Tyfoid- och paratyfoidfeber är akuta mag-tarminfektioner med feber orsakade av bakterietyperna Salmonella typhi och Salmonella paratyphi A–C. De är särskilt vanliga i Indien, Pakistan, sydöstra Asien och tropiska delar av Afrika.
Tyfoid- och paratyfoidfeber orsakas av bakterietyperna Salmonella typhi och Salmonella paratyphi A–C. De orsakar en akut mag-tarminfektion med feber och nedsatt allmäntillstånd, eventuellt kan förvirring ses. Sjukdomarna finns över hela världen, men är särskilt vanliga i Indien, Pakistan, sydöstra Asien och tropiska delar av Afrika. Tyfoidfeber anses vara allvarligare än paratyfoidfeber.
Varje år förekommer 16 miljoner fall av tyfoidfeber i världen, varav cirka 600 000 leder till döden. 5 miljoner personer får paratyfoidfeber årligen.
De senaste tio åren har cirka 20 fall av tyfoidfeber rapporterats årligen i Sverige. De flesta har smittats i Indien, Bangladesh eller i Mellanöstern.
Antalet anmälda fall av paratyfoidfeber har legat stabilt runt 20 fall årligen de senaste tio åren. Majoriteten är utlandssmittade där Indien är vanligaste smittlandet.
Salmonellabakterien orsakar en kraftig inflammation i mag-tarmslemhinnan. De första symtomen kommer som regel 7–14 dagar efter att man blivit smittad (mer sällan så kort tid som 3 eller lång tid som 30 dagar). Vanliga symtom är magsmärtor, utspänd mage, förstoppning, huvudvärk, hosta och ont i halsen. Efterhand tillkommer hög feber och kraftig, ärtsoppsliknande diarré. Avföringen kan bli blodig. De flesta sjuka känner sig svårt medtagna. Barn har ofta mycket mer ospecifika symtom än vuxna.
Utan behandling kan det uppstå allvarliga tarmblödningar. Det finns också en risk för att det går hål på tarmen, något som är livshotande.
Den enda reservoaren för bakterierna är människor. Smittan sker från hand till mun, det vill säga via bakterier någon får på händerna från olika källor (avföring). De flesta smittas genom mat och dryck som infekterats med salmonellabakterien. Det gäller särskilt kött som inte har kokats eller stekts tillräckligt, ägg, rå sallad och oskalade grönsaker, jordgubbar och dylikt. På många ställen är kranvattnet infekterat med salmonella.
Bakterier kan påvisas vid odling av blodet tidigt i sjukdomsförloppet. Efter cirka en vecka kan bakterierna också påvisas i avföring, ibland även i urin.
För att förhindra allvarliga skador ska personer med tyfoidfeber behandlas med antibiotika. Ibland kan det bli aktuellt med inläggning på sjukhus, särskilt när det gäller barn. I allvarligare fall ges antibiotika intravenöst och i mer lindriga fall i tablettform. Behandlingstiden är vanligen tio dagar. Det tar i regel cirka tre dygn (två till fem dygn) från behandlingsstarten tills febern försvinner.
Vid infektion med andra salmonellaarter, som är vanliga i Sverige, rekommenderas inte antibiotikabehandling.
För att undvika smitta bör man försöka vara säker på att allt kött man äter är väl genomkokt eller stekt. Ägg bör alltid hårdkokas. Grönsaker och frukt bör alltid skalas. God handhygien är också viktigt. I stora delar av världen bör man inte dricka kranvatten. På vissa ställen är det svårt att få tag i vatten på flaska. Det finns då metoder för att rengöra vattnet själv.
Det finns effektivt vaccin mot tyfoidfeber, som tas antingen som kapslar eller injektion. Vaccination mot tyfoidfeber rekommenderas till dem som ska vistas i områden där sjukdomen är vanlig. Båda typerna av vaccin ger ett skydd på omkring 70%. Skyddet från kapselvaccinet varar i tre år om personen vistas kontinuerligt i området med hög smittorisk, men förnyad vaccination rekommenderas redan efter ett år om personen inte vistas i områden där tyfoidfeber förekommer. Injektionsvaccinet ges med en enkeldos och skyddet varar i tre år. Däremot är man osäker gällande effekten av påfyllnad av injektionsvaccinet.
Vaccinet bör tas minst två veckor, gällande kapslarna helst tre veckor, före avresan och de resande måste själva stå för vaccinationskostnaden. Det finns inget vaccin mot paratyfoidfeber.
Vaccinet kan inte ersätta god vatten- och livsmedelshygien.
Japansk encefalit orsakas av ett virus som sprids till människa via myggstick i Asien. Sjukdomen startar oftast med influensaliknande symtom och kan ge hjärninflammation, som i sin tur kan orsaka kramper och förlamningar.
Eftersom dessa infektioner är så allvarliga är det viktigt att man känner till den smittorisk man själv innebär för andra om man har fått sjukdomen. Man måste vara noga med sin personliga hygien för att inte smitta någon i omgivningen.
Patienter med riskyrken ska lämna tre stycken negativa avföringsprover med minst en dags mellanrum innan de kan återgå i arbete. Oberoende av eventuella symtom bör också personer som har nära kontakt med en smittad patient och ett yrke med särskild risk för smittspridning stanna hemma från arbetet tills negativa avföringsprover har lämnats.
Barn i förskolan ska hållas hemma tills de är symtomfria och har fått tre negativa avföringsprover.
Patienter som inte har riskyrken eller är skolbarn kan vanligen återgå i arbete eller skola när diarréerna helt har försvunnit.
En del, särskilt äldre kvinnor med gallsten, kan bli kroniska bärare av bakterierna. Så länge en person är bärare måste han/hon vara mycket noga med den personliga hygienen för att undvika att smitta andra. Detta gäller särskilt personer inom livsmedelsindustrin och sjukvården. Bärartillstånd brukar kunna behandlas med antibiotika. Om det inte lyckas kan det bli aktuellt att operera bort gallblåsan
Dödligheten är runt 10% för obehandlade infektioner. Observera att det endast gäller bakterierna som ger tyfoid- och paratyfoidfeber, inte vanliga salmonellainfektioner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar