4 juli

Just idag delar jag min oro med någon 

Jag öppnar mitt hjärta och ber, Gud, öppna mina ögon så att jag ser att när jag sätter ord på och delar med mig av mitt liv precis som det är, med oro och kärlek, fattigdom och överflöd, just då är Din närvaro som starkast. 

Vad känner jag oro för idag?

Idag är jag orolig för mina utslag jag fått på magen, samt allt jag ska göra i morgon med leverundersökning, magröntgen och annat och även ögonundersökningen på tisdag. 

Oro och stress, så hanterar Du det

Gör coronakrisen Dig orolig? 

Med våra råd och tips kan Du hjälpa Dig själv när rädslan och stressen tar över.

När allt inte är som vanligt är det naturligt att känna oro och stress. Vi finns här för dig som mår dåligt just nu. Ta del av våra många råd och tips om vad Du kan göra för att må bättre, eller för att hjälpa en vän i kris.

Stress och oro liksom ångest är ord som vi ofta använder för att beskriva samma känsla, men det är viktigt att skilja dem åt.

Stress är en naturlig reaktion i kroppen som sätts igång när Du ställs inför en utmaning eller ett hot. Det kan vara vardagliga situationer som att hålla ett tal eller springa ett tävlingslopp, men även höga krav och förväntningar från såväl andra som Dig själv. Stress gör oss mer fokuserade och redo att agera och är ofta inte farligt så länge det finns tid för återhämtning. Långvarig stress är däremot skadligt.

Oro och rädsla är vanligt vid kriser och katastrofer. I grunden är det positiva reaktioner som hjälper oss att vara försiktiga vid hot och eventuella svåra händelser, som i den pågående coronapandemin.

Ångest är en intensiv känsla av oro och obehag i kroppen som kan uppstå i krissituationer men också när det inte finns något tydligt yttre hot. Ångest kan upplevas som obehagligt men är inte farligt.

Psykisk ohälsa är det sammanfattande begreppet för långvarig stress, oro, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter.

Oro och stress triggas av våra tankar och det som händer runt omkring oss. Vad man oroar sig för varierar men det är vanligt att känna oro för sin hälsa, sina nära och kära, sitt jobb och sin ekonomi. Oro är också en reaktion på svåra händelser, kriser och hot som sjukdomar, naturkatastrofer och krig.

Just nu leder coronavirusets spridning till mycket oro eftersom det påverkar hela samhället. Det är också en fara vi inte kan se och därför inte kan bedöma riskerna kring. Platser som tidigare upplevts som trygga kan börja kännas otrygga. Att inte veta när pandemin är över kan också skapa oro. Det konstanta nyhetsflödet med mycket och ibland motsägande information­ kan också göra det svårt att veta hur man ska agera, vilket i sin tur bygger på stressen.

Min tillvaro var begränsad redan innan corona då min man fått en stroke. Nu är livet än mer kringskuret. Jag saknar barn och får lätt ångest vid tanken på att det här kan hålla på året ut, kanske längre.             

Om Du redan befinner Dig i en svår livssituation, eller om Du har en fysisk eller psykisk sjukdom, kan Du lättare drabbas av oro och stress vid händelser som coronapandemin. Samhällskriser kan på så sätt öka risken för att fler i befolkningen mår psykiskt dåligt.

Möter människor som har det tufft på olika sätt, med ensamhet och psykisk ohälsa. Nu under coronakrisen mår många ännu sämre. De säger det inte rakt ut, men det märks i våra möten.

Det är inte ovanligt att ha självmordstankar vid stark stress, ångest eller i en pressad livssituation. Det kan kännas som livet inte är värt att leva och att Du inte ser någon annan utväg just då. Du kan också känna skam över att ha självmordstankar. Även om Du känner Dig ensam i Din situation är det många som känt som Du. Därför är det viktigt att Du inte håller Dina tankar för Dig själv. Prata med någon Du litar på eller vänd Dig till en stödlinje. Att känna ett stöd från familj, vänner eller andra betydelsefulla personer kan hjälpa Dig att hantera tankar och känslor, och att förändra Din livssituation.

Om tankarna inte försvinner eller om Du upplever att situationen är outhärdlig är det viktigt att söka hjälp. Vid akuta situationer ring 112.

När vi känner oro och stress mobiliserar vår kropp. Våra sinnen skärps, musklerna spänns och vi blir redo att agera. Stress är inte farligt men utan återhämtning kan den bli en belastning och på sikt skada kroppen.

I vardagen upplever vi stress och återhämtning varje dag. Om orsaken till stressen finns kvar över tid, eller om den byggs på med händelser och situationer som skapar mer stress, blir det obalans. Tecken på för mycket stress kan vara spända muskler, ont i magen, svårt att sova, koncentrationsproblem och humörsvängningar. Även tankeförmåga och minne kan påverkas.

Obalans och för mycket stress kan leda till att Du inte tar hand om Dig eller inte gör det Du brukar för att återhämta Dig. Du har kanske inte tid och ork, eller kan inte träffa Dina vänner eller fortsätta med Din hobby på grund av situationen. Kroppsliga symtom kan också begränsa rörligheten. Då finns det risk att stressen ökar samtidigt som möjligheterna till återhämtning minskar.

I svåra situationer i livet eller perioder med mycket oro och stress finns det en hel del saker Du kan göra själv för att må bättre, dämpa stressen och stärka Din motståndskraft. Varje gång Du lyckas bryta Ditt stressmönster bidrar det till återhämtningen och hjälper Dig hantera stressen bättre.

Se till att få tillräckligt med sömn. Vid långvarig sömnbrist får Du svårare att reglera Dina känslor, Du kan inte tänka klart och blir mer emotionell.

Var fysiskt aktiv. Kroppen behöver rörelse för att må bra och motion ger positiva effekter på sömn, koncentration och minne. Tänk på att vardaglig motion som att promenera, städa eller gå i trappor också räknas som fysisk aktivitet.

Var inte ensam med Dina tankar och känslor, prata med en vän eller vänd Dig till ett stödforum.

Håll kontakt med personer Du känner Dig trygg med, även om Du inte vill prata om Din oro. Fysisk distansering under coronakrisen behöver inte betyda social distansering. Hitta nya att umgås, t ex via sociala medier. Detta är särskilt viktigt för äldre och riskgrupper som är ofrivilligt isolerade. Vi människor behöver varandra för att överleva i vardagen och vid svåra händelser är det tillsammans med andra som vi återhämtar oss.

Behåll Dina dagliga rutiner eller skapa nya som passar situationen. Det signalerar trygghet till kroppen.

Fortsätt göra saker Du mår bra av. Det kan vara att lyssna på musik, gå en promenad eller titta på en film. Försök komma ihåg vad som har fungerat för Dig tidigare.

Erbjud Din hjälp till andra. Ibland hjälper det att flytta fokus från sig själv till någon annan.

Stå ut här och nu, situationen kommer återgå till det normala. Tänk i det korta perspektivet och fokusera på hur Du hanterar vardagen. Om motivationen och orken saknas, gör en sak i taget och sänk kraven.

Avsätt en bestämd tid och plats när Du enbart fokuserar då Din oro. Det kan hjälpa Dig att vila från tankarna övriga stunder.

Slukas inte upp av nyheter eller samtal om coronautbrottet, utan bestäm vad som fungerar för att Du ska må bra. Ransonera Ditt nyhetsintag och håll Dig till ett par säkra källor, t ex krisinformation.se. 

Ta gärna bort pushnotiser i mobilen.

Enkla avslappnings- och andningsövningar kan hjälpa Dig finna lugnet.

Jag och några vänner ses för picknick varje vecka. Alla har egen mat och håller avstånd. Vissa brukar inte gå ut så mycket och för dem är picknicken väldigt betydelsefull, att få komma ut i friska luften, få röra på sig och träffa andra. Visst pratar vi om corona, men mest njuter vi av naturen.

