En dyster och allt fattigare höst väntar för alla konsumenter. Nu behöver vi skaka fram gamla sparknep för att få det att gå ihop.
Räntorna bara stiger. Är det någon idé att förhandla om bolåneräntan då?
Jag tror att att när räntan går upp så börjar fler bekymra sig och undrar om de får den bästa räntan. Jag tror att kunderna blir mer om sig och kring sig, och att konkurrensen för bankerna ökar.
När räntorna har varit låga så har inte kunderna brytt sig lika mycket, tror han. Men nu blir räntorna kännbara, och det gör att det kan finnas pengar att tjäna på att ta den där kontakten med banken.
Américo Fernández, privatekonom på SEB, tycker att det är värt att försöka få ned sin ränta, men pekar också på möjligheten att minska sin låneamortering under en period om det är knapert. Hur stort kravet på amortering är beror bland annat på belåningsgrad.
Det finns en möjlighet att låta värdera om sin bostad. Då kan man få sänka amorteringen och ta pengarna till löpande utgifter under en tid.
Boendet
Se över ekonomin i god tid. Går det inte ihop så måste man göra något.
Kanske kan man öka inkomsterna, till exempel genom att hyra ut ett rum. Är det riktigt illa så behöver man flytta till ett billigare boende.
Värmen
Går det att få ned värmekostnaderna i villan?
Enligt Vattenfall går ungefär 60% av elen som villaägare förbrukar till uppvärmning, 20% till varmvattnet och 20% till hushållsel. Kanske går det att sänka temperaturen i något eller några rum ett par grader, stänga av golvvärmen då den inte är nödvändig och se till att täta dörrar och fönster. Riktigt stora besparingar kan man göra om man ser till att byta uppvärmning, enligt Vattenfall. Att spara på småsaker som att släcka lampor eller apparater i stand byläge ger dock inte särskilt stora elbesparingar, enligt Vattenfall.
Strömningstjänsterna
Strömningsjätten Netflix konstaterade redan i våras att intäkterna minskade när folk börjat se över sina abonnemang. Nu till hösten kan det vara läge för fler att göra samma sak. Har man flera handlar det om tusenlappar.
Gymkortet
Handen på hjärtat, hur ligger det till med det där gymkortet och träningen?
Är det värt pengarna, eller går det kanske att träna billigare?
I alla fall under sommarhalvåret?
Bilåkandet
När bensin och diesel är dyrt så kommer vi antagligen att börja fundera över vårt bilåkande. Går det att samåka, och är det verkligen nödvändigt att skjutsa barnen överallt?
Maten
Barkbröd och blodpudding, nja, antagligen behöver det inte gå så långt. Men visst finns det pengar att spara. Lågpris och extrapriser så klart, men också vad vi äter och dricker.
Mest påtagligt är utelunchen på jobbet, om en person skippar utelunchen och fixar en rejäl matlåda i stället. Gör två personer i hushållet samma sak blir besparingen förstås dubbel.
Många tar sig gärna en kaffe i farten på stan. Men vanan blir dyr. En kopp för 30 kronor per arbetsdag kostar många tusenlappar varje år.
Second handköpen
Second hand är trendigt och miljömedvetet, och nu är det helt rätt. Nu är det bra att det inte är skämmigt längre.
Hemestern
Vårt resande kommer att påverkas om vi får det sämre ekonomiskt. Kanske håller vi oss hemma för våra semestrar även framöver, trots att vi längtat så efter att resa under pandemin.
Hemestern kan vara en del av att spara. Att inte flyga, och inte slösa bensin.
Sparandet
I dåliga tider är det särskilt viktigt att ha ett ett sparande.
Se över ekonomin i god tid. Hur går det om någon blir sjuk?
Hur går det ihop när allt går upp?
Se över sparandet.
Festerna
Stora påkostade fester, dyra viner och fin mat blir kanske lite mer sällsynt nu. I dyrtider då vardagen knappt går ihop är det knappast läge att planera för svindyra bröllop och lyxiga födelsedagskalas.
I sämre tider kan det bli en revansch för knytkalasen. Alla tar med sig något, som på 1970-talet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar