Midsommarsol

Midsommarsol som strålar het ifrån de blåa tak

skänk i min glädjes bägare att jag nu glömma må

att jag nu glömma må att jag med Broder och med Gud har sak

och fröjdas åt din klara luft och dina skyar blå

Och sänk Dig sakta, ljumma natt, i bergens svala famn

och giv åt folk som vaka glatt en fröjd förutan namn

Låt, sommar, fältens unga korn och täktens vilda bär

få dricka ymnigt dagg och ljus och giva hundrafalt

Giv must åt klövern honungfull och grann, färg åt duvkullan skär

och strö var natt och varje dag välsignelse kring allt

Så sjunger jag vid hedens kant, vid Kabofallets brus

och dyrkar högt, o sommarkväll, Ditt underbara ljus