Besökare överraskas, ön en idyll, och ligger nära

På Gällnö finns en bilfri grusväg, ett trettiotal fasta invånare och ett aktivt jordbruk.

Så nära, men ändå så annorlunda. Charmiga skärgårdsön Gällnö är Bullerbyn, Medelhavssmaker och rustik elegans i bästa kombination.

Res hit. Gällnö ligger i mellersta Skärgården utanför Värmdölandet, cirka 90 minuters båtfärd från centrala Stockholm med Waxholmsbolaget, Cinderella-båtarna eller egen båt.

När. Vår, sommar och höst.

Det är lite som den där grekiska ön du bara råkar hamna på. En ö som ligger i skymundan, men nära, och ändå är så olik sina större grannar. Den är inte belamrad med turister eller souvenirer, och det genuina har inte gjort avkall för att passa in i en turistig mall. Dessutom har du inte ätit bättre på hela resan. Så känns det när man kommer till Gällnö.

Det är alldeles för lätt att missa Gällnö i Stockholms skärgård. Anledningen är paradoxalt nog att ön ligger så nära fastlandet, i mellersta skärgården utanför Värmdölandet. Storstaden var nyss där. Men när vi kliver av skärgårdsbåten kan jag inte längre förnimma den.

Vi har hamnat i en Bullerby, där ängarna doftar tungt av blomster, körsbärsträden lyser i rosa och bodarna i rött. Djuren betar fritt av det höga gräset och en bilfri grusväg snirklar sig fram mellan ängar, skog och hav. Här finns bara ett trettiotal fasta invånare, samt ett aktivt jordbruk. Den genuina skärgårdsmiljön gör stegen lätta och tanken vandrar till gamla tider. Och så plötsligt mitt framför ögonen på oss, baren. Öns bultande hjärta.

Jonas Backlund och Robin Eriksson tog 2010 över Gällnös handelsbod. I dag driver de även öns vandrarhem, bar och kafé.

Jonas Backlund och Robin Eriksson hälsar välkomna. Robin grillar, Jonas blandar drinkar. Den uppmärksamme känner igen både handelsboden och baren från komediserien Sjölyckan på TV4. Gäster är utspridda lite här och var, äter lunch i form av lammkorv eller lax, dricker rosé, lemonad och öl under knotiga äppelträd. För tio år sedan tog de bästa vännerna över öns handelsbod. I dag driver de även vandrarhemmet, baren och kaféet. Jonas berättar att de länge drömde om att starta något ihop.

Men vi hade nog aldrig anat att det skulle bli så här bra.

Varför det blev så bra har kanske med det finstämda att göra. Den lågmälda framtoningen med ruffiga picknickbord under bar himmel och desto mer finess i detaljerna. Kanske framförallt i det som finns på tallriken. När vi hälsar på har maten Medelhavstema. Fokus ligger alltid på bra råvaror, ekologiskt och närproducerat. Jonas och Robin lägger ner ett enormt arbete för att hitta leverantörer som uppfyller deras kriterier.

Vi samarbetar och handlar med ett trettiotal olika leverantörer som hjälper oss att få ett spännande sortiment. Det krävs ett stort tålamod för att få ihop allt med transporter. Men i slutändan är det värt det, säger Jonas.

Dessutom importerar de själva ost från Frankrike och sedan ett par år tillbaka har de även egna bin och producerar honung. Samma gedigna arbete ligger bakom dryckesmenyn. De anstränger sig för att erbjuda öl och vin man annars inte hittar på krogen eller på Systembolaget.

Vi jobbar med små och medelstora traditionella producenter och med små vinmakare som själva definierar sina viner som naturvin.

Maten på Gällnö bar har ofta medelhavstema. Fokus ligger alltid på bra råvaror, ekologiskt och närproducerat.

Killarna köper mest in det de kallar för sommarviner från Frankrike, Italien och Spanien. Viner som är lätta, saftiga och naturliga i sitt utryck. Deras vinlista har med åren växt och blivit mer ambitiös, något de fick ett kvitto på i fjol. Då var Gällnö en av två skärgårdskrogar som kom med i Star Wine List, en erkänd guide för vinälskare som finns i ett tjugotal städer i världen.

Prisnivån i förhållande till kvalitet är låg. Det var också något Star Wine List valde att lägga stor vikt vid. Man får helt enkelt mycket "bang for the buck" hos oss.

Jag kan tänka mig att turister som läst Astrid Lindgren hoppas att Sverige ser ut ungefär som den lilla byn på Gällnö.

