17 juli är den 198e dagen på året i den gregorianska kalendern (199e under skottår). Det återstår 167 dagar av året.
Namnsdagar
Nuvarande, Bruno
Föregående i bokstavsordning
Alex, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 12 december och utgick 2001.
Alexis, Namnet infördes på dagens datum 1901, men flyttades 2001 till 12 december.
Alexius, Namnet fanns, till minne av ett romerskt helgon, som lämnade sin hustru på bröllopsnatten och i 17 år vallfärdade till olika platser, innan han återvände hem, på dagens datum före 1901, då det utgick.
Alice, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 2001 till 23 juni.
Bruno, Namnet infördes 1680 på 6 oktober, men utgick redan 1730. 1753 återinfördes det på 6 oktober och fanns där fram till 1901, då det åter utgick. 1986 återinfördes det på 5 oktober, men flyttades 2001 till dagens datum.
Föregående i kronologisk ordning
Före 1901, Alexius
1901–1985, Alexis
1986–1992, Alexis, Alex och Alice
1993–2000, Alexis och Alice
Från 2001, Bruno
I föregående i revideringar
1929, Ossian
1950, Ossian
1964, Ossian
1973, Ossian
1989, Ossian
1995, Ossian
2000, Ossian
2005, Ossian
2010, Ossian
2015, Ossian
2020, Ossian
Händelser
330 före Kristus, Sedan den makedoniske kungen Alexander den store under de senaste åren i slag efter slag har besegrat den persiske storkonungen Dareios III blir denne avsatt och dödad av den baktriske satrapen Bessos, eftersom han genom nederlagen har visat sig vara en svag monark. Under namnet Artaxerxes utropar sig Bessos själv till storkonung av det persiska riket och försöker slå tillbaka Alexanders invasion. När han misslyckas med detta minskar dock hans popularitet och året därpå blir han själv avsatt och utlämnad till makedonierna, som torterar och avrättar honom, varpå Alexander själv kan utropa sig till persisk storkonung.
561, Sedan Pelagius I har avlidit 3 eller 4 mars utnämns Catelinus till påve och tar namnet Johannes III. Han har egentligen valts strax efter Pelagius död, men har fått vänta till denna dag, innan den bysantinske kejsaren Justinianus I har godkänt utnämningen. Johannes pontifikat varar i 13 år och han tvingas tidvis leva i Roms katakomber, eftersom han har gjort sig ovän med det kejsarvänliga skiktet i Rom, genom att kalla in den förräderianklagade generalen Narses till staden, för att rädda den från langobardernas härjningar.
924, Vid Edvard den äldres död efterträds han som kung av Wessex av sin son Ethelweard. Denne dör dock själv redan efter två veckor och efterträds då av sin bror Æthelstan. Enligt vissa teorier blir Ethelweard lönnmördad av sin bror, som redan har tagit makten i en del av riket. Det dröjer dock till året därpå, innan hela landet går med på att kröna Æthelstan till kung.
1048, Efter att Benedictus IX har blivit avsatt dagen innan väljs Poppo av Curagnoni till påve och tar namnet Damasus II, men avlider efter endast tre veckor på posten. Damasus första åtgärd som påve är dock att bannlysa Benedictus, eftersom denne anklagas för simoni (att köpa eller sälja kyrkliga ämbeten), eftersom han har varit påve tre gånger och vid ett tillfälle har avgått, genom att sälja påveämbetet till högstbjudande.
1210, Den avsatte svenske kungen Sverker den yngre gör ett försök att återta kronan från sin tronrival Erik Knutsson (som besegrade och avsatte honom i slaget vid Lena 1208), genom att med dansk hjälp invadera Västergötland. Denna dag (eller dagen därpå) blir han dock på nytt besegrad av Erik i slaget vid Gestilren, där han också stupar. Därmed är det slut på det svenska inbördeskrig, som har varat sedan 1205, då Sverker dödade Eriks tre yngre bröder i slaget vid Älgarås. Kampen om kronan mellan de sverkerska och erikska ätterna fortsätter dock i ytterligare ett årtionde (tills den sverkerska dör ut på svärdssidan med Johan Sverkersson 1222) och i förlängningen till 1234, då tronpretendenten Knut Långe dör och Eriks son Erik kan återta kronan. Kampen är slutligen avgjord 1251, då Birger jarl krossar det andra folkungaupproret.
1453, En fransk styrka på 10 000 man besegrar en jämnstark engelsk här i slaget vid Castillon. Detta blir det sista slaget under hundraårskriget mellan England och Frankrike och en avgörande fransk seger, eftersom den leder till att engelsmännen förlorar samtliga sina besittningar i Frankrike utom Calais (som förblir i engelska händer till 1558). Några månader senare (i oktober) avslutas kriget (som har pågått sedan 1337) med fransk seger, även om det formella fredsslutet kommer först 1475.
1788, De svenska och ryska flottorna möts i sjöslaget vid Hogland, som utkämpas under sex timmar och där båda sidorna erövrar ett fartyg var av den andra. Slaget blir oavgjort, eftersom svenskarna vid mörkrets inbrott visserligen har övertaget, men då börjar få slut på ammunition och inte kan fullfölja förföljandet av ryssarna, som drar sig tillbaka. Den svenska flottan drar sig då tillbaka till fästningen Sveaborg, där den varken kan bli reparerad eller fylla på förråden, medan den ryska snabbt blir reparerad och påfylld i flottbasen Kronstadt, för att sedan fortsätta sjökrigföringen under det pågående kriget mellan Sverige och Ryssland.
1793, Fyra dagar efter att den radikala girondisten Charlotte Corday har mördat revolutionären Jean Paul Marat i Paris blir hon avrättad genom giljotinering för mordet. Hon har efter dådet inte gjort något försök att fly, utan har omedelbart blivit arresterad och yttrar på schavotten att ”jag har dödat en människa för att rädda hundratusen”.
1917, Den brittiska kungafamiljen ändrar sitt ättenamn från Sachsen-Coburg-Gotha till det mer engelskklingande Windsor (efter slottet Windsor Castle). Kungahuset har hetat Sachsen-Coburg-Gotha sedan 1901, då drottning Viktorias äldste son Edvard VII blev kung (han fortsatte då sin far prins Alberts ätt, snarare än moderns Hannover). Under det pågående första världskriget har dock stämningen i landet blivit allt mer antitysk och kung Georg V ser sig därför föranledd att tona ner det tyska ursprunget.
1918, Sedan den ryske tsaren Nikolaj II har tvingats abdikera i mars 1917 har han och hans familj hållits i fängsligt förvar av bolsjevikerna. Man har planerat att ställa tsaren inför rätta, för hans brott mot ryska folket, men då vita motståndare i det ryska inbördeskriget hotar att rycka fram mot Jekaterinburg, där familjen hålls, bestämmer man sig för att avrätta dem genast, för att inte riskera en fritagning. När hela familjen är avrättad begravs offren i en grund grav i närheten, vilken återfinns först 1989. 1998 får familjen en riktig begravning. 2001 blir de helgonförklarade av den ryska kyrkan och 2008 fastslår Rysslands högsta domstol att avrättningarna var olagliga.
1936, Oppositionella trupper inleder ett uppror i Spanska protektoratet Marocko, vilket blir inledningen på det spanska inbördeskriget. Kriget kommer att pågå i tre år mellan republikanerna (som är trogna den republikanska regeringen) och nationalisterna under general Francisco Francos ledning. På våren 1939 segrar nationalisterna, vilket leder till den andra spanska republikens fall och att Franco blir Spaniens diktator till sin död 1975.
1945, En konferens inleds i Potsdam utanför Berlin mellan andra världskrigets segrarmakter USA, Storbritannien och Sovjetunionen och pågår till 2 augusti. Den leds av sovjetledaren Josef Stalin, den amerikanske presidenten Harry S Truman och den brittiske premiärministern Winston Churchill (efter det brittiska valet utbytt mot Clement Attlee) och handlar om hur det besegrade Tyskland ska administreras. Man bestämmer bland annat att Tysklands östgräns mot Polen ska utgöras av floderna Oder och Neisse och att tyskarna i de tidigare tyska områden, som nu tillfaller andra stater, ska förflyttas till tyskt territorium.
