Femton råd för att klara sommarvärmen

Solgassande dagar med temperatur över 26 grader kan vara sköna i lagom doser. Men faktum är att värmen också kan orsaka hälsoproblem, som i värsta fall kan bli livshotande. Äldre, kroniskt sjuka, gravida och små barn är exempel på grupper som är särskilt känsliga. Här finns råd om hur både unga och gamla kan klara sommarvärmen på bästa sätt.

Vid höga temperaturer vidgas ytliga blodkärl, och för att reglera kroppsvärmen ökar svettningen. Det gör att kroppen förlorar mer vätska, som behöver fyllas på. Vätskebrist kan göra att blodet blir mer koncentrerat, vilket ökar risken för att få blodpropp. När äldre människor dör av värmeböljor är det ofta kopplat till problem med hjärta och kärl.

Risken för hälsoproblem av värmen ökar när temperaturen utomhus är 26 grader eller mer tre dagar i följd, och blir än mer uttalade ju högre temperaturen är. SMHI utfärdar varningar i förväg, för att människor ska kunna förbereda sig.

Drick små mängder ofta. Motverka uttorkning genom att tillföra vätska, helst vatten som håller kroppstemperatur. Kroppen har lättast att ta upp vätska som tillförs i mindre mängder, men ofta. Undvik alkohol, sötade drycker och alltför mycket kaffe eller te.

Vätska via maten. Ät frukt och grönsaker med mycket vätska. Särskilt viktigt för små barn och äldre, som kanske inte känner sig törstiga och dricker tillräckligt. Exempel på vätskerika livsmedel är gurka, babymorötter, tomat, rädisor, bär, paprika, blomkål, broccoli, vattenmelon, spenat, sallad, citrusfrukter.

Håll kontroll på kisset. Mindre mängder och mer koncentrerad urin (mörkare färg, starkare lukt) är tecken på vätskebrist.

Löst sittande kläder. Välj kläder som är lätta och luftiga, gärna i naturmaterial.

Använd hatt eller keps. Skydda huvudet om Du är i solen.

Dra för varma fönster. Använd persienner, gardiner och markiser för att dra för fönster där solen ligger på, för att förhindra att rum blir för varma.

Vistas i skugga. När Ni är ute, välj skuggiga platser, gärna där vinden fläktar.

Vädra på natten. Använd de svalaste timmarna för att vädra och få in frisk luft. Det är också svalkande att sova med öppet fönster.

Sov med kylklamp. God sömn är viktigt för att orka med värmen, men det kan vara svårt att sova när det är alltför varmt. Ett tips är att ta en fryskt kylklamp, alternativt att fylla en plastflaska med vatten och lägga i frysen. Lägg den iskalla flaskan/kylklampen i ett örngott och lägg i sängen för svalka.

Ta siesta. Ta en tupplur på en sval plats när värmen är som värst mitt på dagen.

Lägg upp benen. Underlätta för hjärtat genom att sitta med benen på en pall eller extra stol. Det är skönt för de flesta, men särskilt viktigt för äldre eller personer med svagare hjärta.

Svalka med vatten. En svalkande dusch eller ett bad är effektivt för att sänka kroppstemperaturen. En fuktig handduk runt nacken kan också hjälpa.

Undvik träning mitt på dagen. Satsa på att förlägga fysiskt ansträngande aktiviteter de svalare timmarna på dygnet.

Lämna inte djur (eller barn) i bilen. Parkerade bilar blir snabbt väldigt varma.

Håll kontroll på personer i riskgrupp. Ha tätare kontakt med personer som är känsligare för värme och hör efter hur de mår. De kan behöva mer hjälp än annars, eftersom värme tröttar. Det är lätt att själv glömma bort att orken inte är som den alltid varit, och en del i riskgrupp är inte själva medvetna om att värmen kan bli riskabel.

Långvarig värme påverkar alla, men en del grupper är mer sårbara:

Äldre, har svårare att reglera temperaturer och sämre förmåga att känna törst.

Små barn, tänker inte på att flytta sig från värme, och har oftast inte utvecklat förmågan att svettas.

Gravida, ökar risken för att föda för tidigt.

Personer med kronisk sjukdom, hjärt- och lungsjukdomar kan förvärras av värme. Även diabetes, demens, njursjukdom och psykiska sjukdomar kan förvärras. Dessutom kan läkemedel mot kroniska sjukdomar påverka förmågan att reglera vätskebalansen (t ex vätskedrivande läkemedel).

Personer med psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar, kan ha nedsatt förmåga att känna av kroppens varningssignaler.

Om Du eller en närstående har tecken på vätskebrist som inte ger med sig bör Du söka vård. Det gäller särskilt för personer som är extra känsliga för värme.