Ungsommar

Nu haver den unga fru sommar ställt

sitt ljusa tält

på resliga stänger över vårt fält

över falan

Nu låter hon ut sina härolder gå

den spräckliga lärkan och göken den grå

och svalan

De jäkta och fläkta all dagen lång

att föra med kvitter och rop och sång

hennes talan

De säga, vår drottning är varm och ung

som en bröllopsfest hennes sinne

Gå in, gå in i det stora tält,du skall leva sällt

som den lustiga sommarens make och kung

i solsken och ära därinne

Det ligger ett streck av skyar slängt

som ett rep mellan väst och nol

där haver den unga fru sommar hängt

sin röda kjol

sin gästabudskjol, över natten.

Nu sover hon själv på sin kudde allren,

och alla de skogar med gungande gren

och alla de vakande vatten

de säga, fru sommar är sval och ren

hennes drömmar som vajande dimma

och den som är drömmande, vek och ung

må komma och bli hennes drömmars kung

hennes viskande hjärta förnimma