söndag 27 november 2022

Så kan risk för canceråterfall avslöjas

Risken för återfall i en vanlig cancerform kan avslöjas på ett enkelt sätt. Det visar ny svensk studie, uppger Tidningarnas Telegrambyrå.

Det är genom ett enkelt blodprov, och genom att mäta halten av ämnet kollagen IV, som risken för återfall i bröstcancer kan avslöjas. Det visar en ny svensk studie, rapporterar Tidningarnas Telegrambyrå.

På sikt kan denna upptäckt leda till bättre behandling av sjukdomen.

Kollagen IV är ett fiberprotein som i normala fall finns främst runt mjölkgångarna i bröstet, men vid bröstcancer även i bröstets stödvävnad. Studien visar att det finns ett samband mellan höga halter av ämnet i bröstvävnaden och risken för spridd bröstcancer, skriver Tidningarnas Telegrambyrå.

Det har tidigare gjorts forskning, bland annat i USA och Danmark, kring betydelsen av kollagen IV. Nu har Malin Jansson, doktorand vid Umeå universitetet, tittat på sambandet mellan bröstcancer i sin svenska studie.

Andra studier av andra cancerformer, bukspottkörtel och tarmcancer, har visat liknande resultat. Så då ville vi göra det på bröstcancer också, säger Malin Jansson till Tidningarnas Telegrambyrå.

Avhandlingen omfattar studier av tumörvävnad från 1 395 kvinnor som följts upp under en 20-års period. Studien har visat ett samband mellan hög kollagenhalt och sämre prognos.

Dessutom gjordes mätningar av kollagenhalten i blodet från andra patientgrupper med bröstcancer, samt en frisk kontrollgrupp.

Då kunde vi se att det var mycket högre kollagenhalt även i blodet hos patienter med spridd bröstcancer, säger Malin Jansson.

När det gäller prostatacancer kan man i dag testa för sjukdomen genom att mäta halten av äggviteämnet PSA i ett vanligt blodprov från armvecket.

Malin Jansson hoppas på att det i framtiden ska bli möjligt att tidigare upptäcka risken för spridd bröstcancer genom ett liknande prov. Vid hög kollagenhalt kan patienten följas upp med tätare intervaller, och röntgenundersökningar kan sättas i gång.

Hon säger att det kanske kommer dröja fem till tio år innan man kan använda sig av det på klinik, då man fortfarande är på forskningsnivå.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar