Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)

I Sverige beräknas uppemot 700 000 personer ha KOL. Många med KOL, såväl rökare som ickerökare, är helt besvärsfria och symtomen förväxlas lätt med rökhosta, astma, svår förkylning eller naturligt åldrande. En vanlig riskfaktor vid KOL är även ofrivillig viktnedgång.

KOL betyder kroniskt obstruktiv lungsjukdom och kännetecknas av att luftflödet i lungorna är ständigt nedsatt. Begreppet KOL är ofta sammankopplat med tillstånden kronisk bronkit och emfysem och det är vanligt att man har en kombination av båda. KOL diagnostiseras genom spirometri, ett test av dina lungor. Att göra ett lungtest har dessutom visat sig effektivt för att öka motivationen för att sluta röka.

Att föra syre från inandningsluften till blodet och att transportera ut koldioxid till utandningsluften är lungornas viktigaste uppgift. För att det ska fungera förs all luft som kommer in via näsan och mun i luftstrupen vidare till lungblåsorna via grenar som blir mindre och mindre (bronker och bronkioler). I ett par friska lungor kan du hitta flera hundra miljoner lungblåsor. Avstånden mellan luft och blod behöver vara liten, och ytan mellan luft och blod behöver vara stor. I friska lungor finns både stor yta och korta avstånd vilket gör att syre , och koldioxid, kan passera relativt fritt mellan luft och blod. Om du har KOL är det istället trångt i de små luftvägarna då bland annat lungblåsornas väggar skadas och förstörs. Lungans elasticitet minskar och luften får allt svårare att passera vid in- och utandning och du får en mer ansträngande andning.

Den dominerande orsaken till att drabbas av KOL är rökning. Närmare 90% av alla som får KOL är, eller har varit rökare under en längre tid. Har Du varit utsatt för passiv rökning, luftföroreningar eller haft svåra upprepade luftvägsinfektioner som barn har Du också lättare att utveckla KOL.

Som med de allra flesta sjukdomar är symtomen vid KOL individuella, personer med lindrigare varianter av KOL kan till och med vara helt besvärsfria. KOL börjar ibland med kronisk bronkit vilket innebär att du upplever en jobbig hosta med slem (”rökhosta”).

Det är inte ovanligt att förväxla KOL-symtom med rökhosta eller astma. Just astma och KOL har många liknande symtom men är helt olika sjukdomar vilket gör det mycket viktigt att utreda vad just du har drabbats av för att på så sätt kunna sätta in rätt behandling. Hos personer som började röka i unga år visar sig symtomen vanligtvis vid 40-50 års ålder och misstänker du att du har KOL är det viktigt att uppsöka vårdcentralen för att få en säker diagnos och därefter behandling samt hjälp att sluta röka.

Om man misstänker att Du har drabbats av KOL behöver man ställa diagnos med hjälp av spirometri. Spirometri testar lungornas funktion och visar både om du har KOL och hur svår sjukdomen är. Under en spirometri får Du andas in och ut rejält i ett munstycke som är kopplat till en spirometer. Sjukdomens svårighetsgrad bestäms utifrån olika parametrar.

De viktigaste mätparametrarna

FVC Forcerad Vital Kapacitet. Den totala mängd luft man kan blåsa ut efter en maximal inandning.

FEV1 Forcerad utandningsvolym på en sekund. Den mängd luft man blåst ut med full kraft under första sekunden efter maximal inandning.

FEV1/FVC Kvoten mellan FEV1 och FVC. Den andel luft man under första sekunden blåst ut av den totala utblåsta volymen. Vid KOL ligger kvoten vanligtvis under 0,70.

Normalvärde är ett genomsnittligt värde för en grupp personer med samma ålder, kön och längd.

Svara på påståendena nedan:

Jag röker/har tidigare rökt

Jag får andnöd när jag anstränger mig

Jag har ihållande hosta och ”pip” i bröstet

Har Du svarat ja på något av ovanstående påståenden och om Du dessutom är över 40 år bör Du uppsöka vårdcentral och genomgå spirometriundersökning för att testa Din lungfunktion då det är viktigt med tidig diagnos.