Under högsommarveckorna är baren en mötesplats för alla som har stugor på Gällnö och närbelägna öar. Många tar båten hit för att äta middag, eller stannar för en drink på vägen ut. Fast lugnet, det finns ändå. Trots barens lockelse, menar Jonas. Det är det som är Gällnös tema.

Jag skulle säga att Gällnö är typiskt för Sverige. Jag kan tänka mig att turister som läst Astrid Lindgren hoppas att Sverige ser ut ungefär som den lilla byn på Gällnö. Det är väldigt pittoreskt.

Vandrarhemmet med tillhörande stugor har nominerats till Sveriges bästa sju år i rad.

Efter en laxlunch promenerar vi vidare på ön. En bit bort hittar vi vandrarhemmet som nominerats till Sveriges bästa sju år i rad. Huvudbyggnaden uppfördes 1902 och fungerade som skola fram till mitten av 1960-talet. Huset blev vandrarhem 1981 och sedan dess har stugor byggts till i omgångar.

I det gamla skolhuset finns skärgårdens minsta hotell: Frans August. Det består av blott ett rum och har fått sitt namn efter herr Frans August Jakobsson som skänkte marken där vandrarhemmet står i dag.

I det gamla skolhuset finns skärgårdens minsta hotell, Frans August, med blott ett rum.

Det finns två stränder på Gällnö, samt en förvånansvärt snårig blåbärsskog. Vid randen av de täta träden träffar vi Ulrika Blumenberg och Malin Rasmussen. Ute på fjärden blåser det så hårt att deras kajaker styrde mot Gällnö. Efter en äventyrlig vandring på klippor och genom skog ska de besöka handelsboden och sedan leta upp en fin lägerplats.

De är vana vid skärgården – seglar, paddlar och åker skridskor mellan öarna. Normalt rör de sig helst i ytterskärgården, så att blåsa in på Gällnö blev en oväntad överraskning. Det är alltför lätt att missa de närliggande öarna, konstaterar de.

Malin tycker att Gällnö är en vacker idyll och säger att den är bra för seglare och kajakpaddlare, eftersom den är ganska stor och har många hemliga små vikar.

Man kan promenera runt en del och det är perfekt eftersom man får en chans att sträcka på benen.

Och när du väl sträcker på benen kanske du, precis som vi, vandrar runt på ön, lär dig om dess historia och fauna på den fyra kilometer långa Gällnöstigen. Kikar på den gamla ryssugnen långt där inne i skogen, som minner om ryssarnas härjningar. Men snart märker du att alla vägar så småningom leder tillbaka till Gällnö bar.

Under sommaren är Gällnö Bar en mötesplats bland dem som har stugor på närbelägna öar.

I kvällsljuset sitter en familj och äter middag. De är här ofta, eftersom deras sommarställe ligger på en ö bara ett stenkast bort. De säger att maten är fantastisk. Vi slår oss ned i det rustika båthuset. Havet skymtar under brädgolvet, solen fångas i vinglas och i solkatter. Vi blir serverade bruschetta till förrätt och därefter flankstek. Efterrätten är en spontan idé i köket: glass med kaksmulor och Gällnösparris.

Utanför fönstret utan glas sitter två tjejer nedsjunkna i solstolar med varsin drink. De paddlade hit och har slagit upp sitt tält i en vacker kohage. De kommer att sova gott på hundkex i natt. Lyriskt beskriver de Gällnö som en oas där gammal kulturbygd får möta nutid i form av fina viner och en charmig bistro.

Plötsligt slår det mig att Gällnö inte alls är lillasystern till de mer kända öarna. Gällnö är storasystern. Mer avslappnad, mindre ängslig och utan behov av att skryta högljutt. Gällnö har desto mer finess och kvalitet att erbjuda, för den som väl vågar leta lite närmare och hitta hit.

Gällnö Vandrarhem. Nominerat till Sveriges bästa vandrarhem sju år i rad. Erbjuder gemytligt skärgårdsboende i ett antal röda trästugor av varierande storlek. Öppet fram till oktober. gallno.se/vandrarhem

Pressad Lukasjenko luftar tankar om nyval

Belarus president Aleksandr Lukasjenko möttes av avgångskrav när han besökte arbetarna på traktorfabriken i Minsk. 

Belarus president Aleksandr Lukasjenko säger sig vara beredd att dela med sig av makten, men inte under press från demonstranter.

Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskajas porträtt syntes på en fana när demokratirörelsen på måndagen återigen demonstrerade i Minsk.

Trycket från proteströrelsen avtar dock inte. Under måndagsmorgonen buades Lukasjenko ut av arbetare när han besökte en traktorfabrik i Minsk. Han möttes bland annat av rop på att avgå, rapporterar flera medier.

