Domstolsbråk första steget mot "polexit"?

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen träffade Polens premiärminister Mateusz Morawiecki i Bryssel den 13 juni, i en tid av kris mellan Polen och EU.

En juridisk tvist har väckt frågan om huruvida Polen kommer att följa Storbritanniens exempel och lämna EU. Landet har tagit ett steg i den riktningen, enligt Polenkännaren Peter Johnsson.

Relationen mellan Polen och EU är sämre än någonsin, säger han till Tidningarnas Telegrambyrå.

Warszawa och Bryssel har i flera år varit osams om juridiska reformer som drivits igenom av det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS). Den senaste tiden har osämjan trappats upp, och krisen blottades ytterligare när Polens författningsdomstol tidigare i veckan slog fast att polsk lag går före EU-lag.

I praktiken betyder det att Polen tar ett steg ut ur EU, säger författaren och Polenexperten Peter Johnsson.

Regeringen driver en politik som går i riktning mot att Polen i framtiden kommer att lämna EU. De är inte överens med den politiska värdegrund som EU vilar på.

Polen har fått skarp kritik från EU för hanteringen av homo-, bi- och transsexuellas rättigheter. Ett flertal kommuner och provinser, som omfattar en tredjedel av landet, har utropat sig "hbtqfria". Det bryter mot EUs lagar om diskriminering, enligt EU-kommissionen.

Men framförallt gäller konflikten att Polen inte accepterar EUs regelverk för rättssystemet. Den senaste rättsstriden har till stor del sin grund i att regeringen i Warszawa har infört en nämnd som övervakar ledamöterna i högsta domstolen. Den kan upphäva ledamöternas immunitet, sänka deras löner och dra dem inför rätta, vilket EU-domstolen anser är oförenligt med EU-rätten.

EU-domstolen har uppmanat Polen att lägga ner nämnden, varpå den polska författningsdomstolen nu alltså slagit fast att landets lagar står över EUs.

Att regeringen tar kontroll över rättsväsendet är en metod för att även ta kontroll över andra delar av samhället, som medier och undervisningssystem, säger Johnsson.

Flera röster varnar för att Polen är på väg att röra sig bort från EU.

Vi är på väg mot en juridisk "polexit", steg för steg, säger Polens ombudsman för mänskliga rättigheter Adam Bodnar till brittiska The Guardian.

EUs tidigare rådsordförande Donald Tusk, numera ledare för det polska oppositionspartiet Medborgarplattformen, anklagar PIS för att lämna EU. "Bara vi polacker kan framgångsrikt stoppa detta", skriver han på Twitter.

Om länder som Polen och Ungern, som har svårt att komma överens med EU, lämnar unionen skulle det innebära en stor kris för Europa, enligt Johnsson.

Då kommer de här länderna att drivas ännu mer österut. Alternativet är att närma sig Ryssland och Vladimir Putin, säger han.

Det som talar emot att Polen följer i Storbritanniens fotspår och lämnar EU är att polackerna hör till unionens mest EU-positiva folk, enligt en rad mätningar.

Polen har varit ett av de länder som har tagit emot mest stöd från EU sedan inträdet i unionen 2004, vilket har bekostat bland annat upprustade vägar, broar och skolor. Under samma period har över två miljoner polacker utnyttjat möjligheten att bo och arbeta i andra EU-länder.

Utvecklingen kan brytas om de EU-vänliga väljarna röstar bort regeringens majoritet i parlamentet i nästa val, år 2023, enligt Peter Johnsson.

Den senaste månaden har oppositionen stärkt sin ställning i opinionsundersökningarna och de har det stöd som krävs för att ta över makten.

Polens politik

Två politiska partier har dominerat polsk politik efter millennieskiftet, nationalkonservativa Lag och rättvisa (PIS) och mittenpartiet Medborgarplattformen (PO).

Lag och rättvisa fick egen majoritet 2015 och drev snabbt igenom flera lagar som kritiserades för att vara auktoritära och hota demokratin.

Striden har framförallt stått om regeringens försök att ta kontroll över författningsdomstolen så att domstolens möjligheter att gå emot regeringen begränsas kraftigt.

Dessutom antogs även lagar som gav justitiedepartementet kontroll över riksåklagarmyndigheten, samt gjorde det lättare för polis och underrättelsetjänst att övervaka internettrafik.

PIS-regeringen bytte även ut cheferna för underrättelsetjänsten och kontraspionaget och drev igenom en lag som gav regeringen kontroll över de statsägda public servicemedierna.