Så hotas Sverige av påverkanskampanjer

“Cheap fakes”, falska röstinspelningar och skräddarsydda budskap i sociala medier. Främmande makt har förfinat sina metoder inför EU-valet.

Om något verkar väldigt triggande, dela inte, säger Andrea Liebman vid MPF.

Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) är hotet från informationspåverkan mer påtagligt nu än vid tidigare val.

Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge, samtidigt som AI i kombination med växande sociala medier gett dagens hotaktörer en helt ny arsenal att jobba med.

Det finns en ökad förmåga hos antagonistiska aktörer och det är mer och mer sofistikerat. Det påverkar hotbilden avsevärt, säger Andrea Liebman, senior analytiker på MPF.

Deep fakes, videoklipp som är skapade av AI men framställs som autentiska, har pekats ut som det större hotet, men MPF ser mer av “cheap fakes”.

Det är simpla AI-genererade bilder, memes och liknande, där det huvudsakliga är ett budskap som förstärker vissa narrativ och berättelser, säger Andrea Liebman.

Det spelar inte så stor roll om det är bra gjort, utan det är mer budskapet som är viktigt för att trigga nånting hos mottagaren.

Liebman framhåller Ryssland som det stora hotet mot Europa, med en avancerad apparat för påverkan. Syftet kan vara att påverka valresultat till sin egen fördel genom att t ex misskreditera valkandidater, undergräva förtroendet för valprocessen eller polarisera och skapa förvirring.

Ett exempel är kampanjen “Doppelgänger” som riktas mot bland annat Tyskland och Frankrike. Från ett stort antal falska konton på sociala medier sprids länkar från falska kopior av kända tidningar som The Guardian, Der Spiegel och Le Monde.

Påverkansoperationen har använts för att minska stödet till Ukraina, men har på senare tid delvis skiftat inriktning.

Nu fokuserar den på samhällsnyheter, bland annat relaterade till jordbruk i Europa. Vi har sett bönder som är ute och protesterar, det är starka känslor och viktiga frågor inför EU-valet, säger Liebman.

Ett annat exempel är en falsk röstinspelning som drabbade en av toppkandidaterna i det slovakiska valet i höstas. På inspelningen, som publicerades kort inpå valdagen, skröt han till synes om hur han riggat valet.

Det sårbara i det är att det tog alldeles för lång tid för faktagranskare och journalister att ta reda på om den var fejk, säger Liebman.

Om ett budskap väcker starka känslor och tankar man normalt inte har är det en varningssignal, säger hon.

Det är det innehållet man ska ifrågasätta. Om det triggar för mycket då kanske man är en målgrupp, nån försöker nå en.

Delar man vidare är man en del av desinformationen.