Väntetiderna på akuten blir längre igen

-

Under pandemin gjordes färre patientbesök på landets akutmottagningar, och i och med det sjönk också väntetiderna på akuten. Nu ökar antalet besök igen, och med detta även väntetiderna på akuten enligt ny statistik från Socialstyrelsen.

Under covid19-pandemin 2020 minskade antalet besök på landets akutmottagningar. Men under år 2021 ökade antalet besök igen, och närmade sig antalet besök som gjordes före pandemin.

Den trenden har hållit i sig visar preliminära siffror för 2022, säger Karin Sköldin, statistiker på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Statistiken för 2021 visar att medianväntetiden för att få träffa läkare för bedömning var en timme. Jämför med år 2020 är det en ökning till samma nivå som rådde före pandemin.  Under andra halvåret 2021 och första halvåret 2022 har tiden till läkarbedömning blivit ännu längre.

Samtidigt ser Socialstyrelsen också en betydande ökning av den totala tid som patienterna tillbringar på akutmottagningarna. Särskilt långa vistelsetider har personer 80 år och äldre, där var tionde besök varar längre än 9 timmar.

Detta är problematiskt, för samtidigt är det ju de äldsta patienterna som drabbas hårdast av de långa väntetiderna eftersom de är den sköraste patientgruppen, säger Mats Granberg, sakkunnig vid Socialstyrelsen.

Medianvistelsetiden låg under 2021 på 4 timmar och 3 minuter. Under första halvåret av 2022 har vistelsetiderna fortsatt öka ytterligare och ligger nu på 4 timmar och 12 minuter.

Det är bekymmersamt att vistelsetiderna blir längre och längre, trots att antalet besök inte är uppe i riktigt samma nivåer som före pandemin, säger Mats Granberg.

Utöver patientantalet kan vistelsetiden även bero på andra faktorer som påverkar, såsom arbetsorganisation, bemanning och vårdplatssituationen på sjukhuset. Samtidigt skulle erfarenheter och nya arbetssätt som tillämpades under pandemin kunna användas för att utveckla akutsjukvården och därmed även minska vistelsetiderna.

Vistelsetiderna skiljer sig också mycket åt mellan regioner och mellan olika akutmottagningar. Längst vistelsetid 2021 hade Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge i Stockholm, med en mediantid 6 timmar och 22 minuter. Nästan lika lång vistelsetid hade Södersjukhuset, 6 timmar och 10 minuter. Kortast vistelsetid hade Oskarshamns sjukhus, med 2 timmar och 13 minuter.

Skillnaderna kan bero på faktorer som akutmottagningens storlek, belastning, brist på vårdplatser och antal överbeläggningar inom slutenvården liksom hur patientunderlagen ser ut och hur man organiserat akutsjukvården. Vi ser att vistelsetiderna med några få undantag har ökat på nästan alla sjukhus i landet över åren, säger Karin Sköldin.



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Smulpaj med äpple

-
Bild
Klassisk smulpaj med äpple. En oemotståndlig efterrätt att bjuda med hemlagad vaniljsås, grädde med lite vaniljsocker i eller kvarg med smak av vanilj. Sätt ugnen på 225°. Blanda mjöl och socker i en bunke. Lägg i smöret skuret i bitar och finfördela allt till en grynig massa. Skala, kärna ur och skär äpplena i tunna klyftor och blanda med socker och kanel i en ugnssäker form. Fördela smuldegen över fyllningen. Grädda i mitten av ugnen 15-20 minuter. Vaniljsås Skär upp vaniljstången på längden och skrapa ner fröna i en kastrull. Lägg i vaniljstången. Tillsätt mjölk och 1 dl grädde. Koka upp. Dra kastrullen från plattan och låt stå 10-15 minuter. Ta upp vaniljstången. Vispa ner äggulor, socker och potatismjöl. Hetta upp såsen på medelvärme under omrörning tills den börjar tjockna. Häll upp såsen i en skål och vispa den kall. Vispa resten av grädden och rör ner den i den kalla vaniljsåsen. Klart. Receptet gäller för 6 portioner 3 dl vetemjöl 3 msk strösocker 100 gr smör Fyllning: 4 äpple
Läs mer

Förmaksflimmer

-
Vid förmaksflimmer slår hjärtat oregelbundet och oftast fort. Då kan inte hjärtat pumpa runt blodet som det ska. Kroppen och hjärtat klarar av förmaksflimmer, men det finns en ökad risk för blodpropp och stroke. Därför kan Du behöva behandling. Många som får förmaksflimmer behöver vård på sjukhus. En del har förmaksflimmer hela tiden. Det kallas för permanent förmaksflimmer eller kroniskt förmaksflimmer. Andra har förmaksflimmer som kommer i attacker. Då går flimret över av sig själv eller om Du får behandling. En del märker inte alls av sitt förmaksflimmer. Förmaksflimret kan då upptäckas i samband med att Du söker vård för andra besvär. Det är oftast permanent förmaksflimmer som inte ger så mycket symtom.  Andra får stora besvär och mår mycket dåligt, särskilt vid förmaksflimmer som kommer i attacker. Vid förmaksflimmer är det vanligt att få ett eller flera av följande symtom: Hjärtat slår hårt och fort Pulsen slår oregelbundet Du kan känna Dig andfådd och svag vid minsta ansträngnin
Läs mer

Sepsis, blodförgiftning

-
Sepsis innebär att en infektion påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Sepsis kan vara livshotande. Det är viktigt att Du söker vård direkt om Du tror att Du eller en närstående har fått sepsis. Sepsis kallas ibland för blodförgiftning. Idag vet vi dock att sepsis orsakas av immunförsvarets reaktion på en infektion, vare sig bakterierna finns i blodet eller inte. Infektioner är mycket vanliga. Oftast är de lindriga och läker av sig själv, men ibland kan även det som börjar som en lindrig infektion snabbt utvecklas till ett allvarligt tillstånd som kallas sepsis. Om Du får sepsis känner Du Dig oftast mycket sjuk och har svårt att klara Dig själv. Symtomen kommer ofta plötsligt. Ibland på några timmar. Dessa symtom är vanliga vid sepsis:   Du har eller har haft frossa de senaste dygnen Du har eller har haft feber de senaste dygnen Du har svårt att andas Du verkar förvirrad eller är svår att få kontakt med Du h
Läs mer