Nya protester väntar i Beirut, minister avgår

Min regering gjorde det här, står det på en mur framför förödelsen efter explosionen i Beirut. 

Libanons informationsminister Manal Abdel-Samad avgår som en följd av explosionen i Beiruts hamn.

Hon är den första ministern som lämnar sin post efter explosionen och massdemonstrationerna mot regeringen.

Det har inte stillat folkets ilska som planerar nya protester.

Informationsminister Manal Abdel-Samad desinficeras innan ett parlamentsmöte, tidigare i våras.

Frankrikes president Emmanuel Macron under en pressträff i Beirut, som han besökte kort efter explosionen.

Manal Abdel-Samad är den första ministern som avgår i samband med explosionen.

Efter den enorma Beirutkatastrofen meddelar jag min avgång från regeringen, säger hon i ett uttalande, enligt lokala medier.

Hon ber också om ursäkt till det libanesiska folket för att ha svikit dem, skriver AFP.

I lördags tog sig tiotusentals arga, ledsna och upprörda libaneser ut på Beiruts gator för att visa sitt missnöje med landets politiker. Delar av protesterna, som gick under namnet "Häng dem", urartade i sammandrabbningar och över 700 människor skadades, enligt al-Jazeera. En polis dog i tumultet.

Många anser inte att en ministerns avgåg är nog, utan kräver att hela regeringen ska avgå. Demonstranter har lovat att fortsätta protestera.

Förbered galgarna för vår ilska är inte över efter en dag, står det i ett meddelande som cirkulerar på sociala medier, skriver AFP.

Patriarken och ledaren för Libanons kristna maronitiska kyrka Beshara al-Rai stämmer in i kören av upprörda röster.

Det är inte nog att en parlamentsledamot avgår här och en minister där, säger Rai, enligt AFP.

Det är nödvändigt, av aktsamhet för libanesernas känslor och det enorma ansvaret som krävs, att hela regeringen avgår för den är oförmögen att få det här landet att gå framåt, fortsätter han.

Libanons premiärminister Hassan Diab har flaggat för att tidigarelägga landets parlamentsval för att få stopp på den politiska krisen. På måndag kommer han att vända sig till regeringen med ett utkast till ett lagförslag om att valet hålls i förtid.

Över 150 personer dog och tusentals skadades i explosionen i tisdags. Explosionen orsakades av en stor mängd ammoniumnitrat som förvarats i hamnen i över sex år utan tillräckliga säkerhetsåtgärder.

Chefer för hamnen och tullen hävdar att de och andra tjänstemän flera gånger har varnat rättsväsendet för faran med att förvara ammoniumnitratet i lagerlokalen. President Michel Aoun har kallat misslyckandet oacceptabelt och har lovat att de ansvariga ska straffas.

Libanon var redan tidigare hårt drabbat av politisk och ekonomisk kris, vilken förvärrats under coronapandemin.

Under söndagen leder Frankrikes president Emmanuel Macron tillsammans med FN en digital konferens för att organisera nödhjälp till landet.

USAs president Donald Trump deltar i samtalet och bland deltagarna finns också Sveriges statsminister Stefan Löfven (S).

Macron inledde konferensen med att säga att världens stormakter är skyldiga att hjälpa Libanon.

Vi måste agera snabbt och effektivt så att den här hjälpen verkligen går dit den behövs, säger Macron.

Libanons framtid står på spel.

I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svårt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos – med månader av regeringskritiska massprotester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmåga att hantera den ekonomiska krisen. Sedan dess har det libanesiska pundet tappat 80% av sitt värde på den svarta, inofficiella marknaden. Den 29 oktober meddelade dåvarande premiärminister Saad al-Hariri sin avgång. Men det tog lång tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna. I januari 2020 tillkännagav Libanon sin nya regering.

Tiotusentals libaneser har i krisen, som är den värsta sedan det femtonåriga inbördeskriget (1975–1990), förlorat sina jobb eller tvingats gå ner i lön och de ekonomiska svårigheterna blir allt mer svåröverstigliga. Därtill har coronapandemin förvärrat situationen.

Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten, en sekulär republik, bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.