Midsommarsol som strålar het ifrån de blåa tak
skänk i min glädjes bägare att jag nu glömma må
att jag nu glömma må att jag med Broder och med Gud har sak
och fröjdas åt din klara luft och dina skyar blå
Och sänk Dig sakta, ljumma natt, i bergens svala famn
och giv åt folk som vaka glatt en fröjd förutan namn
Låt, sommar, fältens unga korn och täktens vilda bär
få dricka ymnigt dagg och ljus och giva hundrafalt
Giv must åt klövern honungfull och grann, färg åt duvkullan skär
och strö var natt och varje dag välsignelse kring allt
Så sjunger jag vid hedens kant, vid Kabofallets brus
och dyrkar högt, o sommarkväll, Ditt underbara ljus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar