Under klimakteriet sker en hel del fysiska förändringar i kroppen. Många av dem kan uppleves väldigt besvärliga, och påverka livskvalitet, arbete och relationer. Regelbunden fysisk aktivitet kan lindra en del av symtomen och även minska riskerna för negativa hälsoeffekter när östrogenet sjunker.
De flesta kvinnor går in i klimakteriet runt 50 års ålder. Under perioden före och efter den sista menstruationen sker många fysiska förändringar, och de är kopplade att bildningen av östrogen sjunker. Den mesta kända förändringen är ju att menstruationerna upphör, men det är mycket annat som sker i kroppen både innan och efter att den sista mensen inträffar.
De vanligaste symtomen i samband med klimakteriet är svettningar och värmevallningar, vilket drabbar cirka tre av fyra kvinnor. En av fyra kvinnor får svåra klimakteriebesvär med sömnsvårigheter, nedstämdhet, humörsvängningar och nedsatt koncentration. Som mest besvärliga brukar de symtomen vara under åren kring den allra sista menstruationen, och de kvinnor som har stora besvär beskriver att det påverkar deras livskvalitet, deras arbete och deras relationer mycket negativt.
En annan fysisk förändring i klimakteriet är minskad benmassa. Under åren kring den sista mensen minskar bentätheten med cirka två procent per år, vilket är en fördubbling av den vanliga hastigheten på bentäthetsminskningen.
Samtidigt sker också en omfördelning av fettet på kroppen, från att främst ha suttit på höfter och lår, till att i klimakteriet snarare placera sig på magen. Även blodfetterna förändras när östrogenet sjunker, och det sker en ökning av kolesterol och triglycerider i blodet. Som en följd av detta blir det vanligare med åderförkalkning och hjärtkärlsjukdom efter klimakteriet. Före 55 års ålder är hjärtkärlsjukdomar vanligare bland män än bland kvinnor. Lite förenklat brukar man uppskatta att en kvinnas risk att drabbas av hjärtinfarkt är lika stor som risken hos en en tio år yngre mans. Men efter klimakteriet utjämnas den här skillnaden långsamt.
I hjärnan finns ett område som kallas hypotalamus. Härifrån regleras till exempel sömn och bildning av olika hormoner. Där sitter också vår termostat som styr kroppens temperatur. När östrogennivån sjunker i klimakteriet leder det till en instabil och överkänslig termostat.
Kroppen gör plötsliga försök att sänka kroppstemperaturen genom att vidga ytliga blodkärl i huden. Det leder till ett ökat flöde av blod till huden och en rodnad och svettning. Som mest uttalat brukar detta vara i ansiktet, på bröstkorgen, armar och rygg. Den här vidgningen av blodkärlen kommer plötsligt och oväntat, och kan uppstå allt från enstaka gånger per dygn till flera gånger i timmen, dag som natt.
Det diskuteras idag kring om svåra och ihållande besvär med svettningar och vallningar, särskilt de som stör nattsömnen, kan vara kopplade till en ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Än så länge är det dock inte fastställt i studier.
När vi tränar frisätter kroppen signalämnen som kan stabilisera termostaten i hjärnan. Förutom en förbättrad förmåga att reglera temperaturen kan träningen också leda till en bättre förmåga att hantera stress. Varför är inte heller riktigt klarlagt men man vet att träning bland annat ökar bildningen av betaendorfiner, ämnen som brukar kallas kroppens eget morfin och som med största sannolikhet har fler effekter än smärthämning i kroppen.
Studier kring träning under klimakteriet har visat på effekter som minskade besvär av värmevallningar och ett generellt ökat välbefinnande. De kvinnor som tränade mer än två timmar per vecka hade lägre risk att ha stora besvär med värmevallningar, och de som tränade dagligen hade en halverad risk för svettningar och vallningar. Ibland talar man om att ”frivillig svettning minskar den ofrivilliga svettningen”.
I en studie från Linköpings Universitet 2019 visade doktoranden och läkaren Emilia Berin med flera att styrketräning två till tre gånger i veckan kunde minska besvären med vallningar och svettningar i klimakteriet. 58 kvinnor i klimakteriet deltog i studien, och medelåldern var 55 år. Hälften av dem lottades till att fortsätta att leva sitt liv som vanligt vad gällde träning. Den andra hälften av studiedeltagarna började med styrketräning tre gånger i veckan, 45 minuter varje gång, i 15 veckor. Styrketräningen skedde på en nivå som var påtagligt ansträngande för dem. Resultatet av studien visade att de som styrketränade minskade sina vallningar med 44% i genomsnitt. Den andra gruppen, som fortsatte med träningsbanor som var mer oregelbundna och mindre ansträngande, hade lika mycket besvär som tidigare.
Att motionera regelbundet är alltid viktigt för hälsa och välmående. Dessutom minskar det risken för sjukdomar som exempelvis typ-2-diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer och depression. Fysisk aktivitet kompenserar förlusten av östrogen, ibland lika effektivt som läkemedel som används i förebyggande syfte mot just hjärt- och kärlsjukdomar. De gynnsamma blodfetterna ökar, blodtrycket sjunker, kroppen blir bättre på att utnyttja syre, hjärtat orkar pumpa blodet mer effektivt och risken för diabetes minskar. Fysisk aktivitet har också en positiv inverkan på sömnen och motverkar nedstämdhet. Träning stärker också skelettet och minskar förlusten av benmassa. Särskilt träning som innebär stötar, som vid hopp eller löpning, stärker skelettet och minskar risken för benbrott.
Oavsett ålder innebär alltid träning hälsovinster och det är aldrig för sent att börja. Kombinera gärna konditionsträning, styrketräning, rörlighetsövningar och balansövningar. Den bästa träningen under klimakteriet är den träning som blir av, och den som blir en regelbunden vana.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar