Gaser i magen, ballongmage

Gaser i magen är något naturligt som alla har upplevt någon gång. Det finns olika orsaker till att vi får gaser i magen, bland annat kan magen helt enkelt vara i obalans. 

Det kniper, bullrar och tränger på, gasbildning är något som försiggår i alla tarmar, utan undantag. Men vi har olika förhållningssätt till denna process och till de gasbubblor som propsar på att komma ut. En del har en avslappnad attityd och låter naturen ha sin gång, medan andra smyger undan med skammens rodnad på kinderna om de råkar ”släppa väder” så att det hörs, eller känns.

I magsäcken och tarmen finns normalt ungefär en och en halv liter gas. Delvis beror gasbildningen på att vi sväljer luft när vi äter eller dricker, speciellt kolsyrade drycker, eller när vi tuggar tuggummi och röker cigaretter. Men det bildas också en del gas vid matsmältningen. Speciellt av svårsmälta kolhydrater, som t ex kål, lök, bönor och svamp.

En orsak till att magen känns gasig och uppblåst kan vara obalans och att matsmältningsenzymerna inte fungerar som de ska. Fungerande matsmältning och en välbalanserad tarmflora bidrar till att magen mår bra och man slipper gaser och ballongmage så det är viktigt att ta hand om sin mage och tarm. Om man känner att magen är i obalans kan man t ex hjälpa magen på traven med probiotika och mjölksyrabakterier för att återställa tarmfloran. Bredspektrumtillskott behandlar ofta problematiken i tarmen på ett bredare plan vilket har visat sig effektivt. Kalcium har även visat sig effektivt för att få matsmältningsenzymerna att fungera.

Gaserna består av koldioxid, kväve och metangas. När gaserna kommer ut har de en mer eller mindre obehaglig lukt, som beror på svavelföreningar.

Hur mycket och hur illa det luktar beror till en del på vad vi ätit, man anser att kött ger mindre gaser men mer lukt, medan vissa fibrer ger mer gaser och mindre lukt.

Om man ofta känner sig uppblåst, om det bullrar i tarmarna och man måste släppa ut gaser titt som tätt, kan det vara skäl att tänka på vad man äter. Man behöver inte undvika kål, lök och andra grönsaker helt, om man tycker om det. Man kan faktiskt vänja matsmältningsapparaten vid dessa livsmedel, genom att börja med små portioner, äta långsamt och så småningom öka på mängden. Gör också till vana att tugga maten väl, då sväljer man mindre luft. Stor sockerkonsumtion kan också ge mycket gaser och en orolig tarm. Pröva att skära ner på godis, bakverk, efterrätter och ersätt med nyttiga och lättsmälta kolhydrater som finns i många frukter.

En del gasbildning kan bero på störd tarmflora och då kan så kallad probiotika hjälpa. Probiotika som innehåller ”tarmsnälla” bakterier och som kan gynna tarmfloran. På apoteket finns receptfria medel som kan minska gasbesvär. Mediciner som innehåller dimetikon förhindrar inte gasbildning, men de punkterar skumbubblorna som bildas, så att gasen blir fri och kan passera ut från tarmen på ett normalt sätt. Även om man har normal gasproduktion kan man ha svårt att hålla emot gaser som vill ut, vilket kan vara aktuellt vid analinkontinens.

Det finns nu också en ny produkt på apoteken som innehåller både laktasenzym och dimetikon. För den med laktosintolerans kan det vara en hjälp med att samtidigt och effektivt  bryta ned laktos och minska gasbildning i samband med intag av laktos. Det finns också en produkt som innehåller en kombination av aktivt kol och simetikon och som motverkar kramper och smärta i magen i samband med uppsvälld och gasig mage. Kombinationen verkar genom att simetikon har en antiskumbildande effekt samtidigt som aktivt kol absorberar gaserna i magen.

Analinkontinens beror på en förslappad slutmuskel, på grund av ålder eller förlossningsskador. Speciell ”knipträning” kan ge en väsentlig förbättring och det finns också operationsmetoder.

Att känna att magen är uppblåst eller svullen brukar ofta kallas för ”ballongmage” och är ett symtom som kan ha flera olika orsaker. Ballongmage kan bland annat orsakas av kost, stress men även av läkemedel som rubbar tarmfloran, t ex antibiotika.

Ballongmage är i många fall ett ofarligt symtom men om man lider av ballongmage en längre tid och besväras av andra magrelaterade besvär bör man kontakta läkare för en utredning vad orsaken kan vara. Många besväras av att det är jobbigt även utseendemässigt då magen kan se uppblåst ut. Ballongmage hör inte sällan ihop med andra besvär och symtom som gaser och förstoppning. Det kan vara ett tecken på att man är laktos- och/eller glutenintolerant.

Orsaker till ballongmage

Kosten, t ex råa grönsaker, syrabildande frukter, kolsyrade drycker och alkohol

Ätvanor, ballongmage och gaser i magen kan undvikas om man tuggar maten ordentligt

Antibiotika

Stress

Förstoppning

Glutenintolerans

Laktosintolerans

Förstoppning

När man talar om förstoppning kan det betyda flera saker:

att avföringen är för hård

att man har avföring mer sällan än var tredje dag

att det tar emot eller gör ont när avföringen ska komma ut

Man måste inte tömma tarmen varje dag, på ett bestämt klockslag för att vara normal. En del människor har avföring flera gånger per dag, andra varannan eller var tredje.

Ungefär 30 % av alla vuxna drabbas av förstoppning någon gång varje år, av olika orsaker. T ex vid utlandsresa, miljöombyte, ändrade matvanor, vissa mediciner, stillasittande, psykisk stress eller graviditet.

Om man inte får bukt med och behandlar långvarig förstoppning kan det uppstå fickor på tarmen, divertiklar. Tarmfickor förekommer sällan före 40 års ålder, men nästan två tredjedelar av alla svenska 80-åringar har varierande antal fickor eller utbuktningar i sin tjocktarm.  Ungefär en tredjedel av dem som har fickor på tarmen drabbas någon gång av en inflammation i tarmen, en ”divertikulit”. Den kan vara mer eller mindre allvarlig och i svåra fall måste man operera akut.

Fickorna kan i princip uppstå var som helst i tarmsystemet, men det absolut vanligaste stället är i slutet av tjocktarmen, långt nere till vänster i buken. Det beror på att trycket i tarmen är som störst just där.  Man kan gå omkring med tarmfickor som inte ger allvarliga symtom, kanske bara litet knip och uppkördhet då och då. Men många får ibland ont i nedre vänstra delen av buken och kanske lite feber (37.5 till 38 grader). Man kan också bli förstoppad, eller få diarré. Om man låter tarmen vila genom att inta flytande kost, brukar besvären klinga av efter ett par dygn.

I en del fall blir inflammationen svårare, och därmed också symtomen. Man får ordenligt ont i tarmen, smärtorna är kolikartade, ibland blir man också illamående och kräks. Febern kan stiga upp mot 39.5. På sjukhuset kan man konstatera en förhöjd sänka och andra tecken på en pågående infektion. Då får man oftast stanna på sjukhuset några dagar, och behandlas med fasta, näringsdropp och antibiotika.

Var femte svensk har irritabel grovtarm. Hård mage har vi alla någon gång. Likaså motsatsen, när man knappt hinner till toaletten.

Tillfälliga besvär med tarmtömningen kan bero på många saker, såsom något vi ätit, vissa mediciner, stillasittande tillvaro eller stress.  Men när diarréerna eller förstoppningen blir långvariga, återkommer ofta och kanske uppträder växelvis och om vi har smärtor och kramper, då är det tecken på att tarmen inte mår bra. Det kan i enstaka fall vara fråga om en allvarlig sjukdom, men oftast är tarmproblemen ofarliga och går bra att komma tillrätta med.

Ett besök hos läkaren rekommenderas och för att få rätt diagnos gäller det att få en undersökning.

Colon irritabile (det internationella namnet är IBS, Irritable Bowel Syndrome) kan omfatta hela magtarmkanalen. Man har knip och smärtor, ofta omväxlande förstoppning och diarré. Många blir mycket handikappade under besvärliga perioder. Under långa perioder kan tarmen fungera bra och ”hålla sig lugn”, men plötsligt blir symtomen värre igen.

Tidigare har man hävdat att ”irritabel tarm” är en så kallad psykosomatisk sjukdom, det vill säga att psykisk stress är orsak till de kroppsliga besvären. Idag har man omvärderat den uppfattningen, berättar Greger Lindberg, överläkare vid Gastrocentrum Medicin på Karolinska Universitetssjukhuset.

Vi kan berätta för patienterna att problemet inte sitter i deras huvud eller ”själ” utan i tarmen, säger han. Det är i högsta grad en kroppslig åkomma. 

Det har gjorts omfattande forskningsstudier både i Sverige och i andra länder, och mycket tyder på att de ofta svåra symtomen kan ha flera orsaker:

Förändrad rörlighet hos tarmen. De normala sammandragningarna i tarmen (som ska föra avföringen framåt) kan utlösa spasmer, som orsakar smärtor, diarré eller förstoppning.

Ökad känslighet mot den utvidgning av tarmen som orsakas av gaser under matsmältningen. Tarmen kan inte riktigt anpassa sig till trycket, och reagerar med smärta och kramper.

En inflammatorisk process i tarmens nervsystem. Detta har bland annat visats i en studie av patienter med IBS som gjorts av Greger Lindbergs forskargrupp. Denna inflammation kan ha uppstått efter en svår maginfektion (exempelvis ”maginfluensa” eller bakterieinfektion). Infektionen startar en reaktion i tarmens immunförsvar och sedan blir inflammationen så att säga kvar i tarmväggen och slemhinnan.

Troligen finns det också en genetisk, ärftlig faktor i den här sjukdomsbilden. Det är ganska vanligt att IBS förekommer hos flera medlemmar i samma familj, vilket också är fallet med andra sjukdomar där immunförsvaret är inblandat, säger Greger Lindberg.

Symtomen kan förekomma hos barn och ungdomar, speciellt hos flickor, men debuterar vanligen mellan 20 och 30 år. Efter 65 års ålder är debut av IBS ovanlig.

Det är för tidigt att säga än, säger Greger Lindberg. Det är möjligt att vi med forskningens hjälp får tillgång till mediciner som kan läka ut inflammationen i tarmen för gott. Men en ändrad livsstil kan ofta göra mycket till för att lindra symtomen. A och O är lugn och ro vid måltiderna och vid toalettbesök.

Man måste ta hänsyn till sin tarm och dess behov. Många är dessvärre så stressade att de inte anser sig hinna gå på toaletten och dessa personer borde nog se över sin arbets- och livssituation. Om man låter bli att gå på toaletten när tarmen signalerar att den vill tömmas, kan man störa och bryta det känsliga reflexspel som råder i tjocktarmen.

Tarmen mår bra av att man äter lite och ofta och lagom med grönsaker.

Tidigare fick nästan alla med IBS rådet att äta massor av fiberrik mat, säger Greger Lindberg. Idag har man modifierat det budskapet. För dem som har mest besvär med förstoppning kan kostfiber ha bra effekt, men de som besväras mest av diarréer och smärta kan istället bli sämre.

Vissa födoämnen kan periodvis göra besvären värre, ibland är det kanske mjölkprodukter, ibland frukt, och ofta ”hårdsmälta” grönsaker med långa fibrer, som sparris, bönor och majs. Greger Lindbergs patienter får ofta rådet att äta fettsnålt. Fettrika måltider gör att rörligheten i magsäck och tunntarm minskar.  Stress är alltså inte huvudorsaken till IBS, men många kan bli bättre om de försöker att gå ner i varv.

Alla tarmar reagerar på stress och känslor, säger Greger Lindberg, men en sjuk tarm är ömtåligare och tål mindre stress.

Idag finns två svenska sjukhus, Ersta Sjukhus och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg som kan erbjuda mag/tarmpatienter hypnosbehandling. Studier av läkaren Henry Nyhlin och psykologen Martha Sjöberg, visar att behandlingen i majoriteten av fallen ger ett mycket bra resultat. 80% av patienter som fått hypnosbehandling rapporterar 50% förbättring av både antal och intensitet i perioder av tarmbesvär.

Uppföljning visar att förbättringen finns kvar minst sju år efter avslutad behandling.

De flesta av de patienter som prövat hypnos mot magbesvär lider av IBS, irritabel grovtarm.  Behandlingen består av en medicinsk utredning (för att utesluta andra sjukdomar) och sedan sex till tio besök hos psykologen.  Psykologen Martha Sjöberg finns idag på Ersta Sjukhus i Stockholm, och hon berättar, hypnospassen kan se olika ut för varje individ, men grundpelarna är avslappning, jagstärkande suggestioner och visualisering.  När patienten lärt sig en djup avslappning i kroppens alla muskelgrupper, får hon eller han placera händerna på magen och känna hur värme och välbefinnande sprider sig till magen, och hur symtomen minskar i takt med att värmekänslan ökar. Sedan får patienten t ex för sin inre syn försöka se en flod med lugnt och jämnt flöde och föreställa sig att tarmen arbetar på samma lugna sätt. Går inte det kan de föreställa sig en lång stadsgata med ”gröna vågen”, där det gäller att hålla en jämn hastighet för att inte behöva tvärstanna för rödljus eller köra jättefort för att hinna på grönt!

Alla patienter får ett individuellt utformat kassettband med sig hem och för många fungerar denna ”självhypnos” mycket bra.

De flesta blir mycket bättre, och tycker att de har tagit kontrollen över sin mage och tarm. Många, särskilt kvinnor, tycker också att de får bättre självkänsla och känner mindre oro och stress.

Det kan vara både fysiskt och psykiskt jobbigt att ha gaser i magen och känna sig svullen. Om man besväras av detta under en längre tid bör man kontakta läkare. Innan man gör det kan man dock göra några åtgärder på egen hand.

Att utesluta vissa livsmedel som man kan koppla ihop med gaser i magen och ballongmage är en väg att gå. Att för en dagbok vad man äter och hur mycket besvär man har kan ge en ledtråd varför besvären uppstått. Att äta lugnare men även stressa ner i allmänhet kan även det bidra till att lugna ner magen och tarmen. Probiotika och mjölksyrabakterier kan hjälpa till att återställa balansen i magen och minska eller ta bort besvären. Ta hand om Din mage så tar Din mage hand om Dig.