Vi har redan hållit val. Om ni inte dödar mig så blir det inget nytt val, replikerade presidenten enligt den oberoende belarusiska nyhetssajten tut.by.

Enligt den statliga nyhetsbyrån Belta talar dock Lukasjenko om eventuella ändringar i konstitutionen som kan komma att ge en bredare maktdelning. Och efter sitt tal vid fabriken öppnade presidenten även för ett framtida nyval, men bara om den nya konstitutionen antas.

Man måste få den godkänd i en folkomröstning och sedan kan man om man vill, med stöd av den nya konstitutionen, hålla både parlaments- och presidentval, sade Lukasjenko i statlig tv.

Men presidenten understryker samtidigt att han inte är beredd att genomföra några förändringar under press från demonstranter.

Arbetare vid en annan fabrik uppger att flera tusen anställda hörsammat uppmaningar att strejka. Demonstranter har även samlats utanför en statlig tv-kanals huvudkontor i huvudstaden där flera anställda uppges strejka.

Dessutom har statsägda Belaruskali, som framställer den för landet viktiga exportprodukten pottaska, stoppat viss produktion då ett antal arbetare anslutit sig till protesterna, uppger gruvarbetarfacket enligt nyhetsbyrån Tass. Det är oklart hur många av företagets omkring 16 000 anställda vid sex olika gruvor det rör sig om.

Presidenten försökte spela ned betydelsen av protesterna.

Om några inte vill arbeta kommer vi inte att tvinga dem till det, säger presidenten enligt Belta.

Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja uppmanar däremot till generalstrejk.

Vi uppmanar alla arbetare att sluta upp i den pågående strejken för att kräva Aleksandr Lukasjenkos avgång, skriver hon på sociala medier från exilen i Litauen.

Tichanovskaja ställde upp i valet sedan flera andra oppositionella kandidater, inklusive hennes make, fängslats. I ett videouttalande säger hon sig vara redo att leda landet.

Jag hade inga planer på att bli politiker. Men ödet placerade mig vid frontlinjen i en konfrontation med despoti och orättvisa, säger Tichanovskaja.

Jag är redo att ta ansvar och agera som nationell ledare under denna period.

Hon uppmanar också säkerhetsstyrkor och polis att vända president Aleksandr Lukasjenko ryggen och säger att deras tidigare beteende i så fall kommer att förlåtas.

I söndags samlades tiotusentals människor i huvudstaden Minsk i den största protesten hittills med krav på Lukasjenkos avgång, på dagen en vecka efter det av omvärlden utdömda valet den 9 augusti. Inofficiella uppskattningar av hur många som deltog varierar mellan 100 000 och 220 000, rapporterar BBC.

Samtidigt skärps de internationella tongångarna kring utvecklingen. Lukasjenko hävdar att Nato samlar militära resurser längs Belarus västra gräns, där försvarsalliansen har stor militär närvaro i sitt medlemsland Polen. Nato dementerar påståendena.

Nato utgör inget hot för Belarus och har ingen militär mobilisering i området. Vi är vaksamma, men enbart defensiva, och är redo att hindra aggressioner mot Natoallierade, säger generalsekreteraren Jens Stoltenberg i ett uttalande under måndagen.

Lukasjenko höll i helgen nya telefonöverläggningar med sin motpart i Moskva, Vladimir Putin. Enligt en kommuniké från Kreml är Ryssland redo att stödja Belarus regim militärt om det blir nödvändigt, i enlighet med försvarspakten ODKB.

Rättad: I en tidigare version av texten fanns felaktiga uppgifter om fabriken där demonstranter samlats.

Mrabti nobbar Djurgården, klar för Mechelen

Det blir ingen återkomst till Djurgården för Kerim Mrabti. 26-åringen har skrivit på för den belgiska klubben KV Mechelen.

Mrabti lämnade Championship-klubben Birmingham i början av sommaren och har efter det synts på Djurgårdens träningar. Sportchefen Bosse Andersson har varit öppen med att den allsvenska mästarklubben velat förstärka laget med den tidigare djurgårdsstjärnan inför stundande Champions League-kval, men så blir det alltså inte.

Mrabtis kontrakt med Mechelen sträcker sig till 2023. Där blir han bland andra lagkamrat med anfallaren Gustav Engvall, även han tidigare i Djurgården.

Kulturen är inte det viktigaste i ett samhälle

Kulturen är inte det allra viktigaste i samhället, utan kommersen, skriver Stina Oscarson. 

Är det försvarligt att folk tillåts trängas i butiker, men inte på en teater? 

Svar: Ja. Kulturen är trots allt inte det allra viktigaste i samhället.

Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Sommaren går mot sitt slut och någon resa i egentlig mening har det inte blivit, men jag får trots detta lust att skriva ett vykort. En hälsning från den resa det inneburit att förhålla sig till en värld där ovissheten blivit det enda säkra.

Den senaste tiden har det framförts massiv kritik mot begränsningen av antalet deltagare på kulturevenemang till 50 personer, samtidigt som affärer och restauranger är öppna och folk trängs i kollektivtrafiken.

Jo, restriktionen kan te sig både ologisk och orättvis. Jag har dock i denna fråga, liksom i många andra under denna period, valt att hålla mig på smittsäkert avstånd från debatten då jag tidigt insåg faran i att dra alltför snabba slutsatser rörande skeenden jag aldrig tidigare tvingats reflektera över.

Men att bekämpa en pandemi handlar inte om rättvisa.

Men nu när det till och med har rests krav på kulturministerns avgång tänker jag att det ändå är dags för mig att försöka inta en hållning. Och hur gärna jag än hade sällat mig till kören av kulturarbetare som genom restriktionerna bara ser den gamla striden mellan kultur och kommersialism, att kulturen alltid betraktas som mindre värd, finns en annan vinkel från vilken man kan förstå denna prioritering.

Mycket av kritiken går ut på att restriktionerna skulle vara orättvisa. Och jag tror att det i just det ordet finns en nyckel. Orättvisa. För det är något vi lärt oss är fel. Medan rättvisa tillhör de begrepp som liksom fått ett egenvärde som evig sanning och därmed är oantastligt.

Men att bekämpa en pandemi handlar inte om rättvisa. I synnerhet inte mellan olika branscher. Det handlar om att minska smittspridningen. Regeringens uppdrag är att göra detta, och samtidigt åsamka så liten skada som möjligt på samhället som helhet.

Begränsningen på 50 personer vid t ex kulturevenemang handlar inte om att det just vid denna numerär skulle gå en magisk gräns där smittan sprids. I så fall hade det varit helt ologiskt att det på andra platser tillåts fler personer.

Det handlar om att vi behöver minska det totala antalet tillfällen där många människor möts. Så något måste vi göra, och då kanske det trots allt är bättre för samhället i stort att vi struntar i teaterbesök, konserter och karusellåkning och håller skolor, kollektivtrafik och butiker öppna.

För hur gärna vi än vill se kulturen som det allra viktigaste, så bygger hela vårt på samhälle på att ekonomin fungerar. Skolor, sjukvård, pensioner. Allt hänger på att hjulen snurrar och genererar tillväxt. Detta är givetvis ett system som både kan och bör ifrågasättas, men låt oss i så fall ta diskussionen på rätt nivå.

Visst längtar även jag efter en premiär inför fulla salonger. Visst är det trist med framflyttade regiuppdrag och inställda bokningar. Men den kris världen går igenom handlar inte i första hand om mig eller ens om oss kulturarbetare. Och jag kan inte påstå att jag är särskilt orolig för kulturlivets överlevnad.

Vilka samhällen kommer att växa ur den rädsla som spridits?

Många enskilda personer, institutioner och inte minst fria grupper drabbas hårt under krisen men kulturen kommer inte att försvinna. Den har ingen pandemi eller despot någonstans lyckats att död på. Vårt mänskliga behov av att berätta historier, sjunga, måla och dansa tycks starkare än så.

Det som däremot oroar mig är vad som kommer att hända med demokratin. För det som skett globalt för att bekämpa denna pandemi vad gäller nedmonteringen av demokratiska friheter saknar motstycke.

Vilka samhällen kommer att växa ur den rädsla som spridits? 

Vad kommer hända med den fria tanken efter denna övning i lydnad, och när vi vant oss vid att för den goda sakens skull acceptera undantagstillstånd och mötesförbud? 

Och vad kommer all den övervakning som får Boye och Orwell att blekna i jämförelse att användas till när krisen är över? 

Det vet vi inte. Men varje åtgärd har ett pris.

Det jag främst tar med mig från den inre resa denna tid har tvingat oss till handlar om min roll som medborgare. Om min skyldighet att försöka förstå och acceptera beslut som tas även om jag finner dem ologiska och orättvisa. Men samtidigt, inte förlora förmågan att se när jag ska vägra acceptera, våga gå mot strömmen och högljutt protestera, vad detta än kommer att kosta.

Egentic

eGENTIC is committed to consistently delivering high volumes of quality leads for direct marketing.

Order here

Gina Tricot. Kläder och mode online, kläder

Missa inte säsongens hetaste trendnyheter. Fri frakt till butik. Nyheter varje dag.

‎Outlet, 70% rabatt. Klänning, säsongens plagg. Denim, säsongens nyheter.

Beställ här