Fördel socialdemokraterna i Nordmakedonien

En väljare med munskydd lägger sin röst i det nordmakedonska parlamentsvalet i Skopje. 

Valet i Nordmakedonien är mycket jämnt. Men med nästan alla röster räknade har premiärministern Zoran Zaevs EU-vänliga socialdemokratiska parti en nätt ledning.

Sittande socialdemokratiska SDSN, med premiärminister Zoran Zaev i spetsen, har en knapp ledning med 35,9% mot utmanaren, nationalistiska VMRO-DPMNE på 34,5% med 95% av rösterna räknade i onsdagens val.

I ett segertal säger Zaev att hans parti har tre stolars övertag i parlamentet med 120 ledamöter.

Bitvis har det varit helt jämnt mellan partierna under rösträkningen.

Står sig resultatet blir det upp till Zaev att kavla upp ärmarna och ge sig in i tuffa förhandlingar med minoritetspartier om att bilda en koalition som väntar segraren.

Valet är det första sedan Nordmakedonien bytte namn, som den socialdemokratiska regeringen drev igenom i februari i fjol för att bana väg för ett EU-inträde. Men när Makedonien väl blivit Nordmakedonien visade det sig att vägen till medlemskap ännu var lång. Bakslaget fick Zaev att utlysa nyval.

Parlamentsvalet skulle egentligen ha ägt rum i april, men sköts fram till följd av coronapandemin. Valet har inte bara handlat om vem som ska få förtroendet att bilda regering, utan också om vilken riktning nationen ska röra sig i.

Politiskt namnbyte

I februari 2019 bytte Makedonien formellt namn till Nordmakedonien. Grekland hade ställt krav på namnbyte för att inte blockera en anslutning till Nato och medlemsförhandlingar med EU.

Motsättningarna går tillbaka till tiden före första världskriget då det historiska Makedonien delades mellan främst Grekland och Serbien. Efter kriget uppgick den slaviska delen av Makedonien i den nya statsbildning som småningom kom att kallas Jugoslavien.

När Makedonien blev självständigt från Jugoslavien 1991 vägrade Grekland att erkänna den nya staten med hänvisning till att namnet Makedonien tillhör det grekiska kulturarvet.

Nordmakedonien har sedan namnbytet blivit medlem i Nato. Vägen till EU-medlemskap har dock visat sig snårigare. I oktober 2019 sade Frankrike nej till förhandlingsstart om medlemskap, vilket fick till följd att den socialdemokratiska regeringen avgick och utlyste nyval.

Först i mars 2020 kom grönt ljus för att inleda förhandlingar, men processen förväntas bli lång.