Därför vågar vi hoppas på lägre inflation

I veckan väntas nya signaler om att inflationen är på väg ned. Fallande livsmedelpriser förklarar en del av nedgången men inte allt.

I april sjönk inflationen till 10,5 i årstakt enligt måttet KPI, vilket var lägre än väntat och uppfattades som ett positivt tecken för den ansträngda svenska ekonomin.

Inför SCBs siffror för maj, som presenteras på onsdag, spår storbankerna Swedbank, SEB och Nordea en nedgång på mellan 9,3–9,5%.

Carl Nilsson, makroekonom på Swedbank, framhåller att det är en kombination av två faktorer som driver inflationen lägre.

Elpriserna har sjunkit rejält sedan ifjol och nedgången tilltog i maj. Oljepriset faller också och pressar ned drivmedelspriserna.

Den svenska inflationsnedgången gynnas av relativt stora baseffekter. Det betyder i praktiken att priserna steg i snabbare takt för ett år sedan, och eftersom inflationstakten mäts som förändringen i priser gentemot motsvarande månad ett år tidigare så försvinner delar av uppgången nu, säger han.

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, tror att inflationen landar på 9,6% enligt KPI-måttet och säger att det är flera faktorer som gör att nedgången ser ut att fortsätta.

De globala livsmedelspriserna går ned. Vi har lägre fraktkostnader, färre flaskhalsar, sjunkande energipriser, och en lägre efterfrågan i ekonomin. Riksbanken har i och med högre ränta lagt en våt filt över ekonomin för att få ned aktiviteten. Alla de här sakerna, tillsammans med baseffekten, bidrar till att inflationen kommer att gå ned.

Trots att inflationen är på väg ned är den fortfarande långt från målet på 2%, vilket innebär att Riksbanken kommer höja räntan med 25 punkter till 3,75% den 29 juni, anser Alexandra Stråberg.

Det som också talar för en räntehöjning är att vi i förra veckan fick siffror som visade på en starkare konjunktur än väntat, ekonomin visar på stor motståndskraft, säger hon och fortsätter, det behövs mer för att få ned aktiviteten. Och då kommer Riksbanken att fortsätta att höja den här ränteväggen som man har skapat.

Förhoppningen är att Riksbanken inte kommer att tvingas höja mer än till 3,75%, betonar hon.

Förhoppningsvis räcker den nivån för att få ned inflationen. Inflationstoppen har vi passerat, däremot är det inte helt klart att vi har nått räntetoppen, även om vi tror det.

Även Swedbank och Carl Nilsson räknar med en höjning med 25 punkter i juni, men till skillnad från flera andra bedömare tror man även på ytterligare en höjning i september.

Räntetoppen landar på 4%. Detta eftersom vi räknar med en fortsatt trögrörlig underliggande inflation som hålls uppe av bland annat den svaga kronan.

Räntemarknaden räknar redan med fler räntehöjningar från Riksbanken. Om Riksbanken inte levererar på förväntningarna så finns en risk att kronan försvagas ännu mer, säger Carl Nilsson.