen. En fem år lång missväxtperiod börjar i Sverige. Paulis manufaktur, en av de första fabrikerna i Stockholm, grundas.
Födda, 28 april, Claude Gillot, fransk målare.
10 augusti, Johann Konrad Dippel, tysk läkare, teolog och alkemist.
28 augusti, Anders von Düben den yngre, svensk kapellmästare, tonsättare och hovman.
14 november, Reinhold de Croll, svensk tonsättare, organist, klockspelare och hovkapellist. Louise Élisabeth de Joybert, politiskt aktiv guvernörsfru i Kanada.
Avlidna, 17 februari, Molière, 51, fransk teaterman.
15 mars, Salvator Rosa, 57, italiensk målare, poet och gravör under barocken.
8 juli, Johann Rudolph Ahle, 47, tysk tonsättare. Margaret Cavendish, engelsk författare.
1674
1674, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
19 februari, England och Nederländerna undertecknar Westminsterfördraget, där Nederländerna erkänner att England erhåller Nya Amsterdam, som blir New York
29 december, Sverige håller avtalet med Frankrike och en svensk här under Carl Gustaf Wrangel infaller i Brandenburg, vilket utlöser Skånska kriget. Italienaren Lorenzo Magalotti utger en reseskildring, Sverige under år 1674, med bland annat redogörelser för svenskarnas äktenskaps-, bad- och bastuvanor.
Vallarna och bastionerna runt Landskrona, ritade av Erik Dahlbergh, står klara. Gustav Düben ger ut sin tonsättning av Samuel Columbus diktsvit Odæ Sveticæ, en av stormaktstidens med känsta sångsamlingar. Juridikprofessorn Johan Stiernhöök ger ut en bok om det svenska rättsväsendets historia, De jure sveonum et gothorum vetusto. Stockholms Auctions- och Adresse Cammare, Sveriges äldsta auktionshus, inrättas och går sedermera under namnet Stockholms stads auktionsverk. Riddarhuset i Stockholm står färdigt.
Födda, 5 april, Elisabeth Sofia av Brandenburg, kurländsk regent.
17 augusti, Johann Georg Gmelin den äldre, tysk kemist och apotekare
5 december, Iver Rosenkrantz, dansk statsman, Danmarks statsminister 1730–1735
Avlidna, 5 januari - Ebba Brahe, svensk brukspatron.
12 augusti, Lasse Lucidor, svensk lärare, lyriker, författare och sångare.
Oktober, Robert Herrick, engelsk författare och präst.
8 november, John Milton, engelsk diktare och publicist.
1675
1675, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
April, Sydgeorgien upptäcks av den engelske handelsresanden Anthony de la Roché
5 juni, Nederländerna förklarar Sverige krig.
15 juni, Svenskarna besegras av brandenburgarna i överrumplingen vid Rathenow.
28 juni, Brandenburg segrar mot Sverige i slaget vid Fehrbellin
Juni (NS), Karl XI förlovas med Ulrika Eleonora av Danmark i ett försök att dämpa osämjan med grannlandet.
8 juli, Tysk-romerske kejsaren förklarar Sverige krig.
10 augusti, Observatoriet i Greenwich börjar byggas.
2 september, Danmark förklarar Sverige krig varvid Skånska kriget utbryter.
28 september, Karl XI kröns i Uppsala. Härvid uppstår diskussioner om att återuppta reduktionen, vilket har aktualiserats av det nya krigsläget.
5–10 november, Danskarna belägrar och erövrar Wolgast.
13 december, Danskarna intar staden Wismar. Karl XI fråntar högadeln dess gårdsrätt, vilken den tillskansade sig 1671. Den har inte tillämpats på storgodsen sedan 1400-talet, men väl på de kungliga slotten. Fem kvinnor avrättas i en trolldomsprocess i Gävle och samma år hålls de första häxrättegångarna i Stockholm. En svensk förordning utfärdas om att zigenare skall tas ut till krigstjänst.
Byggandet av St Pauls-katedralen i London påbörjas. Den står klar 1708.
Födda, 16 januari, Louis de Rouvroy, hertig av Saint-Simon, fransk diplomat, militär och memoarförfattare.
21 januari, Sibylla av Sachsen-Lauenburg, tysk regent.
27 januari, Erik Benzelius d.y., svensk ärkebiskop 1742–1743.
31 mars, Benedictus XIV, född Prospero Lorenzo Lambertini, påve 1740–1758.
9 maj, Anders Örbom, svensk militär.
Avlidna, 5 januari, Dorothy Maijor, engelsk, skotsk och irländsk lordprotektorgemål 1658–1659 (gift med Richard Cromwell)
11 november, Thomas Willis, engelsk vetenskapsman.
15 december, Jan Vermeer, nederländsk konstnär. Bathsua Makin, engelsk författare och feminist. Taj ul-Alam, regerande sultaninna av Aceh.
1676
1676, var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
23 mars, Den danske amiralen Niels Juel får kunglig befallning att ta befäl över danska flottan.
1 april, Danska flottan löper ut från Köpenhamn.
April, En dansk här landstiger vid Klintehamn på Gotland.
1 maj, Danmark ockuperar Gotland
4 maj, På grund av hårt väder tvingas den danska flottan vid Visby söka skydd under Karlsöarna.
14 maj, Danska flottan får förstärkning av holländska skepp.
16 maj, Danska flottan lättar ankar från positionen vid Gotland och seglar mot Bornholm.
25 maj, De svenska och dansk-holländska flottorna träffas utanför Bornholm, men sjöslaget dröjer till 1 juni.
1 juni, Den svenska flottan besegras av den danska i sjöslaget vid Ölands södra udde varvid det svenska flaggskeppet Kronan, bestyckat med 126 kanoner, exploderar och förliser
5 juni, Regalskeppet Riksäpplet förliser under en storm utanför Dalarö.
29 juni, Danskarna landstiger i vid Råå i Skåne.
Juni, Vänersborg och Strömstad bränns ner under Gyldenlövefejden
4 juli, Helsingborgs slott kapitulerar för danskarna.
24 juli, Den svenska krigskassan erövras av danskarna i den så kallade Loshultskuppen.
3 augusti, Efter en belägring kapitulerar Landskrona för danskarna under Christian Vs ledning.
5 augusti, Malin Matsdotter bränns på bål.
6 augusti, Christian V sänder generalmajor Duncan med 3000 man från Landskrona till Halmstad. Samtidigt tågar kungen med resten av hären mot Kristianstad.
15 augusti, Den danska här som belägrat Kristianstad stormar och intar staden. Christian V tillåter tre timmars plundring.
17 augusti, Svenska armén på 10 000 man under kung Karl XI besegrar en del av danska armén på 3 000 man under generalmajor Jakob Duncan i slaget vid Halmstad vilket blir en Karl XI första seger i kriget.
21 september, Sedan Clemens X har avlidit den 22 april väljs Benedetto Odescalchi till påve och tar namnet Innocentius XI
21 oktober, Karl XI generalmönstrar sin förstärkta armé i Hamneda kyrkby i Småland för att sedan föra den ner i Skåne.
30 oktober, Karl XI låter sin armé plundra Helsingborg.
4 december, Svenskarna under Karl XI besegrar danskarna under Kristian V i det blodiga slaget vid Lund
4 december, Riksdagen upplöses.
December, Helsingborgs slott återtas av svenskarna. Den svenske riksmarsken Carl Gustaf Wrangel dör varvid riksmarskämbetet avskaffas. Den svenske riksamiralen Gustav Otto Stenbock får skulden för flottans misslyckanden och avsätts därför från sitt ämbete. Han döms att betala konstanden för flottans utrustning, 210.000 daler silvermynt, vilket senare nedsätts till hälften. Karlshamn och Kristianopel intas av dansk-nederländska flottan. Danskarna börjar organisera frivilligkompanier i de skånska skogarna. Äventyrslystna och fattiga ansluter sig till vad som kommer att kallas Snapphanerörelsen. Ridande postbud införs i Sverige varvid tiden för att skicka ett brev från Stockholm till Helsingör pressas ner till fem dygn. I en åker utanför Linköping hittar man en rad silverföremål, som tillhört stadens domkyrka under medeltiden.
