Immunterapi

Immunterapi mot cancer, där immunförsvaret aktiveras för att bekämpa tumörer, utsågs 2013 till årets vetenskapliga genombrott av tidskriften Science. Sedan dess har forskningen tagit stora steg framåt, och idag är allt fler hoppfulla om att immunterapi i framtiden kommer bli en hörnsten i behandlingen av en lång rad cancersjukdomar.

Forskare tittar i mikroskop, studerar ny immunterapi för behandling av cancer.

Idag behandlas bland annat malignt melanom, lungcancer, njurcancer och blodcancer med immunterapi. Forskning på immunterapibehandlingar för bland annat prostatacancer, blåscancer, tarmcancer och matstrups- och magsäckscancer pågår runt om i världen.

Idén om att utnyttja immunförsvaret för att bekämpa cancerceller har funnits länge, men har visat sig svår att genomföra.

Människans immunförsvar är väldigt bra på att angripa främmande inkräktare, som bakterier och virus. Men eftersom tumörer består av kroppens egna celler, har immunförsvaret svårare att identifiera dessa som farliga.

Dessutom använder cancerceller flera olika strategier för att ”gömma sig” från immunförsvaret, vilket gör det ytterligare svårare för immunförsvaret att attackera.

Att hitta metoder som underlättar för immunförsvaret att identifiera och attackera cancerceller har därför varit kärnan inom immunterapiforskningen.

På senare år har man fått bättre förståelse för hur immunförsvaret fungerar vilket har inneburit stora framsteg när det gäller att manipulera immunförsvaret och få det att angripa cancerceller.

Ett av problemen man tacklat är immunförsvarets bromsmekanismer, som hindrar det från att angripa kroppens egna celler. Dessa bromsar finns till för att skydda kroppen men innebär också att immunförsvaret blir sämre på att döda cancerceller. Med så kallad checkpointterapi kan man idag lätta på bromsarna. Detta sker i form av antikroppar riktade mot bromsmolekyler. På så vis får immunförsvaret lättare att identifiera och angripa cancerceller.

En annan metod som visat sig lovande är cellterapi. Denna metod bygger på att man, ur patienten, hämtar ut en typ av immunceller som heter T-celler. Dessa celler har till uppgift att känna igen de sjuka tumörcellerna och kan modifieras till att bli ännu bättre på att hitta tumörceller. I ett laboratorium odlar man sedan dessa celler så att man kan injicera flera miljarder T-celler tillbaka in i patienten. De nya T-cellerna, som också är många fler, kan sedan effektivt känna igen och angripa tumören.

En tredje metod, kallad antikroppsterapi, påminner till stor del om cellterapi men utnyttjar en annan del av immunförsvaret. I kroppen finns ett stort antal olika antikroppar. Varje typ av antikropp kan upptäcka specifika inkräktare eller skadade celler så att immunförsvaret kan angripa dessa. Genom att hitta den antikropp som reagerar på patientens cancerceller kan man hjälpa immunförsvaret. Detta görs genom att framställa stora mängder av denna antikropp och injicera dem i patienten.

Förhoppningarna för immunterapi är höga, och redan idag används immunterapi som en behandlingsform för vissa cancersjukdomar. Forskare är dock överens om att immunterapi inte ska ses som en mirakelmedicin som ensamt kan bota alla cancerformer. Istället kan immunterapi användas som ett komplement till operation, strålbehandling och cytostatika för att behandla cancer.

Idag behandlas bland annat malignt melanom, lungcancer, njurcancer och blodcancer med immunterapi och det forskas runt om i världen på immunterapibehandlingar för bland annat prostatacancer, blåscancer, tarmcancer och matstrups- och magsäckscancer.

Bara under det senaste året har också stora framsteg kunnat visas upp. På den stora onkologi-kongressen, Asco, som hölls i Chicago i maj 2015, presenterades bland annat resultaten från nya studier kring checkpoint-terapier. Studierna kunde visa på positiva resultat vid levercancer samt huvud- och halscancer. Av de patienter med avancerad levercancer som deltagit i studien med checkpoint-terapi, levde 62 procent efter ett år. Motsvarande siffra vid behandling med ”traditionella” läkemedel brukar ligga på runt 30 procent.

Forskningsresultaten skapar hopp om nya behandlingsformer för tumörer och cancerformer som tidigare inte gått att behandla. Samtidigt finns det mycket forskning kvar att göra för att förstå hur immunförsvaret kan aktiveras mot olika cancerceller och vilka typer av biverkningar som kan uppstå till följd av behandlingen.