Ungdomsdepression ökar risk för sjukdomar och förtida död

Deprimerade barn och tonåringar löper högre risk att dö i förtid samt att drabbas av en rad andra sjukdomar senare i livet. Denna slutsats kan man dra utifrån en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry. Man poängterar vikten av att uppmärksamma och följa upp dessa ungdomar och menar att kopplingen delvis kan förklaras av andra psykiatriska tillstånd som ångest och missbruk.

Vår studie visar att barn och ungdomar som diagnostiserats med depression löper signifikant högre risk att dö i förtid, skada sig själva och drabbas av andra sjukdomar senare i livet. Detta understryker hur viktigt det är att dessa barn och tonåringar får den hjälp de behöver, samt att sjukvårdspersonal tidigt uppmärksammar efterföljande psykiatriska och somatiska sjukdomar, säger Sarah Bergen, senior forskare vid institutionen för epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare.

Yngre barn får sällan en depressionsdiagnos, men bland tonåringar är det vanligare. Tidigare studier har kopplat depression hos unga till ökad risk för flera negativa utfall som till exempel åderförkalkning, hjärt-kärlsjukdom och förtida död. Andra psykiatriska åkommor, som t ex ångest och substansrelaterade syndrom, har också kopplats till depression. 

Forskarna ville i denna studie undersöka om det fanns ett samband mellan depression i tidig ålder och olika typer av sjukdomar som diagnostiserades senare i livet. De undersökte även hur andra psykiatriska tillstånd påverkade sambanden, samt om ungdomsdepression ökade risken för tidig död.

Man följde omkring 1,5 miljoner flickor och pojkar födda i Sverige, varav drygt 37 000 diagnosticerades med depression åtminstone en gång mellan 5 och 19 års ålder. Personerna var mellan 17 och 31 år gamla när studien avslutades.

Studien visade att barn och ungdomar med depression löpte högre risk att drabbas av totalt 66 av 69 undersökta sjukdomar, inklusive sömnstörningar, typ2-diabetes, viral hepatit samt njur- och leversjukdomar. De hade även en markant högre risk att drabbas av skador, framförallt självskada, och en nästan sex gånger högre risk att dö i tidig ålder än ickedeprimerade.

Studien visade också tydliga könsskillnader. Deprimerade flickor hade exempelvis högre risk för skador samt urinvägs-, luftvägs- och magtarminfektioner. Deprimerade pojkar hade istället högre risk för fetma, celiaki, eksem och sköldkörtel- och bindvävssjukdomar.

En del av sambanden kan förklaras av andra samexisterande psykiatriska tillstånd, framförallt missbruk och ångest.

Vi behöver mer forskning för att utreda orsakssambanden mellan depression och andra sjukdomar. Idag vet vi inte om depression leder till ökad risk för negativa hälsoeffekter eller om det finns andra underliggande faktorer som leder till ökad risk för både depression och de sjukdomar vi studerat. Därför är det viktigt att undersöka hur dessa processer påverkar varandra och om vi med en ökad förståelse för sjukdomsmekanismerna kan utveckla behandlingar med mer riktade verkningsmekanismer och på så sätt förbättra den allmänna hälsan, säger Marica Leone, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och studiens förstaförfattare.