Det finns en gammal legend om en grizzlebjörn som kommer till en övergiven lägerplats. Vid eldstaden som fortfarande glöder hänger en kittel kvar med kokade vatten och björnen tar tag i den. Men när den märker att kitteln bränns känner den sig hotad och följer sin instinkt att försvara sig, den försöker kram ihjäl den men bränner sig istället ännu mer. Så gör Du och jag också med det som bränner i vårt inre, istället för att släppa taget håller vi ofta fast vid det som smärtar, så att det orsakar ännu mer lidande.
Vad vinner jag på att släppa taget?
Kanske att få bättre självförtroende, som jag skulle behöva
SvaraRadera