Födda, 3 januari, Johannes Steuchius, svensk ärkebiskop 1730–1742.
18 april, Fredrik I, svensk prinsgemål 1718–1720 (gift med Ulrika Eleonora) och kung av Sverige 1720–1751.
27 maj, Maria Clara Eimmart, tysk astronom.
3 juli, Leopold I av Anhalt-Dessau, preussisk fältmarskalk.
Avlidna, 2 januari, Wilhelm Böös Drakenhielm, svensk generaltullmästare.
14 februari, Abraham Bosse, fransk tecknare och grafiker.
7 juni, Paul Gerhardt, tysk präst och psalmdiktare.
13 juni, Henrietta Adelaide av Savojen, politiskt aktiv kurfurstinna av Bayern.
25 juni, Carl Gustaf Wrangel, svensk greve, fältmarskalk, riksråd och generalguvernör, riksamiral 1657–1664 och riksmarsk sedan 1664.
22 juli, Clemens X, född Emilio Altieri, påve sedan 1670.
17 augusti, Hans Jakob Christoffel von Grimmelshausen, tysk författare.
31 augusti, Laurentius Stigzelius, teolog, svensk ärkebiskop sedan 1670.
1677
1677, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
5 januari, Svenska trupper intar ett norskhållet blockhus vid bohuslänska Strömstad, men den svåra vintern hindrar vidare trupprörelser för tillfället, varför norrmännen fortsätter att hålla staden.
31 maj till 1 juni, Svenska flottan besegras av den danska i slaget under Lolland (Falster)
25 juni, Danskarna försöker förgäves storma Malmö.
1 juli, Svenska flottan besegras av den danska i slaget vid Köge bukt. Svenska flottan är nu satt ur spel och danskarna och holländarna behärskar Östersjön.
14 juli, Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Landskrona.
28 augusti, Svenskarna besegras av danskarna i slaget vid Uddevalla. Den kunglige rådgivaren Johan Göransson Gyllenstierna företar rundresor, så kallade edkrävargator, bland de skånska bönderna och lovar dem amnesti om de ger svenska kronan sitt stöd. Följden av detta blir att snapphanarna hamnar i strid även med civilbefolkningen. Den allmänna kyrkobönen mot trolldom avskaffas, då den "demoniska farsoten" anses vara över i Sverige. Cirka 300 människor har avrättats för häxerier i trolldomsprocesserna. Den tyske filosofen och statsrättslärde Samuel von Pufendorf blir svensk rikshistoriograf. Som professor i Lund har han fejdat med olika kollegor, men fått stöd av regeringen.
Johan Baazius den yngre. blir ny svensk ärkebiskop. Antti Keksi diktar kvädet om islossningen i Torne älv, "Tornedalens epos". Gottfried Leibniz presenterar en lösning på tangentproblemet. Giftmordsaffärens början i Frankrike.
Födda, 3 februari, Jan Blažej Santini Aichel, böhmisk arkitekt och målare.
20 oktober, Stanislaw Leszczynski, kung av Polen 1704–1709 och 1733–1736.
7 november, Magdalena Wilhelmina av Württemberg, tysk regent.
Avlidna, 18 januari, Jan van Riebeeck, nederländsk kolonisatör.
21 februari, Baruch Spinoza, nederländsk filosof av judisk börd
9 juli, Angelus Silesius, tysk författare.
4 augusti, Thomas van der Noot, holländsk och svensk adelsman, officer och diplomat.
26 september, Magnus Durell, svensk vice hovrättspresident, minister i Danmark 1646–1657, landshövding i Kristianstads län och Blekinge.
11 november, Barbara Strozzi, italiensk barockkompositör.
1678
1678, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
8 januari, Svenskarna besegrar brandenburgarna i slaget vid Warksow varmed svenskarna återerövrar Rügen.
