Gula febern

-

Gula febern är en virussjukdom. Den sprids med myggor och finns i delar av Afrika, Centralamerika och Sydamerika. Gula febern är en livshotande sjukdom med hög dödlighet.

Det är bra om Du vaccinerar Dig mot gula febern om Du ska vara i områden där sjukdomen finns. Då får Du ett mycket bra skydd mot sjukdomen.

Sjukdomen finns i många områden i delar av Afrika, söder om Sahara, Centralamerika och Sydamerika.

Inkubationstiden är oftast tre till sex dagar. Den är som längst en vecka.

Inkubationstiden är den tid från det att Du blir stucken av en infekterad mygga tills Du blir sjuk.

Du som blir smittad av gula febern blir livshotande sjuk. Upp till hälften av alla som får den allvarliga formen av sjukdomen avlider.

Det är vanligt att få något eller några av följande symtom:

Hög feber

Muskelvärk och huvudvärk

Gulsot på grund av leverinflammation

Blodblandade diarréer

Kräkningar

Sök genast vård om Du får feber tillsammans med muskelvärk eller huvudvärk när Du vistas i områden där gula febern finns.

För aktuell information kan Du läsa mer på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du insjuknar inom en vecka efter återkomst från ett område med risk för gula febern. 

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Ring +46 771-11 77 00 för att få sjukvårdsrådgivning när Du är utomlands. 

Det finns bara förebyggande behandling i form av vaccination mot gula febern.

Du som är smittad eller sjuk får behandling på sjukhus.

Du som insjuknar i Sverige får behandling på en infektionsklinik. Gula febern är en så kallad anmälningspliktig sjukdom. Det betyder att den läkare som upptäcker att någon har sjukdomen måste rapportera det till regionens smittskyddsläkare och till Folkhälsomyndigheten.

Förutom att vaccinera Dig bör Du också använda ett myggmedel dagtid.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning.



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Smulpaj med äpple

-
Bild
Klassisk smulpaj med äpple. En oemotståndlig efterrätt att bjuda med hemlagad vaniljsås, grädde med lite vaniljsocker i eller kvarg med smak av vanilj. Sätt ugnen på 225°. Blanda mjöl och socker i en bunke. Lägg i smöret skuret i bitar och finfördela allt till en grynig massa. Skala, kärna ur och skär äpplena i tunna klyftor och blanda med socker och kanel i en ugnssäker form. Fördela smuldegen över fyllningen. Grädda i mitten av ugnen 15-20 minuter. Vaniljsås Skär upp vaniljstången på längden och skrapa ner fröna i en kastrull. Lägg i vaniljstången. Tillsätt mjölk och 1 dl grädde. Koka upp. Dra kastrullen från plattan och låt stå 10-15 minuter. Ta upp vaniljstången. Vispa ner äggulor, socker och potatismjöl. Hetta upp såsen på medelvärme under omrörning tills den börjar tjockna. Häll upp såsen i en skål och vispa den kall. Vispa resten av grädden och rör ner den i den kalla vaniljsåsen. Klart. Receptet gäller för 6 portioner 3 dl vetemjöl 3 msk strösocker 100 gr smör Fyllning: 4 äpple
Läs mer

Förmaksflimmer

-
Vid förmaksflimmer slår hjärtat oregelbundet och oftast fort. Då kan inte hjärtat pumpa runt blodet som det ska. Kroppen och hjärtat klarar av förmaksflimmer, men det finns en ökad risk för blodpropp och stroke. Därför kan Du behöva behandling. Många som får förmaksflimmer behöver vård på sjukhus. En del har förmaksflimmer hela tiden. Det kallas för permanent förmaksflimmer eller kroniskt förmaksflimmer. Andra har förmaksflimmer som kommer i attacker. Då går flimret över av sig själv eller om Du får behandling. En del märker inte alls av sitt förmaksflimmer. Förmaksflimret kan då upptäckas i samband med att Du söker vård för andra besvär. Det är oftast permanent förmaksflimmer som inte ger så mycket symtom.  Andra får stora besvär och mår mycket dåligt, särskilt vid förmaksflimmer som kommer i attacker. Vid förmaksflimmer är det vanligt att få ett eller flera av följande symtom: Hjärtat slår hårt och fort Pulsen slår oregelbundet Du kan känna Dig andfådd och svag vid minsta ansträngnin
Läs mer

Sepsis, blodförgiftning

-
Sepsis innebär att en infektion påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Sepsis kan vara livshotande. Det är viktigt att Du söker vård direkt om Du tror att Du eller en närstående har fått sepsis. Sepsis kallas ibland för blodförgiftning. Idag vet vi dock att sepsis orsakas av immunförsvarets reaktion på en infektion, vare sig bakterierna finns i blodet eller inte. Infektioner är mycket vanliga. Oftast är de lindriga och läker av sig själv, men ibland kan även det som börjar som en lindrig infektion snabbt utvecklas till ett allvarligt tillstånd som kallas sepsis. Om Du får sepsis känner Du Dig oftast mycket sjuk och har svårt att klara Dig själv. Symtomen kommer ofta plötsligt. Ibland på några timmar. Dessa symtom är vanliga vid sepsis:   Du har eller har haft frossa de senaste dygnen Du har eller har haft feber de senaste dygnen Du har svårt att andas Du verkar förvirrad eller är svår att få kontakt med Du h
Läs mer