Hjärtklappning

Hjärtklappning innebär att Du får extra hjärtslag eller att hjärtat slår snabbt en kort stund. Vanligtvis är det inget att oroa sig för. Men det är viktigt att bli undersökt och få behandling om Du ofta har besvär.

Hjärtat slår vanligtvis 50 till 100 slag per minut hos vuxna. När Du anstränger Dig fysiskt slår hjärtat fortare och Du känner hjärtats bultande slag. Hjärtat kan också slå snabbare om Du bli rädd eller stressad. Den reaktionen tillhör kroppens försvarssystem och är inte skadlig.

När hjärtat slår snabbare än vanligt kan det antingen kännas regelbundet eller oregelbundet. 

När Du får hjärtklappning kan någon eller några av de här sakerna också hända:

Du får ångest

Du blir andfådd

Du blir trött

Du får ont i bröstet

Du får svimningskänsla

Du svettas

Du får domningskänslor i kroppen

Extraslag kan kännas som att hjärtat hoppar till

Hjärtklappning kan också innebära att Ditt hjärta slår ett extra hjärtslag tätt efter det föregående slaget. Därefter blir det en kort paus då hjärtat fylls på med blod. Nästa vanliga hjärtslag blir därför lite kraftigare och det kan kännas som att hjärtat hoppar till. Ibland säger man att hjärtat slår extraslag i bigemini. Det betyder att vartannat slag är ett extraslag. 

Kontakta en vårdcentral så snart som möjligt om Du har återkommande besvär med hjärtklappning. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har ett eller flera av följande besvär:

Du har intensiv hjärtklappning som inte går över

Du får yrsel eller svimmar av en kort stund i samband med ansträngning

Du får yrsel eller svimmar av en kort stund när Du sitter eller ligger

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning

Ring genast 112 om följande gäller:

Du har oregelbundna hjärtslag och samtidigt ont i bröstet

Någon har svimmat

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Det här är några vanliga orsaker till extra hjärtslag och hjärtklappning:

Stress 

Ångest och panikattacker som gör att kroppen reagerar starkt

Alkohol, kaffe och te

Rökning och snusning

Feber, smärta, hjärtsjukdomar eller lungsjukdomar

Förmaksflimmer

Förändringar i ämnesomsättningen eller blodbrist

Det är bra att regelbundet vara fysiskt aktiv eftersom extraslagen brukar försvinna vid fysisk aktivitet. Lägg också märke till i vilka situationer Du får hjärtklappning eller extraslag. 

Försök att förändra följande och se vad som händer:

Drick mindre alkohol, kaffe och te om Du gör det

Undvik att röka eller snusa om Du gör det

Försök att få tillräckligt med sömn om Du inte brukar få det

Fundera på om hjärtklappningen startade mjukt eller plötsligt. Lägg märke till om hjärtat slår regelbundet eller oregelbundet. Kontrollera om pulsen är regelbunden eller oregelbunden. Försök att bedöma hur fort hjärtat slår. Du kan försöka hitta hjärtklappningens rytm genom att slå lätt med fingertopparna mot bordsskivan.

Försök att slappna av och andas lugnt medan hjärtklappningen pågår. Annars kommer hjärtat att stressas ytterligare. Domningskänslor kan bero på att Du andas alltför snabbt. Det kan hjälpa att andas in och ut i en papperspåse en stund om Du andas mycket häftigt och känner stark ångest eller rädsla.

Läkaren gör en kroppsundersökning om Du söker vård för hjärtklappning. Han/hon undersöker då särskilt hjärtat och lungorna samt kontrollerar blodtrycket.

Du får också göra EKG för att läkaren ska kunna ställa diagnos. Det är svårt att upptäcka kortvariga hjärtklappningsbesvär med EKG. Men även om symtomen har gått över är undersökningen viktig för att läkaren ska kunna se vad besvären beror på. Ibland kan Du behöva göra ett långtids-EKG.

Du får också lämna blodprov som kan ge information om andra sjukdomar som kan göra att Du får hjärtklappning. Det gäller t ex blodbrist, saltförändringar eller förändringar i ämnesomsättningen.

Ibland görs också en ultraljudsundersökning och ett arbetsprov för att utesluta att Du har någon hjärtsjukdom.

Vilken behandling Du får beror på vad som orsakar hjärtklappningen. Behandlingen beror också på hur mycket besvär Du har. Det har också betydelse för behandlingen om Du har andra sjukdomar eller levnadsvanor som ökar risken för besvär. Målet är att Du ska må så bra som möjligt och att minimera risken för komplikationer.

Behandlingen kan bland annat bestå av att ändra levnadsvanor, t ex förebygga stress. Det finns också läkemedel som bromsar hjärtrytmen. 

Det är ovanligt, men ibland behövs en hjärtoperation. Det kan t ex vara att få en pacemaker eller hjärtstartare inopererad.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur Du ska göra för att få ett hjälpmedel.