Januari, Frankrike sluter separatfred med Lüneburg.
25 maj, Norrmännen inleder en belägring av Bohus fästning.
22 juli, Norrmännen gör ett misslyckat försök att storma Bohus fästning.
25 juli, Medevi brunn, Sveriges första kurort, grundas av Urban Hjärne
4 augusti, Kristianstad återerövras av svenskarna.
10 augusti, Fred sluts mellan Frankrike och Nederländerna vilket medför att Sverige kan sätta in alla sina styrkor i striderna mot danskarna.
16 september, Brandenburgarna erövrar Rügen.
15 oktober, Stralsund kapitulerar för brandenburgarna.
15 november, Greifswald, det sista svenska fästet i svenska Pommern, kapitulerar för brandenburgarna.
December
4 december, En svensk transportflotta på väg från Tyskland till Sverige strandar vid Bornholm och går under. En stor brand härjar Lund vilket bland annat leder till att gatan Ljusesträtet i staden rivs.
Födda, 4 mars, Antonio Vivaldi, italiensk violinist och tonsättare.
7 mars, Filippo Juvarra, italiensk arkitekt.
21 mars, Marie Elisabeth av Schleswig-Holstein-Gottorp, regerande tysk abbedissa.
13 december, Yongzheng-kejsaren, kejsare av Kina.
Avlidna, Maj, Anna Maria van Schurman, tysk-holländsk författare, målare, gravör, poet och akademiker.
17 maj, Bogislaus Philipp von Chemnitz, tysk-svensk politisk och historisk skriftställare, svensk rikshistoriograf.
18 oktober, Jacob Jordaens, flamländsk målare. Nurul Alam Naqiatuddin Syah, regerande sultaninna av sultanatet Aceh.
1679
1679, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
26 januari, Fred sluts mellan Sverige och Tysk-romerska riket i Nijmegen. Fred sluts mellan Sverige och furstarna av huset Lüneburg i Celle. Sverige får avstå orterna Thedinghausen och Dörverden.
19 mars, Fred sluts mellan Sverige och Münster i Nijmegen.
19 juni, Fred sluts mellan Sverige och Brandenburg i S:t Germain, på franskt initiativ. Sverige tvingas avstå en del av Hinterpommern.
6 augusti, Gemensam fredsförklaring mellan Sverige och Spanien ratificeras.
23 augusti, Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Fontainebleau. Man återgår till det läge som rådde före kriget.
September, Danmarks ockupation av Gotland upphävs
26 september, Ytterligare en fred sluts mellan Sverige och Danmark i Lund, vilken har samma lydelse som freden i Fontainebleau.
2 oktober, Fred sluts mellan Sverige och Nederländerna i Nijmegen. Holländarna får till stånd ett handelsavtal, som är till nackdel för Sverige.
Augusti, Olof Rudbeck ger ut första bandet i sitt patriotiska verk om Sveriges fornhistoria, Atland eller Manheim (på latin Atlantica). Sverige framställs som urhem för goterna och även som hela den grekisk-romerska kulturens vagga. Carl Gustaf Wrangels slott Skokloster står färdigt även invändigt.
Födda, 7 mars, Carl Gyllenborg, svensk greve, diplomat, ämbetsman, politiker och författare samt kanslipresident 1739–1746
1 juni, Johan Runius, svensk diktare
16 augusti, Catharine Trotter Cockburn, brittisk dramatiker och filosof.
14 september, Jacob Ohlsson, svensk bondeståndstalman
Avlidna, 18 februari, Anne Conway, engelsk filosof inom metafysiken och moralfilosofin.
8 juli, Samuel Columbus, svensk författare och språkforskare
24 augusti, Jean-François Paul de Gondi Retz, fransk kardinal och politiker.
1 december, Gustaf Soop, svensk friherre, riksråd 1658.
4 december, Thomas Hobbes, engelsk filosof.
28 december, Peder Winstrup, dansk biskop i Lunds stift.
1680
Kommentarer
Skicka en kommentar