Förändrad hjärtrytm hos barn, arytmi

Förändringar i hjärtrytmen kallas även arytmi och innebär att barnets hjärta slår för snabbt, för långsamt eller oregelbundet. Det händer de flesta barn ibland och går oftast över av sig själv. Men ibland kan barnet behöva behandling med läkemedel eller genomgå en operation.

Hjärtat slår alltid fortare än vanligt vid ansträngning eller oro. Men ibland kan hjärtats takt plötsligt öka utan att det finns någon tydlig orsak. Förändringar i hjärtats funktion kan ibland göra att takten blir för långsam.

Det här är några symtom på arytmi:

Barnet tycker att det känns som om hjärtat slår snabbare eller långsammare än vanligt

Barnet tycker att det känns obehagligt i bröstet

Barnet får yrsel och svimmar

Kontakta en vårdcentral om barnet vid upprepade tillfällen har haft hjärtklappning eller en hjärtrytm som inte är som den brukar vara.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet har hjärtklappning som inte går över inom 15 minuter.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring genast 112 om barnet har något eller några av följande symtom:

Barnet har en obehagskänsla i bröstet samtidigt som han/hon mår dåligt och är blek

Barnet har svårt att andas

Barnet har yrsel eller svimmar

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

I samband med kroppsundersökningen lyssnar läkaren på barnets hjärta.

Läkaren gör en kroppsundersökning och ett EKG tas. Ni kan få i hemuppgift att föra dagbok över när besvären med hjärtklappning kommer, hur länge de varar och vilken puls barnet har medan de pågår.

Ibland får barnet remiss till en läkare som är specialist på hjärtsjukdomar. På mottagningen eller på ett fysiologiskt laboratorium brukar det göras en ultraljudsundersökning av hjärtat. Barnet brukar också få göra ett arbetsprov.

Det kan också behöva göras ett långtids-EKG. Då får barnet ha en liten dator på sig som spelar in alla hjärtslag under ett eller två dygn. Om symtomen kommer sällan kan barnet få ha liten inspelningsenhet i flera veckor. Den sätter barnet själv på och spelar in sin hjärtrytm när han/hon känner att hjärtat slår snabbare.

Barnet kan behöva behandling med läkemedel som minskar hjärtats känslighet om han/hon ofta får attacker med snabbare hjärtslag. En operation kan behövas om läkemedelsbehandlingen inte hjälper. Barnet kan behöva hjälp av en pacemaker om hjärtat slår för långsamt.

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att han/hon får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att Du som vuxen och barnet förstår den information Ni får av vårdpersonalen.

Tonåringen behöver gradvis förberedas för ett eget ansvar när det gäller diskussioner och beslut om sin situation. Det kan vara t ex vilka läkemedel han/hon ska ha och hur de ska tas, andra behandlingar, livsstil och konsekvenser av hjärtfelet. När tonåringen har fyllt 18 år ska han/hon börja gå på kontroller inom vuxenvården.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av Er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av Er t ex har en hörselnedsättning.

Förändrad hjärtrytm kan t ex bero på medfödda förändringar i hjärtat. Barnet kan också få arytmi i samband med en virusinfektion. Efter att barn opererats i hjärtat är det vanligt med förändringar i hjärtrytmen. De går för det mesta över, men kan ibland finnas kvar under en längre tid.

Barnet brukar undersökas regelbundet vid rutinkontroller hos hjärtläkare genom t ex ultraljud, arbetsprov, EKG, blodtryck och en allmän undersökning.

De allra flesta barn med hjärtfel kan leva ett vanligt liv och delta i samma aktiviteter som andra barn i samma ålder. Ibland behöver barnets hjärtläkare ha kontakt med idrottsläraren på skolan. Det kan hjälpa läraren att anpassa barnets aktiviteter efter den fysiska förmågan.

För en del barn kan det vara nödvändigt att anpassa livet efter hjärtfelet, t ex att inte ägna sig åt tävlingsidrott. Efter en del komplicerade operationer kan en förändrad blodcirkulation göra att barnet inte orkar lika mycket som andra barn i samma ålder.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan Du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid hjärtsjukdomar.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan Du läsa vad som gäller för just Din sjukdom.