Försvaret stärks med 53 miljarder till 2030

Försvarsberedningen föreslår att försvarets budget ökas med 52,8 miljarder kronor fram till 2030.

Pengarna går bland annat till fler värnpliktiga och starkare luftförsvar.

Försvarsberedningen konstaterar i sin rapport om det framtida svenska militära försvaret att Natomedlemskapet och det allvarliga säkerhetspolitiska läget kräver ambitionshöjningar.

Därför föreslås att försvarsbudgeten ska öka till 185 miljarder 2030. Jämfört med vad som tidigare beslutas innebär det ett tillskott på 52,8 miljarder kronor.

Årets försvarsbudget är på drygt 119 miljarder.

Alla partier står bakom storleken på tillskottet och i stort hur de pengarna ska användas.

Enigheten är en styrka. Det är ett viktigt budskap inte bara inåt utan även utåt, säger ordförande Hans Wallmark (M).Vill gå längre

Med tillskottet beräknas försvarsbudgeten nå 2,6% av BNP 2030, enligt Natos definition. Centern anser dock att budgeten behöver växa till 3%.

Allt försvarsberedningen ville göra har inte rymts inom de ekonomiska ramarna som finansdepartementet ställt upp. T ex en raketartilleribataljon från 2035. Med amerikanska HIMARS skulle man kunna slå ut robotbaser i Ryssland.

Inte heller nya satsningar på flygbaser för att kunna sprida ut Gripenplan i krigstid fick plats.

Wallmark förklarar hur man prioriterat.

Det gäller att fånga det som går att göra här och nu.

Försvarsberedningen skriver att upprustningen av det militära försvaret behöver “påskyndas”.

Av tillskottet på 52,8 miljarder fram till 2030 står 20 miljarder för nya förslag från försvarsberedningen. Resten av pengarna finansierar det som överbefälhavare föreslog i sin militära råd i höstas.

T ex vill försvarsberedningen skynda på utbyggnaden av armén till fyra färdiga brigader till 2030, varav tre med bland annat stridsvagnar. Den första är tänkt att vara fullt klar till 2025 och den andra till 2028.

Överbefälhavare har haft som önskemål att snabbt ha två brigader på plats för att kunna användas i Natos försvarsplaner.

Stärkt luftförsvar

Marinen föreslås få anställa några hundra fler sjömän.

Luftvärnet ska utökas för att möta hotet från obemannade flygande farkoster. Pengarna väntas dock inte räcka till inköp av fler Patriotenheter, men till mindre avancerade system.

Miljöpartiet anser att det behövs en större satsning på luftvärn för att skydda civil infrastruktur och pekar på hur hårt civilbefolkningen i Ukraina drabbats av luftangrepp.

På lite längre sikt vill försvarsberedningen gå från att utbilda 8 000 värnpliktiga i dag, till 10 000 per år 2030 och 12 000 per år 2032.

Försvarsberedningens rapport är ett viktigt underlag för den försvarsproposition regeringen ska lägga fram i höst.