1955, Filmskaparen Walt Disneys nöjespark Disneyland i Anaheim i Kalifornien invigs, då parken visas för pressen (den öppnas för allmänheten dagen därpå). Parken har tillkommit sedan Disney har fått många förfrågningar om att folk ska få komma och se Disney Studios, men han har insett att en animationsstudio inte är så mycket att se. Numera är parken en av världens mest kända och välbesökta nöjesparker och har sedan öppnandet haft över 500 miljoner besökare. 1971 öppnas ytterligare en Disneypark i USA (Disneyworld i Orlando i Florida) och idag finns flera Disneyparker på olika platser i världen (bland annat i Paris och Tokyo).
1975, Den sovjetiska rymdfarkosten Sojuz dockar med den amerikanska motsvarigheten Apollo. Detta gemensamma sovjetisk-amerikanska projekt blir ett viktigt steg i rymdkapplöpningen och avspänningen mellan de båda länderna under kalla kriget, genom att det nu inte enbart handlar om att båda länderna försöker besegra varandra i rymden, utan även kan tänka sig att samarbeta. I pressen kallas händelsen för Handslaget i rymden och Toppmötet.
1976, Olympiska sommarspelen 1976 invigs i Montréal av drottning Elizabeth II.
1990, Den palestinske PLO-ledaren Yassir Arafat gifter sig i Tunisien med Suha Tawil. Äktenskapet hemlighålls i 15 månader, medan den katolska Tawil konverterar till islam. Paret får 1996 dottern Zahwa och efter Arafats död 2004 bosätter sig Tawil och dottern i Paris.
1998, Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen antas under en diplomatisk konferens i Rom och därigenom inrättas Internationella brottmålsdomstolen (ICC) från och med 1 juli 2002. Domstolen, som får sitt säte i Haag i Nederländerna, ska vara internationell domstol och en permanent tribunal för att åtala personer för folkmord, brott mot mänskligheten och brott mot krigets lagar. Idag (2022) har 122 stater, bland annat hela Sydamerika, största delen av Europa (däribland Sverige) och Oceanien, skrivit under och ratificerat stadgan, medan 31 länder (däribland USA och Ryssland) har skrivit under, men inte ratificerat den. 41 av FNs medlemsstater har ännu inte skrivit under, däribland Kina och Indien, som är kritiska mot domstolen.
2001, Den amerikanska artisten och sångaren Aaliyah släpper sitt tredje studioalbum, som får god kritik och debuterar på andra plats på Billboardlistan. Det blir dock hennes sista, eftersom hon en dryg månad senare (25 augusti) omkommer i en flygolycka.
Födda
1502, Lady Janet Stewart, skotsk guvernant, oäkta dotter till Jakob IV av Skottland, älskarinna till Henrik II av Frankrike
1658, Alexis Littré, fransk anatom och kirurg
1716, Joseph-Marie Vien, fransk målare
1744, Elbridge Gerry, amerikansk demokratisk-republikansk politiker, guvernör i Massachusetts, USAs vicepresident
1797, Paul Delaroche, fransk målare
1810, Carl Axel Trolle, svensk lanthushållare och riksdagsman, Martin Farquhar Tupper, brittisk författare
1813, Nils Månsson Mandelgren, svensk konstnär och forskare
1819, Joseph Knabl, tysk skulptör
1831, Xianfeng, kejsare av Kina
1832, August Söderman, svensk romantisk tonsättare, kormästare vid Kungliga Teatern
1836, Hjalmar Claëson, svensk häradshövding och riksdagsman
1862, Oscar Levertin, svensk författare, kulturskribent och litteraturhistoriker
1868, Carl Schedin, svensk lantbrukare och bondeförbundspolitiker
1871, Lyonel Feininger, tysk målare och grafiker
1876, Maksim Litvinov, sovjetisk politiker och diplomat, Sovjetunionens utrikesminister 1930–1939
1883, Mauritz Stiller, svensk regissör, skådespelare och manusförfattare
1888, Samuel Agnon, israelisk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1966
1889, Erle Stanley Gardner, amerikansk författare och advokat
1890, Hilma Granqvist, finländsk Palestinaforskare och sociolog
1891, Per Håkansson, svensk filmproducent och produktionschef
1893, Ilmari Salomies, finländsk kyrkoman, biskop i Viborgs stift 1943–1945, i Sankt Michels stift 1945–1951 och i Åbo ärkestift 1951–1964
1895, Nils Ohlin, svensk skådespelare och instrumentmakare
1898, Berenice Abbott, amerikansk fotograf
1899, James Cagney, amerikansk skådespelare
1911, Olof Lilljeqvist, svensk ingenjör, flygfotograf och producent
1917, Phyllis Diller, amerikansk skådespelare och komiker
1920, Juan Antonio Samaranch, spansk sportadministratör, Internationella olympiska kommitténs ordförande 1980–2001
1925, Birgitta Adde, svensk jurist
1928, Eino Hanski, rysk-svensk författare, dramatiker och konstnär
1930, Sigge Ericsson, svensk skridskoåkare, bragdmedaljör
1932, Joaquín Salvador Lavado, argentinsk serieskapare med pseudonymen Quino
1935, Benjamin Civiletti, amerikansk advokat och demokratisk politiker, USA:s justitieminister 1979–1981, Donald Sutherland, kanadensisk skådespelare
1937, Solveig Ternström, svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och centerpartistisk politiker
1944, Carlos Alberto Torres, brasiliansk fotbollsspelare
1946, Jeffrey Holland, brittisk skådespelare
1947, Camilla Parker Bowles, brittisk prinsessgemål och hertiginna av Cornwall, Wolfgang Flür, tysk musiker, medlem i gruppen Kraftwerk 1973–1987, Lena Strömdahl, svensk skådespelare
1948, Wayne Sleep, brittisk balettdansör och skådespelare
1949, Geezer Butler, brittisk musiker, medlem i gruppen Black Sabbath
1951, Jan Hammarlund, svensk viskompositör och musiker
1952, David Hasselhoff, amerikansk skådespelare, sångare, producent och regissör
1953, Lisbeht Tammeleht, svensk skådespelare
1954, Angela Merkel, tysk kemist och kristdemokratisk politiker, Tysklands förbundskansler 2005–, J Michael Straczynski, amerikansk författare och TV-producent, Torbjörn Jansson, svensk travkusk och -tränare
1957, Lars Arne Håkansson, svensk affärsman, VD för Warner Home Video Sweden, styrelseledamot i Svenska Antipiratbyrån
1958, Wong Kar-wai, kinesisk filmregissör, manusförfattare och filmproducent
1963, Dzintars Rasnačs, lettisk politiker
1966, Sten Tolgfors, svensk moderat politiker, Sveriges handelsminister 2006–2007 och försvarsminister 2007–2012
1967, Regina Lund, svensk skådespelare, sångare, låtskrivare, poet, författare och multikonstnär
1969, Tommy Söderström, svensk ishockeymålvakt
1970, Alexandra Pascalidou, grekisk-svensk journalist, författare och TV-programledare
1971, Conny Johansson, svensk fotbollsspelare