Vad inte så många vet om är att det är vanligt att personer med KOL ofrivilligt går ned i vikt. En effekt av KOL är att kroppen på grund av sjukdomen har en ökad risk att tappa fett och muskelmassa. Dessutom kan det vara ansträngande att äta och det kan gå åt mer energi för att andas. Att man tappar i vikt innebär att kroppen inte får den energi den behöver, vilket bland annat försvagar kroppens motståndskraft mot infektioner.

Om Du eller en anhörig har drabbats av KOL kan det vara bra att vara uppmärksam på vikten. Är det besvärande att äta kan man se över vilka alternativ det finns för att få i sig den näring som behövs så att kroppen orkar.

KOL går inte att bota utan fokus ligger på att tidigt sätta in åtgärder för att dels kontrollera sjukdomens utveckling och dels behålla en hög livskvalitet för dig som drabbats av KOL. För många KOL-patienter innebär tidig och korrekt behandling att man kan leva i det närmaste ett normalt liv. KOL-behandling kan delas upp i tre viktiga punkter, rökstopp, träning och läkemedelsbehandling.

Den viktigaste åtgärden för Dig som får diagnosen KOL är att sluta röka eftersom rökning inte bara påskyndar lungornas åldrande utan även förändrar lungornas elasticitet. Att sluta kan vara svårt och kan komma att kräva såväl personlig rådgivning som motivation.

En annan del av behandlingen är fysisk aktivitet och konditionsträning som förbättrar funktionen och livskvaliteten och även kan bromsa sjukdomens utveckling. Effektive promenader på 30 minuter kan räcka för att förbättra tillståndet för dig som drabbats av KOL.

Det finns två huvudgrupper luftrörsvidgande läkemedel, antikolinerga läkemedel och beta2-stimulerare. Dessa kan vara både kort- och långverkande. Läkemedlen hjälper muskulaturen kring luftrören att slappna av och det blir då lättare att andas. Vid lindriga till måttliga besvär ska man använda en underhållsbehandling med antikolinerga läkemedel. I vissa lindriga fall går det att använda luftrörsvidgande läkemedel (beta2-stimulerare) vid behov. 

Behandlingsmål med läkemedelsbehandlingen är att:

Minska symtomen

Förbättra livskvaliteten

Förebygga försämringar av luftrörsbesvären på grund av infektion i luftvägarna

Förbättra den fysiska prestationsförmågan

Bibehålla lungfunktionen

Om Du har KOL innebär det att slemhinnan i Dina luftvägar är inflammerade. Om sjukdomen är medelsvår eller svår kompletteras luftrörsvidgande behandling med kortikosteroid som Du andas in. Detta hjälper till att dämpa inflammationen, och ska helst andas in men finns även som tabletter som endast bör användas vid perioder då sjukdomen förvärras.

Vid svår KOL kan det vara så att lungfunktionen är så pass nedsatt att syresättningen av blodet påverkas. Om man ser en varaktig sänkning av syresättningen i blodet kan Du behöva syrgas dagligen vilket oftast ges med hjälp av en syrgasapparat.

KOL kan i perioder bli allvarligare och då behöver man sätta in åtgärder snabbt. Såväl tablettbehandling som syrgas kan bli aktuellt och behandlingen sker på vårdcentraler eller akutmottagningar.

KOL går att lindra, men inte att bota. Därför behöver man tidigt ställa rätt diagnos. Misstänker Du att Du har KOL så sök till Din vårdcentral och be om ett spirometritest. För Dig som har diagnosen KOL finns det vägar att gå för att underlätta vardagen. Bland annat kan Du äta rätt (energirik mat kan förebygga undernäring orsakat av KOL), motionera (vardagsmotion som promenader och anpassa fysisk ansträngning efter just din förmåga) och sluta röka.

Det finns hjälp att få på vägen i form av stöd från vården (hjälp med rökstopp, motionsprogram m m) och patientorganisationer och föreningar. Det gäller även anhöriga som kan behöva råd och hjälp hur man bäst planerar livspusslet tillsammans för att nå god livskvalitet, trots en KOL-diagnos. Ta hjälp av vården om Du känner Dig osäker, om Ditt tillstånd försämras eller om Du bara vill ha råd på vägen. Det går att leva ett normalt liv även om Du har KOL.