Just idag funderar jag över vad jag verkligen tror på

Troende eller ateist är oftast inte några statiska tillstånd och etiketter vi går omkring och bär på dag ut och dag in. Inom oss pendlar vi alla mellan olika ytterligheter. Det kan räcka med lite motgång för att vi ska börja tvivla på att Gud överhuvudtaget finns och tvärtom. Även Jesus sade på korset "min Gud, min Gud varför har Du övergivit mig?", 

När kände jag mig övergiven senast?