Är Du stressad och mår dåligt är det lätt att känna sig som en belastning för andra och dra sig undan. Men socialt stöd är viktigt för att hantera svåra händelser. Det kan finnas olika orsaker till att risken för isolering ökar när man mår dåligt. Du kanske inte vill vara till besvär eller störa Dina nära och kära med Dina orostankar. Ett annat hinder kan vara att Du har svårt att sätta ord på hur Du mår och känner. Eller Du känner Dig annorlunda och utanför det sammanhang Du brukar befinna Dig i. 

En del ökar intaget av alkohol och mediciner för att dämpa oro och stress. Tyvärr kan det göra situationen värre med tiden. Alkohol och droger kan störa sömnen, ge problem med hälsan och relationerna till andra, dessutom ökar risken för ett beroende. Var vaksam på om Du använder mer alkohol eller droger under och efter händelsen. Det kan vara svårt att sluta eller dra ner på sitt intag. Om Du inte klarar det på egen hand finns det hjälp att få.

Hör Du till dem som tidigare haft en depression eller ett missbruk kan Du vara extra sårbar i en kris. Då kan det vara bra att ligga steget före och att förebygga risker. Tänk på vilka strategier som har hjälpt Dig tidigare, eller återuppta kontakten med föreningar och personer som kan stötta Dig.

Mitt mående kan förändras snabbt, det gör det svårt. Ryggsäcken, min historia, har jag alltid med mig, den finns där som en tyngd. För mig är det viktigt att vara ute och röra på mig för att må bra.

Under coronapandemin är det många som hastigt och oväntat förlorat någon nära eller kär i covid19. Sådana svåra händelser tar tid att hämta sig från. Även många av de som varit sjuka och vårdats för covid19 kommer att behöva lång tid för återhämtning och rehabilitering. Eftersom sjukdomen fortfarande är så pass ny ökar kunskapen i takt med erfarenheten. Detta gäller även återhämtning efter sjukdomen. Redan idag vet vi att många behöver hjälp och stöd för fysiska skador som muskelsvaghet, utmattning och minskad rörlighet, men även för mental återhämtning.

Det kan vara oväntat och frustrerande att återhämtningen efter tillfrisknandet tar mer tid än vad Du själv och omgivningen önskar. Att hantera stress och oro under rehabiliteringen är därför en viktig del av återhämtningen.

Efter svåra händelser vet vi att den mentala återhämtningen påverkas av hur Du upplevt själva händelsen. T ex har många som varit sjuka i covid19 känt en stark dödsångest och avsaknad av kontroll. Ju allvarligare man upplever händelsen, desto mer påverkar det hur man mår efteråt. Att ha upplevt rädsla för att mista sitt eget eller en närståendes liv kan vara omskakande. Efteråt kan man uppleva lycka och glädje men också en insikt i hur sårbart livet är.

Vi har lång erfarenhet av kriser och katastrofer och finns här för Dig om Du vill få råd och stöd hur Du hanterar just Din situation eller om Du bara vill prata om Din oro. Kontakta mig på marianne.zeterstrom@gmail.com.  

Hit kan Du också vända Dig för råd och stöd

1177 Vårdguiden

Rådgivning och vägledning till lämplig vårdmottagning, via telefon och 1177.se.

Anhöriglinjen

Stödtelefon för Dig som anhörig. Ring 0200-239 500.

Jourhavande präst i Svenska Kyrkan

Ring 112 och fråga efter jourhavande präst eller chatta via svenskakyrkan.se

Jourhavande medmänniska

Jourtelefon på 08-02 16 80 samt chatt via jourhavande-medmanniska.se

Jourhavande kompis

Röda Korsets chatt för Dig under 25 år. jourhavandekompis.se

Äldrelinjen

För Dig som är över 65 år. Ring 020-22 22 33.