1972, Dan Håfström, svensk barnskådespelare och journalist
1975, Ville Virtanen, finländsk dj och musikproducent med artistnamnet Darude
1976, Anders Svensson, svensk fotbollsspelare
1979, Mike Vogel, amerikansk skådespelare och fotomodell
1980, Kristofer Gustavsson, svensk bandymålvakt
1981, Jonas Källman, svensk handbollsspelare
1982, Natasha Hamilton, brittisk sångare, medlem i gruppen Atomic Kitten
1985, Tom Fletcher, brittisk musiker, medlem i gruppen McFly
1987, Gemma Beadsworth, australisk vattenpolospelare
1991, Oliver Ekman Larsson, svensk ishockeyspelare
1994 , Victor Nilsson Lindelöf, svensk fotbollsspelare från Västerås
1995, Michela Moioli, italiensk snowboardåkare
Avlidna
330 före Kristus, Dareios III, kung av persiska riket
855, Leo IV, påve
924, Edvard den äldre, kung av Wessex
1210, Sverker den yngre, kung av Sverige
1762, Peter III, tsar av Ryssland 1762
1790, Adam Smith, brittisk filosof, känd som nationalekonomins och liberalismens fader
1793, Charlotte Corday, fransk attentator
1845, Charles Grey, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister
1852, Salvadore Cammarano, italiensk librettist
1878, Aleardo Aleardi, italiensk diktare
1891, Thomas M Browne, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot
1894, Gisle Johnson, isländsk-norsk teolog
1903, James McNeill Whistler, amerikansk-brittisk målare och grafiker
1907, Hector Malot, fransk författare
1912 , Henri Poincaré, fransk matematiker och filosof
1918, Avrättade i Jekaterinburg, Nikolaj II, tsar av Ryssland 1894–1917, Alexandra av Hessen, tsaritsa av Ryssland 1894–1917 (gift med Nikolaj II), Olga Nikolajevna Romanova, rysk prinsessa, Tatiana Nikolajevna Romanova, rysk prinsessa, Maria Nikolajevna Romanova, rysk prinsessa, Anastasia Nikolajevna Romanova, rysk prinsessa, Aleksej Nikolajevitj, rysk kronprins
1925, Lovis Corinth, tysk konstnär
1929, Frederick Booth-Tucker, brittisk ämbetsman, ledare för Frälsningsarmén i USA och i Indien
1944, William James Sidis, amerikanskt underbarn med IQ på över 250
1945, Ernst Busch, tysk militär
1950, Evangeline Booth, brittisk-amerikansk frälsningssoldat, Frälsningsarméns general 1934–1939
1959, Billie Holiday, amerikansk jazzsångare
1967, John Coltrane, amerikansk jazzmusiker och tenorsaxofonist
1975, Vegard Hall, norsk skådespelare
1978, John D Rockefeller III, amerikansk miljardär och filantrop
1983, Erik Börjesson, svensk fotbollsspelare, Nils Hansson i Ronneby, svensk länsjägmästare och folkpartistisk politiker
1984, Karl Wolff, tysk SS-officer
1995 , Juan Manuel Fangio, argentinsk racerförare
1996, Elsa Cedergren, svensk grevinna och KFUK-ledare
1998, Mafalda Figoni, svensk solodansös, skådespelare och koreograf
2004, Robert E Smylie, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho
2005, Geraldine Fitzgerald, amerikansk skådespelare, Edward Heath, brittisk konservativ politiker, Storbritanniens premiärminister, Tommy Johnson, svensk skådespelare
2006, Mickey Spillane, amerikansk deckarförfattare
2007, Catharina Broomé, svensk dominikansyster, författare och psalmförfattare
2008, Creig Flessel, amerikansk serietecknare, en av grundarna av serieförlaget DC Comics
2009, Walter Cronkite, amerikanskt nyhetsankare, Gordon Waller, brittisk sångare
2011, Juan María Bordaberry, uruguayansk politiker, Uruguays president, Alex Steinweiss, amerikansk grafisk formgivare
2012, Bertil Knutsson, svensk entreprenör, promotor och hästägare, Britt Mogård, svensk moderat politiker, Sveriges biträdande utbildningsminister, landshövding
2014, Henry Hartsfield, amerikansk astronaut, Ritva Holmberg, finländsk skådespelare, regissör, manusförfattare och dramaturg, Elaine Stritch, amerikansk skådespelare
2015, Jules Bianchi, fransk racerförare
2020, Zizi Jeanmaire, fransk dansare och skådespelare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar