Flygplanet bärgas från olycksplatsen

Flygplansvraket som kraschade vid Örebro flygplats i torsdags bärgas.

Till kvällen beräknar polisen att arbetet med att identifiera de nio personer som omkom i flygolyckan i Örebro är klart.

Strax efter klockan 15:00 inleddes bärgningen av flygplansvraket.

Det viktigaste av allt är att rätt person kommer hem till rätt familj, säger Lars Bröms till Tidningarnas Telegrambyrå.

Polisen höll under söndagen pressträff på Örebro flygplats. Från vänster: Peter Carlsson, Helena Gullberg, säkerhetssamordnare på Örebro kommun, Lars Bröms, Linda Borgsved och Inga-Lill Persson från polisen.

Planet har lyfts med hjälp av en kran, för en täckt transport till Statens haverikommissions lokal i Strängnäs där det ska analyseras i inomhusmiljö. Tidigare under dagen har elektronik avlägsnats, motorn skruvats av och vingarna demonterats.

Det fortsatta arbetet efter bärgningen för Statens haverikommission innefattar mer djupgående analyser av exempelvis ljudupptagningar, motorundersökning och en fullständig teknisk genomgång.

Prognosen är även att identifieringsarbetet av de nio personer som omkom i olyckan ska vara klart under söndagen, berättar Lars Bröms, chef för identifieringsprocessen av de avlidna, vid en pressträff.

Arbetet går ut på att sammanställa och jämföra uppgifter från obduktionerna med inhämtat material från de anhöriga, som t ex uppgifter om tatueringar och dna från föräldrar.

Nu blir det ett detektivarbete att jämföra uppgifterna och komma fram till en identitet. Min förhoppning är att vi har en identitet på samtliga innan dagen är slut.

Under söndagen har anhöriga och kamrater från klubben, omkring 200 personer, fått besöka olycksplatsen.

Det är en otrolig viktig del i sorgeprocessen, om man nu orkar, att få en möjlighet att se platsen, säger Bröms.

Civila flygolyckor i Sverige

Flygolyckan i Örebro den 8 juli 2021 är tillsammans med olyckan på ön Storsandskär i Umeå den 14 juli 2019 den femte dödligaste i Sverige sett till civila flygolyckor. I båda olyckorna omkom nio personer.

Den hittills allvarligaste flygolyckan i Sverige inträffade i november 1964 i Ängelholm. 31 människor omkom, däribland tre riksdagsledamöter. Tolv personer överlevde olyckan.

Den näst allvarligaste flygolyckan på svensk mark skedde den 8 februari 1949. Ett flygplan från Madrid skulle landa i Köpenhamn, men styrdes om och kraschade utanför Barsebäck i Sverige. Samtliga 27 passagerare omkom.

I januari 1977 omkom 22 personer, samtliga ombord, när ett Vickers Viscount från Linjeflyg störtade i ett radhusområde i Kälvesta utanför Stockholm. Planet var på väg från Jönköping till Bromma. Olycksorsaken var isbildning på stabilisatorn. Ombord satt delar av Sveriges bordtennislandslag, bland dem den tidigare världsstjärnan och förbundskaptenen Hans Alsér.

I maj 1989 omkom 16 personer när ett plan kraschade strax före landning i Oskarshamn. Flera riksdagsmän fanns bland de omkomna, liksom medlemmar i statliga post- och telekommittén. Bland dessa kan nämnas John-Olle Persson, nyutnämnd generaldirektör för AMS.

I krigstid inträffade också flera allvarliga flygolyckor i Sverige. Den 22 oktober 1943 havererade ett svenskt kurirplan på Hållö i Bohuslän efter att ha blivit beskjuten av ett tyskt jaktplan över Skagerack. Tretton personer omkom. 1944 omkom tio respektive elva människor i två flygkrascher, i Kinnekulle respektive i naturreservatet Måkläppen utanför Falsterbo.

Den allvarligaste flygolyckan där ett svenskt flygbolag varit inblandat skedde den 8 oktober 2001 på Milano-Linate flygplatsen i Italien. Då kolliderade ett SAS-plan med 110 personer ombord med ett mindre plan med fyra personer på startbanan. Samtliga ombord omkom. Av dem var 20 svenskar.